Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Rådets direktiv 86/663/EEG av den 22 december 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motordrivna industritruckar



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 384 , 31/12/1986 s. 0012 - 0051

Finsk specialutgåva Område 13 Volym 16 s. 0048

Svensk specialutgåva Område 13 Volym 16 s. 0048



RÅDETS DIREKTIV av den 22 december 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motordrivna industritruckar (86/663/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

I varje medlemsstat är utförandet och konstruktionen av motordrivna industritruckar föremål för säkerhetsföreskrifter, vilka skiljer sig åt från en medlemsstat till en annan och följaktligen hindrar handel med denna utrustning. Det är därför nödvändigt att närma dessa föreskrifter till varandra.

I rådets direktiv 84/528/EEG av den 17 september 1984 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om allmänna bestämmelser för anordningar för lyft och mekaniserad hantering(4) fastställdes en serie allmänna förfaranden, t.ex. EEG-typgodkännande, EEG-typkontroll och EEG-självcertifiering för att släppa ut lyftanordningar och mekaniska hanteringsanordningar på marknaden. När det gäller motordrivna industritruckar bör EEG-självcertifiering tillämpas, vilket är praxis i medlemsstaterna.

Detta direktiv är ett särdirektiv enligt artikel 2.2 i direktiv 84/528/EEG.

De tekniska bestämmelserna i bilaga 1 utesluter inte åtgärder på gemenskapsnivå eller nationell nivå beträffande andra säkerhetsaspekter på dessa industritruckar, t.ex. anordning för att hålla fast föraren, elsäkerhet, trafiksäkerhet, säkerhet när man arbetar på områden där utsläpp, buller och explosioner förekommer.

För att uppnå större säkerhet är det tillrådligt att införa bestämmelser om manöverorgan och bränsletank. Det är nödvändigt med en övergångsperiod för att göra det möjligt för tillverkarna att anpassa sina produkter till dessa nya bestämmelser.

Den tekniska utvecklingen kräver snabb anpassning av de tekniska kraven. Förfarandet enligt artikel 22 i direktiv 84/528/EEG bör därför antas för sådana anpassningar av detta direktiv.

Vissa bestämmelser i bilaga 1 bör undantas från tillämpningen av dispensklausulen i artikel 23 i direktiv 84/528/EEG.

Införandet av gransknings- och provningsmetoder är en tillämpningsåtgärd av teknisk natur och bör därför antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som nämnts ovan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Detta direktiv skall tillämpas på motordrivna industritruckar, vilkas lastförmåga inte överstiger 10 ton och dragtruckar med en dragkraft på mindre än 20 000 newton.

2. I detta direktiv avses med motordriven industritruck varje fordon med hjul som inte går på räls, som är avsett att bära, bogsera, skjuta, lyfta, fristapla eller hyllstapla all slags last och som styrs av en förare som antingen leder trucken eller åker på en speciellt utformad förarplats, som antingen är fastsatt på chassit eller kan höjas.

Artikel 2

1. Detta direktiv täcker inte

a) tippfordon (kända som dumper) eller motordrivna förarledda kärror som används på byggarbetsplatser,

b) andra dragtruckar än de som avses i bilaga 1, punkt 1.2, lastbilar med eller utan släp, skogs- och jordbrukstraktorer, bygg- och anläggningsutrustning och truckar som används i gruvor,

c) mjölktruckar och liknande varuleveransfordon,

d) stapelanordningar som förflyttar sig endast innanför styrskenor, s.k. staplingskranar,

e) truckar med höjbar förarplats och en klassad lastförmåga på mer än 5 ton,

f) truckar som är speciellt konstruerade för att köra med upplyfta laster på mer än 5 ton,

g) grensletruckar,

h) fjärrstyrda traktorer och truckar utan åkande förare,

i) anordningar som används för underhållsarbete med upplyft utrustning och personal,

j) truckar som drivs med elektrisk kraft som tillförs utifrån,

k) mobila kranar,

l) rörliga lyftplattformar,

m) truckar med teleskoparmar.

2. Detta direktiv skall inte hindra åtgärder på gemenskapsnivå eller nationell nivå rörande miljön eller andra säkerhetsaspekter på industritruckar som inte täcks av detta direktiv, t.ex.

- elektrisk utrustning för användning inom speciella spänningsgränser,

- vägtrafik,

- avgasutsläpp,

- risker vid drift i explosiv atmosfär,

- buller på arbetsplatsen och i omgivningen,

- sättet att hålla fast föraren.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall vidta alla de åtgärder som behövs för att säkerställa att motordrivna industritruckar som täcks av detta direktiv inte kan släppas ut på marknaden eller tas i drift om de inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 4

Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen skall på eget ansvar genom ett intyg om överensstämmelse intyga varje industritrucks överensstämmelse med detta direktiv. Ett exempel på det finns i bilaga 2. Tillverkaren skall anbringa överensstämmelsemärket på trucken med iakttagande av de villkor som fastställs i bilaga 3.

Artikel 5

1. Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen skall utfärda intyget om överensstämmelse och anbringa överensstämmelsemärket enligt vad som föreskrivs i artikel 4 under förutsättning att han kan visa att

- han har nödvändiga resurser för att utföra de provningar som avses i bilaga 1, och vid behov

- att han har ordnat så att sådana provningar som avses i bilaga 1 som han inte utför själv utförs av ett eller flera kontrollorgan som medlemsstaten har godkänt för detta ändamål.

2. Tillverkaren eller den som representerar honom inom gemenskapen skall hålla tillgängliga för behöriga organ i medlemsstaten alla dokument som visar att provningarna enligt bilaga 1 har utförts och att de tekniska kraven har uppfyllts.

3. Varje medlemsstat skall sända till övriga medlemsstater och till kommissionen

- en förteckning över de godkända kontrollorgan som är behöriga att utföra de provningar som avses i denna artikel,

- alla senare ändringar i denna förteckning.

Artikel 6

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i artikel 5 följs.

Artikel 7

Medlemsstaten får utföra stickprovskontroller för att kontrollera om den utrustning som avses i artikel 1 uppfyller kraven i detta direktiv. Sådana kontroller får dock inte medföra provningar och krav som är strängare än de som har fastställts i detta direktiv.

Artikel 8

Om de kontroller som avses i artikel 7 visar att en motordriven industritruck inte uppfyller kraven i detta direktiv, skall medlemsstaten vidta alla åtgärder för att

- förbjuda att den släpps ut på marknaden,

- förbjuda att den används,

- förordna om att den tas bort från marknaden.

Om det faktum att den inte uppfyller kraven är resultatet av ett konstruktionsfel eller ett fel i serietillverkningen, vilket påverkar säkerheten, skall medlemsstaten informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de fel och/eller defekter som noterats och om de åtgärder som beslutats.

Besluten om åtgärder skall upphävas när det visar sig att trucken uppfyller kraven i direktivet.

Artikel 9

Ingen medlemsstat får på grund av skäl som hör ihop med kraven i detta direktiv begränsa, vägra eller förbjuda att truckar som överenstämmer med kraven i detta direktiv släpps ut på marknaden, tas i bruk eller används för avsett ändamål.

Artikel 10

Alla nödvändiga ändringar för att anpassa bilaga 1 till den tekniska utvecklingen med undantag av avsnitten 9.12.1.1 och 9.12.1.2. skall antas i enlighet med det förfarande som fastställts i artikel 22 i direktiv 84/528/EEG.

Även provnings- och granskningsmetoder skall antas och anpassas till den tekniska utvecklingen i enlighet med detta förfarande.

Det förfarande som fastställts i artikel 23 i direktiv ö84/528/EEG skall tillämpas på bilaga 1.

Artikel 11

Bestämmelserna i detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att med vederbörligt iakttagande av fördraget fastställa de krav de bedömer vara nödvändiga för att säkerställa att arbetstagarna skyddas, när de använder den berörda utrustningen förutsatt att detta inte innebär att utrustningen modifieras på ett sätt som inte anges i direktivet.

Artikel 12

1. Medlemsstaterna skall anta, offentliggöra och sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 1 januari 1989. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 13

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 1986.

På rådets vägnar

G. SHAW

Ordförande

(1) EGT nr C 165, 2.7.1979, s. 1.

(2) EGT nr C 197, 4.8.1980, s. 67.

(3) EGT nr C 182, 21.7.1980, s. 22.

(4) EGT nr L 300, 19.11.1984, s. 72.

BILAGA 1

TEKNISKA KRAV FÖR MOTORDRIVNA INDUSTRITRUCKAR

1. KLASSIFICERING AV TRUCKAR EFTER ARBETSSÄTT

1.1 Plattformstruck

Truck som bär lasten på en ej lyftande plattform eller tillsatsaggregat.

1.2 Dragtruck

Industritruck som kör på underlaget, försedd med hopkopplingsanordningar, och särskilt konstruerad för att dra fordon som rullar på underlaget.

1.3 Rangertruck

Truck som har en buffertplatta framtill och/eller baktill och även kan skjuta fordon som rullar på hårdgjort underlag eller på järnvägsräls.

1.4 Lyfttruck

Industritruck som kan lyfta, sänka och transportera laster.

1.4.1 Staplande lyfttruck

Truck med plattform, gaffel eller annan lasthanteringsanordning som kan lyfta en last, på lastpallar eller inte, upp till en tillräcklig lyfthöjd för att göra det möjligt att fristapla eller hyllstapla.

1.4.1.1 Motviktstruck:

Staplande lyfttruck försedd med gaffel på vilken lasten, på lastpallar eller inte, sätts i utskjutande läge i förhållande till framhjulen och balanseras av truckens massa.

1.4.1.2 Skjutstativtruck med skjutbart stativ eller gaffelhållare:

Staplande lyfttruck med stödben med en gaffel placerad mellan stödbenen och där lastens tyngdpunkt kan sättas i utskjutande läge genom att skjuta ut stativ eller gaffelhållare.

1.4.1.3 Bredspårig stödbenstruck:

Staplande lyfttruck med stödben, försedd med en gaffel placerad mellan stödbenen och där lastens tyngdpunkt alltid hålls bakom framhjulen.

1.4.1.4 Smalspårig stödbenstruck:

Staplande lyfttruck där gaffelarmarna är placerade över stödbenen.

1.4.1.5 Höglyftande plattformstruck:

Staplande lyfttruck med en lastplattform placerad över stödbenen.

1.4.1.6 Förarlyftande truck:

Staplande lyfttruck försedd med förarplats som kan lyftas med hjälp av lastbärande organ (plattform eller gaffel) för att manuellt stapla last i hyllor.

1.4.1.7 Sidlastare:

Gaffeltruck med stativ placerat mellan axlarna och utskjutbart vinkelrätt till den längsgående axeln på trucken. Det gör det möjligt att ta och lyfta en last i motviktsläge i förhållande till truckens ena sida och att placera den på den fasta lastplattformen.

1.4.1.8 Terränggående gaffeltruck:

Lyfttruck speciellt avsedd att användas på ojämn mark för att lasta, lyfta, bära eller stapla laster (stora hjul, stor markfrigång, speciell motor) försedd med en lastbärande anordning som löper vertikalt på ett fast eller tiltbart stativ.

1.4.1.9 Sidstaplingstruckar:

Staplande lyfttruck som kan stapla och ta laster på truckens ena sida eller bägge sidor i körriktningen.

1.4.1.10 Sidstaplings- och frontstaplingstruck:

Lyftruck som kan stapla och ta laster på truckens ena sida eller bägge sidor och i körriktningen.

1.4.2 Låglyftande ej staplande lyfttruck

Motordriven truck, försedd med en plattform, gaffel eller annan lasthanteringsanordning, som kan lyfta dess last till en höjd tillräcklig för att transportera den.

1.4.2.1 Låglyftande truck med gafflar:

Ej staplande lyfttruck försedd med gaffel för att hantera pallar.

1.4.2.2 Plattformstruck: ej staplande lyfttruck med plattform eller annan anordning för transport av last.

1.4.2.3 Grensletruckar: lyfttruck där ramen och lyftenheten grenslar lasten för att lyfta och flytta den.

1.4.3 Hög- och medelhögt lyftande plocktruckar

En truck med en höjbar förarplats och en anordning för att rymma den sammanplockade lasten (normalt gaffelarmar för att ta pallar eller lastbärare) för att underlätta plockning (och undantagsvis placering) av gods i lager.

Med medelhögt lyftande truckar menas truckar som inte kan lyfta föraren mer än 2,5 m.

1.4.4 Grensletruckar: lyfttruck där ramen och lyftenheten grenslar lasten för att lyfta, flytta och stapla den.

2. KLASSIFICERING AV TRUCKAR EFTER MANÖVERSÄTT(1)

3. KLASSIFICERING AV TRUCKAR EFTER LYFTHÖJD(2)

4. KLASSIFICERING AV TRUCKAR EFTER KÖRSÄTT(3)

5. KLASSIFICERING AV TRUCKAR EFTER ENERGIKÄLLA(4)

6. KLASSIFICERING AV TRUCKAR EFTER HJULTYP(5)

7. TERMINOLOGI RÖRANDE TRUCKARNAS HUVUDDELAR(6)

8. TRUCKARNAS LYFTFÖRMÅGA OCH TILLSATSAGGREGAT

8.1 Höglyftande truckar

8.1.1 Klassad lyftförmåga hos höglyftande truckar

Den klassade lyftförmågan hos en motordriven höglyftande industritruck är den last i kg som tillverkaren tillåter att typen av truck transporterar eller lyfter vid normal drift under fastställda förhållanden (se tillägg A).

8.1.2 Verklig lyftförmåga hos höglyftande truckar

Den verkliga lyftförmågan hos en motordriven höglyftande industritruck är den maximala last i kg (beroende på dess lastbärande utrustning och lyfthöjden) som tillverkaren tillåter (vanligen genom stabilitetsprovning) att den aktuella trucken kan transportera eller lyfta vid normal drift under fastställda förhållanden (se tillägg A).

8.2 Truckar med fast plattform och låglyftande truckar

8.2.1 Klassad lyftförmåga för truckar med fast plattform och låglyftande truckar

Den klassade lyftförmågan hos en truck med fast plattform eller en låglyftande truck är den maximala last i kg som tillverkaren tillåter, jämnt fördelad över lastbärande utrustning eller plattformar och som trucken kan transportera under normala driftförhållanden.

8.3 Dragtruckar

8.3.1 Den klassade dragförmågan hos dragtruckar

Den klassade dragförmågan hos en dragtruck som drivs av en förbränningsmotor är den horisontella dragkraften i newton, som tillverkaren anger, som dragtrucken kan utveckla vid en fastställd kopplingshöjd, när den rör sig med en jämn hastighet av minst 10 % av den maximala hastigheten utan last på en jämn, torr och horisontell betongyta. När det gäller eldrivna dragtruckar eller dragtruckar med momentomvandlare är den klassade dragförmågan den dragförmåga som utvecklas under en timmes drift. När det gäller dragtruckar med stående eller gående förare skall förarens vikt anses vara 90 kg (med motsvarande ballast).

När gummidäck är monterade skall de ha det tryck som fastställts av tillverkaren av dragtruckar.

8.4 Lastbärande tillsatsutrustning

8.4.1 Den klassade lastförmågan hos lastbärande tillsatsutrustning är den maximala lasten i kg som tillverkaren tillåter, som utrustningen kan hantera vid normal drift under bestämda förhållanden.

9. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

9.1 Informationsskyltar

9.1.1 Identifieringsskyltar

9.1.1.1 Varje industritruck skall ha en varaktig identifieringsskylt på framträdande plats med följande information:

>Plats för tabell>

9.1.1.2 Identifieringsskyltar för löstagbara aggregat

Varje löstagbart aggregat skall ha en egen identifieringsskylt med följande information:

a) Namn på tillverkaren av aggregatet (eller importören).

b) typ.

c) Produktions- eller serienummer och tillverkningsår.

d) Aggregatets vikt.

e) Avstånd från aggregatets tyngdpunkt till dess anslutningsplan mot trucken.

f) Klassad lastförmåga.

g) För hydrauliskt drivna aggregat, det av tillverkaren av aggregatet rekommenderade hydrauliska trycket vid drift.

h) Varning: "Lyftförmågan för kombination av truck och aggregat skall följas".

9.1.1.3 Truckar som används under speciella förhållanden

Om en truck är avsedd att användas under speciella förhållanden skall den ha en varaktig skylt på framträdande plats med följande information:

a) Angivande av de speciella användningsförhållandena.

b) Truckens kapacitet under vart och ett av de speciella användningsförhållandena.

9.1.1.4 Drivbatterier och batterilådor

Varje batterilåda skall ha en varaktig identifieringsskylt på framträdande plats med följande information:

a) Namn på batteritillverkaren.

b) Typ.

c) Serienummer.

d) Nominell spänning.

e) 5-timmarskapacitet i Ah.

f) Batterilådans tjänstevikt (med ballast om den används för att kompensera brist på batterivikt).

Dessutom skall det vara möjligt att stämpla vikten på den löstagbara batterilådan intill lyftfästena.

9.1.2 Kapacitetsskyltar

Varje truck eller dragtruck skall ha en varaktig kapacitetsskylt. Skylten skall sitta på en framträdande plats och den skall lätt kunna läsas av föraren och ge nedanstående information.

Denna kapacitetsskylt får kombineras med identifieringsskylten om så önskas.

9.1.2.1 Höglyftande truckar

Kapacitetsskylten skall ge den information som anges i tillägg B.

9.1.2.2 Flaktruckar och låglyftande truckar

Kapacitetsskylten skall visa den normala klassade lyftförmågan i kg enligt 8.2.1.

9.1.2.3 Dragtruckar

Kapacitetsskylten skall ange den dragkraft i newton som anges i 8.3.1 och även den tidsperiod under vilken denna dragkraft kan utövas.

9.1.3 Övrig information

Det är inte obligatoriskt att sätta ut denna information på skylten.

9.1.3.1 Anordningar för lyftning av truck

Fästen för lyftning av truck skall tydligt anges på trucken (se 9.8.4).

9.1.3.2 Lufttryck i däcken

De föreskrivna lufttrycken skall tydligt anges på trucken.

9.1.4 Om sådana angivelser är uttryckta med ord, skall de vara skrivna på det eller de språk som godkänts av det land där trucken skall användas.

9.2 Blockering, förhindrande av oavsiktlig rörelse och obehörig användning.

9.2.1 Det skall finnas en parkeringsbroms som uppfyller kraven i 9.3.4.1 och 9.3.4.2 nedan.

Speciella krav för plocktruckar behandlas under punkt 10.

9.2.2 Trucken skall förses med en speciell anordning (t.ex. en nyckel) som hindrar att den används av någon obehörig person.

Startnycklar för ledtruckar och för stå- eller sittruckar som tillverkats av samma tillverkare får inte vara utbytbara.

9.3 Bromsar - prestanda

9.3.1 Färdbromsar

Motordrivna industritruckar skall ha bromsar som kan

a) hålla trucken med dess maximalt tillåtna last i den maximala lutning vid arbete som tillverkaren fastställt,

b) utveckla i varje riktning, på jämn, torr och ren betong, en minsta bromskraft (F) som

- för alla truckar (utom dragtruckar) uttrycks i procent av truckens totala vikt med dess klassade last,

- för dragtruckar uttrycks i procent av truckens totala vikt utan släpvagn.

Minimivärdet på F anges i följande tabeller i förhållande till den maximala hastigheten som trucken kan uppnå med sin klassade last eller av dragtruck utan släpvagn (V1 i km/h).

Om en trucks faktiska bromsförmåga automatiskt står i proportion till hastigheten, kan bromskraften F variera allteftersom hastigheten varierar (se diagram A).

Minimivärdet på F i följande tabeller skall uppnås med lämplig manöverkraft enligt 9.3.2.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

DIAGRAM A

>Hänvisning till film>

Oberoende av truckens lutning skall färdbromsen ge minst den bromskapacitet som specificeras i diagram A för hastigheter upp till 5 km/h för truckar i grupperna A, B och C och upp till 4 km/h för truckar i grupp D.

9.3.2 Färdbromsreglage(7)a) Bromsar som ansätts genom att man trycker ned bromspedalen skall uppfylla kraven i ovanstående bromskrafttabell med en maximal pedalkraft som inte överstiger 600 newton.

b) Bromsar som ansätts genom att man släpper upp bromspedalen skall överensstämma med ovanstående bromskrafttabell. Den kraft som behövs för att lossa bromsarna och att hålla dem lossade under körning får inte överstiga 300 newton.

c) Bromsar som ansätts med hjälp av en spak skall uppfylla kraven i ovanstående bromskrafttabell, när en maximal kraft på 150 newton ansätts på spaken.

d) Truckar som har stående förare eller som leds av gående förare skall ha automatiskt ansatta bromsar vilkas minsta bromskraft skall väljas i överensstämmelse med ovanstående tabell.

9.3.3 Endast friktionsbromsar, hydrostatisk transmission och elektriska bromssystem tillåts som färdbromsar.

9.3.4 Parkeringsbroms

9.3.4.1 Alla industritruckar utom dragtruckar skall vara försedda med en parkeringsbroms, som utan påverkan av föraren minst kan hålla trucken med dess maximalt tillåtna last i den maximala lutningen som tillverkaren angivit. Bromsförmågan skall lägst klara en lutning med nedan angivna värden:

a) Åktruckar, elektriska eller förbränningsmotordrivna utom typerna b och c: 15 %.

b) Smalgångstruckar, (skjutstativtruckar), bredspåriga stödbenstruckar, smalspåriga stödbenstruckar, höglyftande plattformstruckar eller låglyftande truckar: 10 %.

c) Truckar som avses i 1.4.1.6, 1.4.1.9, 1.4.1.10 och 1.4.3: 5 %.

d) Ledtruckar: 10 %.

9.3.4.2 Varje dragtruck skall vara försedd med en parkeringsbroms som håller själva trucken utan släpvagnar och utan påverkan från föraren i den maximala lutning som den kan köras uppför (utan last) eller i följande lutning om denna är mindre.

- Åkdragtruckar, förbränningsmotordrivna eller elektriska: 15 %.

- Leddragtruckar: 10 %.

9.3.4.3 Bromssystem

Färd- och parkeringsbromsar skall fungera genom oberoende system, men de kan fungera på samma bromsutrustning (t.ex. bromsbackar).

Detta gäller inte truckar som har den typ av automatisk färd/parkeringsbroms som specificeras i 9.3.2 b och d.

9.4 Hjul

När delade fälgar används med gummidäck skall trucken ha anordningar som hindrar användaren att skilja fälghalvorna åt innan han tar bort hjulen från axeln.

9.5 Manöverreglage

9.5.1 Körriktningsreglage

I överensstämmelse med ISO-standarden 3691 (andra upplagan - 1980 11 15), avsnitten:

8.1 8.2.3.3

8.3.1 a, b, c

8.3.1.1. 8.4.3.2

med följande krav beträffande 8.4.1.1:

i) Broms-, gas- och kopplingspedaler och pedal eller pedaler för körning framåt och bakåt, om sådana finns, skall vara konstruerade, tillverkade och placerade på sådant sätt att de kan manövreras utan risk för förväxling.

ii) De olika pedalernas funktioner skall tydligt anges dels i körinstruktionerna och dels finnas placerade på ett varaktigt läsligt sätt så att föraren kan se dem hela tiden när han befinner sig i normal körställning.

iii) Samtidig användning av andra manöverreglage får inte hindra bromsningen.

iv) Pedalerna skall vara sådana

- att det mekaniska motståndet är förenligt med de krafter som pedalerna utsätts för,

- att de skyddas mot möjliga effekter av ofrivilliga manövrer.

v) Medlemsstaterna skall betrakta som överensstämmande med ovanstående krav de truckar som byggts i enlighet med de harmoniserade standarder som utarbetats av CEN enligt det förfarande som fastställts i direktiv 83/189/EEG, vilkas referenser har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidningar.

8.4.1.2

Växelspak

Enligt ISO 3691, 8.4.1.2.

8.4.1.3

Spak för val av körriktning

Enligt ISO 3691, 8.4.1.3.

8.4.1.4

Säkerhetsreglage och bromsar - eldrivna åktruckar med sittande förare.

Stryk ISO-stycket och ersätt under ovanstående rubrik med:

Körreglage skall konstrueras så att trucken endast kan förflytta sig när körreglaget påverkas och så att den inte kan förflytta sig med en högre hastighet än krypfart om inte reglaget har påverkats för både hastighet och riktning. Om det inte finns några neutrallägen, får trucken inte förflytta sig om inte hastighetsreglaget påverkas.

8.4.1.5

Säkerhetskontroll och bromsar - Förbränningsmotordrivna åktruckar med sittande förare.

Stryk ISO-stycket helt.

8.4.2 8.4.3.2

Helt enligt ISO 3691.

9.5.1.1 På eldrivna truckar skall, oberoende av kontrollsystemet, en separat strömbrytare automatiskt bryta strömtillförseln när föraren lämnar trucken.

9.5.1.2 Truckar med automatväxel skall ha en anordning som hindrar att trucken startas medan transmissionen är inkopplad.

9.5.2 Reglage för lasthantering

I överensstämmelse med ISO-standard 3691, avsnitt 8.5.

9.5.3 Reglagesymboler

Symbolerna skall överensstämma med ISO-standard 3287.

9.6 Hastighetsbegränsning(8)9.6.1 Ledtruckar skall konstrueras så att de inte kan köras med hastigheter som överskrider 6 km/h när de är olastade och arbetar på jämnt underlag.

Ledtruckar med en enda hastighet skall vara konstruerade så att de inte kan nå en hastighet som överstiger 4 km/h, utan last och på jämn mark eller med en maximal acceleration av 0,5 m/s². Enhastighetstruckar får bara vara låglyftande.

9.6.2 Åktruckar med stående förare skall vara konstruerade så att de inte kan uppnå hastigheter som överstiger 16 km/h, med last och arbete på jämnt underlag.

9.7 Krav på driftsystem och tillbehör

9.7.1 Avgas- och kylsystem

9.7.1.1.1 Avgassystemet skall vara konstruerat och monterat med hänsyn tagen till förarens komfort och välbefinnande. Speciellt skall avgasröret ha sitt utlopp placerat så att avgasen ger så litet obehag som möjligt för personalen.

9.7.1.1.2 Luftflödet genom kylsystemet skall utformas så att man undviker obehag för föraren.

9.7.1.2 Bränsletank

Om en bränsletank finns i eller i närheten av motorrummet och mycket höga temperaturer kan förekomma, skall tanken och/eller påfyllningsanordningen vara isolerade från det elektriska systemet och avgassystemet genom lämpligt skydd, t.ex. en särskild inbyggnad eller genom mellanväggar. Tankens placering och påfyllningsanordningar skall vara sådana att spill eller läckage rinner ned till marken och inte in i motor- eller förarutrymmen eller till delar av det elektriska systemet eller avgassystemet.

9.7.1.2.1 Bränsleläckage får inte förekomma under drift. Bränsletanken och påfyllningsanordningarna skall vara placerade så att man minimerar risken för skada på tanken och dess infästningar.

9.7.1.2.2 Bränsletanken skall kunna tas bort. Bränsletanken och dess infästningar skall vara placerade så att riskerna för skada på tank och infästningar minimeras.

Det är inte nödvändigt att tankar för flytande bränslen med undantag av gasol (LPG) som är gjorda av stålplåt med en tjocklek som är lika med eller tjockare än 5 mm är löstagbara om de har genomgått en behandling som skyddar dem mot korrosionsangrepp från omgivningsluften. Förfarandet för att kontrollera behållarna skall anges i användar- och underhållsinstruktionerna.

9.7.1.3 Bränslesystemets delar skall vara stadigt fästa på trucken. Fastsättningsanordningarna skall vara utformade så att vibrationseffekterna minimeras. Tankarna skall skyddas på lämpligt sätt mot mekanisk överbelastning, t.ex. genom stålplåt.

9.7.1.4 Tankarna skall vara fastsatta på trucken på sådant sätt att de inte ofrivilligt utsätts för förslitning eller stötar och inte heller för korrosiv inverkan av de produkter som hanteras av trucken.

9.7.2 Ytterligare krav för förbränningsmotordrivna truckar som drivs med gasol.

9.7.2.1 Behållare

9.7.2.1.1 Gasolbehållarna får antingen vara fast monterade på trucken eller snabbt löstagbara.

9.7.2.1.3 Behållarna skall vara säkert fastsatta på trucken och fastsättningsanordningen får inte påverkas av vibrationer.

Rörförskruvningarna och tillbehör på behållaren skall vara skyddade på lämpligt sätt mot all mekanisk överbelastning, t.ex. genom plåtar eller galler.

9.7.2.1.4 Antingen de är fasta eller löstagbara skall behållarna vara utrustade med en anordning för att förhindra plötsliga betydande utsläpp av gas eller vätska, särskilt vid ledningsbrott. Detta gäller inte trycket i avlastningsventilerna.

Behållarens bränsleutlopp skall vara försett med en ventil som man lätt och snabbt kan komma åt manuellt. Ventilens läge och manövreringssätt skall vara tydligt markerade på utsidan av trucken eller intill ventilen.

Bränsleutsläpp skall vara i flytande form om inte behållaren och motorn är speciellt utrustade för direkt uttag i gasform.

9.7.2.1.5 Alla behållare som kräver att användaren fyller dem upp till en fastställd maximal vätskenivå skall ha följande anordningar:

a) En passande säkerhetsventil ansluten till behållarens förgasningsutrymme. Om en sådan behållare är monterad i ett inbyggt utrymme, skall säkerhetsventilens utloppsanslutning mynna ut i omgivningsluften.

Gasen skall ledas bort på ett säkert sätt. Se även 9.7.2.3.3.

b) En fast maxnivåvisare. När behållarna är monterade i inbyggt utrymme på fordonet, skall utloppssidan på maxnivåvisaren som har överströmning till omgivningsluften mynna ut på lätt synbar plats på fordonets utsida.

1. Maxnivåvisare med överströmning till omgivningsluften skall vara utformad så att överströmningshålet inte är större än 1,5 mm i diameter samt även så att delar av anordningen inte kan fullständigt dras bort vid normal användning.

2. Alla maxnivåvisare skall vara lämpade för den gasol som används och skall visa den maxnivå som inte får överskridas enligt gemenskapens förordningar för tryckkärl när det finns sådana eller i annat fall i enlighet med bestämmelserna i det land där de används.

c) Om det finns en vätskenivåmätare, får ventilering inte ske till omgivningsluften.

9.7.2.1.6 Om en behållare är monterad i ett inbyggt utrymme, skall detta ha permanenta öppningar i botten. Den totala ytan på dessa ventilationsöppningar skall vara minst 200 cm² för att tillåta tillräcklig ventilation till omgivningsluften och utan risk för föraren.

9.7.2.1.7 När behållarna är löstagbara skall fastsättningsanordningen vara lätt att hantera och lätt medge kontroll av monteringen efter byte av behållare.

9.7.2.1.8 När löstagbara behållare med säkerhetsventil monteras, skall de vara placerade på trucken så att öppningen på säkerhetsventilen alltid är i förbindelse med förgasningsutrymme i behållarens översta del. Detta kan kan uppnås med styrpinne som lägesbestämmer behållaren vid monteringen.

9.7.2.1.9 Om en reserv- eller en extra behållare är monterad på trucken, skall den vara fastsatt på godkänt sätt enligt vad som anges i 9.7.2.1.3 och 9.7.2.1.8.

9.7.2.1.10 Behållarna skall vara placerade så att de inte utsätts för skadliga effekter av hetta, särskilt hetta från motorn och avgassystemet. Det skall vara möjligt att sätta fast en värmesköld, som inte under några omständigheter hindrar ventilationen.

9.7.2.2 Gasolledningar

9.7.2.2.1 Anslutningsledningar och alla delar som hör ihop med dem skall vara lätt åtkomliga, skyddade mot skador och nötning. De skall vara tillräckligt böjliga för att kunna stå emot vibrationer och deformation under användning.

a) Ledningsdragning skall ske så att skador och läckage är lätta att upptäcka.

b) Ledningarna skall installeras så att de inte kan skadas av motorns heta delar.

Helt styva rör får inte användas för att ansluta behållare till utrustning på motorn.

c) Högtrycksrör (över 1 bar) skall fästas var 500 mm (böjliga) eller var 600 mm (styva).

9.7.2.2.2 Slangar, rör och alla anslutningar som arbetar vid ett tryck över en bar, skall vara lämpliga för ett arbetstryck på 25 bar. De skall tåla ett provningstryck på 75 bar utan att sprängas.

Slangar, rör och alla anslutningar som arbetar vid ett tryck under ett bar skall tåla ett provningstryck på fem gånger det maximala tryck som de möjligen kan utsättas för under drift utan att sprängas.

9.7.2.2.3 Behållarna och deras anslutningar skall vara monterade så att de inte når utanför truckens ytterkontur. Behållarens anslutningar skall vara skyddade med ett stelt skydd.

9.7.2.2.4 Övertryck skall undvikas i varje sektion av ledning som innehåller gasol mellan två avstängningsventiler som kan stängas. En övertrycksventil eller andra lämpliga anordningar kan användas vid behov.

9.7.2.2.5 Aluminiumrör får inte användas i vätskeförande ledningar.

9.7.2.2.6 Slangarna skall vara så korta som möjligt.

9.7.2.2.7 Anslutningar och skarvar under högtryck (över ett bar) skall vara gjorda av metall med undantag för ofria tätningsbrickor.

9.7.2.3 Utrustning

9.7.2.3.1 Tillförseln av gas skall automatiskt stängas av när motorn stannar, oavsett om tändningen slagit ifrån eller inte.

9.7.2.3.2 Vid flerbränsleinstallationer skall systemet vara konstruerat så att möjligheten att gasol tränger in i en annan bränslebehållare förhindras och så att varje bränslekälla är avstängd innan en alternativ sådan öppnas.

9.7.2.3.2.1 Om trucken är utrustad med två eller flera behållare för bränsle, skall de anslutas med en flervägsventil eller med andra lämpliga anordningar så att gasolen endast kan tas från en behållare i taget. Användningen av två eller flera behållare samtidigt får inte vara möjlig.

9.7.2.3.3 Säkerhetsventiler eller vätskenivåindikatorer skall installeras så att de inte kan släppa ut bränsle på truckdelar vilka kan utgöra en orsak till brand i riktning mot föraren.

9.7.2.3.4 Om funktionen hos en komponent kan påverkas av korrosion, skall komponenten vara korrosionsskyddad.

9.7.2.3.5 Alla komponenter i bränslesystemen skall vara stadigt fästade på trucken och fastsättningsanordningarna skall vara sådana att de minimerar vibrationseffekterna.

9.7.2.3.6 Reducerventiler skall vara lätt åtkomliga för kontroll och underhåll.

9.7.3 Elektriska truckar

9.7.3.1 Batteri

9.7.3.1.1 Metallock skall vara utformade för att ge ett luftrum på minst 30 mm över batteriets spänningsförande delar. Alternativt skall, när ett luftrum på minst 10 mm finns över batteriets strömförande delar, locken eller batteriets spänningsförande delar isoleras. Isoleringen skall vara stadigt fäst så att sönderdelning och förskjutning undviks vid normal användning.

9.7.3.1.2 Locket/locken skall vara så utformade att vid normal användning ingen kraft överförs eller kontakt uppstår med batteriet (inklusive dess celler eller anslutningar), när en kraft på 980 newton ansätts på locket/locken över en yta på 300×300 mm. Locket/locken skall vara fastsatta så att förskjutning förhindras vid normal användning.

9.7.3.1.3 Lämpliga ventilationsöppningar skall finnas i batterilådan, utrymmet eller locket så att farliga gasackumulationer inte kan förekomma, när utrustningen används i enlighet med tillverkarens instruktioner.

9.7.3.1.4 Batterier och batterilådor på alla truckar skall hållas fast för att förhindra förskjutning under normal drift vilket kan utgöra en risk. På åktruckar skall det finnas anordningar för att hålla kvar batterienheten vid stjälpning till 90°, så att risken att föraren skadas undviks, vilket annars skulle kunna inträffa om batteriet förskjuts.

9.7.3.1.5 Inga gnistbildande komponenter eller komponenter som kan nå en temperatur på 300°C eller mer får finnas där explosiva gas/luftblandningar eventuellt kan bildas.

9.7.3.1.6 Spänning

Nominell batterispänning får inte överstiga 96 volt.

9.7.3.1.7 Spänningsgränser

Elektrisk utrustning skall vara utformad så att alla funktioner fungerar och att säkerheten inte äventyras om batterispänningen skulle falla under den nominella spänningen (se anmärkning) med så mycket som 30 %, d.v.s. till 0,70 × den nominella spänningen.

Anmärkning:

Definition - Nominell spänning = maximalt antal celler som är kopplade i serie multiplicerad med den nominella spänningen hos varje enskild cell, t.ex. 2,0 volt för vanliga blybatterier, 1,2 volt för vanliga alkaliska batterier.

9.7.3.2 Anslutningar

De anslutningar som används för att ansluta drivbatterierna till utrustningen för eldrivna industritruckar och till laddningsutrustningen skall uppfylla kraven i tillägg C.

9.7.3.3 Det får inte vara möjligt att sätta truckens drivkretsar under spänning samtidigt som yttre laddningsledningar är kopplade till trucken.

9.7.3.4 Motstånd

Alla motstånd skall placeras så att man undviker överhettning och skada på truckens angränsande delar.

9.7.3.5 Skydd

9.7.3.5.1 Under normala användningsförhållanden skall truckens oisolerade delar skyddas så att direkt kontakt förhindras.

9.7.3.5.2 Det får inte finnas någon elektrisk förbindelse till truckramen med följande tillåtna undantag:

a) Felsökningssystem för chassiram.

b) Belysnings- och hjälputrustning förutsatt att driftspänningen inte överstiger 24 volt och att den är elektriskt isolerad från huvudkraftkällan.

c) Jordning under laddning när man använder laddare på trucken.

9.7.3.5.3 Motorkretsar skall skyddas mot kortslutning.

Hjälpkretsar skall skyddas mot kortslutning och farliga överspänningar. Flera parallellkopplade hjälpkretsar med kombinerad ström som inte överstiger 10 ampere, får skyddas genom en enda anordning.

9.7.3.5.4 De elektriska kretsarna skall vara utformade och vid behov skyddade så att två eller fler ramfel inte kan orsaka okontrollerade rörelser.

9.7.3.5.5 Det skall finnas pulsväxlarsystem så att okontrollerade rörelser undviks. Allt okontrollerat tillslag av kraft som beror på fel i den elektroniska kretsen skall brytas omedelbart. Det skall finnas möjligheter att kontrollera att denna säkerhetskrets eller anordning fungerar.

9.7.3.6 Ledare

Alla ledare skall antingen vara effektivt isolerade och vid behov skyddade eller placerade och säkrade så att risker undviks när trucken fungerar normalt.

Tvärsnittsytan på en ledare skall väljas så att temperaturen under truckens drift inte överstiger den som angetts för den isoleringsklass som används.

Följande bestämmelser gäller för fritt liggande kopparledare (med undantag av korta ledningar mellan elektriska eller elektroniska komponenter som är placerade intill varandra):

a) Alla ledare skall vara böjliga.

b) Tvärsnittsytan på ledarna på lämpligt stöttade kopparkablar och kabelnät får inte vara mindre än 0,5 mm².

c) Enstaka kopparledare skall ha en tvärsnittsyta som är minst 1,0 mm².

9.7.3.7 Nödisolering

Det skall finnas ett eller flera nödisoleringsreglage som föraren lätt kan komma åt när som helst i vilken som helst av de arbetsställningar tillverkaren rekommenderat. Isoleringsanordningen skall utan fara kunna isolera åtminstone en pol i huvudströmförsörjningsledningen. Den skall även kunna bryta normal maximal ström (inklusive startmotorström) genom en av följande metoder:

a) Anslutning specificerad i 9.7.3.2.

b) Manuell isolator.

c) Nödbrytare förbunden med lindningskretsen i två skilda kontaktorer.

9.7.3.8 Elektromekaniska bromsar

Om det finns elektromekaniska bromsar skall de ansättas mekaniskt och lossas elektriskt.

9.7.3.9 Dielektriskt prov

För fabriksnya torra fordon med urkopplat drivbatteri skall ett växelspänningsprov mellan 25 och 100 hertz användas för provning mellan strömförande delar och ramen.

Halvledare eller liknande elektroniska komponenter som skulle kunna skadas genom att man använder provspänningen kan förbikopplas eller tas bort.

Utrustningen skall kunna klara ett växelspänningsprov enligt följande:

>Plats för tabell>

Om det finns behov av en andra provning, skall växelspänningen i provet reduceras till 80 % av den provspänning som anges i ovanstående tabell.

Om ett dielektriskt prov med en provtid på en sekund utförs som ett alternativ skall växelspänningen i provet ökas till 1,1 gånger de värden som angetts ovan. Om likspänning med en provtid på en sekund används, skall provet utföras med ovan angivna växelspänning multiplicerad med 1,6.

9.7.3.10 Provning av isoleringsmotstånd

Isoleringen i industritruckar skall ha tillräckligt elektriskt motstånd.

Som rutinprovning skall industritruck och drivbatteri kontrolleras var för sig. Provspänningen skall vara större än den nominella spänningen och mindre än 500 volt.

Isoleringsmotståndet mellan strömförande delar och ram för alla elektriska komponenter på industritrucken med undantag av batteriet anses tillräckligt om det uppgår till minst 1 000 ohm multiplicerat med batteriets nominella spänning.

Isoleringsmotståndet hos drivbatteriet i laddat skick med elektrolytvätska anses tillräckligt om det är minst 1 000 ohm mellan de strömförande delarna och ramen på den motordrivna trucken.

9.7.3.11 Säkerhetsanordningar för elektriska och elektroniska kretsar

De elektriska och elektroniska kretsarna på säkerhetsanordningarna angivna i följande avsnitt skall vara utformade och monterade så att säkerhetsfunktionen bevaras i händelse av fel:

>Plats för tabell>

Mekaniskt fungerande strömbrytare skall vara konstruerade så att de automatiskt isolerar kretsen. Deras funktion skall påverkas genom ett minimum av mellanliggande anordningar.

Anmärkning:

Om det inte är möjligt att uppfylla ovanstående krav genom en enkel elektrisk eller elektronisk krets, kan de elektriska eller elektroniska kretsarna dubbleras för att kontrollera att de fungerar rätt. Ett fel skall förorsaka stopp och det får inte vara möjligt att starta igen förrän kretsen har återställts.

9.8 Anordningar och komponenter för lyftning, tiltning och andra rörelser

9.8.1 Anordningar för lyftning och tiltning(9)

9.8.1.1 Kedjor för stativ

Endast mekaniska block- och rullkedjor är tillåtna. När en lyftanordning inbegriper en eller flera kedjor skall trucktillverkaren välja kedjor som i förhållande till lägsta brottlast som garanteras av kedjetillverkaren ger en faktor K(10) på minst >NUM>5

>DEN>1

i förhållande till den statiska last som skulle finnas på en enda kedja eller lika belastade kedjor när den maximalt klassade lasten är i transportläge utan friktion i stativet. Brytskivornas och kedjehjulens diameter skall vara minst tre gånger kedjornas delning.

9.8.1.2 Stållinor

När lyftanordningen har en eller flera stållinor skall trucktillverkaren välja stållinor som i förhållande till den lägsta brottlasten, som tillverkaren av stållinan garanterar, skall ge en faktor K(11) på minst >NUM>6

>DEN>1

i förhållande till den statiska last som skulle finnas på en enda stållina eller lika belastade stållinor, när den maximalt klassade lasten är i transportläge utan friktion i stativet. Minsta diametern på linskivorna, mätt från botten av linspåret skall vara 11 gånger stållinans diameter.

9.8.1.3 Hydrauliskt lyftsystem

Sänkning av den klassade lasten, orsakad av läckage i det hydrauliska systemet, får inte överstiga 100 mm under de första tio minuterna då oljan i det hydrauliska systemet har normal drifttemperatur. De läckage som åsyftas är de som uppträder vid normal användning av truckar. Yttre läckage som härrör från onormala användningsförhållanden eller konstruktionsfel är inte beaktade.

9.8.1.4 Begränsning av stötar eller slag i lyftsystemet.

Lyftanordningen skall ha ändstopp för att förhindra toppkörning. Dessutom skall det finnas anordningar som hindrar att gaffelhållaren och stativets rörliga delar oavsiktligt frigörs ifrån stativets toppände. Alla rörelser med begränsad längd skall förses med stopp som hindrar toppkörning.

9.8.1.5 Begränsning av sänkningshastigheten

Lyftkretsen skall ha en kontrollanordning som även i händelse av fel i den hydrauliska kretsen, med undantag av den hydrauliska lyftcylindern, begränsar lyftanordningens sänkhastighet med klassad last. Hastigheten får inte i något fall överstiga 0,6 m/s.

9.8.1.6 Hydrauliska tiltsystem

Läckaget för hela det hydrauliska tiltsystemet (cylinder, ventiler etc.) skall endast tillåta en medeltilthastighet för stativet till främre läge som är mindre än fem grader under de första tio minuterna från vertikalt stativläge, när trucken lyfter sin klassade last till en höjd på 2,50 m eller, när det gäller truckar som lyfter lägre än 2,50 m, till deras maximala höjd.

Medelhastigheten för tiltning beroende på läckage får inte överskrida en halv grad på en minut för truckar med högst fem graders tiltning.

9.8.1.7 Hållfasthet hos truckar och tillsatsaggregat

Trucken och dess tillsatsaggregat skall ha tillräcklig hållfasthet och kunna bära lasterna 1,33 Q1 och 1,33 Q2 på de aktuella maximala höjderna under femton minuter.

Q1 = den maximala lasten på standardlastcentrumavstånd och standardlyfthöjd (klassad last, tillägg A, punkterna 2, 3, 4).

Q2 = den maximala lasten vid maximal lyfthöjd i enlighet med instruktionerna på kapacitetsskylten (verklig kapacitet, tillägg A, punkt 5).

Om en truck skall provas, får lasterna placeras på gafflarna på motsvarande maximal höjd med andra hjälpmedel än den truck som skall provas. Trucken bör placeras på ett huvudsakligen horisontalt underlag. Stativet bör vara nära vertikalt läge.

Stativets vertikala läge får justeras under provningen. Av säkerhetsskäl skall trucken sättas fast på sådant sätt att provningen inte påverkas. Däcken får tas av.

Ingen kvarstående deformation eller defekt får finnas efter provningen.

9.8.2 Hydrauliska system

9.8.2.1 Hydrauliska kretsar

Slangar, rör och alla kopplingar skall utan att sprängas kunna stå emot ett tryck som är minst lika med tre gånger det klassade arbetstrycket i den hydrauliska krets, som de faktiskt skulle kunna utsättas för.

9.8.2.2 Säkerhetsventiler

Alla hydrauliska system skall ha en tillförlitlig anordning som förhindrar att trycket i systemet överskrider en i förväg fastställd säkerhetsnivå (säkerhetsventil).

Anordningen skall vara konstruerad och monterad så att oavsiktligt glapp eller förändring förhindras och att ett verktyg eller nyckel behövs för att ändra tryckinställningen.

9.8.2.3 I händelse av fel eller avbrott i energiförsörjningen, skall konstruktionen av den hydrauliska installationen vara sådan att hydraultrycket i systemet inte oavsiktligt orsakar att pumpen fungerar som en hydraulisk motor.

9.8.2.4 Det hydrauliska systemet skall vara konstruerat och installerat så att dess funktion och pålitlighet inte minskas eller dess komponenter skadas till följd av yttre påverkan, vibrationer eller rörelser av trucken eller dess komponenter.

9.8.2.5 Det hydrauliska systemet skall vara konstruerat så att oljan som cirkulerar filtreras kontinuerligt och automatiskt.

9.8.3 Gaffelarmar och gaffelhållare

9.8.3.1 Gaffelarmar - Tekniska egenskaper och provning i enlighet med ISO Internationella Standard 2330, första versionen 1976, trots att referens i den görs endast till klackmonterade gaffelarmar.

9.8.3.2 Gaffelarmar - låsning i sidled

Gaffelarmar och gaffelhållare skall ha en anordning som hindrar oavsiktlig förskjutning i sidled. Det skall finnas stopp i bägge ändar som hindrar frånkoppling i sidled.

9.8.3.3 Gaffelarmsförlängare

Gaffelarmsförlängarna skall vara konstruerade så att oavsiktlig frånkoppling från gaffelarmen förhindras.

9.8.3.4 Om ett urkopplingsuttag för gaffelarm finns nedtill på gaffelhållaren, bör det inte placeras mitt under ett uttag upptill på gaffelhållaren om det inte finns en anordning som förhindrar att gaffelarmen kopplas ur av misstag.

9.8.4 Slingningsanordningar

Om det finns slingningsanordningar, skall de vara konstruerade så att de motverkar varje risk för oavsiktlig urhakning.

9.9 Förarplatsen

9.9.1 Dimensioner

Plats för sittande eller stående förare skall vara konstruerad så att föraren när han använder trucken får plats innanför truckens ytterkonturer.

Måtten får inte vara mindre än följande (i mm):

>Hänvisning till film>

(1) Från höft till axel.

(2) Höfthöjden är undantagsvis ett maximalt mått.

9.9.2 Tillträde

Åktruckar skall vara konstruerade för att tillåta lätt på- och avstigning utan onödig risk att halka eller falla. Golvytan skall vara halkfri. Ett lämpligt antal fotsteg eller gångbord försedda med halkskydd eller beläggning skall finnas.

Inga fotsteg eller gångbord får i något fall ha en höjd över det som är närmast under eller över marken som överstiger 550 mm. Vid behov skall det finnas säkerhetshandtag.

9.9.3 Förarsätet skall vara stoppat och kan ha fjädrande upphängning så att överföringen av vibrationer till föraren minskas.

9.9.4 Temperatur

Förarsitsen och alla delar av trucken inom förarens räckhåll när han befinner sig i normal arbetsställning eller när han går till eller lämnar sin manöverplats skall vara isolerade mot onormalt hög temperatur från motorn eller annan utrustning.

9.10 Skyddsanordningar

9.10.1 Skyddstak för föraren

Alla industriåktruckar som lyfter högre än 1,80 m skall vara försedda med ett skyddstak för att skydda föraren. Skyddstaket får vara avtagbart.

Ledtruckar eller ledtruckar med åkande förare och större lyfthöjd än 1,80 m, skall kunna förses med laststöd på truckens gaffelhållare (lyftanordning).

För förarlyftande industritruckar se punkt 10.

Skyddstaken skall uppfylla följande krav:

9.10.1.1 Konstruktionsdetaljer

9.10.1.1.1 Allmänt

Skyddstaket skall täcka föraren under truckens alla normala användningsförhållanden.

Om skyddstaket är fastsatt på stativet gäller detta krav oavsett stativets läge.

Reglagen, i neutralläge, de oskyddade pedalerna och ratten får skjuta ut i riktning mot stativet till ett maximalt avstånd på 150 mm utanför skyddstakets vertikala projektion mot horisontalplanet. Man har inte beaktat ej ansatt handbroms.

Skyddet för förarens ben och fötter anses tillfredsställande om avståndet, vertikalt mot ett horisontalt plan, mellan framsidan på skyddstaket och baksidan av truckens stativ inte överstiger 150 mm.

9.10.1.1.2 Fel i anordningen för stativlutning får inte, direkt eller indirekt, orsaka att föraren befinner sig i en riskfylld situation på grund av skyddstaket.

9.10.1.2 Dimensioner

9.10.1.2.1 Skyddstaket bör vara konstruerat och tillverkat så att det skymmer sikten så litet som möjligt.

9.10.1.2.2 Öppningar på översidan av skyddstaket får inte överstiga 150 mm i en av de två riktningarna bredd eller längd.

Skyddstaket skall vara konstruerat så att det kan förses med ytterligare en anordning som gör det möjligt att i speciella fall öka skyddet för föraren mot fallande föremål.

9.10.1.2.3 För åktruckar med sittande förare skall det vara en vertikal fri höjd av minst 1 000 mm från lägsta punkt på sätets översida när detta belastas av föraren till undersidan av skyddstaket i närheten av förarens huvud, när han befinner sig i normal arbetsställning.

9.10.1.2.4 För åktruckar med stående förare skall det finnas en vertikal fri höjd av minst 1 880 mm från plattformen på vilken föraren står till undersidan av skyddstaket i närheten av förarens huvud, när han befinner sig i normal arbetsställning.

9.10.1.2.5 Skyddstaket skall hindra föraren så litet som möjligt när han går på eller av trucken.

9.10.1.3 Provning av skyddstak

9.10.1.3.1 Allmänt

För att prova skyddet för föraren mot fallande föremål (men inte för slag av fallande klassad last), skall följande provningar utföras på ett prototypskyddstak fastsatt på den typ av truck för vilken det är konstruerat.

Monteringen av skyddstaket på ett provchassi är också tillåtet förutsatt att infästningen är densamma som på den truck för vilken det är konstruerat.

9.10.1.3.2 Statiskt prov

Skyddstaket skall under en minut kunna tåla en statisk stel provlast jämnt fördelad över den övre delen av takets ram enligt följande tabell och diagram:

>Plats för tabell>

>Hänvisning till film>

9.10.1.3.3 Dynamiskt Skyddstaket skall kunna tåla slag av en träkub som väger minst 45 kg.

Provkuben placeras för att falla fritt med en slät yta som är nästan parallell med översidan av skyddstaket. Den skall inte träffa med ett hörn eller kant. Kuben skall släppas tio gånger från ett avstånd av 1,5 m så att den träffar skyddstaket slumpmässigt inom en cirkel på 600 mm diameter, vars centrum befinner sig lodrätt ovanför förarsätets eller förarplatsens centrum.

9.10.1.3.4 Provningsresultat, statiska och dynamiska prov

Efter de bägge provningarna får skyddet inte uppvisa något brott, separering eller permanent vertikal deformering som överstiger 20 mm mätt på undersidan av skyddstaket inom en cirkel på 600 mm diameter vars centrum befinner sig lodrätt ovanför förarsätets eller förarplatsens centrum.

9.10.1.3.5 Tillbehör

Under de dynamiska provningarna skall inte deformationer som kan uppkomma på tillbehör som ståltrådsnät, tyg, härdat glas etc. beaktas.

9.10.2 Laststöd

Höglyftande truckar skall vara konstruerade så att de kan utrustas med ett laststöd.

9.10.3 Förarplattform

9.10.3.1 Förarplattformen på truckar manövrerade från kortänden skall nå ut utanför föraren och vara konstruerad så att den kan tåla en horisontal tryckkraft motsvarande truckens vikt med last och ansatt i truckens längdriktning och mot en vertikal plan yta vid plattformens yttersta del.

Anmärkning:

I detta avsnitt inbegriper förarplattformen alla omgivande förstärkningar eller truckdelar som ger motstånd mot deformation av plattformen.

9.10.3.2 Plattformar för stående förare vilka når utanför trucken skall ha skydd på sidan eller framtill.

9.10.3.3 Ledtrucksplattformar för stående förare som är placerade utanför det område som avgränsas av axlarna eller truckchassit skall fällas upp eller vikas in automatiskt, när föraren lämnar plattformen och skall vara försedd med anordningar som hindrar oavsiktlig uppfällning eller vikning när föraren står på den.

9.10.3.4 Fasta förarplattformar på mer än 1 200 mm höjd över golvet skall förses med räcken eller andra lika effektiva skyddsanordningar inklusive ledstång högst upp, mellanstång och sparklister till en höjd på minst 1 000 mm eller högst 1 100 mm mätt från övre ytan av räckena högst upp till plattformen. Sparklisterna skall vara minst 100 mm höga. Skyddsräcken skall kunna tåla en kraft på 900 newton i vilken horisontal riktning som helst(12).

Löstagbara eller ledade räcken skall vara konstruerade så att räckena lätt kan placeras i rätt läge och att säkerhetsläget är klart synligt.

När det finns ledade räcken får de endast kunna öppnas uppåt, inåt eller åt sidan.

9.10.4 Hjulskärmar

9.10.4.1 Truckar med hjul som delvis är utanför truckens chassi skall förses med anordningar som säkerställer skydd för föraren i normal arbetsställning mot föremål som kastas upp av hjulen (t.ex. smuts, grus, stenar, spikar etc.)

När det gäller styrhjul skall skyddsanordningen täcka hjulen endast när trucken rör sig rakt framåt eller bakåt.

9.10.5 Skydd av föraren - ledtruckar

Manöverarmen på ledtruckar skall ha en anordning för att kasta om körriktning eller stanna trucken om manöverarmen i arbetsläge kommer i kontakt med en fast kropp (t.ex. föraren).

9.10.6 Varningsanordningar

Alla truckar skall ha anordningar som kan avge tydligt hörbar varningssignal.

9.10.7 Kross-, skär- och klämpunkter

I förhållande till varandra rörliga delar som finns inom förarens räckvidd i hans normala arbetsställning skall antingen avskärmas på lämpligt sätt eller skiljas åt med de minsta avstånd som anges nedan:

Ställen där förarens fingrar kan klämmas: 25 mm.

Ställen där förarens händer eller fötter kan klämmas: 50 mm.

Ställen där förarens armar eller ben kan klämmas: 100 mm.

9.11 Sikt

Truckförare skall ha tillräcklig sikt för att kunna utföra alla manövrer på ett säkert sätt.

9.12 Miljöförhållanden

9.12.1 Buller

Bullret från en truck skall mätas i enlighet med följande specifikationer:

9.12.1.1 Omgivningsbuller

Maximalt tillåten bullernivå i omgivningen är 90 dB(A).

9.12.1.2 Buller på förarplatsen

Maximalt tillåten ekvivalent bullernivå (Leq) på förarplatsen är 90 dB(A).

9.12.2 Förarhytt

9.12.2.1 Om en hytt är monterad i stället för skyddstak skall den överensstämma med kraven i 9.10.1.

9.12.2.2 Om en helt sluten hytt är försedd med uppvärmning, skall värmeanordningens luftintag anslutas till friskluftsintaget. Partiell luftförnyelse är dock tillåten. Värmeanordningen skall vara fastsatt på ett säkert sätt. Det skall vara möjligt för den varma luften att cirkulera tillräckligt i hytten och en anordning skall finnas för att hindra att föraren bränner sig.

9.12.2.3 Hytten skall ha tillräcklig ventilation.

9.12.2.4 Om glas används i fönsteröppningarna skall det vara av typ säkerhetsglas. Vindrutan och bakrutan skall vara försedda med tillräckligt stora vindrutetorkare.

9.13 Lasthanteringsaggregat

9.13.1 Aggregat (t.ex. klämaggregat, sidskiftare etc.) skall vara konstruerade och tillverkade så att oavsiktlig frånkoppling och förskjutning i sidled hindras.

Aggregatets och dess delars rörelser skall begränsas mekaniskt i ytterlägena.

9.13.2 Klämaggregat skall vara konstruerade så att klämtrycket automatiskt bibehålls genom stoppventiler eller något annat effektivt system när truckens manöverreglage är i neutralläge.

Vid funktionsfel i energitillförselsystemet till ett aggregat skall det inte vara möjligt för lasten att falla av eller att oavsiktligt förskjutas.

9.13.3 Om ett aggregat har sitt eget separata hydrauliska system, skall detta överensstämma med bestämmelserna i punkt 9.8.2 (hydrauliska system).

9.13.4 Om ett aggregat har ett hydrauliskt system som är anslutet till truckens hydrauliska system, skall de bägge systemen vara förenliga och det kombinerade systemet skall överensstämma med bestämmelserna i punkt 9.8.2 (hydrauliska system).

9.13.5 Aggregaten skall vara konstruerade och fastsatta på trucken så att föraren på förarplatsen kan se vägen och det lastlyftande organet.

9.13.6 Kross-, skär- och klämställen på aggregat förutom sådana som kan gripa lasten skall överensstämma med bestämmelserna i 9.10.7.

9.13.7 Det kombinerade lastmomentet av ett aggregat och dess last får inte överstiga det klassade lastmomentet hos trucken på vilken det är fastsatt.

Stabiliteten hos en lyfttruck och aggregat tillsammans med last skall fastställas av trucktillverkaren eller följa hans instruktioner.

När man fastställer den resterande lyftförmågan hos en truck- och aggregatkombination skall man även beakta den stöt som uppkommer när man kör upp mot gränsstoppen (t.ex. med en sidskiftare) vid nominell last.

9.14 Begränsning av slag i ratten

Överföringen av stötar till ratten på sitt- eller ståtruckar skall begränsas så långt det är praktiskt möjligt för att förhindra att föraren skadar armar och händer.

9.15 Belysning

Sitt- och ståtruckar skall vara konstruerade så att det är möjligt för tillverkaren eller dennes representant eller någon annan kvalificerad person att med ledning av tillverkarens instruktioner utrusta dem med en elkrets till vilken strålkastare, röda bakljus och vid behov en körriktningsanordning kan anslutas.

9.16 Truckens stabilitet

Truckens stabilitet skall garanteras i alla lägen och under alla lastnings- och körrörelser, när den används för det ändamål den är avsedd för. Detta krav kan anses uppfyllt när bestämmelserna i bilagorna rörande de tillämpliga provningarna är uppfyllda.

10. KOMPLETTERANDE KRAV FÖR FÖRARLYFTANDE TRUCKAR OCH TRUCKAR SPECIELLT KONSTRUERADE FÖR ATT KÖRA MED LYFT LAST

Följande typer av industritruckar undantas från punkt 10:

a) truckar utan lyft (ej lyftbar förarplats och lasthållare).

b) låglyftande plocktruck, där lasten är lyft endast så mycket att man underlättar transport.

c) Plocktruck där förarplattformen endast kan lyftas upp till och med 1,20 m.

10.1 Allmänna krav

Truckar skall vara konstruerade så att deras stabilitet vid drift under deras speciella förhållanden gör det möjligt att köra dem på ett fullständigt säkert sätt, när lasthållaren eller laststyrningsanordningar och/eller föraren lyfts, sänks eller styrs.

Tillverkaren får bestämma de prestanda trucken har med nödvändiga anordningar tillgängliga.

10.1.1 Säkerhetsanordningar för vissa funktioner

10.1.1.1 Truckar som fristaplar utanför staplingsgångar eller i gångar utan styrsystem med lyft last och/eller lyft förare skall uppfylla följande säkerhetskrav:

a) De skall automatiskt hindras att köra fortare än 4 km/h när förarplatsen eller lasthållaren är lyft mer än 500 mm över sitt lägsta läge (se fig. 1).

b) De skall automatiskt hindras att köra fortare än 4 km/h när förarplatsen eller lasthållaren är lyft mellan 500 mm och 2 500 mm över sitt lägsta läge och begränsad till kryphastighet (inte mer än 2,5 km/h) vid dessa lyft, när trucken styr mer än 10° från läget rakt fram (se fig. 1).

c) Dragkraften skall automatiskt slås av eller begränsas till kryphastighet (inte mer än 2,5 km/h), när förarplatsen eller lasthållaren är lyft mer än 2 500 mm över sin lägsta punkt (se fig. 1).

d) På lyfthöjder över 2 500 mm, utom vid kryphastighet, skall dragkraften automatiskt slås av, när lasthållaren används.

10.1.1.2 Gångar med styrsystem skall ha en anordning som, när trucken är i drift där, begränsar graden av avvikelse mellan den längsgående axeln på trucken och den längsgående axeln på gången till ungefär 2°.

10.1.1.3 Om truckar som körs i gångarna är helt eller delvis förhindrade att stjälpa med hjälp av externa stöd (t.ex. genom truckrullar som löper i fasta spår på pallställen), behöver speciella stabilitetsprovningar för drift i gångar endast utföras i de riktningar i vilka trucken inte är skyddad mot att stjälpa.

Frånkopplingar från dessa stöd skall förhindras när trucken körs med lyft förarplattform och/eller lasthållare.

10.1.1.4 När en truck kör i gångarna i enlighet med punkterna 10.1.1.2 och 10.1.1.3 skall det finnas en konstruerad säkerhetsbredd på minst 100 mm mellan den yttersta punkten på förarens plattform och hyllorna eller lasten i normalt staplat läge.

10.1.2 Säkerhetsreglageanordningar

10.1.2.1 Om stabiliteten hos en truck beror på hastighetsminskning och/eller bromsning på en viss lyfthöjd (eller höjder), skall användning över dessa gränser automatiskt förhindras.

Om trucken får köras endast i kryphastighet över vissa lyfthöjder (inte mer än 2,5 km/h), skall körning över denna hastighet automatiskt förhindras.

När en truck är konstruerad för att utföra trevägsstapling skall den ha en anordning som automatiskt förhindrar

a) körning vid en hastighet på mer än 2,5 km/t när lasten är i framåtriktat läge,

b) horisontella förskjutningar av lasten vid körning.

Detta krav gäller inte när tillverkaren på annat sätt garanterar truckens stabilitet.

10.1.2.2 När någon del av trucken kan köras sidledes i pallstället, skall en eller flera anordningar finnas som förhindrar sådana rörelser när trucken kör, lyfter eller sänker och på liknande sätt hindrar körning utom vid krypkörning (inte mer än 2,5 km/h) när komponenten är utskjuten eller rör sig i sidled.

10.1.2.3 Vid lyfthöjder där truckkörning är begränsad till kryphastighet (inte mer än 2,5 km/h), skall accelerationen automatiskt reduceras så att den inte är högre än den maximala hastighetsminskning, som tillverkaren tillåter för den lyfthöjden.

10.1.2.4 Alla reglage och deras anordningar och system som startar rörelser skall vara arrangerade för att skapa säkerhet (rörelserna stoppade) och utrustas med en anordning som ger säkerhet vid fel. Om en sådan anordning inte är praktiskt möjlig, skall det finnas ett varningssystem som varnar i händelse av fel.

10.1.3 Färdbromsar

10.1.3.1 För manövrer utan styrsystem eller utanför staplingsgångarna med förarplatsen eller lasthållaren lyft högst 500 mm över lägsta läge, skall bromsförmågan uppfylla kraven i 9.3.1, grupp A; alternativt skall körhastigheten automatiskt reduceras till högst 9 km/h (se fig. 1).

10.1.3.2 När förarplatsen eller lasthållaren är placerad mer än 500 mm över sitt lägsta läge, får bromskraften F i 9.3.1 variera samtidigt med hastigheten i enlighet med formeln både när trucken kör i gångar med styrsystem och när den kör fritt, förutsatt att bromskapaciteten automatiskt står i proportion till hastigheten.

10.2 Kompletterande krav för förarlyftande truckar

10.2.1 Hastighet

Förarlyftande truckar skall vara konstruerade så att de inte med buren last överskrider körhastigheten 16 km/h (se fig. 1).

10.2.2 Bromssystem

10.2.2.1 Färd- och parkeringsbromsar får manövreras med ett gemensamt system. När denna lösning tillämpas skall ett fel i systemet resultera i ansättning av bromsarna.

10.2.2.2 Färd- och parkeringsbromsar får använda gemensam mekanisk stoppanordning, t.ex. bromsbackar, bromsklackar och lyftarmar.

10.2.2.3 Bromsen skall ansättas genom ett reglage som i normalläget är ansatt. När man tar bort manöverkraften, skall bromsarna automatiskt ansättas för att ge en bromskraft som är förenlig med stabiliteten (se 9.3.1, grupp D). När truckarna körs utanför styrsystem (i pallställsgångar) vid hastigheter över 9 km/h (se 10.1.3.1) där ökad bromsning till 9.3.1. grupp A krävs, skall det extra bromsreglaget ansättas på vanligt sätt och behöver inte bygga på systemet "bromsen ansatt". Extrabromsen skall genom sin konstruktion kunna ansättas tills dess lasten och/eller förarplatsen befinner sig på en höjd som är lägre än 500 mm.

10.2.2.4 Bromsarna kan vara servostyrda, men det skall vara möjligt att erhålla den lägsta bromsning som angetts i 9.3.4.1 c om servostyrningen inte fungerar (vid motorbortfall).

10.2.3 Förarplatsen

10.2.3.1 Truckar som arbetar med förarplatsen över 1,2 m skall ha skyddsräcken i enlighet med kraven i 9.10.3.4.

10.2.3.2 Grindar, dörrar etc. skall endast kunna öppnas inåt, uppåt och åt sidan och bör helst stängas automatiskt. När trucken är konstruerad för att lyfta förarplatsen över 1,2 m, skall grindar, dörrar etc. ha en anordning som förhindrar körning och lyftning när grindarna, dörrarna etc. inte är i riktigt läge.

10.2.3.3 På förarlyftande truckar på vilka man förflyttar sig och där en pall etc. kan användas som gåyta, skall det finnas anordningar som förhindrar all risk för föraren eller hans medhjälpare att falla om en pall välter eller förskjuts. Dessutom skall förarlyftande plocktruckar som lyfter mer än 1,2 m ovanför marken förses med anordningar för att förhindra att föraren eller hans medhjälpare faller från plattformen när pallen inte är på plats.

10.2.3.4 För förarlyftande truckar som man förflyttar sig på (10.2.3.3.) där förarplatsen kan lyftas till höjder över 1,2 m skall de skyddsräcken som anges i 10.2.3.1 utvidgas till att omfatta hela den yta som är tillgänglig för föraren (och medhjälparen om konstruktionen tillåter en sådan).

10.2.3.5 Det är tillräckligt med en ledstång vid ingången till lasthållaren. Om öppningen till förarplatsen är sådan att föraren kan bli instängd, skall antingen dörrarna vara konstruerade så att man kan öppna dem utifrån eller andra anordningar finnas för utgång/ingång, t.ex. taklucka.

10.2.3.6 Golvet på förarplatsen skall vara i stort sett horisontellt, halkfritt och, om det är avsett huvudsakligen för utomhusbruk, utformat för att förhindra vattenansamling.

Det skall kunna tåla ett tryck på 1 600 N/m² och en massa på 100 kg fördelade över en yta på 0,16 m² var som helst på ytan.

Om golvet är försett med genomskinliga ytor, skall de vara av motsvarande styrka som golvet eller skyddas till motsvarande standard.

Om gallergolv används får en kula med en diameter som är större än 20 mm inte kunna passera genom hålen eller öppningarna. Genomskärningen på varje öppning får inte i något fall överskrida 400 mm².

10.2.3.7 Minsta kravet på material som används i konstruktionen av förarplatsen är att de inte får vara lättantändliga.

10.2.3.8 Om sidorna på förarplatsen är försedda med glas, skall skyddet som anges i 10.2.3.1 täcka glaset.

10.2.4 Skyddstak

Ett skyddstak som uppfyller kraven i 9.10.1 skall finnas över förarplatsen.

Alternativt kan man frångå kravet i 9.10.1.3.2 om det finns en lyftbromsanordning monterad på sådant sätt att den alltid skyddar föraren mot effekterna av kontakt mellan taket på förarplatsen och ett hinder. På hydrauliska lyftanordningar kan överströmningsventil användas för detta ändamål om skyddstaket är av lämplig hållfasthet.

10.2.5 Säkerhetsanordningar och konstruktionsdetaljer

10.2.5.1 Det skall finnas en eller flera anordningar eller reglage anordnade för att säkerställa att föraren och dennes medhjälpare (se nästa stycke) säkert är inom förarplatsens gränser innan några truck- eller plattformsrörelser kan startas av föraren och även säkerställa att han/de inte i någon väsentlig grad kan sträcka sig utanför förarplatsen utan att truckrörelserna avbryts.

Om en förarlyftande truck har säkerhetsanordningar för flera personer, skall det finnas en huvudblockering som möjliggör utbyte av personal. Dess strömbrytare skall kunna låsas med en nyckel som skiljer sig från andra av truckens nycklar.

10.2.5.2 Säkerhet i lyftutrustningen

10.2.5.2.1 Trucken skall vara utrustad så att förarplatsen inte rasar ner i händelse av fel i lyftsystemet.

10.2.5.2.2 Kraven i 10.2.5.2.1 anses uppfyllda om följande försiktighetsåtgärder vidtas:

10.2.5.2.2.1 För helt mekanisk lyftutrustning

- skall det finnas en anordning som kan hålla förarplatsen med den maximala last som angetts av tillverkaren i händelse av fel i lyftsystemet, och

- skall de linor/kedjor som används i förarplatsens lyftsystem överensstämma med kraven i 10.2.5.3.1 10.2.5.3.5.

Fram till och med den 31 december 1992 är medlemsstaterna dock fria att inom sitt territorium tillåta att förarlyftande truckar som endast uppfyller ett av ovanstående angivna villkor släpps ut på marknaden.

Det skall inte vara möjligt för föraren att koppla bort denna anordning om inte sänkhastigheten är begränsad till 0,4 m/s.

10.2.5.2.2.2 För helt hydraulisk lyftutrustning

Det skall finnas en anordning som förhindrar sänkning vid brott på ett rör eller på en slang. Denna anordning skall antingen vara direkt fäst på eller inbyggd i lyftcylindern. Det får inte vara möjligt för föraren att koppla ifrån denna anordning om inte sänkhastigheten är begränsad till 0,4 m/s.

10.2.5.2.2.3 För kombinerade lyftsystem

Varje kombinerat lyftsystem skall ha de säkerhetsanordningar som finns uppräknade i 10.2.5.2.2.1 och 10.2.5.2.2.2.

10.2.5.3 Linor/kedjor som används i systemen för lyft av förarplats.

10.2.5.3.1 Om linor eller kedjor används för att lyfta/bära upp förarplatsen skall minst två identiska linor/kedjor användas. Lasten skall vara jämnt fördelad mellan kedjorna eller stållinorna. Det skall vara möjligt att kontrollera kedjorna eller stållinorna i hela deras längd.

10.2.5.3.2 Systemets brottlast hos kedjorna eller stållinorna som tillverkaren av dessa garanterar är för kedjor minst 10 gånger och för stållinor 12 gånger den statiska arbetslast som bärs upp av alla kedjor eller stållinor tillsammans(13), under förutsättning att varje kedja eller stållina har en faktor K på minst >NUM>5

>DEN>1

respektive >NUM>6

>DEN>1

i enlighet med vad som föreskrivs i 9.8.1.1 och 9.8.1.2.

10.2.5.3.3 Hållfastheten hos varje linas/kedjas infästning skall vara minst 80 % av linans eller kedjans hållfasthet.

10.2.5.3.4 Om lyftsystemet för förarplatsen använder stållinor eller kedjor, skall det finnas en eller flera anordningar för att upptäcka slaka linor eller kedjor. Vid en sådan upptäckt skall förarplatsens sänkning automatiskt stoppas.

En anordning kan garantera att

- lastlyftanordningen eller förarplatsen kan frigöras,

- lastlyftanordningen kan höjas,

- förarplatsen eller lastlyftanordningen kan sänkas till sin lägsta punkt,

- förarplatsen eller lastlyftanordningen inte kan höjas ytterligare innan felet har rättats till och säkerhetsanordningen återigen är i funktion.

Lyftanordningen skall vara konstruerad så att stållinorna hindras att trassla ihop sig, sno sig eller förflyttas från sitt normalläge.

10.2.5.3.5 Alla effektiva åtgärder skall vidtas för att säkerställa att systemet av kedjor och stållinor med fästen, i händelse av brott på en eller flera kedjor eller linor, fortsätter att fungera utan att orsaka någon deformation på truckens grundkomponenter. Brott på en kedja eller en stållina skall föranleda stopp i pågående lyft- eller sänkrörelsen.

10.2.5.4 Om två manöverplatser finns, en på den lyftbara sektionen och en på den fasta sektionen är det nödvändigt att hindra att reglagen på den fasta sektionen kan användas innan och när reglagen på den lyftbara sektionen är i funktion. Denna säkerhetsföreskrift gäller dock inte de krav på sänkning i nödsituation som anges i punkt 10.2.5.7.

Den fasta manöverplatsen skall gå fri från den rörliga manöverplatsen då denna är sänkt.

10.2.5.5 Energikällan (vanligen batteri) skall kunna kopplas ifrån på ett pålitligt sätt från truckens drift-, lyft- och lastmanövreringssystem genom en anordning inom bekvämt räckhåll för föraren oberoende av manöverplatsens läge.

Systemet skall vara utformat så att ingen risk uppstår genom avbrott i energiförsörjningen under sänkning.

10.2.5.6 Truckar som är konstruerade för att höja förarplatsen mer än 2,5 m skall ha anordningar med vilkas hjälp föraren kan nå marken på ett säkert sätt om förarplatsen fastnar i lyft läge.

10.2.5.7 Truckar konstruerade för att höja förarplatsen mer än 2,5 m skall ha ett nödsänkningsreglage som kan manövreras från marknivå även om det inte finns någon energikälla. Platsen för reglaget skall vara noggrant utvald för att undvika alla risker för den som arbetar där.

10.2.5.8 Lyftanordningarna skall ha anordningar som begränsar rörelsen. En av dessa anordningar skall vara ett obligatoriskt mekaniskt stopp, som hindrar att lyftanordningarna kopplas ifrån högst upp.

Det skall även finnas anordningar som under hela rörelseförloppet hindrar att förarplatsen ofrivilligt kopplas ifrån lyftanordningen.

10.2.5.9 Truckar med en förarplats som är utformad för att höjas mer än 2,5 m, skall förses med ett blinkande varningsljus synligt från marken när trucken utför sänkrörelse och körs.

10.2.5.10 Truckar utrustade med gummidäck skall förses med en eller flera anordningar som minskar lutningen och förhindrar förlust av stabilitet vid däcksfel.

10.2.6 Informationsskyltar

10.2.6.1 Kapacitetsskylten (9.1.2.) skall klart ange inte bara förhållandet kapacitet/höjd utan även höjder vid vilka ändringar i bromskraften automatiskt sker.

Kapacitetsskylten skall vara permanent anbringad och vara klart läslig för föraren när han kör.

10.2.6.2 Utöver märkningskraven i bl.a. 9.1, skall trucken förses med en permanent anbringad skylt som anger det antal personer som tillåts vara på förarplattformen när trucken används.

>Hänvisning till film>

11. DOKUMENTATION - DRIFT- OCH SERVICEINSTRUKTIONER

Varje motordriven industritruck (eller genom överenskommelse med användaren varje grupp av truckar) skall åtföljas av en bok (eller böcker), som beskriver alla drift- och serviceinstruktioner på ett språk som förstås av användaren i landet i fråga.

Medlemsstaterna får kräva att truckarna har informationskyltar rörande nationell arbetslagstiftning innan de får tas i drift inom deras territorium.

(1) För truckar med ej höjbart förarsäte tillämpas inte 16 km/h.

TILLÄGG A

DEFINITION AV LYFTFÖRMÅGAN

1. INLEDNING

Detta tillägg definierar den klassade lyftförmågan vilken underlättar jämförandet av tillverkarens basmodeller. Denna klassade lyftförmåga är relaterad till en standardiserad lyfthöjd.

I tillägget definieras även den verkliga lyftförmågan som relaterar till klassningen av en truck när den har sitt manöverstativ. Denna verkliga lyftförmåga härleds från relevanta standardstabilitetsprovningar.

2. KLASSAD LYFTFÖRMÅGA

Den klassade lyftförmåga för en truck som tillverkaren angivit skall motsvara den maximala lasten Q(14) som trucken är konstruerad för att bära och stapla, på gaffelarmar eller plattform, med ett vertikalt dubbelstativ, vars maximala lyfthöjd är lika med standardlyfthöjden H, som angetts i punkt 3 och med lastens standardtyngdpunktsavstånd D, som angetts i punkt 4 mätt horisontalt och vertikalt mellan lastens tyngdpunktscentrum G och

a) framsidan av gaffelskänkeln,

b) översidan av gaffelbladet (se figur 1),

eller motsvarande mått när det gäller truckar med plattform.

Även om trucken inte har dubbelstativ eller inte lyfter till standardlyfthöjd H skall den ändå få en klassad lyftförmåga som om stativet fanns tillgängligt.

FIGUR 1

D = standardtyngdpunktsavstånd

G = tyngdpunktscentrum i truckens längsgående symmetriplan mellan stativets stolpar

H = standardlyfthöjd

Q = last

>Hänvisning till film>

3. STANDARDISERADE LYFTHÖJDER

De standardiserade lyfthöjderna är fastställda enligt följande:

H = 2,5 m för stapeltruckar och höglyftande plattformstruckar som har en bredd över gaffelarmarna eller plattformen upp till 690 mm.

H = 3,3 m för alla andra typer av truckar.

4. STANDARDISERADE TYNGDPUNKTSAVSTÅND

4.1 För serietillverkade motviktstruckar upp till en lyftförmåga på 10 000 kg som levereras till länder som använder det internationella måttsystemet (SI), skall det standardiserade tyngdpunktsavståndet som används för klassning vara följande:

>Plats för tabell>

- För alla övriga truckar utom sidlastande gaffeltruckar skall det standardiserade tyngdpunktsavståndet som används för klassning vara 600 mm.

- Sidlastande gaffeltruckar skall klassas för ett tyngdpunktsavstånd som tillverkaren angett.

- Det är tillåtet att klassa truckar för speciella tillämpningar med tyngdpunktsavstånd som hör ihop med dessa tillämpningar.

5. VERKLIG LYFTFÖRMÅGA

Den verkliga lyftförmågan hos en truck härleds från lämpliga stabilitetsprovningar. Den kommer att variera med de olika typerna av och höjderna på det påsatta stativet och de olika tyngdpunktsavstånden (se punkt 4) som används vid klassningen. Klassningen skall fastställas med standardgaffelarmar eller plattform. Ytterligare klassning av den verkliga lyftförmågan med löstagbara aggregat kan även fastställas om det tillåts i en lämplig stabilitetsspecifikation.

TILLÄGG B

UPPGIFTER OM LYFTFÖRMÅGA PÅ KAPACITETSSKYLTEN

1. INLEDNING

Detta tillägg skall göra det lättare att ge enhetlig information om lyftförmågan på kapacitetsskyltar.

Härledning av uppgifter om lyftförmågan återfinns i tillägg A.

2. KLASSAD LYFTFÖRMÅGA

Den klassade lyftförmågan får visas på identifikationsskylten t.ex. klassad lyftförmåga = 6 000 kg.

Om den klassade lyftförmågan visas på kapacitetsskylten, skall detta ske på sådant sätt att det inte kan blandas ihop med uppgifterna om den verkliga lyftförmågan, t.ex. modell nr XYZ/6.0.

3. VERKLIG LYFTFÖRMÅGA

Verklig lyftförmåga, lyfthöjder och tyngdpunktsavstånd som visas på kapacitetsskylten skall uppfylla följande krav:

3.1 Den verkliga lyftförmågan vid truckens maximala lyfthöjd och standardiserade tyngdpunktsavstånd skall alltid framgå.

Verklig lyftförmåga för ett eller flera tyngdpunktsavstånd skall också visas om truckens konstruktion tillåter sådana(15).

3.2 När det är tillåtet att lyfta verkliga laster som är större än de i 3.1 till lyfthöjder som är lägre än truckens maximala skall dessa visas tillsammans med motsvarande lyfthöjder och standardiserade tyngdpunktsavstånd. Verklig lyftför måga på en eller flera andra tyngdpunktsavstånd skall även visas om truckens utformning tillåter det1.

3.3 Annan verklig lyftförmåga och tyngdpunktsavstånd skall också visas.

4. TILLSATSAGGREGAT

Om en truck har ett eller flera avtagbara lasthanteringsaggregat som originalutrustning skall trucken ha ytterligare information än den som anges i avsnitt 3 om detta. Verklig lyftförmåga, lyfthöjder och tyngdpunktsavstånd skall anges för varje aggregat enligt följande:

Den tillåtna lyftförmågan vid motsvarande lyfthöjd och respektive tyngdpunktsavstånd skall alltid anges. Även det aggregat till vilket klassningen skall hänföras skall klart identifieras.

5. MÅTTENHETER

De mått som används för att uttrycka klassningen skall vara:

>Plats för tabell>

6. MÄRKNING

Detaljerna på kapacitetsskylten kan vara i form av en tabell eller ett diagram.

TILLÄGG C

SPECIFIKATION AV ELEKTRISKA LEDARE MED KOPPLINGSDETALJER

1. SPECIFIKATION

1.1 Antal modeller

Denna specifikation tillämpas på tre modeller definierade genom sin nominella ström i ampere: 80 160 320 ampere.

1.2 Definitioner

1.2.1 Nominell ström

Den nominella strömmen är den ström i ampere som ledare kan föra kontinuerligt utan att överskrida den tillåtna temperaturhöjningen som anges i 1.3.8.

1.2.2 Nödbryt av ström

Brytarströmmen vid maximal last är den ström som avses i 2.3.2 vilken ledaren skall kunna bryta vid onormala förhållanden eller fara.

1.2.3 Spänningar

1.2.3.1 Maximal spänning

Ledarna skall kunna arbeta upp till en maximal spänning på 150 volt likström. Den maximala spänningen skall markeras på utsidan av ledaren (se 1.3.11).

1.2.3.2 Driftspänningar

Den nominella batterispänningen får inte överskrida 96 volt.

1.3 Tillverkningsdetaljer

Varje kopplingsdetalj omfattar två anslutningsbara halvor. Varje halva skall kunna fästas med ett monteringsfäste.

1.3.1 Höljen

Höljena skall ha tillfredsställande mekanisk hållfasthet, inte vara lättantändliga, vara ickeabsorberande och beständiga mot syra, batterigas och förtunningsbas (t.ex. salt). De bör kunna färgas i alla normala kulörer.

1.3.2 Kontakter

Varje kontakthalva innehåller två huvudkontakter. Arrangemang kan även göras för två hjälpkontakter. Alla dessa kontakter skall vara tillräckligt skyddade mot korrosion.

På alla tre modellerna av anslutningar skall hjälpkontakter, om det finns sådana, kunna föra en ström på 20 ampere. De får inte komma i kontakt förrän man kopplat ihop huvudkontakterna.

1.3.3 Mekaniska delar

Mekaniska delar skall vara tillräckligt skyddade mot korrosion.

1.3.4 Oomkastlighet

Höljena skall ha inbyggd och ej avtagbar anordning som säkerställer att de bägge halvledarna inte går att kasta om och därigenom att förhindra all polvändning.

1.3.5 Isolering

Kontakter och andra strömförande delar får inte, anslutna eller separerade, komma i kontakt med metalldelar i höljet på ledarna.

Isoleringen bör kunna stå emot temperaturer från + 90° till - 20°C.

Anmärkning

Med beaktande av att den maximala temperaturen inte bör överskrida 90° C, kan de inre och yttre isoleringsmaterialen väljas från klass I eller högre i rekommendation nr 85 från Internationella elektrotekniska kommissionen (1957).

1.3.6 Skyddsnivåer

1.3.6.1 När två halvledare är kopplade skall deras hölje ge skydd i enlighet med CENELEC HD 365 52 IP 23.

1.3.6.2 Den halvledare som är permanent ansluten till batteriet skall skyddas mot oavsiktlig kontakt av personer med strömförande delar och mot införande av medelstora främmande föremål.

Anmärkning

Dessa olika skydd skall uppfylla CENELEC HD 365 IP 23, nämligen

IP 2* - Skydd mot kontakt mellan fingrar och strömförande delar. Skydd mot instickning av medelstora främmande föremål.

IP 3* - Vattenläckage vid regn i en vinkel lika med eller mindre än 60° (cirka en radian) med hänsyn till att vertikalt regn inte får ha en farlig effekt.

1.3.7 Kodning

Varje ledare skall vara försedd med en kodningsanordning som förhindrar anslutning av en hanhalvledare med en honhalvledare avsedd att fungera med en annan spänning.

1.3.8 Temperaturgränser

Kontakterna, kabelanslutningsdelarna och de mekaniska delarna skall kunna tåla en maximal temperatur på 90°C och en lägsta temperatur på - 20°C.

1.3.9 Halvledarpoler

De bägge halvledarna skall anslutas till batteriet och till truckutrustningen (eller till laddningskretsar) genom kablar.

Följande tabell anger för de tre modellerna av ledare det nominella tvärsnittet för kopparledningar.

>Plats för tabell>

1.3.10 Låsning - Manöverförmåga

När två halvledare är anslutna skall de kunna fästas ihop med en låsanordning. Denna anordning skall kunna öppnas snabbt i en nödsituation.

De två halvorna skall lätt kunna skiljas åt i varje läge. Den största kraft som krävs för att skilja anslutningarna får inte överstiga 150 newton. Låsanordningen får kunna öppnas med en minsta kraft av 15 newton om det är nödvändigt att skilja anslutningshalvorna.

1.3.11 Märkning

Alla ledare skall ha följande tydliga och outplånliga märkning:

- Tillverkarens namn eller varumärke.

- Maximal driftspänning: dvs. 150 V.

- Nominell ström i ampere (t.ex. 160 A).

- Tecknen + och motsvarande de kontakter som skall anslutas med positiv och negativ pol på batteriet.

2. PROVNINGSMETODER

Alla följande provningar skall utföras på tre prototyper av alla modeller av ledare. Massproducerade ledare skall uppfylla dessa krav. Detta skall garanteras genom lämpliga kvalitetskontroller. Provningarna skall utföras under lämpliga förhållanden för att säkerställa säkerheten.

2.1 Prov rörande temperaturhöjning på ledarnas strömförande delar

För att prova de strömbärande komponenterna och sålunda beakta självuppvärmning beroende på kontaktmotstånd skall ledaren anslutas med hjälp av kablar med nominellt tvärsnitt enligt 1.3.9. Kablarna skall anslutas genom en av de metoder som rekommenderats av ledartillverkaren.

De skall ha en längd på minst två meter. Provningen utförs med nominell spänning och med en omgivande temperatur på 20° ± 2°C.

Provningen fortsätter tills temperaturerna är stabila.

Höjningar av temperaturen mäts med termoomkopplare eller genom andra metoder med likvärdig precision. Det är förbjudet att använda vanliga termometrar.

Temperaturhöjningen får inte överskrida 65°C.

2.2 Livslängdsprov

Kopplingshalvorna som är normalt kopplade, utan ström, skiljs åt och kopplas därefter igen.

Provet skall upprepas 5 000 gånger. Efter detta prov skall ledaren kunna genomgå de temperaturprov som beskrivs i 2.1.

2.3 Brytningsprov under belastning

2.3.1 Prov med brytning under överbelastning

En enhet med två kopplade kopplingshalvor är ansluten till en likströmskälla på 96 volt genom en krets som har en induktans på 0,50 ± 0,05 millihenry.

Ledaren bär följande strömmar:

- Modell 80 ampere: 200 ampere.

- Modell 160 ampere: 400 ampere.

- Modell 320 ampere: 800 ampere.

Efter det att de två kopplingsdelarna har anslutits på rätt sätt bryts strömmen genom att de bägge delarna skiljs åt med en hastighet av 0,8-1,0 m/s.

Provet utförs fem gånger i följd.

Efter detta prov kontrolleras kopplingsdonet för att man skall se om det finns några skador. Det kopplas ihop igen och utsätts för temperaturprovet i 2.1.

Om kopplingsdonet inte kan kopplas ihop eller inte klarar temperaturprovet skall det inte godkännas.

2.3.2 Prov med brytning i nödsituation

För nödisolering enligt metod a i 9.7.3.7 skall följande prov utföras:

En enhet med två kopplade kopplingshalvor ansluts till en likströmskälla genom en induktivkrets som har en impedans som är sådan att kretsens tidskonstant är 15 ms och den ström som skall brytas är fyra gånger den nominella strömmen, när den kopplas till en spänning på 96 volt.

Ledaren skall kunna klara av alla ljusbågar som uppstår som resultat av nödbrytning. Det är inte nödvändigt att kopplingens bägge halvor är användbara efter detta prov.

2.4 Nedsänkningsprov

De kopplade kopplingshalvorna, utan kablar, skall under en timme sänkas ned i en svavelsyrelösning med specifik vikt 1,10 ± 0,05 vid rumstemperatur. Efter det att man har sköljt de bägge kopplingshalvorna i rent vatten och torkat dem, skall de kunna fungera riktigt och genomgå temperaturprovet i 2.1.

Detta prov skall upprepas under samma förhållanden med användning av en lösning av kaliumhydroxid (kaustikt kali) med specifik vikt 1,10 ± 0,05.

Kopplingshalvorna skall därefter provas i enlighet med 2.5 och 2.6. De bör dessförinnan ha sänkts ned i väte under minst 48 timmar.

Alla följande prov skall utföras på alla de tre typerna i den föreskrivna ordningen.

2.5 Dielektriskt prov

Varje kopplingshalva utan kablar skall kunna tåla under en minut lågfrekvent växelström med en frekvens mellan 25 och 100 Hertz och en spänning på 2 000 volt rms

- mellan de två huvudkontakterna,

- mellan hjälpkontakterna, om det finns några, och huvudkontakterna,

- mellan alla kontakter som är ihopkopplade och kopplingarnas metalldelar och de metalldelar som finns i höljet (om höljet är av isoleringsmaterial).

2.6 Fallprov

En kopplingshalva är kopplad till två längder på 1 500 mm kabel med maximalt tillåtet tvärsnitt. Ändarna skall placeras 1 000 mm ovanför marken.

Kopplingshalvan skall släppas från en höjd av 2 000 mm ned på ett betonggolv.

Provet skall utföras 25 gånger.

Efter dessa prov får ingen del på ledaren uppvisa sprickor eller permanent skada.

Kopplingshalvan skall kunna passa ihop korrekt med en annan.

(1) Enligt ISO-standard 5053/1 av den 15 september 1980.

(2) Plocktruckar behandlas i avsnitt 10.

(3) Plocktruckar behandlas under punkt 10.

(4) Plocktruckar behandlas under punkt 10.

(5) K = lägsta brottlast hos ny kedja eller kabel × antalet kedjor eller kablar truckens lyftkapacitet + lyftanordningens massa

(6) Kedjor och linor anses inte vara lika effektiva skyddsanordningar.

(7) Se 9.8.1.1 och 9.8.1.2 för diametrarna på linskivor eller kedjehjul.

(8) För en förarlyftande truck skall en tolerans på 90 kg motsvarande föraren inkluderas förutom den klassade lasten Q.

(9) Tillkommande tyngdpunktsavstånd skall i första hand vara standardiserade tyngdpunktsavstånd. För truckar som levereras till länder som använder SI måttsystem skall ett av dessa avstånd, om det inte redan är inkluderat, vara 600 mm.

BILAGA 2

TILLVERKARENS (ELLER IMPORTÖRENS) INTYG OM ÖVERENSSTÄMMELSE BETRÄFFANDE MOTORDRIVNA INDUSTRITRUCKAR

1. Undertecknad .

(Efternamn, förnamn, tjänsteställning, företag)

. . intygar härmed att den motordrivna industritruck som anges nedan på alla sätt överensstämmer

med kraven i detta särdirektiv .

(Titel och nr på direktivet)

. . 1. Kategori .

2. Tillverkare eller den som representerar honom i gemenskapen: .

. 3. Typ: .

4. Typnummer/serienummer på motordriven industritruck: .

5. Tillverkningsår: .

6. Övrig information: .

. . . . Datum: . . (Namnteckning)

.

(Tjänsteställning)

BILAGA 3

ÖVERENSSTÄMMELSEMÄRKE

>Hänvisning till film>

1. Överensstämmelsemärket skall vara klart synligt och outplånligt. Det skall anbringas direkt intill eller på beskrivningskylten.

2. Måtten på märket skall väljas så att informationen på märket är klart läslig och synlig.

Cirkelns verkliga diameter runt märket skall vara minst 15 mm.