Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Rådets direktiv 92/114/EEG av den 17 december 1992 om utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg på motorfordon i kategori N



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 409 , 31/12/1992 s. 0017 - 0030

Finsk specialutgåva Område 7 Volym 4 s. 0174

Svensk specialutgåva Område 7 Volym 4 s. 0174



RÅDETS DIREKTIV 92/114/EEG av den 17 december 1992 om utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg på motorfordon i kategori N

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens beslut (),

i samarbete med Europaparlamentet ()

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Det är nödvändigt att vidta åtgärder i syfte att successivt etablera den inre marknaden fram till den 31 december 1992. Denna inre marknad omfattar ett område utan inre gränser, inom vilket fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital garanteras.

De tekniska krav som fordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning gäller bl.a. utskjutande delar på förarhytterna.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande bestämmelser, särskilt för att det förfarande med EEGtypgodkännande, som behandlats i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (), skall kunna tillämpas på alla fordonstyper.

Med tanke på att förbättra trafiksäkerheten anses det nödvändigt och brådskande att förarhytterna på motorfordon i kategori N inte har några skarpa utskjutande delar, detta för att minska risken för eller svårighetsgraden av sådana skador som en person får utstå vid kontakt med den yttre ytan på fordonet om en olyckshändelse inträffar.

När det gäller tekniska krav rekommenderas att ECE-reglemente nr 61 (FNs ekonomiska kommission för Europa) följs vad gäller enhetliga bestämmelser för utskjutande delar på förarhytterna på lastfordon. Dessa bestämmelser återges i en bilaga till överenskommelsen av den 20 mars 1958 beträffande antagande av enhetliga villkor för godkännande och ömsesidigt erkännande av utrustning och delar för motorfordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv avses med fordon varje motordrivet fordon i kategori N som definieras i bilaga 1 till direktiv 70/156/EEG, som är avsett att användas på väg, med eller utan karosseri, som har minst fyra hjul och som är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger 25 km/tim.

Artikel 2

Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av en fordonstyp, eller förbjuda att det saluförs, registreras, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg, om dessa fordon uppfyller de krav som anges i bilaga 1.

Artikel 3

Varje ändring som är nödvändig för att anpassa kraven i bilagorna till den tekniska utveckligen skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 13 i direktiv 70/156/EEG.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juni 1993.

De skall tillämpa bestämmelserna från den 1 oktober 1993.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 17 december 1992.

På rådets vägnar

R. NEEDHAM

Ordförande

() EGT nr C 230, 4.9.1991, s. 46.

() EGT nr C 67, 16.3.1992, s. 77 och

EGT nr C 305, 23.11.1992.

() EGT nr C 49, 24.2.1992, s. 3.

() EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 87/403/EEG (EGT nr L 220, 8.8.1987, s. 44).

BILAGA 1

1. RÄCKVIDD

Detta direktiv gäller utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg på motorfordon i kategori N, begränsat till de utvändiga sidorna enligt definitionen nedan och gäller inte för yttre backspeglar, inklusive fästen för dessa, eller för tillbehör som antenner och lasträcken.

2. DEFINITIONER

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

2.1 utvändig yta: den del av fordonet som är framför förarhyttens bakre vägg, enligt definitionen i 2.5 med undantag av själva bakre väggen och innefattar sådana delar som främre flyglar, främre stötfångare och framhjulen.

2.2 fordonstypgodkännande: godkännande av en fordonstyp vad gäller dess utskjutande delar.

2.3 fordonstyp: motorfordon som inte skiljer sig åt i väsentliga avseenden vad gäller "den utvändiga ytan".2.4 hytten: den del av karossen som utgör förar- och passagerarhytten inklusive dörrarna.

2.5 hyttens bakre vägg: den bakersta delen på den utvändiga ytan på förar- och passagerarhytten. Om det inte är möjligt att bestämma läget på hyttens bakre vägg, bedöms det vara det vertikala genomkorsande planet beläget 50 cm bakom R-punkten på förarstolen, om denna är justerbar, med sätet i det yttersta läget (se bilaga 3 till direktiv 77/649/EEG) (). Om hytten är utrustad med mer än en rad säten måste den bakersta passagerarplatsen i dess bakersta läge tas med i beräkningen för definiering av hyttens bakre vägg. Tillverkaren kan dock i samråd med den tekniska tjänsten begära ett alternativt avstånd, om 50 cm kan visas vara olämpligt för ett visst fordon.

2.6 referensplan: ett horisontalt plan som går mitt igenom mellan framhjulen eller ett horisontalt plan beläget på 50 cm höjd ovanför marken, vilket som är lägst. Detta plan definieras för fordon i lastat skick.

2.7 golvlinje: linje enligt följande:

när en kon med vertikal axel och odefinierad höjd med sidan i 15° vinkel mot vertikalen flyttas på den utvändiga sidan av det lastade fordonet, så att den förblir i kontakt med den yttre sidan av karossen vid den lägsta punkten, är golvlinjen det geometriska spåret vid dess beröringspunkter. Vid bestämning av golvlinjen tas ingen hänsyn till avgasrör eller hjul, eller till funktionella mekaniska anordningar för fästen vid underdelen såsom upphängningspunkterna för domkraften, fjädringsanordningar eller sådana fästen som brukas för att användas vid bogsering vid motorstopp. Vid utskärningarna vid sidan av hjulhusen antas att det finns en yta som sträcker sig till de utvändiga ytorna utan att läget ändras. De främre stötfångarna beaktas vid bestämning av golvlinjen. Beroende på fordonstyp, kan spåret för golvlinjen vara antingen i den yttre änden av stötfångarna eller i karossdelen under stötfångaren. När två eller flera beröringspunkter finns samtidigt används den nedre vid bestämning av golvlinjen.

2.8 krökningsradie: radien för den cirkelbåge som bäst överensstämmer med den avrundade formen hos den aktuella delen.

2.9 lastat fordon: fordon lastat med tekniskt högsta tillåtna vikt och med fördelningen av denna vikt längs axlarna enligt tillverkarens instruktioner.

3. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER

3.1 Bestämmelserna i denna bilaga gäller inte de delar av den utvändiga ytan som, när fordonet är olastat och med alla dörrar, fönster och tillträdeslock o.s.v. stängda, är antingen

3.1.1 utanför en zon som har en övre gräns i horisontalplanet 2,00 m ovanför marken och en undre gräns antingen i referensplanet definierat i 2.6 eller vid golvlinjen definierad i 2.7 enligt tillverkarens val, eller,

3.1.2 placerade innanför den zon som beskrivs i 3.1.1, men så att de under statiska förhållanden inte kan komma i kontakt med en sfär med en diameter på 100 mm.

3.1.3 När referensplanet är den lägre gränsen för zonen skall också beaktas de delar av fordonet som är under det referensplan som är beläget mellan två vertikala plan, ett som rör vid den utvändiga sidan på fordonet och det andra parallellt med det första och beläget 80 mm mot den inre delen av fordonet från den punkt vid vilken referensplanet kommer i kontakt med fordonskarossen.

3.2 Den utvändiga ytan får inte ha några utåtriktade delar som kan fastna i fotgängare, cyklister eller motorcyklister.

3.3 Det får på den utvändiga ytan av fordonet inte finnas utåtriktade spetsar eller skarpa kanter eller delar av sådan form, dimension, riktning eller hårdhet att de sannolikt ökar risken för eller svårighetgraden av kroppsskador på en person som träffas av eller snuddar vid fordonets utsida vid en kollision.

3.4 Utskjutande delar på den utvändiga ytan vilka består av material vars hårdhet inte överstiger 60 Shore A får ha en radie som är lägre än de värden som föreskrivs i avsnitt 4 nedan.

4. SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER

4.1 Ornament, märkessymboler, bokstäver och nummer på kommersiella märken

4.1.1 Ornament, märkessymboler, bokstäver och nummer på kommersiella märken får inte ha en radie på mindre än 2,5 mm. Detta krav gäller för delar som skjuter ut mer än 5 mm från omgivande yta. I detta fall måste de kanter som är riktade utåt trubbas av.

4.1.2 Ornament, märkessymboler, bokstäver och nummer på kommersiella märken som skjuter ut mer än 10 mm från den omgivande ytan måste tryckas in, lossas eller böjas när de påverkas i sin mest utskjutande punkt av en kraft på 10 daN i vilken riktning som helst i ett plan som är ungefär parallellt med monteringsytan. För att tillämpa en kraft på 10 daN används en kolv med flat ände på inte mer än 50 mm. Om detta inte är möjligt används en likvärdig metod. När ornament är intryckta, lossade eller böjda får den kvarvarande mängden inte skjuta ut mer än 10 mm och inte ha spetsiga, skarpa eller skärande kanter.

4.2 Strålkastarskydd och flänsar

4.2.1 På strålkastarna är framskjutande skydd och flänsar tillåtna under förutsättning att deras utskjutning, mätt från lyktglasets utsida, inte överstiger 30 mm och deras radie genomgående är minst 2,5 mm.

4.2.2 Infällbara strålkastare skall uppfylla kraven i punkt 4.2.1 både då de är i läge för användning och i infällt läge.

4.2.3 Bestämmelserna i 4.2.1 gäller inte strålkastare försänkta i karosser, eller strålkastare som har kaross som hänger över, förutsatt att karossen uppfyller kraven i 3.2.

4.3 Galler

Gallerdelar måste uppvisa en radie på

- minst 2,5 mm om avståndet mellan närgränsande delar är mer än 40 mm,

- minst 1 mm om avståndet är mellan 25 och 40 mm,

- minst 0,5 mm om avståndet är mindre än 25 mm.

4.4 Vindrute- och strålkastartorkare

4.4.1 Ovan nämnda anordningar måste vara sådana att torkaraxeln är försedd med ett skyddande hölje med en radie av minst 2,5 mm och ett yttre område av minst 150 mm² uppmätt vid ett utskjutande område inte mer än 6,5 mm från den mest utskjutande punkten.

4.4.2 Munstycket på vindrutespolaren och strålkastarrengörarna måste ha radie på minst 2,5 mm. De som skjuter ut mindre än 5 mm måste ha trubbiga utåtriktade kanter.

4.5 Skyddsanordningar (stötfångarna)

4.5.1 Ändarna på de främre skyddsanordningarna måste vara böjda in mot den utvändiga ytan på karossen.

4.5.2 Delarna på de främre skyddsanordningarna måste vara så utformade att alla oböjliga utåtvända ytor har en radie på minst 5 mm.

4.5.3 Utrustning såsom bogserkrokar och vinschar får inte skjuta utanför den yttersta utsidan på stötfångaren. Emellertid får vinschar skjuta utanför den yttersta ytan av stötfångaren förutsatt att de skyddas av ett lämpligt skyddshölje som har en radie på minst 2,5 mm när de inte används.

4.5.4 Kraven i 4.5.2 gäller inte delar på stötfångare eller delar monterade på eller infällda i stötfångaren som skjuter ut mindre än 5 mm. Kanterna på anordningar som skjuter ut mindre än 5 mm måste vara trubbiga. Vad gäller sådana anordningar monterade på stötfångare som anges i andra avsnitt av detta direktiv, är de särskilda kraven i detta direktiv ändå tillämpliga.

4.6 Handtag, gångjärn, tryckkontakter på dörrar, bagageutrymmen, motorhuvar, ventilationsspringor, luckor och kurvhandtag

4.6.1 Ovan nämnda delar får inte sticka ut mer än 30 mm vad gäller tryckkontakter, 70 mm vad gäller kurvhandtag och motorhuvsstängare, och 50 mm i alla andra fall. De måste ha en radie av minst 2,5 mm.

4.6.2 Om sidomonterade handtag vrids när de manövreras, måste de uppfylla endera av följande krav:

4.6.2.1 Vad gäller handtag som vrids parallellt med dörrplanet måste den öppna änden på handtagen vara bakåtriktad. Änden på sådana handtag måste vara böjd in mot dörrplanet och vara omgiven av ett skyddande hölje eller försänkt.

4.6.2.2 Handtag som vrids utåt i vilken riktning som helst och som inte är parallella med dörrplanet måste, när dörren är stängd, innefattas i ett skyddande hölje eller vara försänkta. Den öppna änden måste vara bakåtriktad eller nedåtriktad.

Likväl, handtag som inte uppfyller detta sista villkor kan accepteras om

- de har en oberoende återgående mekanism,

- de fall den återgående mekanismen inte fungerar, inte kan skjuta ut mer än 15 mm,

- de i sådant öppet läge har en radie på minst 2,5 mm (detta krav gäller inte om utskjutningen i öppet läge är mindre än 5 mm, i vilket fall vinklarna på delar riktade utåt måste vara trubbiga),

- deras ytomfång vid änden, när de mäts inte mer än 6,5 mm från den punkt som skjuter ut längst, inte är mindre än 150 mm².4.7 Fotsteg

Kanterna på fotstegen och stegen måste vara rundade.

4.8 Sidoriktade vind- eller regnavvisare och vindrutesmutsavvisare

Kanter som kan riktas utåt måste ha en radie av minst 1 mm.

4.9 Plåtkanter

Plåtkanter är tillåtna förutsatt att kanten är bakåtvikt mot karossen så att den inte kan komma i kontakt med en sfär av 100 mm i diameter eller är försedd med ett skyddande hölje som har en radie av minst 2,5 mm.

4.10 Hjulmuttrar, navkapslar och skyddande anordningar

4.10.1 Hjulmuttrar, navkapslar och skyddande anordningar får inte ha utskjutande delar i form av vingar.

4.10.2 När fordonet körs rakt fram får ingen del av hjulen, utom däcken som är placerad över horisontalplanet som går genom rotationsaxlarna skjuta ut utanför den vertikala utskjutningen i ett horisontellt plan av fordonets utsida ovanför hjulet. Dock får skyddande anordningar som täcker hjul och hjulmuttrar skjuta ut utanför den vertikala utskjutningen av karosspanelkanten ovanför hjulet om detta är motiverat av funktionella krav. Detta förutsätter dock att den utskjutande delens radie är minst 5 mm och att utskjutningen utanför den vertikala utskjutningen av karrosspanelkanten ovanför hjulet inte i något fall överstiger 30 mm.

4.10.3 Skyddande anordning(ar) i enlighet med 4.10.2 måste monteras om bultar och muttrar sticker ut utanför utskjutningen på den yttre sidan av däcket (den del av däcket som är ovanför det horisontala planet som går igenom hjulaxeln).

4.11 Fästpunkter för domkraft och avgasrör

4.11.1 Fästpunkterna för domkraft (om sådana finns) och avgasrör får inte skjuta ut mer än 10 mm utanför den vertikala utskjutningen av golvlinjen eller den vertikala utskjutningen av det mellanliggande referensplanet mot fordonets utsida.

4.11.2 Trots kraven ovan får avgasröret skjuta ut mer än 10 mm förutsatt att dess kanter är rundade i änden till en radie av minst 2,5 mm.

4.12 Utskjutningar och avstånd måste mätas enligt föreskrifterna i bilaga 3.

5. ANSÖKAN OM EEG-TYPGODKÄNNANDE

5.1 Ansökan om EEG-typgodkännande av en fordonstyp vad gäller utskjutande delar måste inlämnas av fordonstillverkaren eller av dennes representant.

5.2 Den måste åtföljas av nedan angivna dokument i tre exemplar:

5.2.1 En beskrivning av fordonstypen och dess utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg, innehållande detaljerad beskrivning enligt bilaga 3 tillsammans med den dokumentation som krävs för tillämpning av artikel 3 i direktiv 70/156/EEG.

5.2.2 Fotografier av fordonets framsida och sidor.

5.2.3 Sådana ritningar med mått på utvändig yta och som innehåller de utskjutande delarna, R-punkter, referensplanet eller golvlinjen, som enligt den tekniska tjänstens uppfattning krävs för att uppvisa överensstämmelse med bestämmelserna i 3 och 4.

5.3 Den sökande måste till den tekniska tjänst som är ansvarig för utförandet av godkännandeprovningen lämna in

5.3.1 ett fordon representativt för den typ som skall godkännas och del(ar) av fordonet som bedöms nödvändiga för att utföra de kontroller och provningar som krävs enligt detta direktiv,

5.3.2 vissa delar och prov på använt material, om den tekniska tjänsten kräver detta.

6. EEG- TYPGODKÄNNANDE

EEG-typgodkännande beviljas och ett intyg enligt mallen i bilaga 4 utfärdas, om fordonet som tillhandahållits för godkännande uppfyller bestämmelserna beskrivna i avsnitt 5 och uppfyller kraven i avsnitt 3 och 4.

På tillverkarens begäran kan vilket fordon som helst i kategori N1 typgodkännas vad beträffar dess utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg med stöd av de tekniska kraven i direktiv 74/483/EEG ().

7. UTVIDGNING AV EEG- TYPGODKÄNNANDE

7.1 Varje modifiering av fordonstypen eller av dess utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg måste delges de organ som godkänt fordonstypen. Detta organ kan då antingen

7.1.1 anse att modifieringarna sannolikt inte har en uppskattningsbar negativ effekt och att i varje fall fordonet fortfarande uppfyller kraven, eller

7.1.2 kräva ytterligare provningsrapport från den tekniska tjänst som är ansvarig för utförandet av provningarna.

7.2 De behöriga organ som utfärdar utvidgning av godkännandet måste ge ett nummer för utvidgningen i det godkännandeintyg som visas i bilaga 4.

() EGT nr L 267, 19.10.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 90/630/EEG (EGT nr L 341, 6.12.1990, s.20).

() EGT nr L 266, 2.10.1974, s. 4.

BILAGA 2

MÄTNING AV UTSKJUTANDE DELAR OCH AVSTÅND

1. METOD FÖR ATT BESTÄMMA STORLEKEN PÅ UTSKJUTNINGEN AV EN DEL MONTERAD PÅ DEN UTVÄNDIGA YTAN

1.1 Utskjutningens storlek för en del som är monterad på en konvex yta kan bestämmas antingen direkt eller med hänvisning till en ritning av lämpligt tvärsnitt av delen i monterat läge.

1.2 Om utskjutningens storlek för en del som är monterad på en icke konvex yta inte kan bestämmas genom en enkel mätning bestäms den genom den största avvikelsen av avståndet mellan referenslinjen på karossen och mitten på en sfär på 100 mm i diameter när sfären förs fram i ständig kontakt med delen. Ett exempel på användningen av denna metod ges i figur 1.

1.3 För kurvhandtag mäts utskjutningen i förhållande till ett plan som går genom fästpunkterna. Ett exempel visas i figur 2.

2. METOD FÖR ATT BESTÄMMA UTSKJUTNINGEN AV SKÄRMAR OCH KANTER TILL HUVUDSTRÅLKASTARE

2.1 Strålkastarens utskjutning från den utvändiga ytan skall mätas horisontellt från beröringspunkten för en sfär på 100 mm i diameter enligt figur 3.

3. METOD FÖR ATT BESTÄMMA AVSTÅNDET MELLAN GALLRETS DELAR

3.1 Avståndet mellan delarna på gallret är avståndet mellan två plan som går genom sfärens beröringspunkter och vinkelrätt mot linjen som förbinder dessa beröringspunkter. Exempel på användningen av denna metod visas i figur 4 och 5.

Figur 1

Figur 2

kurvhandtag karosspanel

Figur 3

utskjutningsmått (horisontellt)

skärm

100 mm

strålkastarglas

Figur 4

Uppmätt avstånd (mellanrum)

100 mm

delar av gallret

Figur 5

Uppmätt avstånd (mellanrum)

100 mm

BILAGA 3

MALL FÖR TEKNISKT UNDERLAG (a)

Följande information, när den är tillämplig, måste lämnas in i tre exemplar och måste ha en innehållsförteckning. Om ritningar finns måste dessa lämnas in i lämplig skala och vara tillräckligt detaljerade.

Om några system, delar eller separata tekniska enheter fungerar genom elektronisk kontroll måste om deras funktion anges detaljerat.

0. ALLMÄNT

0.1 Märke (tillverkarens handelsbeteckning):

0.2 Typ och allmän(na) produktbeskrivning(ar):

0.3 Identifikationssätt, om detta är angivet på fordonet (b):

0.3.1 Läge:

0.4 Kategori (c):

0.5 Tillverkarens namn och adress:

0.6 Placering av föreskrivna plåtar/skyltar och inskriptioner och fastsättningsmetod:

0.6.1 På chassit:

0.6.2 På karossen:

0.8 Adress till monteringsverkstäder:

1. ALLMÄNNA KONSTRUKTIONSEGENSKAPER FÖR FORDONET

1.1 Fotografier eller ritningar på ett typiskt fordon:

1.2 Ritning med mått på hela bilen:

1.3 Antal axlar och hjul:

1.3.2 Antal och läge på styrda hjul:

1.7 Förarhytten (frambyggd eller normal):

2. MÅTT OCH VIKTER (e) (i mm och kg) (hänvisa till ritning när det är lämpligt)

2.3 Axelns/axlarnas spårvidd och bredd:

2.3.1 Spårvidd för varje styrd axel (i):

2.4 Räckvidd för fordonsstorlek (totalt)

2.4.1 Chassi utan kaross

2.4.1.2 Bredd (k):

2.4.1.3 Höjd (olastad) (l) (för justerbar fjädring i höjdled, ange normalt läge):

2.4.1.4 Överhäng fram (m):

2.4.1.6 Fritt läge från marken (enligt definition i 4.5.4 i avsnitt A i bilaga 2):

2.4.2 Chassi med kaross

2.4.2.2 Bredd (k):

2.4.2.3 Höjd (olastad) (l) (för justerbar fjädring i höjdled, ange normalt läge):

Fotnotstexter: se bilaga 1 till direktiv 70/156/EEG, senast ändrat genom direktiv 92/53/EEG (EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 1).

2.4.2.4 Överhäng fram (m):

2.4.2.6 Fritt läge från marken (enligt definition i 4.5.4 i avsnitt A i bilaga 2):

2.6 Fordonsvikt med karossen i körbart skick, eller chassivikt med hytt om fabrikanten inte fyller karossen (inkluderande kylarvätska, olja, bränsle, verktyg, reservhjul och förare) (a) (högsta och lägsta vikt för varje variant):

2.6.1 Fördelning av vikten längs axlarna och för påhängsvagn eller släpkärra, lasten på kopplingsanordningspunkten (högsta och lägsta vikt för varje variant):

2.8 Tekniskt tillåten högsta lastvikt angiven av tillverkaren (högsta och lägsta vikt för varje variant) (y):

2.8.1 Fördelning av vikten på axlarna och vad gäller påhängsvagn eller släpkärra, vikten vid kopplingsanordningspunkten (högsta och lägsta siffra för varje variant):

2.9 Tekniskt tillåten högsta vikt på varje axel, vad gäller påhängsvagn och släpkärra, lasten på kopplingsanordningspunkten angiven av tillverkaren:

5. AXLAR

5.1 Ritning över varje axel, tillsammans med uppgift om använt material och (frivilligt) märke och typ:

6. FJÄDRING

6.1 Ritning på fjädringssystemen:

6.2 Typ och utformning av fjädringen för varje axel eller hjul:

6.2.1 Nivåjustering: ja/nej ()

6.3 Egenskaper hos de fjädrande delarna på fjädringen (utformning, materialegenskaper och storlekar):

6.6 Däck och hjul

6.6.1 Kombination(er) av däck och hjul

(för däck ange storleksbeteckningarna, lägsta index för lastningsförmåga, symbol för lägsta hastighetskategori; för hjulen anges fälgstorlekarna och frigången)

6.6.1.1 Axel nr 1:

6.6.1.2 Axel nr 2:

6.6.3 Däcktryck som rekommenderas av tillverkaren:

9.11 Utskjutande delar:

9.11.1 Allmänna arrangemang (ritning eller fotografi) som anger placeringen av de utskjutande delarna:

9.11.2 Ritningar eller fotografier på delar såsom dörr- och fönsterstag, luftintagsgaller, kylargaller, rännor, handtag, glidlister, luckor, gångjärn och lås, krokar, ögon, dekorationer, märkesemblem, nischer och andra slag av utskjutande delar av utsidan som kan anses väsentliga (t.ex. belysningstillbehör). Om delarna angivna ovan inte är väsentliga kan de för dokumentationsändamål ersättas av fotografier, om nödvändigt åtföljda av uppgifter om storlek eller av text:

9.11.3 Ritningar på den utvändiga ytan i enlighet med avsnitt 6.9.1 i bilaga 1 till direktiv 74/483/EEG:

9.11.4 Ritningar på stötfångare:

9.11.5 Ritningar på golvlinjen:

9.16 Hjulskydd:

9.16.1 Kortfattad beskrivning av fordonstypen med avseende på hjulskydd:

9.16.2 Detaljerad ritning av hjulskydd och deras placering på fordonet med angivande av storleken enligt vad som anges i figur 1 i bilaga 1 till direktiv 78/549/EEG, med hänsyn till de största måtten för däck- och hjulkombinationer:

9.17 Föreskrivna plåtar och inskriptioner

9.17.1 Fotografier eller ritningar på placeringen av föreskrivna plåtar och inskriptioner och på chassinummer:

9.17.2 Fotografier eller ritningar på den officiella delen av plåtarna och inskriptioner (med angivande av storlek):

9.17.3 Fotografier eller ritningar på chassinummer (med angivande av storlek):

9.17.4 Förklaring till uppfyllandet av kraven i avsnitt 3 i bilaga 1 till direktiv 76/114/EEG upprättad av tillverkaren:

9.17.4.1 Betydelsen av tecken använda i den andra delen och om lämpligt i den tredje delen för att vara i enlighet med 3.1.1.2:

9.17.4.2 Om tecken används i den andra delen för att uppfylla kraven i 3.1.1.3 måste dessa tecken anges

BILAGA 4

MALL

(maximiformat: A4 (210 × 297 mm)

EEG- TYPGODKÄNNANDEINTYG

fordon

Myndighetens stämpel

Meddelande om

P typgodkännande ()

P utvidgning av typgodkännande ()

P vägran att bevilja typgodkännande ()

P återkallande av typgodkännande ()

av en fordonstyp med hänvisning till direktiv 92/104/EEG vad gäller de utskjutande delarna framför hyttens bakre vägg på motorfordon i kategori N

EEG-typgodkännande nr: ........................................... Utvidgningsnr:

AVSNITT I

0. ALLMÄNT

0.1 Märke (företagsnamn):

0.2 Typ och allmän produktbeskrivning:

0.3 Identifieringssätt för typen om fordonet är märkt med detta ():

0.3.1 Placering av märkningen:

0.4 Kategori av fordon ():

0.5 Namn och adress till tillverkaren av basfordonet:

Namn och adress till den tillverkare som är ansvarig för eller som utför det sista stadiet av

fordonets konstruktion:

0.8 Namn och adress till monteringsfabrik(er):

AVSNITT II

1. Tilläggsinformation för fordonschassihytt/fullständigt fordon med kaross ()

1.1 Typ av hytt (frambyggd eller normal):

1.2 Bredd på hytten på fordonet: mm 1.3 Höjd på hytten på fordonet: mm 1.4 Tekniskt tillåten högsta fordonsvikt: t 1.5 Tekniskt tillåtna vikter på framaxeln/axlarna:

1.5.1 1. Axel: t 1.5.2 2. Axel: t 1.5.3 3. Axel (): t 1.6 Däck/hjulstorlekar:

2. Teknisk tjänst ansvarig för utförandet av provningarna:

3. Provningsrapportdatum:

4. Provningsrapportnummer:

5. Grund(er) för utvidgning av typgodkännandet (när detta är lämpligt):

6. Kommentarer (om sådana finns):

6.1 Fordonstypen inklusive kaross uppfyller också kraven enligt direktiv 74/483/EEG: ja/nej ()

7. Plats och datum:

9. Underskrift:

10. Lista på dokument som utgör typgodkännandeakten förvarad hos det organ som har beviljat typgodkännande och som på begäran kan bifogas.