31999R1804

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1804/1999

av den 19 juli 1999

om komplettering av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel så att den även omfattar animalieproduktion

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

av följande skäl:

1. I rådets förordning (EEG) nr 2092/91(4) föreskrivs att kommissionen före den 30 juni 1995 skall lämna förslag till principer och särskilda kontrollåtgärder för ekologisk produktion av djur, obearbetade animaliska produkter och produkter avsedda som livsmedel vilka innehåller ingredienser med animaliskt ursprung.

2. Efterfrågan på ekologiskt producerade jordbruksprodukter ökar och konsumenterna finner sådana produkter allt mer tilltalande.

3. Animalieproduktion gör det möjligt att uppnå ett större utbud av produkter samt gör det möjligt för de jordbruksföretag som är inriktade på jordbruk med ekologisk produktion att utveckla kompletterande verksamheter som kan utgöra en viktig inkomstkälla.

4. Genom denna förordning harmoniseras reglerna för produktion, märkning och kontroll för de viktigaste djurarterna. För arter, andra än aquatiska arter, för vilka det inte fastställs några produktionsregler i denna förordning bör åtminstone märkningskrav och kontrollsystem harmoniseras för att skydda konsumenterna. Sådana regler bör snarast möjligt utarbetas för produkter från vattenbruket.

5. Dessutom är animalieproduktion av grundläggande vikt för organisationen av jordbruksproduktionen på jordbruksföretag med ekologisk produktion, eftersom den förser den odlade marken med nödvändiga organiska ämnen och näringsämnen och på så sätt bidrar till markförbättring och utvecklingen av ett hållbart jordbruk.

6. För att undvika förorening av miljön, särskilt av naturresurser som mark och vatten, måste den ekologiska animalieproduktionen i princip medge en nära anknytning till marken, lämpligt flerårigt växelbruk samt utfodring av djuren med ekologiskt odlade vegetabiliska produkter som producerats på samma jordbruksföretag.

7. För att undvika att vattnet förorenas av kvävehaltiga föreningar bör jordbruksföretag med ekologisk djuruppfödning ha en lämplig lagringskapacitet och lämpliga planer för spridning av fast och flytande stallgödsel.

8. Djuruppfödning i det fria enligt reglerna för jordbruk med ekologisk produktion är en verksamhet som särskilt lämpar sig för att bevara och bruka mark som övergivits.

9. Omfattande biologisk mångfald bör uppmuntras, och vid valet av raser bör rasens förmåga till anpassning till de lokala förhållandena beaktas.

10. Genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som härletts ur sådana är inte förenliga med den ekologiska produktionsmetoden. För att bevara konsumenternas förtroende för ekologisk produktion bör genetiskt modifierade organismer, delar av sådana eller produkter som härletts ur sådana inte användas i produkter som är märkta som ekologiskt producerade.

11. Konsumenterna bör ges garantier för att produkterna har producerats i enlighet med denna förordning. Så långt det är tekniskt möjligt bör dessa garantier grunda sig på att animalieprodukter kan spåras.

12. Produktionsdjuren måste utfodras med gräs och foder som producerats i enlighet med reglerna för jordbruk med ekologisk produktion.

13. För närvarande kan det vara svårt för djuruppfödare att säkra tillgången på foder för ekologiskt uppfödda djur, och därför bör tillfälliga tillstånd utfärdas för ett begränsat antal icke-ekologiskt producerade foder för användning i begränsade kvantiteter.

14. För att tillgodose produktionsdjurens grundläggande näringsbehov kan det dessutom vara nödvändigt att använda vissa mineraler, spårämnen och vitaminer enligt noga fastställda villkor.

15. Skötseln av djurens hälsa bör huvudsakligen baseras på förebyggande åtgärder, t.ex. lämpligt val av raser och linjer, balanserad utfodring av god kvalitet och gynnsam miljö, särskilt när det gäller djurtäthet, byggnader avsedda för djur och uppfödningsmetoder.

16. Det är inte tillåtet att i förebyggande syfte använda kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel i jordbruk med ekologisk produktion.

17. När djur blir sjuka eller skadade bör de emellertid behandlas omedelbart varvid fytoterapiprodukter eller homeopatiska produkter helst bör användas och kemisk-syntetiskt framställda allopatiska läkemedel endast bör användas när detta är oundgängligen nödvändigt. För att garantera den ekologiska produktionens integritet för konsumenterna bör det vara möjligt att vidta restriktiva åtgärder som att fördubbla den läkemedelsfria tiden efter användning av kemisk-syntetiskt framställda allopatiska läkemedel.

18. I de flesta fall bör djuren få tillgång till områden för fri utomhusvistelse eller bete så snart vädret tillåter det. Dessa områden bör i princip ingå i ett lämpligt rotationssystem.

19. För alla djurarter bör byggnaderna motsvara djurens behov i fråga om ventilation, belysning, utrymme och bekvämlighet. Därför bör det finnas tillräckliga ytor för att ge varje enskilt djur rörelsefrihet och möjlighet att utveckla djurets naturliga sociala beteende.

20. Systematiska åtgärder som leder till stress, skada, sjukdom eller lidande för djuren under produktion, hantering, transport eller slakt bör reduceras till ett minimum. Särskilda ingrepp som är nödvändiga inslag i vissa typer av produktion kan dock tillåtas. Användning av vissa ämnen för att få djuren att växa snabbare eller för att ändra deras fortplantningscykler är inte förenliga med principerna för jordbruk med ekologisk produktion.

21. Biodlings särprägel gör det nödvändigt med särskilt föreskrifter, särskilt för att säkerställa att pollen- och nektarkällor av lämplig kvalitet finns tillgängliga i tillräckliga mängder.

22. Alla aktörer som saluför produkter från ekologiskt uppfödda djur bör kontrolleras på ett regelbundet och enhetligt sätt. Ett register bör finnas tillgängligt på jordbruksföretaget, och detta skall innehålla uppdaterade uppgifter om djur som anländer till jordbruksföretaget och lämnar detta och om eventuella behandlingar som utförts.

23. Regionala skillnader när det gäller jordbruks- och klimatförhållandena gör det nöndvändigt med vissa övergångsperioder för en del metoder samt för byggnader och anläggningar avsedda för djur.

24. De vedertagna metoderna för ekologisk animalieproduktion varierar för närvarande mycket mellan de olika medlemsstaterna och detta medför att medlemsstaterna bör ges möjlighet att tillämpa restriktivare regler för de djur och animalieprodukter som produceras på deras territorium.

25. Uppgifter i märkning, reklammaterial eller handelsdokument som av konsumenten uppfattas som en hänvisning till ekologiska produktionsmetoder får enligt förordning (EEG) nr 2092/91 endast användas för produkter som framställts i enlighet med den förordningen.

26. Vissa uppgifter uppfattas allmänt av konsumenten som en hänvisning till ekologiska produktionsmetoder.

27. Det är emellertid nödvändigt att föreskriva en övergångsperiod så att varumärkesinnehavare får möjlighet att anpassa sin produktion till ett jordbruk med ekologisk produktion, förutsatt att en sådan övergånsperiod endast gäller varumärken med de tidigare nämnda uppgifterna för vilka ansökan om registrering ingivits innan förordning (EEG) nr 2092/91 offentliggjordes, och att konsumenten fått lämplig information om att produkterna inte har framställts i enlighet med ekologiska produktionsmetoder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 2092/91 ändras på följande sätt:

1) Artikel 1 skall ersättas med följande: "Artikel 1

1. Denna förordning skall tillämpas på produkter av följande slag när de är försedda eller avses förses med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion:

a) Obearbetade vegetabiliska jordbruksprodukter samt produktionsdjur och obearbetade animalieprodukter i den utsträckning principer för produktion och särskilda regler för kontroll av denna införs i bilagorna I och III.

b) Bearbetade vegetabiliska jordbruksprodukter och animalieprodukter som är avsedda som livsmedel och som beretts huvudsakligen av en eller flera ingredienser av vegetabiliskt och/eller animaliskt ursprung.

c) Foder, foderblandningar och foderråvaror som inte omfattas av punkt a, med verkan från och med ikraftträdandet av den förordning som avses i punkt 3.

2. Såvida inte närmare produktionsregler fastställs för vissa djurarter i bilaga I skall bestämmelserna om märkning i artikel 5 och om kontroll i artiklarna 8 och 9 tillämpas för dessa arter och produkter av dem, med undantag av vattenbruk och produkter därav, trots vad som sägs i punkt 1. I avvaktan på införande av dessa närmare produktionsregler skall nationella regler eller privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna gälla.

3. Kommissionen skall senast den 24 augusti 2001 i enlighet med förfarandet i artikel 14 lägga fram förslag om en förordning om märkningskrav samt kontrollkrav och försiktighetsåtgärder för de produkter som anges i punkt 1 c, i den utsträckning dessa krav hänför sig till den ekologiska produktionsmetoden.

I avvaktan på antagandet av den förordning som avses i föregående stycke skall nationella regler som är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen eller i avsaknad därav privata normer tillämpas som godtas eller erkänns av medlemsstaterna för de produkter som anges i punkt 1 c."

2) Artikel 2 skall ersättas med följande: "Artikel 2

I denna förordning skall en produkt anses vara försedd med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion om produktens märkning samt reklam eller handelsdokument beskriver produkten, dess ingredienser eller foderråvaror med de uttryck som i respektive medlemsstat inger en köpare föreställningen att produkten, dessa ingredienser eller foderråvaror framställts i enlighet med de produktionsregler som fastställs i artikel 6, i synnerhet om en eller flera av följande termer eller därav avledda ord (t.ex. bio- eller eko-) eller diminutiver av dessa används, ensamma eller i sammansättning, såvida inte termerna används för annat än jordbruksprodukter i livsmedel eller foder eller uppenbarligen saknar samband med produktionsmetoden:

- spanska: ecológico

- danska: økologisk

- tyska: ökologisch, biologisch

- grekiska: βιολογικό

- engelska: organic

- franska: biologique

- italienska: biologico

- nederländska: biologisch

- portugisiska: biológico

- finska: luonnonmukainen

- svenska: ekologisk."

3) Artikel 3 skall ersättas med följande: "Artikel 3

Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser, som är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, för produkter som anges i artikel 1, till exempel bestämmelser om produktion, beredning, marknadsföring, märkning och kontroll, däri inbegripet lagstiftning om livsmedel och djurfoder."

4) Definitionen av beredning i artikel 4.3 skall ersättas med följande: "3) beredning: verksamhet son innebär konservering och/eller bearbetning av jordbruksprodukter (inbegripet slakt och styckning för animalieprodukter) samt förpackning och/eller ändringar av den märkning som avser presentationen av den ekologiska produktionsmetoden för de färska, konserverade och/eller bearbetade produkterna."

5) Följande definitioner skall läggas till i slutet av artikel 4: "11. animalieproduktion: produktion av husdjur eller domesticerade terrestra arter (inbegripet insekter) och av aquatiska arter som odlas i sött, salt eller bräckt vatten. Produkter som härrör från jakt och fiske av vilda djur skall inte betraktas som ekologisk produktion.

12. genetiskt modifierad organism (GMO): en organism enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön(5).

13. produkt som härletts ur genetiskt modifierade organismer: varje ämne som framställts antingen ur eller genom genetiskt modifierade organismer, men som inte innehåller sådana.

14. användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer: användning av dessa som livsmedel, livsmedelsingredienser (inbegripet tillsatser och smakämnen), processtekniska hjälpmedel (inbegripet extraktionsmedel), foder, foderblandningar, foderråvaror, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder, vissa produkter som används i djurfoder (i enlighet med direktiv 82/471/EEG)(6), växtskyddsmedel, veterinärmedicinska läkemedel, gödselmedel, markberedningsmedel, utsäde, vegetativt förökningsmaterial och djur.

15. veterinärmedicinska läkemedel: produkter enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv 65/65/EEG av den 26 januari 1965 om tillnärmning av bestämmelser som fastställts genom lagar eller andra författningar och som gäller farmaceutiska specialiteter(7).

16. homeopatika avsedda för djur: produkter enligt definitionen i artikel 1.1 i rådets direktiv 92/74/EEG av den 22 september 1992 om utökad räckvidd för direktiv 81/851/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om veterinärmedicinska läkemedel och fastställande av ytterligare bestämmelser som rör homeopatika avsedda för djur(8).

17. foder: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 om saluföring av foderblandningar(9).

18. foderråvaror: produkter enligt artikel 2 a i rådets direktiv 96/25/EG av den 29 april 1996 om avyttring av foderråvaror, med ändring av direktiven 70/524/EEG, 74/63/EEG, 82/471/EEG och 93/74/EEG och med upphävande av direktiv 77/101/EEG(10).

19. foderblandningar: produkter enligt definitionen i artikel 2 b i rådets direktiv 79/373/EEG.

20. fodertillsatser: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser(11).

21. vissa produkter som används i djurfoder: foderprodukter som omfattas av rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder.

22. enhet/jordbruksföretag/uppfödningsenhet med ekologisk produktion: en enhet, ett jordbruksföretag eller en uppfödningsenhet som följer bestämmelserna i denna förordning.

23. ekologiskt producerat foder/ekologiskt producerade foderråvaror: foder/foderråvaror som producerats i enlighet med produktionsreglerna i artikel 6.

24. omställningsfoder/omställningsfoderråvaror: foder/foderråvaror som följer produktionsreglerna i artikel 6, utom för omställningsperioden då dessa regler skall gälla under åtminstone ett år före skörden.

25. konventionellt foder/konventionella foderråvaror: foder/foderråvaror som inte omfattas av de kategorier som anges i punkterna 23 och 24."

6) Följande punkt skall läggas till i artikel 5.3: "h) Produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer."

7) Följande punkt skall läggas till i artikel 5: "3a Genom undantag från punkterna 1-3 får varumärken som innehåller en sådan uppgift som avses i artikel 2 fortsätta att användas fram till den 1 juli 2006 i märkning av och reklam för produkter som inte uppfyller kraven i denna förordning, förutsatt att

- ansökan om registrering av varumärket ingivits före den 22 juli 1991 - i Finland, Österrike och Sverige före den 1 januari 1995 - och överensstämmer med det första rådsdirektivet 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar(12), och

- varumärket alltid återges med en tydlig, framträdande och lättläst uppgift om att produkterna inte har framställts i enlighet med den ekologiska produktionsmetoden enligt bestämmelserna i denna förordning."

8) Inledningen av artikel 5.5 skall ha följande lydelse: "5. Vegetabiliska produkter som är föremål för märkning eller reklam i enlighet med punkt 1 eller 3 får vara försedda med uppgifter som hänvisar till omställning till ekologisk produktion om följande villkor är uppfyllda:"

9) Artikel 5.5 d skall ersättas med följande: "d) Produkten innehåller en enda vegetabilisk ingrediens av jordbruksursprung."

10) Följande punkt skall läggas till i artikel 5.5: "f) Produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer."

11) Följande punkt skall läggas till i artikel 5.5a: "i) Produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer."

12) Artikel 5.10 skall ersättas med följande: "10. I en produkt som avses i artikel 1.1 a och b får en ingrediens som har framställts i enlighet med de regler som fastställs i artikel 6 inte förekomma tillsammans med samma ingrediens som inte har framställts enligt dessa regler."

13) Artikel 6.1 skall ersättas med följande: "1. Ekologisk produktion innebär vid framställning av de produkter som avses i artikel 1.1 a, utom utsäde och vegetativt förökningsmaterial, följande:

a) Åtminstone kraven i bilaga I och de närmare föreskrifter som i vissa fall är knutna till dem skall vara uppfyllda.

b) Endast produkter som består av ämnen som anges i bilaga I eller förtecknas i bilaga II får användas som växtskyddsmedel, gödningsmedel, markberedningsmedel, foder, foderråvaror, foderblandningar, fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder i enlighet med direktiv 82/471/EEG, rengörings- och desinfektionsmedel för byggnader och anläggningar avsedda för djur, produkter för skadedjurs- och sjukdomsbekämpning i byggnader och anläggningar avsedda för djur eller för varje annat ändamål som med avseende på vissa produkter anges i bilaga II. De får endast användas på de särskilda villkor som anges i bilagorna I och II i den mån deras motsvarande användning är tillåten i vanligt jordbruk i de berörda medlemsstaterna i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser eller i enlighet med nationella bestämmelser som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen.

c) Endast utsäde och vegetativt förökningsmaterial som har producerats med den ekologiska produktionsmetod som anges i punkt 2 får användas.

d) Genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel."

14) Artikel 6.2 skall ersättas med följande: "2. För utsäde och vegetativt förökningsmaterial innebär den ekologiska produktionsmetoden att både moderplantan - såvitt avser utsäde - och föräldragenerationens planta/plantor - såvitt avser reproduktionsmaterial - har producerats:

a) utan användning av genetiskt modifierade orgnaismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer, och

b) i överensstämmelse med punkterna 1 a och b under minst en generation eller, när det gäller perenna odlingar, minst två säsonger."

15) I artikel 6.3 a och 6.3 b skall "den 31 december 2000" ersättas med "den 31 december 2003".

16) I artikel 6.4 skall "den 31 december 1999" ersättas med "den 31 december 2002".

17) I artikel 7.1 skall inledningsfrasen och punkt a ersättas med följande:

"1. Produkter som den dag denna förordning antas inte är godkända för sådant syfte som anges i artikel 6.1 b får införas i bilaga II om följande villkor är uppfyllda:

a) De används för att bekämpa skadedjur eller sjukdomar på växter eller för rengöring och desinfektion av byggnader och anläggningar avsedda för djur och

- de är väsentliga för att bekämpa en skadlig organism eller en viss sjukdom och inget alternativ står till buds i form av biologiska medel, annat brukningssätt, fysikalisk behandling eller växtförädling, och

- de används på ett sätt som utesluter varje direkt kontakt med fröna, grödan, vegetabiliska produkter, produktionsdjuren eller animalieprodukterna eller vid behandling av fleråriga grödor på ett sätt som utesluter kontakt under de ätbara delarnas (fruktens) växtsäsong, förutsatt att behandlingen inte indirekt leder till att det finns rester av produkten kvar i de ätbara delarna, och

- användningen inte leder till eller bidrar till icke godtagbara verkningar på eller förorening av miljön."

18) I artikel 7 skall följande punkt införas: "1b) När det gäller mineraler och spårämnen som används i djurfoder får ytterligare råvaror för dessa produkter införas i bilaga II under förutsättning att de är av naturligt ursprung eller, om så inte är fallet, syntetiskt framställda i samma form som naturliga produkter."

19) I artikel 9.11 skall orden "av den 26 juni 1989" utgå.

20) Följande punkt skall läggas till efter artikel 9.11: "12. a) När det gäller köttproduktion skall medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga III, se till att kontrollerna omfattar samtliga stadier av produktion, slakt, styckning och all annan beredning som föregår försäljningen till konsumenten för att så långt det är tekniskt möjligt säkerställa att animalieprodukter kan spåras genom de olika verksamheterna för produktion, bearbetning eller annan beredning, från produktionsenheten till den slutliga förpacknings- och/eller märkningsenheten. Medlemsstaterna skall i samband med den rapport om kontroll som avses i artikel 15 underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits och om hur dessa har följts upp.

b) För andra animalieprodukter än kött kommer ytterligare bestämmelser att fastställas i bilaga III för att så långt det är tekniskt möjligt säkerställa att produkterna kan spåras.

c) Under alla omständigheter skall de åtgärder som vidtas enligt artikel 9 säkerställa att konsumenterna garanteras att produkterna har producerats i enlighet med denna förordning."

21) I artikel 11.6 a skall "den 31 december 2002" ersättas med "den 31 december 2005".

22) Följande punkt skall läggas till i artikel 12: "När det gäller de regler för animalieproduktion som anges i bilaga I del B får emellertid medlemsstaterna tillämpa striktare regler för produktionsdjur och animalieprodukter som framställs på deras territorium, förutsatt att dessa regler är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och inte förhindrar eller verkar inskränkande på marknadsföringen av andra produktionsdjur och animalieprodukter som uppfyller kraven i förordningen."

23) Artikel 13 skall ersättas med följande: "Artikel 13

Följande kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 14:

- Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning.

- Ändringar i bilagorna I-IV samt VI-VIII

- Ändringar i bilaga V i syfte att fastställa en gemenskapslogotyp som åtföljer eller ersätter uppgiften om att produkterna omfattas av kontrollförfarandet.

- Begränsningar och genomförande åtgärder för tillämpning av det undantag som anges i artikel 6.1 d för veterinärmedicinska läkemedel.

- Genomförandeåtgärder i enlighet med vetenskapliga rön eller teknisk utveckling för tillämpning av förbudet mot användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer, särskilt när det gäller tröskelvärden för oundviklig förorening vilka inte får överskridas."

24) Följande artikel skall läggas till efter artikel 15: "Artikel 15a

För de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, särskilt sådana som kommissionen skall genomföra, och för att uppnå målen i artiklarna 9 och 11 och de tekniska bilagorna, skall varje år nödvändiga anslag avsättas i samband med budgetförfarandet."

25) Bilagorna I, II, III och VI skall ändras, och bilagorna VII och VIII skall läggas till, i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Vid tillämpningen av de övergångsperioder som anges i avsnitt B och C i bilaga I skall den tid som har förflutit före den 24 augusti 2000 beaktas om producenten kan styrka inför kontrollmyndigheten eller kontrollorganet att han under perioden i fråga producerade i enlighet med gällande nationella regler eller, i avsaknad av sådana, i enlighet med privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall börja tillämpas från och med den 24 augusti 2000 De förbud mot användning av genetiskt modifierade organismer, och produkter som har härletts ur sådana, som fastställs i denna förordning, särskilt bestämmelserna i artiklarna 5.3 h, 5.5 f, 5a i, 6.1 d, 6.2 a, samt punkt 4.18 i del B i bilaga I, till förordning (EEG) nr 2092/91, träder i kraft med omedelbar verkan.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 19 juli 1999.

På rådets vägnar

K. HEMILÄ

Ordförande

(1) EGT C 293, 5.10.1996, s. 23.

(2) EGT C 133, 28.4.1997, s. 29.

(3) EGT C 167, 2.6.1997, s. 55.

(4) EGT L 198, 22.7.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 330/1999 (EGT L 40, 13.2.1999, s. 23).

(5) EGT L 117, 8.5.1990, s. 15. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/35/EG (EGT L 169, 27.6.1997, s. 72).

(6) EGT L 213, 21.7.1982, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/20/EG (EGT L 80, 25.3.1999, s. 20).

(7) EGT 22, 9.2.1965, s. 369/65. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/39/EEG (EGT L 214, 24.8.1993, s. 22).

(8) EGT L 297, 13.10.1992, s. 12.

(9) EGT L 86, 6.4.1979, s. 30. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/87/EG (EGT L 318, 27.11.1998, s. 43).

(10) EGT L 125, 23.5.1996, s. 35. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/67/EG (EGT L 261, 24.9.1998, s. 10).

(11) EGT L 270, 14.12.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 45/1999 (EGT L 6, 21.1.1999, s. 3).

(12) EGT L 40, 11.2.1989, s. 1. Direktivet senast ändrat genom beslut 92/10/EEG (EGT L 6, 11.1.1992, s. 35).

BILAGA

I. Bilaga I skall ändras på följande sätt: 1) I avsnittet med rubriken "Växter och vegetabiliska produkter" skall det stycke som avser djur och animaliska produkter utgå.

2) Rubriken "Växter och vegetabiliska produkter" skall ersättas med "A. Växter och vegetabiliska produkter".

3) Följande rubrik och avsnitt skall införas: "B. DJUR OCH ANIMALIEPROUDKTER FRÅN FÖLJANDE ARTER: NÖTKREATUR (INKLUSIVE BUBALUS- OCH BISONARTER), SVIN, FÅR, GETTER, HÄSTDJUR OCH FJÄDERFÄ

1. Allmänna principer

1.1 Animalieproduktion utgör en integrerad del av många jordbruksföretag som är inriktade på jordbruk med ekologisk produktion.

1.2 Animalieproduktion skall bidra till en balans mellan jordbruksmetoderna genom att tillgodose jordbruksgrödornas näringsbehov och förbättra markens innehåll av organiska ämnen. Den kan därigenom bidra till att upprätta och vidmakthålla ett samspel mellan mark och växter, växter och djur samt djur och mark. Därför överensstämmer inte produktion som saknar anknytning till marken (production hors sol) med bestämmelserna i denna förordning.

1.3 Genom att utnyttja de förnybara naturresurserna (stallgödsel, baljväxter och fodergrödor) gör systemet med odling av grödor/djuruppfödning och betessystemen att markens bördighet vidmakthålls och förbättras på lång sikt och bidrar till att ett hållbart jordbruk utvecklas.

1.4 Ekologisk djuruppfödning innebär en produktion som är knuten till marken. Utom när undantag enligt denna bilaga har medgivits skall djuren ha tillgång till en yta utomhus där de kan röra sig fritt, och antalet djur per ytenhet skall begränsas på ett sätt som säkerställer en integrerad drift av animalie- och vegetabilieproduktion på produktionsenheten, varvid all form av förorening minimeras, särskilt av mark, ytvatten och grundvatten. Antalet djur skall vara nära relaterat till tillgängliga ytor så att problem med överbetning och erosion kan undvikas och stallgödseln kan spridas på ett sådant sätt att negativa effekter på miljön undviks. Regler för användning av stallgödsel fastställs i avsnitt 7.

1.5 Inom ekologisk djuruppfödning skall samtliga djur inom samma produktionsenhet uppfödas enligt bestämmelserna i denna förordning.

1.6 Djur som inte föds upp enligt bestämmelserna i denna förordning får emellertid hållas på jordbruksföretaget, förutsatt att uppfödningen av dem sker i byggnader och på skiften som är klart åtskilda från de enheter som producerar enligt bestämmelserna i denna förordning, samt att dessa djur är av annan art.

1.7 Genom undantag från denna princip får djur som inte fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning under en begränsad tid varje år utnyttja betet på enheter som uppfyller villkoren i denna förordning, förutsatt att sådana djur kommer från extensiva uppfödningssystem (enligt definitionen i artikel 6.5 i förordning (EG) nr 950/97(1) eller, för andra arter som inte anges i den förordningen, med ett antal djur per hektar som motsvarar 170 kg kväve per hektar och år enligt definitionen i bilaga VII till denna förordning) och förutsatt att andra djur som föds upp enligt kraven i denna förordning inte hålls på betesmarken samtidigt. Detta undantag skall godkännas på förhand av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

1.8 Genom ett andra undantag från denna princip får djur som fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning beta på allmänningar, förutsatt att

a) marken inte har behandlats med andra produkter än dem som godkänns i bilaga II till denna förordning under minst tre år,

b) alla djur som utnyttjar marken i fråga och som inte omfattas av kraven i denna förordning kommer från extensiv produktion, enligt definitionen i artikel 6.5 i förordning (EG) nr 950/97, eller när det gäller djur som inte omfattas av den förordningen, antalet djur per hektar motsvarar 170 kg kväve per hektar och år enligt definitionen i bilaga VII till denna förordning,

c) inga animalieprodukter från djur som fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning skall betraktas som ekologiskt producerade när djuren betar på denna mark, såvida det inte på ett tillfredsställande sätt kan bevisas för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet att dessa djur på ett lämpligt sätt har skilts från de andra djuren som inte uppfyller kraven i denna förordning.

2. Omställning

2.1 Omställning av mark för ekologisk animalieproduktion

2.1.1 När en produktionsenhet har ställts om skall hela den del av enheten som används för djurfoder uppfylla bestämmelserna för jordbruk med ekologisk produktion, och de övergångsperioder som fastställs i del A i denna bilaga avseende växter och vegetabiliska produkter skall tillämpas.

2.1.2 Genom undantag från denna princip får omställningsperioden minskas till ett år för betesmarker och rastgårdar som används av icke växtätande arter. Denna period får minskas till sex månader om marken i fråga den senaste tiden inte har behandlats med andra produkter än dem som anges i bilaga II till denna förordning. Detta undantag skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

2.2 Omställning av djurhållning och animalieprodukter

2.2.1 Om animalieprodukter skall få saluföras som ekologiskt producerade skall djuren födas upp enligt reglerna i denna förordning under minst följande tid:

- Tolv månader när det gäller hästdjur och nötkreatur (inklusive bubalus- och bisonarter) för köttproduktion, och i varje fall minst tre fjärdedelar av deras livstid.

- Sex månader när det gäller mindre idisslare och grisar. Under en övergångsperiod på tre år fram till och med den 24 augusti 2003 skall dock perioden för grisar vara fyra månader.

- Sex månader när det gäller djur för mjölkproduktion. Under en övergångsperiod på tre år fram till och med den 24 augusti 2003 skall dock perioden vara tre månader.

- Tio veckor när det gäller fjäderfä för köttproduktion som införts innan de är tre dagar gamla.

- Sex veckor när det gäller fjäderfä för äggproduktion.

2.2.2 Genom undantag från punkt 2.2.1 och i syfte att sätta samman en hjord eller en besättning är det tillåtet att saluföra kalvar och mindre idisslare för köttproduktion som ekologiskt producerade under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2003, under förutsättning att

- de kommer från extensiv uppfödning,

- de har fötts upp på enheten med ekologisk produktion fram till försäljningen eller slakten under minst sex månader för kalvar och två månader för mindre idisslare,

- djurens ursprung uppfyller villkoren i punkt 3.4 fjärde och femte strecksatserna.

2.3 Samtidig omställning

2.3.1 Om omställningen sker samtidigt av hela produktionsenheten, inbegripet djurhållning, betesmark och/eller mark som används för foder skall, genom undantag från punkt 2.2.1 samt punkterna 4.2 och 4.4, den totala omställningsperioden för djurhållning, betesmark och/eller mark för foder minskas till 24 månader på följande villkor:

a) Undantaget skall endast tillämpas på de befintliga djuren och deras avkomma och samtidigt också på den mark som används till foder/bete innan omställningen börjar.

b) Djuren skall huvudsakligen utfodras med produkter från produktionsenheten.

3. Djurens ursprung

3.1 Vid val av djurraser eller djurlinjer skall hänsyn tas till dessa djurs förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden, till deras livskraft och motståndskraft mot sjukdomar. Dessutom skall sådana djurraser och djurlinjer väljas som gör det möjligt att undvika specifika sjukdomar eller hälsoproblem som är förknippade med vissa raser eller stammar som används i intensiv produktion (t.ex. svinstressyndromet, PSE-syndromet, plötslig död, spontanabort, förlossningshinder som kräver kejsarsnitt). I första hand bör inhemska raser och stammar väljas.

3.2 Djuren skall komma från produktionsenheter som följer de bestämmelser för olika typer av animalieproduktion som fastställs i artikel 6 och i denna bilaga. Detta produktionssystem skall tillämpas under djurens hela liv.

3.3 Som ett första undantag får omställning ske, efter förhandsgodkännande av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, av de djur som finns på produktionsenheten och som inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

3.4 Som ett andra undantag är det tillåtet - när en hjord eller en besättning sätts samman för första gången och ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå i tillräckligt antal - att införliva icke-ekologiskt uppfödda djur i en enhet med ekologisk produktion på följande villkor:

- Värphöns får vara högst 18 veckor gamla.

- Småkycklingar avsedda för produktion av broiler skall vara yngre än tre dagar när de tas från den produktionsenhet där de kläcktes.

- Bufflar skall vara yngre än 6 månader.

- Kalvar och hästar skall födas upp enligt bestämmelserna i denna förordning så snart de är avvanda, och i varje fall skall de vara yngre än 6 månader.

- Tackor och getter skall födas upp enligt bestämmelserna i denna förordning så snart de är avvanda, och i varje fall skall de vara yngre än 45 dagar.

- Smågrisar skall födas upp enligt bestämmelserna i denna förordning så snart de är avvanda, och de skall väga mindre än 25 kg.

3.5 Detta undantag skall godkännas på förhand av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet och skall tillämpas under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2003.

3.6 Som ett tredje undantag skall förnyelse eller ny sammansättning av hjorden eller besättningen godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet när ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå, i följande fall:

a) Hög dödlighet bland djuren orsakad av omständigheter som har att göra med djurens hälsa eller med katastrofer.

b) Värphöns som är högst 18 veckor gamla.

c) Fjäderfä avsedda för köttproduktion som är yngre än tre dagar, samt smågrisar så snart de är avvanda och som skall väga mindre än 25 kg.

Fallen enligt led b och c godkänns under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2003.

3.7 När det gäller grisar, värphöns och fjäderfä avsedda för köttproduktion skall detta undantag, som gäller under övergångsperioden, ses över igen innan övergångsperioden har gått ut för att undersöka om det finns några skäl till att förlänga denna tidsfrist.

3.8 Som ett fjärde undantag, begränsat till högst 10 % av andelen vuxna hästdjur och nötkreatur (inbegripet bubalus- och bisonarter) och 20 % av vuxna svin, får och getter, får boskap från icke-ekologisk uppfödning årligen införlivas som hondjur (som inte fött ungar) som komplement till den naturliga tillväxten och för förnyelse av hjorden eller besättningen, när ekologiskt upfödda djur inte finns tillgängliga och enbart efter godkännande av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

3.9 De procentsatser som fastställs i ovan nämnda undantag skall inte tillämpas på produktionsenheter som har färre än tio hästdjur eller nötkreatur, eller som har färre än fem svin, får eller getter. För dessa enheter skall all förnyelse av den art som anges ovan begränsas till högst ett djur per år.

3.10 Dessa procentsatser får ökas, upp till 40 % efter utlåtande och godkännande från kontrollmyndigheten eller kontrollorganet i följande speciella fall:

- Vid en väsentlig utökning av uppfödningsenheten.

- Vid byte av djurras.

- Vid utveckling av en ny djurspecialisering.

3.11 Som ett femte undantag får införlivande av handjur för avel med ursprung i icke-ekologisk uppfödning tillåtas, om dessa djur därefter föds upp och alltid utfodras enligt bestämmelserna i denna förordning.

3.12 När djur kommer från enheter som inte uppfyller kraven i denna förordning skall, i enlighet med villkoren och begränsningarna i punkterna 3.3-3.11, perioderna i punkt 2.2.1 iakttas om produkterna skall saluföras som ekologiskt producerade, och under dessa perioder skall alla bestämmelser i denna förordning följas.

3.13 När djur kommer från enheter som inte uppfyller kraven i denna förordning skall särskilt uppmärksamhet ägnas åt åtgärder på djurhälsoområdet. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får, beroende på lokala förhållanden, tillämpa särskilda åtgärder som screeningtestoch karantänperioder.

3.14 Kommissionen kommer senast den 31 december 2003 att lägga fram en rapport om tillgången på ekologiskt uppfödda djur för att eventuellt senare till Ständiga kommittén överlämna ett förslag med syftet att säkerställa att all ekologisk köttproduktion kommer från djur som är födda och uppfödda i jordbruksföretag med ekologisk produktion.

4. Utfodring

4.1 Utfodringen skall säkerställa kvalitetsproduktion, inte största möjliga produktion, samtidigt som den skall tillgodose djurens näringsbehov på olika utvecklingsstadier. Gödningsmetoder får användas om de kan avbrytas när som helst under uppfödningsprocessen. Tvångsmatning är förbjuden.

4.2 Djuren skall utfodras med ekologiskt producerat foder.

4.3 Dessutom skall djuren födas upp i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga, och helst skall foder från enheten användas eller, när detta inte är möjligt, foder från andra enheter eller företag som följer bestämmelserna i denna förordning.

4.4 Foderblandningen i foderransonerna får i genomsnitt innehålla högst 30 % foder från enheter under omställning. Om omställningsfodret kommer från en av jordbruksföretagets egna enheter, där omställning sker, får denna procentandel ökas till 60 %.

4.5 Utfodring av unga däggdjur skall baseras på naturlig mjölk, företrädesvis modersmjölk. Alla däggdjur skall födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod, beroende på vilken art det gäller; perioden skall vara tre månader för nötkreatur (inbegripet bubalus- och bisonarter) och hästdjur, 45 dagar för får och getter och 40 dagar för grisar.

4.6 I förekommande fall skall medlemsstaterna anvisa områden eller regioner där växling av betesområde (inbegripet förflyttning av djur till betesmarker i bergen) kan tillämpas, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om djuruppfödning i denna bilaga.

4.7 För växtätare skall uppfödningsmetoden bygga på maximalt utnyttjande av bete, beroende på tillgången på betesmark under de olika årstiderna. Minst 60 % av torrsubstansinnehållet i den dagliga foderransonen skall utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet kan dock tillåta en minskning till 50 % för mjölkproducerande djur under en period på högst tre månader tidigt i laktationen.

4.8 Trots vad som sägs i punkt 4.2 och under en övergångsperiod, som går ut den 24 augusti 2005, är det tillåtet att använda en begränsad andel konventionellt foder om det är omöjligt för uppfödaren att skaffa fram uteslutande ekologiskt producerat foder. Den högsta tillåtna procentandelen konventionellt foder per år skall vara 10 % för växtätare och 20 % för andra arter. Dessa procentandelar skall beräknas årligen på grundval av torrsubstansinnehållet i foder som framställts av jordbruksprodukter. Den högsta tillåtna procentandelen konventionellt foder i den dagliga foderransonen, utom under den period då växling av betesområde sker, skall vara 25 % beräknad på torrsubstansinnehållet.

4.9 Vid låg foderproduktion, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna genom undantag från punkt 4.8 under en begränsad period och för ett särskilt område tillåta en högre procentandel konventionellt foder, när ett sådant undantag är befogat. Efter den behöriga myndighetens godkännande skall kontrollmyndigheten eller kontrollorganet tillämpa detta undantag på enskilda jordbruksföretag.

4.10 För fjäderfä skall den foderblandning som används i gödningsskedet innehålla minst 65 % spannmål.

4.11 Grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage skall ingå i den dagliga foderransonen för grisar och fjäderfä.

4.12 Endast produkter som förtecknas i del D avsnitt 1.5 och 3.1 i bilaga II får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage.

4.13 Konventionella foderråvaror av jordbruksursprung får användas för djurfoder endast om de förtecknas i del C avsnitt 1 (foderråvaror av vegetabiliskt ursprung) i bilaga II och skall omfattas av de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i denna bilaga och enbart om de framställs eller bereds utan användning av kemiska lösningsmedel.

4.14 Foderråvaror av animaliskt ursprung (konventionella eller ekologiskt producerade) får endast användas om de förtecknas i del C avsnitt 2 i bilaga II och i enlighet med de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i denna bilaga.

4.15 Del C avsnitt 1, 2 och 3 samt del D i bilaga II skall ses över senast den 24 augusti 2003 för att ur den bl.a. ta bort konventionella foderråvaror av jordbruksursprung som produceras ekologiskt i tillräckliga mängder i gemenskapen.

4.16 För att tillgodose djurens näringsbehov får endast produkter som förtecknas i del C avsnitt 3 (foderråvaror av mineraliskt ursprung) samt del D avsnitt 1.1 (spårelement) och 1.2 (vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan) i bilaga II användas för djurfoder.

4.17 Endast produkter som förtecknas i del D avsnitt 1.3 (enzymer), 1.4 (mikroorganismer), 1.6 (bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel), 2 (vissa produkter som används i djurfoder) och 3 (processtekniska hjälpmedel för foder) i bilaga II får användas i djurfoder för de ändamål som anges för ovannämnda kategorier. Antibiotika, koccidiostatika, läkemedel, tillväxtfrämjande medel eller andra ämnen som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion får inte användas i djurfoder.

4.18 Foder, foderråvaror, foderblandningar, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder och vissa produkter som används i djurfoder får inte ha framställts med användning av genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana.

5. Förebyggande hälsovård och veterinärvård

5.1 Förebyggande hälsovård vid ekologisk animalieproduktion skall bygga på följande principer:

a) Val av lämpliga djurraser och djurlinjer i enlighet med avsnitt 3.

b) Användning av uppfödningsmetoder som är anpassade till varje arts behov och som främjar god motståndskraft mot sjukdomar och hindrar infektioner.

c) Användning av högkvalitetsfoder samt regelbunden rastning och tillgång till bete så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras.

d) Säkerställande av lämplig djurtäthet för att undvika överbeläggning och därmed förknippade djurhälsoproblem.

5.2 Ovannämnda principer bör begränsa djurhälsoproblemen så att de kan kontrolleras främst genom förebyggande åtgärder.

5.3 Om ett djur trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder blir sjukt eller skadat skall det omedelbart behandlas och vid behov isoleras i lämpliga lokaler.

5.4 Veterinärmedicinska läkemedel skall användas i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med följande principer:

a) Fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt (med undantag av antibiotika) och växtessenser) och homeopatiska produkter (t.ex. vegetabiliska och animaliska ämnen eller mineraler) samt spårelement och produkter som förtecknas i del C avsnitt 3 i bilaga II skall användas hellre än kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika, under förutsättning att de har en effektiv terapeutisk verkan på den djurart och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för.

b) Om användningen av ovannämnda produkter inte visar sig vara, eller sannolikt inte kommer att bli, effektiv vid behandling av sjukdom eller skada och behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret får kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika användas under överinseende av en veterinär.

c) Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika för förebyggande hälsovård.

5.5 Utöver ovannämda principer skall följande regler tillämpas:

a) Det är förbjudet att använda ämnen som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion (inbegripet antibiotika, koccidiostatika och andra artificiella medel för att stimulera tillväxt) samt hormoner elle liknande ämnen som är avsedda att kontrollera fortplantning (t.ex. för att framkalla eller synkronisera brunstperioder) eller för andra ändamål. Det är dock tillåtet att använda hormoner till ett enskilt djur som en form av terapeutisk veterinärbehandling.

b) Veterinärbehandling av djur eller behandling av byggnader, utrustning och hjälpmedel som är obligatorisk enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning skall vara tillåten, inbegripet användning av immunologiska veterinärmedicinska läkemedel när det är känt att en sjukdom förekommer i ett specifikt område där produktionsenheten är belägen.

5.6 När veterinärmedicinska läkemedel används skall produkttypen anges tydligt (inbegripet uppgift om de verksamma farmakologiska ämnen som ingår) tillsammans med detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, behandlingssätt, behandlingens längd och lagstadgad väntetid. Dessa uppgifter skall anmälas till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan djuren eller animalieprodukterna saluförs som ekologiskt producerade produkter. De behandlade djuren skall identifieras tydligt, individuellt i fråga om stora djur, individuellt eller per grupp i fråga om fjäderfä och små djur.

5.7 Väntetiden mellan den sista dosen av ett allopatiskt veterinärmedicinskt läkemedel som ges till djur vid normal användning och produktion av ekologiskt producerade livsmedel från sådana djur skall vara dubbelt så lång som den lagstadgade tiden eller, om denna väntetid inte specificeras, 48 timmar.

5.8 Med undantag för vaccinationer, parasitbekämpning och eventuella av medlemsstaterna inrättade obligatoriska bekämpningsprogram, får i fall där ett djur eller en grupp djur har getts mer än två eller högst tre behandlingsomgångar med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika under ett år (eller fler än en behandlingsomgång om deras produktiva livscykel är kortare än ett år), de berörda djuren, eller produkter som kommer från sådana djur, inte säljas med hänvisning till att de har producerats i enlighet med denna förordning och måste genomgå de omställningsperioder som anges i avsnitt 2 i denna bilaga, under förutsättning att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har godkänt detta.

6. Uppfödningsmetoder, transport och identifiering av animalieprodukter

6.1 Uppfödningsmetoder

6.1.1 Vid ekologisk uppfödning bör djurens fortplantning i princip baseras på naturliga metoder. Dock är artificiell insemination tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller hjälp till fortplantning (t.ex. överflyttning av embryon) är förbjudna.

6.1.2 Ingrepp som att trä gummiband runt svansen på får, kupera svansar, tandklippning, näbbtrimning och avhorning får inte göras systematiskt inom jordbruk med ekologisk produktion. En del av dessa ingrepp får dock tillåtas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet av säkerhetsskäl (t.ex. avhorning av unga djur) eller om ingreppen syftar till att förbättra djurens hälsa, välbefinnande eller hygien. Sådana ingrepp skall göras av kvalificerad personal vid den lämpligaste åldern för djuren, och djurens lidande skall reduceras till ett minimum.

6.1.3 Kirurgisk kastrering är tillåten för att bibehålla kvaliteten på produkterna samt traditionella produktionsmetoder (gödsvin, oxar, kapuner osv.), men endast om de villkor som anges i sista meningen i punkt 6.1.2 är uppfyllda.

6.1.4 Det är förbjudet att hålla djur bundna. Genom undantag från denna princip kan kontrollmyndighet eller kontrollorganet dock tillåta uppbindning av enskilda djur när djuruppfödaren visar att det är berättigat för djurens säkerhet eller välbefinnande och att djuren skall hållas bundna endast under en begränsad tidsperiod.

6.1.5 Genom undantag från bestämmelserna i punkt 6.1.4 får nötkreatur hållas bundna i byggnader som redan existerar den 24 augusti 2000, under förutsättning att djuren får tillgång till regelbunden rastning och uppfödningen sker i enlighet med djurskyddskrav på bekväma ströytor och med individuell skötsel. Detta undantag, som skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, skall gälla under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2010.

6.1.6 Genom ett ytterligare undantag får nötkreatur på små jordbruksföretag hållas bundna om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov, under förutsättning att de minst två gånger i veckan får tillgång till bete eller rastgårdar utomhus. Detta undantag, som skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, skall gälla för jordbruksföretag som uppfyller de krav enligt nationella regler för ekologisk animalieproduktion som gäller till den 24 augusti 2000 eller, om sådana saknas, privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.

6.1.7 Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 6.1.5.

6.1.8 Om djur föds upp i grupp skall storleken på dessa grupper anpassas till de berörda arternas utvecklingsstadium och beteendemässiga behov. Det är förbjudet att hålla djur under sådana förhållanden, eller på en sådan diet, som kan främja uppkomsten av anemi.

6.1.9 För fjäderfä skall lägsta slaktålder vara

81 dagar för kycklingar,

150 dagar för kapuner,

49 dagar för pekingankor,

70 dagar för myskänder (honor),

84 dagar för myskänder (hanar),

92 dagar för mulardänder,

94 dagar för pärlhöns,

140 dagar för kalkoner och stekgäss.

Om producenterna inte tillämpar dessa lägsta slaktåldrar skall de använda långsamt växande linjer.

6.2 Transport

6.2.1 Djurtransporter skall genomföras på ett sätt som begränsar djurens stress i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning på området. Lastning och lossning skall genomföras med varsamhet och utan användning av någon form av elektrisk stimulans för att tvinga djuren. Det är förbjudet att använda allopatiska lugnande medel före eller under transporten.

6.2.2 Under tiden fram till och vid slakten skall djuren behandlas på ett sådant sätt att deras stress reduceras till ett minimum.

6.3 Identifiering av animalieprodukter

6.3.1 Djur och animalieprodukter skall kunna identifieras under alla stadier av produktion, beredning, transport och saluföring.

7. Stallgödsel

7.1 Den totala mängden gödsel, enligt definitionen i direktiv 91/676/EEG(2), som sprids inom jordbruksföretaget får inte överstiga 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år, den mängd som anges i bilaga III till ovannämnda direktiv. Vid behov skall den totala djurtätheten minskas för att undvika att detta gränsvärde överskrids.

7.2 För att bestämma den lämpliga djurtäthet som avses ovan skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa hur många djurenheter som motsvarar 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år för de olika djurkategorierna, med uppgifterna i bilaga VII som riktlinje.

7.3 Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om alla avvikelser från dessa uppgifter samt motivera sådana ändringar. Detta krav avser endast beräkningen av högsta antal djur för att säkerställa att gränsvärdet 170 kg kväve från gödsel per hektar och år inte överskrids. Det påverkar inte bestämmelserna om djurtäthet med avseende på djurens hälsa och välbefinnande i avsnitt 8 och i bilaga VIII.

7.4 Jordbruksföretag med ekologisk produktion får etablera samarbete med andra jordbruksföretag som uppfyller bestämmelserna i denna förordning i avsikt att sprida överskottsgödsel från jordbruk med ekologisk produktion. Gränsvärdet 170 kg kväve från gödsel per hektar utnyttjad jordbruksareal och år kommer att beräknas på grundval av samtliga enheter med ekologisk produktion vilka ingår i ett sådant samarbete.

7.5 Medlemsstaterna får fastställa lägre gränsvärden än de som anges i punkterna 7.1-7.4, varvid hänsyn skall tas till det berörda områdets särskilda egenskaper, användningen av andra kvävegödselmedel på marken samt kvävetillförseln till grödorna från jorden.

7.6 Anläggningar för lagring av stallgödsel skall ha en kapacitet som förhindrar att vattenförorening sker genom direkt utsläpp eller genom utsläpp och filtrering i marken.

7.7 För att säkerställa en god gödselhantering skall dessa anläggningar för lagring av stallgödsel ha en kapacitet som överstiger den lagringskapacitet som krävs för den längsta period av året under vilken spridning av gödselmedel på marken är antingen olämplig (i enlighet med god jordbrukarsed i medlemsstaterna) eller förbjuden, om produktionsenheten är belägen inom ett område som betecknas som nitratkänsligt.

8. Rastgårdar och byggnader avsedda för djur

8.1 Allmänna principer

8.1.1 Byggnader avsedda för djur skall motsvara deras biologiska och etologiska behov (t.ex. artens särskilda behov när det gäller tillräckligt stor rörelsefrihet och bekvämlighet). Djuren skall på ett enkelt sätt kunna få tillgång till foder och vatten. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation skall garantera att luftcirkulationen, halten av damm, temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationen hålls inom gränser som är ofarliga för djuren. Byggnaden skall ha god naturlig ventilation och mycket dagsljus.

8.1.2 Rastgårdar utomhus skall vid behov erbjuda tillräckligt skydd mot regn, blåst, sol och extrema temperaturer, beroende på de lokala väderförhållandena och den aktuella rasen.

8.2 Djurtäthet och undvikande av överbetning

8.2.1 Byggnader avsedda för djur är inte obligatoriska i områden med sådana klimatförhållanden att djuren kan vistas utomhus.

8.2.2 Djurtätheten i byggnader skall tillgodose djurens bekvämlighet och välbefinnande, som i synnerhet beror på djurens art, ras och ålder. Hänsyn skall också tas till djurens beteendemässiga behov som i synnerhet beror på gruppens storlek och djurens kön. Med hjälp av optimal djurtäthet eftersträvas att djurens välbefinnande skall garanteras genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, lätt kunna lägga sig ned, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna.

8.2.3 Minimiytor för byggnader och för rastgårdar utomhus samt andra krav när det gäller byggnader för olika arter och kategorier av djur fastställs i bilaga VIII.

8.2.4 Djurtätheten för djur som hålls utomhus på betesmarker, annan gräsmark, hedar, våtmarker eller i annan helt eller delvis naturlig livsmiljö skall vara tillräckligt låg för att hindra att marken blir upptrampad och vegetationen blir överbetad.

8.2.5 Byggnader, boxar, utrustning och redskap skall rengöras ordentligt och desinficeras för att hindra att djuren smittar varandra och att sjukdomsspridande organismer utvecklas. Endast de produkter som förtecknas i del E i bilaga II får användas för sådan rengöring och desinficering av byggnader och anläggningar avsedda för djur. Avföring, urin och ej uppätet eller utspillt foder skall avlägsnas så ofta som det är nödvändigt för att minska lukten och undvika att insekter och gnagare lockas dit. Endast de produkter som förtecknas i del B avsnitt 2 i bilaga II får användas för bekämpning av insekter och andra skadedjur i byggnader och andra anläggningar där djur vistas.

8.3 Däggdjur

8.3.1 Om inte annat föreskrivs i punkt 5.3 skall alla däggdjur ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus som kan vara delvis övertäckt och skall kunna använda dessa områden när deras fysiologiska tillstånd, väderförhållandena och markens tillstånd tillåter detta, om det inte finns gemenskapskrav eller nationella krav med avseende på särskilda djurhälsoproblem som hindrar detta. Växtätare skall alltid ha tillgång till bete när förhållandena tillåter detta.

8.3.2 I de fall växtätare har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på rastgårdar utomhus under vintermånaderna.

8.3.3 Trots den sista meningen i punkt 8.3.1 skall tjurar som är mer än ett år gamla ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus.

8.3.4 Genom undantag från punkt 8.3.1 får den avslutande gödningen av nötkreatur och får för köttproduktion ske inomhus, under förutsättning att denna inomhusperiod inte överstiger en femtedel av deras livstid och i varje fall inte längre än tre månader.

8.3.5 Byggnader avsedda för djur skall ha släta men inte hala golv. Minst halva den totala golvytan skall vara av helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.

8.3.6 Byggnaderna skall ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats som är tillräckligt stor och som skall bestå av helt golv utan spalt. Rymliga torra bäddar av strö skall finnas på viloplatsen. Ströet skall bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med del A i bilaga II.

8.3.7 När det gäller uppfödning av kalvar skall alla jordbruksföretag, utan undantag, från och med den 24 augusti 2000 följa rådets direktiv 91/629/EEG(3) om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar. Det är förbjudet att hålla kalvar i enskilda boxar när de är äldre än en vecka.

8.3.8 När det gäller uppfödning av grisar skall alla jordbruksföretag från och med den 24 augusti 2000 följa rådets direktiv 91/630/EEG(4) om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning. Dock skall suggor hållas gruppvis, utom i det sista stadiet av dräktigheten och under digivningsperioden. Smågrisar får inte hållas i våningssystem eller i burar. Djuren måste kunna gödsla och böka på rastgårdarna. För bökningen kan olika material användas.

8.4 Fjäderfä

8.4.1 Fjäderfä skall födas upp på ett sådant sätt att de har tillgång till utomhusvistelse och får inte hållas i burar.

8.4.2 Vattenfåglar skall ha tillgång till ett vattendrag, en damm eller en sjö när väderförhållandena tillåter detta, så att krav avseende djurens välbefinnande eller hygienvillkor uppfylls.

8.4.3 Byggnader avsedda för alla typer av fjäderfä skall uppfylla följande minimikrav:

- Minst en tredjedel skall vara fast, dvs. inte bestå av spalt eller nät, och vara täckt med strö, t.ex. halm, spån, sand eller torv.

- I byggnader avsedda för värphöns skall en tillräckligt stor del av den golvyta som är tillgänglig för hönsen vara åtkomlig för uppsamling av hönsspillningen.

- De skall ha sittpinnar av en storlek och ett antal som motsvarar gruppens och fåglarnas storlek, i enlighet med bilaga VIII.

- De skall vara försedda med in- och utgångshål av lämplig storlek för fåglarna, och dessa hål skall ha en sammanlagd längd av minst 4 m per 100 m2 av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna.

- I varje byggnad avsedd för fjäderfä får det finnas högst

4800 kycklingar,

3000 värphöns,

5200 pärlhöns,

4000 myskänder eller pekingankor (honor) eller 3200 myskänder eller pekingankor (hanar) eller andra ankor,

2500 kapuner, gäss eller kalkoner.

- Den totala användbara ytan i byggnader avsedda för fjäderfä för köttproduktion får inte överstiga 1600 m2 på någon enskild produktionsenhet.

8.4.4 För värphöns kan dagsljus kompletteras med artificiellt ljus för att ge högst 16 timmar ljus per dag, med en sammanhängande nattvila utan artificiellt ljus på minst 8 timmar.

8.4.5 Fjäderfä skall ha tillgång till rastgårdar utomhus när väderleksförhållandena tillåter och skall när så är möjligt ha tillgång till detta under minst en tredjedel av sitt liv. Dessa rastgårdar skall huvudsakligen vara täckta med växtlighet, vara försedda med skydd och ge djuren lätt tillgång till tillräckligt många vatten- och fodertråg.

8.4.6 Av hälsoskäl skall byggnaderna tömmas på djur mellan varje omgång av fjäderfä som föds upp. Byggnaderna och det som hör till dessa skall rengöras och desinficeras under denna tid. För varje omgång fjäderfä som har fötts upp skall rastgårdarna dessutom lämnas tomma för att växtlighet skall kunna växa upp igen samt av hälsoskäl. Medlemsstaterna skall fastställa hur länge rastgårdarna skall vara tomma och meddela sitt beslut till kommissionen och de övriga medlemsstaterna. Dessa krav skall inte tillämpas på fjäderfä i mindre antal som inte hålls på rastgårdar och som är frigående hela dagen.

8.5 Allmänt undantag för byggnader avsedda för djur

8.5.1 Genom undantag från kraven i punkterna 8.3.1, 8.4.2, 8.4.3 och 8.4.5 samt djurtätheten i enlighet med bilaga VIII får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bevilja undantag från kraven i dessa punkter och i bilaga VIII under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2010. Detta undantag kan endast tillämpas på animalieproducerande jordbruksföretag vars befintliga byggnader har uppförts före den 24 augusti 1999, och i den utsträckning dessa byggnader avsedda för djur överensstämmer med de nationella reglerna för ekologisk animalieproduktion som gäller före denna dag eller, om sådana saknas, med privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.

8.5.2 De jordbruksföretag som utnyttjar detta undantag skall förelägga kontrollmyndigheten eller kontrollorganet en plan som skall omfatta de åtgärder som garanterar att bestämmelserna i denna förordning följs när undantaget går ut.

8.5.3 Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 8.5.1.

C. BIODLING OCH BIODLINGSPRODUKTER

1. Allmänna principer

1.1 Biodling är en viktig verksamhet som bidrar till skyddet av miljön och jordbruks- och skogsbruksproduktionen genom att bina verkar som pollinatörer.

1.2 Biodlingsprodukternas status som ekologiskt producerade hänger nära samman både med vad som utmärker behandlingen av bikuporna och kvaliteten på miljön. Denna status beror också på betingelserna för skattning, förädling och lagring av produkter från biodling.

1.3 När en biodlare driver flera biodlingsenheter inom samma område skall alla enheter uppfylla kraven i denna förordning. Trots denna princip får en biodlare driva enheter som inte följer denna förordning, förutsatt att alla kraven i denna förordning är uppfyllda med undantag av bestämmelserna i punkt 4.2 om bigårdarnas läge. I detta fall får produkten inte säljas med hänvisning till ekologiska produktionsmetoder.

2. Omställningsperiod

2.1 Produkter från biodling får säljas med hänvisning till den ekologiska produktionsmetoden endast om bestämmelserna i denna förordning har följts i minst ett år. Under omställningsperioden skall vaxet ersättas i enlighet med kraven i punkt 8.3.

3. Binas ursprung

3.1 Vid val av raser skall hänsyn tas till om djuren har förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden samt vilken livskraft och motståndskraft mot sjukdomar de har. I första hand skall europeiska raser av Apis mellifera och lokala ekotyper av dessa användas.

3.2 Bigårdarna skall byggas upp genom avläggare till samhällen eller genom förvärv av svärmar eller bikupor från enheter som följer bestämmelserna i denna förordning.

3.3 Som ett första undantag, under förutsättning att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet godkänner detta på förhand, får befintliga bigårdar inom produktionsenheten som inte följer bestämmelserna i denna förordning omställas.

3.4 Som ett andra undantag är det tillåtet att förvärva svärmar utan kupa från biodlare som inte producerar i enlighet med denna förordning under en övergångsperiod som går ut två år efter den 24 augusti 2002, under förutsättning att omställningsperioden iakttas.

3.5 Som ett tredje undantag skall tillstånd till ny sammansättning av bigårdarna ges av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, om bigårdar som uppfyller bestämmelserna i denna förordning inte finns att tillgå i fall då hög dödlighet hos djuren orsakas av omständigheter som har att göra med djurens hälsa eller med katastrofer, under förutsättning att omställningsperioden iakttas.

3.6 Som ett fjärde undantag kan i samband med ombyggnaden av bigårdarna 10 % per år av de bidrottningar och svärmar som inte överensstämmer med denna förordning införlivas i enheten med ekologisk produktion om bidrottningarna och svärmarna placeras i kupor med vaxkakor eller vaxskivor från enheter med ekologisk produktion. I detta fall skall omställningsperioden inte tillämpas.

4. Bigårdarnas läge

4.1 Medlemsstaterna får ange regioner eller områden där biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning inte kan bedrivas. En karta i lämplig skala som anges var bikupor är utplacerade skall enligt vad som föreskrivs i del A1 avsnitt 2 första strecksatsen i bilaga III till den här förordningen lämnas in till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet av biodlaren. Om inga sådana områden finns angivna skall biodlaren inkomma till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet med lämplig dokumentation och belägg, vid behov med lämpliga analyser som visar att de områden som är tillgängliga för hans bisamhällen uppfyller kraven i denna förordning.

4.2 Bigårdarnas läge skall

a) säkerställa tillräckligt med naturliga nektar-, honungsdagg- och pollenkällor för bin samt tillgång till vatten,

b) vara sådant att nektar- och pollenkällorna inom en radie på 3 km från bigårdens läge huvudsakligen består av odlingar med ekologisk produktion och/eller vilda växter enligt kraven i artikel 6 och bilaga I till den här förordningen och odlingar som inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning men som sköts med metoder som ger liten miljöpåverkan, till exempel de som beskrivs i program som utarbetas enligt förordning (EEG) nr 2078/92(5), som inte i någon högre grad kan påverka biodlingsproduktionens status som ekologiskt producerad.

c) vara på tillräckligt avstånd från alla föroreningskällor som inte härrör från jordbruksproduktion, t.ex. stadskärnor, motorvägar, industriområden, soptippar, sopförbränningsanläggningar, osv. Kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen skall vidta åtgärder för att se till att detta krav uppfylls.

Ovanstående krav är inte tillämpliga på områden där ingen blomning äger rum eller där bikuporna är vilande.

5. Foder

5.1 Vid slutet av produktionssäsongen skall tillräckliga förråd av honung och pollen lämnas kvar i kuporna så att bina överlever vintern.

5.2 Artificiell utfodring är tillåten om bisamhällets överlevnad är i fara på grund av en extrem vädersituation. Artificiell utfodring skall göras med ekologiskt producerad honung som helst skall vara producerad av samma enhet med ekologisk produktion.

5.3 Som ett första undantag från föregående punkt kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna tillåta användning av ekologiskt producerad sockerlösning eller sockermelass i stället för ekologiskt producerad honung för artificiell utfodring, särskilt när detta är nödvändigt på grund av klimatförhållanden som gör att honungen kristalliseras.

5.4 Som ett andra undantag kan sockerlösning, sockermelass och honung som inte omfattas av denna förordning tillåtas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för artificiell utfodring under en övergångsperiod som går ut den 24 augusti 2002.

5.5 Följande uppgifter om användning av artificiell utfodring skall införas i bigårdarnas register: produkttyp, datum, kvantiteter och i vilka bikupor den används.

5.6 Inga andra produkter än de som anges i punkterna 5.1-5.4 får användas vid biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

5.7 Artificiell utfodring får göras endast mellan den senaste honungsskörden och 15 dagar före början av nästa period av nektar- eller honungsdaggflöde.

6. Förebyggande av sjukdomar och veterinärbehandling

6.1 Förebyggande av sjukdomar vid biodling skall bygga på följande principer:

a) Urval av lämpliga härdiga raser.

b) Tillämpning av vissa åtgärder som främjar stor motståndskraft mot sjukdomar och förhindrar infektioner, t.ex. regelbundet utbyte av bidrottningar, systematisk kontroll av bikuporna för att upptäcka hälsoavvikelser, kontroll av hanlarver i bikuporna, desinfektion av material och utrustning med jämna mellanrum, förstöring av förorenat material eller källor, regelbundet utbyte av vax och tillräckliga förråd av honung och pollen i kupan.

6.2 Om samhällena blir sjuka eller angripna trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder skall de behandlas omedelbart och vid behov placeras i isoleringsbigårdar.

6.3 Veterinärmedicinska läkemedel i biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning skall användas enligt följande principer:

a) De får användas i den mån motsvarande användning är tillåten i medlemsstaten i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen.

b) Fytoterapeutiska och homeopatiska produkter skall användas hellre än kemisk-syntetiskt framställda allopatiska produkter, förutsatt att deras terapeutiska effekt har inverkan på det tillstånd som behandlingen avser.

c) Om användningen av ovannämnda produkter visar sig eller förmodas bli verkningslös för att bota en sjukdom eller ett angrepp som riskerar att utrota bisamhällen får kemisk-syntetiskt framställda allopatiska läkemedel användas under veterinäransvar eller under ansvar av andra av medlemsstaten bemyndigade personer utan att det påverkar de principer som fastställs i led a och b ovan.

d) Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiskt framställda allopatiska läkemedel för förebyggande hälsovård.

e) Utan att det påverkar principen i led a ovan får myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt ämnena mentol, tymol, eukalyptol och kamfer användas vid angrepp av Varroa jacobsoni.

6.4 Förutom ovannämnda principer tillåts sådan veterinärbehandling eller behandling av kupor, vaxkakor osv. som är obligatorisk enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning.

6.5 Om det sker behandling med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska produkter skall de behandlade bisamhällena under tiden placeras i isolerade bigårdar, och all vax skall ersättas med vax som uppfyller kraven i denna förordning. Därefter tillämpas den ettåriga omställningsperioden för dessa samhällen.

6.6 Kraven i föregående punkt gäller inte för de produkter som anges i punkt 6.3 e.

6.7 När veterinärmedicinska läkemedel används skall produkttypen (inbegripet uppgift om det verksamma farmakologiska ämnet) samt detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, användningssätt, behandlingslängd och lagstadgad väntetid noga anges och meddelas kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan produkterna kan saluföras som ekologiskt producerade.

7. Biodlingsmetoder och identifiering

7.1 Det är förbjudet att döda bin på vaxkakorna vid skörd av biodlingsprodukter.

7.2 Det är förbjudet att stympa bidrottningar genom att t.ex. klippna vingarna av dem.

7.3 Det är tillåtet att byta ut bidrottningen och att döda den gamla bidrottningen.

7.4 Det är tillåtet att döda hanlarver endast för att begränsa angrepp av Varroa jacobsoni.

7.5 Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiska repellenter när honungen skattas.

7.6 Det område där bigården är belägen måste registreras tillsammans med identifikation av kuporna. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet skall informeras om flyttning av bigårdar inom en tidsfrist som skall överenskommas tillsammans med kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

7.7 Särskild omsorg skall ägnas åt att se till att skattning, förädling och lagring av biodlingsprodukter sker på lämpligt sätt. Alla åtgärder i syfte att uppfylla dessa krav skall registreras.

7.8 Bortflyttning av skattlådorna och skattning av honung skall införas i bigårdens register.

8. Egenskaper hos bikupor och material som används vid biodling

8.1 Bikuporna skall i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial som inte innebär risk för förorening av miljön eller produkterna från biodlingen.

8.2 Med undantag av de produkter som anges i punkt 6.3 e får endast naturliga produkter som propolis, vax och vegetabiliska oljor användas inne i kuporna.

8.3 Vax till nya skivor skall vara framställt i enheter med ekologisk produktion. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får undantagsvis tillåta att bivax som inte kommer från enheten används, särskilt vid nya anläggningar eller under omställningsperioden, under exceptionella omständigheter när ekologiskt produceras bivax inte finns att tillgå på marknaden och förutsatt att det kommer från cellock.

8.4 Det är förbjudet att använda vaxkakor som innehåller larver vid skattning av honung.

8.5 För att skydda materialet (ramar, bikupor och vaxkakor), i synnerhet mot skadegörare, får endast de lämpliga produkter som förtecknas i del B avsnitt 2 i bilaga II användas.

8.6 Fysikalisk behandling som ånga eller öppen låga är tillåten.

8.7 Vid rengöring och desinfektion av material, byggnader, utrustning, redskap eller produkter som används i biodlingen får endast de lämpliga ämnen som förtecknas i del E i bilaga II användas."

II. Bilaga II skall ändras på följande sätt: 1) Titeln på del B skall ersättas med följande: "B. BEKÄMPNINGSMEDEL

1. Produkter för växtskydd"

2) Följande skall läggas till efter del B avsnitt 1 : "2. Produkter för att bekämpa skadedjur och sjukdomar i byggnader och anläggningar avsedda för djur:

De produkter som förtecknas i avsnitt 1

Rodenticider"

3) Del C "Övriga produkter" skall ersättas med följande text: "C. FODERRÅVAROR

1. Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung

1.1 Spannmål, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Havre, havregryn, kli av skalad havre, havreskal och havrekli; korn, kornprotein och kornfodermjöl; riskorn, riskross, riskli, risgroddar, expeller; hirskorn; rågkorn, rågfodermjöl, rågskalmjöl, rågkli; durra; vete, vetefodermjöl, veteskalmjöl, veteglutenfoder, vetegluten, vetekli, vetegroddar; speltvete; rågvete; majs, majsfodermjöl, majskli, majsgroddar, expeller, majsgluten; maltgroddar; drav.

1.2 Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Rapsfrön, rapsexpeller, rapsskal; sojabönor, rostade sojabönor, sojabönskal; solrosfrön och expeller; bomullsfrön och expeller; linfrön, expeller; sesamfrön och expeller; palmkärnexpeller, rybsfröexpeller, rybsfrö; pumpfröexpeller; olivpressmassa (från fysisk extraktion av oliver).

1.3 Frön från baljväxter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Kikärter (frön); Ervum ervilia (frön); Lathyrus sativus (frön) som genomgått lämplig värmebehandling; ärter (frön); ärtfodermjöl; ärtkli; bondbönor (frön); vicker (frön) och lupinfrön.

1.4 Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Sockerbetsmassa, torkad beta, potatis, rotknöl av sötpotatis, maniokrot, potatispulpa (biprodukt från extraktion av potatisstärkelse), potatisstärkelse, potatisprotein och tapioka.

1.5 Andra frön och frukter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Johannesbrödmassa, johannesbrödskidor, citrusrester, äpplemäsk, tomatrester och druvmäsk.

1.6 Vallfoder och grovfoder. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Lusern, lusernmjöl, klöver, klövermjöl, gräs (från foderväxter), gräsmjöl, hö, ensilage, halm från spannmål och rotfrukter till foder.

1.7 Andra växter, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Melass som bindemedel i foderblandningar, algmjöl (erhålls genom torkning och krossning av alger, som tvättas för att minska jodhalten), pulver och extrakt från växter, vegetabiliskt proteinextrakt (endast till ungdjur), kryddor och örter.

2. Foderråvaror av animaliskt ursprung

2.1 Mjölk- och mejeriprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Obehandlad mjölk (enligt definitionen i direktiv 92/46/EEG)(6), mjölkpulver, skummjölk, skummjölkspulver, kärnmjölk, kärnmjölkspulver, vassla, vasslepulver, vasslepulver med låg sockerhalt, vassleproteinpulver (extraherat genom fysisk behandling), kaseinpulver och laktospulver.

2.2 Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Fisk, fiskolja och torskleverolja, ej raffinerad. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form, enbart för ungdjur. Fiskmjöl.

3. Foderråvaror av mineraliskt ursprung.

Följande ämnen ingår i denna kategori:

Natrium:

havssalt, ej raffinerat

bergssalt, obearbetat från gruva

natriumsulfat

natriumkarbonat

natriumbikarbonat

natriumklorid

Kalcium:

märgel

skal av vattendjur (inbegripet ben av bläckfisk)

kalciumkarbonat

kalciumlaktat

kalciumglukonat

Fosfor:

dikalciumfosfat

avfluorerat dikalciumfosfat

avfluorerat monokalciumfosfat

Magnesium:

magnesiumanhydrid

magnesiumsulfat

magnesiumklorid

magnesiumkarbonat

Svavel:

natriumsulfat."

4) Följande avsnitt skall läggas till: "D. FODERTILLSATSER, VISSA ÄMNEN SOM ANVÄNDS I DJURFODER (DIREKTIV 82/471/EEG) SAMT PROCESSTEKNISKA HJÄLPMEDEL SOM ANVÄNDS I FODER

1. Fodertillsatser

1.1 Spårelement. Följande ämnen ingår i denna kategori:

>Plats för tabell>

1.2 Vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Vitaminer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG(7):

- helst vitaminer som härstammar från råvaror som ingår naturligt i fodret, eller

- syntetiskt framställda vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer endast för icke idisslare.

1.3 Enzymer. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Enzymer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

1.4 Mikroorganismer. Följande mikroorganismer ingår i denna kategori:

Mikroorganismer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

1.5 Konserveringsmedel. Följande ämnen ingår i denna kategori:

E 236 Myrsyra endast för ensilage

E 260 Ättiksyra endast för ensilage

E 270 Mjölksyra endast för ensilage

E 280 Propionsyra endast för ensilage

1.6 Bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel. Följande ämnen ingår i denna kategori:

E 551b Silikagel

E 551c Kiselgur

E 553 Sepiolit

E 558 Bentonit

E 559 Kaolinleror

E 561 Vermiculit

E 599 Perlit

2. Vissa produkter som används i djurfoder

Följande produkter ingår i denna kategori:

-

3. Processtekniska hjälpmedel som används i foder

3.1 Processtekniska hjälpmedel för ensilage. Följande ämnen ingår i denna kategori:

Havssalt, grovt bergsalt, enzymer, jäst, vassla, socker, sockerbetsmassa, mjöl av spannmål, melass samt mjölksyre-, ättiksyre-, myrsyre- och propionsyrebakterier.

När väderleksförhållandena inte tillåter tillräcklig fermentering får kontrollmyndigheten eller kontrollorganet tillåta användning av mjölksyra, myrsyra, propionsyra och ättiksyra vid produktionen av ensilage.

E. GODKÄNDA PRODUKTER FÖR RENGÖRING OCH DESINFICERING AV BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR AVSEDDA FÖR DJUR (T.EX. UTRUSTNING OCH REDSKAP)

Såpa och tvål

Vatten och ånga

Kalkmjölk

Kalk

Osläkt kalk

Natriumhypoklorit (i form av flytande blekmedel)

Kaustiksoda

Kaustik kali

Väteperoxid

Naturliga växtessenser

Citronsyra, persyra, myrsyra, mjölksyra, oxalsyra och ättiksyra

Alkohol

Salpetersyra (mejeriutrustning)

Fosforsyra (mejeriutrustning)

Formaldehyd

Produkter för rengöring och desinficering av spenar och mjölkningsanläggningar

Natriumkarbonat

F. ÖVRIGA PRODUKTER"

III. Bilaga III skall ändras på följande sätt: 1. Rubriken i del A skall ersättas med "A.1 Växter och växtprodukter från jordbruksproduktion eller insamlande".

2. Följande avsnitt skall införas: "A.2. Gårdar som föder upp djur och producerar animaliska produkter.

1. När det särskilda kontrollsystemet för animalieproduktion införs skall producenten och kontrollorganet upprätta

- en fullständig beskrivning av byggnader, betesmarker, rastgårdar osv. och, i tillämpliga fall, lager-, förpacknings- och beredningslokaler för djur och animalieprodukter, råvaror och insatsvaror,

- en fullständig beskrivning av anläggningarna för lagring av stallgödsel,

- en plan, som överenskommits med kontrollorganet eller kontrollmyndigheten, för spridning av sådan gödsel, samt en fullständig beskrivning av de arealer som används för vegetabilisk produktion,

- i tillämpliga fall, bestämmelserna i avtal med andra jordbruksföretag när det gäller spridning av gödsel,

- en plan för djurenheten med ekologisk produktion (t.ex. skötsel av utfodring, uppfödning, hälsa osv.)

- alla konkreta åtgärder som skall vidtas på gården där djuruppfödningen bedrivs för att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning följs.

Denna beskrivning och de nämnda åtgärderna skall anges i en kontrollrapport som kontrasigneras av den berörda producenten.

Rapporten skall också fastställa ett åtagande från producenten att utöva sin verksamhet i enlighet med artiklarna 5 och 6 och att i händelse av överträdelse acceptera verkställighet av de åtgärder som avses i artikel 9.9 och i tillämpliga fall artikel 10.3.

2. De allmänna kontrollkrav som anges i del A.1 punkterna 1 och 4-8 för växter och växtprodukter är tillämpliga på djur och animalieprodukter.

Trots dessa bestämmelser tillåts lagring av allopatiska veterinärmedicinska läkemedel och antibiotika på jordbruksföretag under förutsättning att de har ordinerats av en veterinär i samband med någon behandling som anges i bilaga I, och att de lagras på en övervakad plats och förs in i jordbruksföretagets register.

3. Djuren skall identifieras på ett bestående sätt med den teknik som är anpassad för varje djurslag, individuellt för de stora däggdjuren, individuellt eller per parti för fjäderfän och för små däggdjur.

4. En uppfödningsdagbok måste upprättas i form av ett register som alltid skall finnas tillgängligt för kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen, på jordbruksföretagets adress.

Dessa register, som syftar till att ge en fullständig beskrivning av besättningens hälsotillstånd, skall innehålla följande information:

- Insättning av djur, per djurslag: ursprung och datum för insättande, omställningsperiod, identifikationsmärke, tidigare veterinärbehandling.

- Utförsel av djur: ålder, antal, slaktvikt, identifikationsmärkning och bestämmelseort.

- Eventuella förluster av djur och anledning till detta.

- Foder: fodertyp, inklusive fodertillsatser, andel av olika beståndsdelar i ransonen, tidsperioder då djuren har möjlighet att vistas utomhus, perioder med växling av betesområde om begränsning gäller för detta.

- Förebyggande av sjukdomar, behandling och veterinärvård: datum för behandling, diagnos, typ av produkt för behandling, behandlingssätt, praktiserande veterinärs ordination när det gäller veterinärvård med intyg och den tidsfrist som ålagts innan animalieprodukter kan saluföras.

5. När en producent bedriver djuruppfödning på flera jordbruksföretag i samma område är de enheter där produktionsdjur eller animalieprodukter produceras och som inte omfattas av artikel 1 också underställda kontrollsystemet när det gäller punkt 1 första, andra och tredje strecksatserna i detta avsnitt om produktionsdjur och animalieprodukter, liksom bestämmelserna om djurskötsel och djuruppfödning, dagbok över djuren och principerna för lagring av produkter som används för djuruppfödningen."

3. Rubriken på del B skall ersättas med följande: "B. Enheter för beredning av växtprodukter och animalieprodukter och livsmedel som består av växtprodukter och animalieprodukter."

4. Rubriken på del C skall ersättas med följande: "C. Importörer av växtprodukter, animalieprodukter och livsmedel som består av växtprodukter och/eller animalieprodukter från tredje land."

IV. I bilaga VI skall följande stycke läggas till efter första stycket med rubriken "Allmänna principer": "I avvaktan på antagandet av bestämmelserna i avsnitten A och B i denna bilaga och i syfte att särskilt täcka beredningen av livsmedel som består av en eller flera animalieprodukter skall nationella regler tillämpas."

V. Följande bilagor skall läggas till:

"BILAGA VII

>Plats för tabell>

BILAGA VIII

Minimiytor inomhus och utomhus och andra egenskaper hos byggnader för olika slags arter och produktion

1. NÖTKREATUR, FÅR OCH GRISAR

>Plats för tabell>

2. FJÄDERFÄ

>Plats för tabell>"

(1) EGT L 142, 2.6.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/98 (EGT L 291, 30.10.1998, s. 10).

(2) EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

(3) EGT L 340, 11.12.1991, s. 28. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/2/EG (EGT L 25, 28.1.1997, s. 24).

(4) EGT L 340, 11.12.1991, s. 33.

(5) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2772/95 (EGT L 288, 1.12.1995, s. 35).

(6) EGT L 268, 14.9.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 94/71/EG (EGT L 368, 31.12.1994, s. 33).

(7) EGT L 270, 14.12.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/19/EG (EGT L 96, 28.3.1998, s. 39).