Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

4.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 35/32


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 79/2009

av den 14 januari 2009

om typgodkännande av vätgasdrivna motorfordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Den inre marknaden är ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, människor, tjänster och kapital säkerställs. I detta syfte har ett övergripande system för gemenskapstypgodkännande för motorfordon införts. De tekniska kraven för typgodkännande av motorfordon med avseende på vätgasdrift bör harmoniseras för att undvika att olika krav antas i olika medlemsstater och för att säkerställa att den inre marknaden fungerar korrekt samtidigt som en hög skyddsnivå för miljö och allmän säkerhet säkerställs.

(2)

Denna förordning är en särförordning inom gemenskapens typgodkännandeförfarande enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (”ramdirektiv”) (3). Bilagorna IV, VI och XI till det direktivet bör följaktligen ändras i enlighet härmed.

(3)

På Europaparlamentets begäran har en ny regleringsmodell tillämpats för EG:s fordonslagstiftning. I denna förordning bör därför endast grundläggande bestämmelser om krav för typgodkännande av vätgassystem och vätgaskomponenter fastställas, medan tekniska anvisningar bör fastställas med genomförandeåtgärder som antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4).

(4)

Kommissionen bör särskilt ges behörighet att införa krav och provningsförfaranden för nya former av lagring eller användning av vätgas, ytterligare vätgaskomponenter och framdrivningssystem. Kommissionen bör också ges behörighet att inleda särskilda förfaranden, provningar och krav med avseende på vätgasdrivna fordons islagsskydd och integrerade systemsäkerhetskrav. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(5)

Inom transportsektorn bör ett av huvudmålen vara en ökad andel miljövänligare fordon. Ytterligare ansträngningar bör göras för att släppa ut fler av dessa fordon på marknaden. Införande av fordon med alternativa bränslen kan avsevärt förbättra stadsluftens kvalitet och således även folkhälsan.

(6)

Vätgas betraktas som ett rent sätt att i framtiden driva fordon, på vägen mot en föroreningsfri ekonomi grundad på återanvändning av råmaterial och förnybara energikällor, då fordon som drivs med vätgas varken släpper ut kolbaserade föroreningar eller växthusgaser. Eftersom vätgas är en energibärare och inte en energikälla beror vätgasanvändningens klimatpolitiska fördelar på vilken källa vätgasen utvinns från. Man måste därför vara noga med att vätgasbränsle framställs på ett hållbart sätt så långt det är möjligt från förnybara energikällor så att den totala miljöbalansen vid införandet av vätgas som bränsle för motorfordon blir positiv.

(7)

Högnivågruppen Cars 21 angav i sin slutrapport att arbetet med att öka den internationella harmoniseringen av motorfordonsbestämmelser vid behov bör fortsätta, i syfte att involvera de viktigaste fordonsmarknaderna och utvidga harmoniseringen till områden som ännu ej omfattas, särskilt inom ramen för Uneces båda överenskommelser från 1958 och 1998. I överensstämmelse med denna rekommendation bör kommissionen fortsätta att stödja utarbetandet av internationellt harmoniserade krav för motorfordon under ledning av Unece. Framför allt bör kommissionen, om enhetliga tekniska föreskrifter om vätgas- och bränslecellfordon antas, undersöka möjligheten att anpassa kraven i denna förordning till de enhetliga tekniska föreskrifterna.

(8)

Vätgasblandningar kan användas som ett övergångsbränsle på vägen mot användningen av ren vätgas för att underlätta införandet av vätgasdrivna fordon i medlemsstater där det finns bra naturgasinfrastruktur. Därför bör kommissionen utarbeta krav för användning av blandningar av vätgas och naturgas/biometan, särskilt när det gäller proportionerna av vätgas och annan gas, med beaktande av teknisk genomförbarhet och miljöfördelar.

(9)

En definition av typgodkännanderamen för vätgasdrivna fordon skulle bidra till att skapa förtroende för den nya tekniken hos potentiella användare och bland allmänheten.

(10)

Det krävs därför att en lämplig ram upprättas för att påskynda utsläppandet på marknaden av fordon med innovativ framdrivningsteknik och fordon som använder alternativa bränslen med låg miljöpåverkan.

(11)

En majoritet bland tillverkarna gör stora investeringar för att utveckla vätgastekniken och har redan börjat släppa ut sådana fordon på marknaden. Det är sannolikt att andelen vätgasdrivna fordon i framtiden kommer att öka i den totala fordonsparken. Därför är det nödvändigt att fastställa gemensamma krav rörande säkerheten hos vätgasdrivna fordon. Med tanke på att tillverkarna kan tillämpa olika metoder för att utveckla vätgasdrivna fordon är det nödvändigt att fastställa teknikneutrala säkerhetskrav.

(12)

Det krävs att sådana säkerhetskrav för vätgassystem och deras komponenter fastställs som är nödvändiga för att erhålla typgodkännande.

(13)

För att typgodkänna vätgasdrivna fordon är det nödvändigt att fastställa krav för installeringen av vätgassystem och deras komponenter i fordonet.

(14)

På grund av bränslets egenskaper kan vätgasdrivna fordon kräva en särskild behandling av räddningstjänsterna. Det krävs därför att krav för en tydlig och snabbt urskiljbar identifiering av sådana fordon fastställs för att upplysa dessa räddningstjänster om det bränsle som lagras ombord på fordonet. Identifieringen bör visserligen tjäna detta ändamål, men den bör i största möjliga utsträckning vara av sådan art att allmänheten sannolikt inte kommer att påverkas negativt av den.

(15)

Det är också viktigt att fastställa skyldigheter för tillverkare vad gäller antagande av lämpliga åtgärder för att förhindra tankning av olämpligt bränsle i vätgasdrivna fordon.

(16)

Vätgasdrivna fordon kommer sannolikt inte att nå framgång på marknaden utan att det skapas en tillräckligt omfattande infrastruktur för tankstationer i Europa. Kommissionen bör därför överväga lämpliga åtgärder för att stödja utvecklandet av ett Europatäckande nät av tankstationer för vätgasdrivna fordon.

(17)

Innovativa små fordon, som enligt lagstiftning för EG-typgodkännande ingår i fordonskategori L, anses vara tidiga användare av vätgas som bränsle. Det krävs mindre insatser för att införa vätgas för dessa fordon, eftersom de tekniska svårigheterna och de investeringar som krävs är mindre än för fordon i kategorierna M och N, enligt definitionerna i bilaga II till direktiv 2007/46/EG. Kommissionen bör senast den 1 januari 2010 utvärdera möjligheten att reglera typgodkännandet av vätgasdrivna fordon i kategori L.

(18)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen förverkligandet av den inre marknaden genom att gemensamma tekniska krav införs för de motorfordon som använder vätgas, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs krav för typgodkännande av motorfordon med avseende på vätgasdrift och för typgodkännande av vätgaskomponenter och vätgassystem. I denna förordning fastställs också krav för installeringen av sådana komponenter och system.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på

1.

vätgasdrivna fordon i kategorierna M och N, enligt definitionerna i avsnitt A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG, inbegripet islagsskydd och elektrisk säkerhet i sådana fordon,

2.

vätgaskomponenter som konstruerats för motorfordon i kategorierna M och N, enligt förteckningen i bilaga I,

3.

vätgassystem som utformats för motorfordon i kategorierna M och N, inbegripet nya former för lagring eller användning av vätgas.

Artikel 3

Definitioner

1.   I denna förordning gäller följande definitioner:

a)

vätgasdrivet fordon: varje motorfordon som använder vätgas som bränsle för att driva fordonet.

b)

framdrivningssystem: den förbränningsmotor eller det bränslecellsystem som används för att driva fordonet.

c)

vätgaskomponent: vätgasbehållare och alla andra delar av det vätgasdrivna fordonet som står i direkt kontakt med vätgas eller som ingår i ett vätgassystem.

d)

vätgassystem: sammansättningar av vätgaskomponenter och anslutande delar som installeras i vätgasdrivna fordon, med undantag av framdrivningssystem eller reservkraftsaggregat.

e)

högsta tillåtna arbetstryck: det högsta tryck för vilket en komponent är konstruerad att bli utsatt för och som utgör utgångspunkt för bestämning av styrkan i komponenten i fråga.

f)

nominellt arbetstryck: i fråga om behållare, det stabiliserade trycket vid en enhetlig temperatur av 288K (15 °C) för en full behållare, och i fråga om andra komponenter, den trycknivå vid vilken en komponent i typfallet arbetar.

g)

inre behållare: den del av vätgasbehållaren som konstruerats för användning av flytande väte som innehåller väte vid låg (kryogen) temperatur.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 led d ska bland annat följande betraktas som vätgassystem:

a)

Användningsövervakning och kontrollsystem.

b)

Fordonsgränssnittssystem.

c)

Flödesbegränsningssystem.

d)

Övertrycksskyddssystem.

e)

Detekteringssystem för värmeväxlaravbrott.

Artikel 4

Tillverkarnas skyldigheter

1.   Tillverkarna ska visa att alla nya vätgasdrivna fordon som säljs, registreras eller tas i drift inom gemenskapen och att alla vätgaskomponenter eller vätgassystem som säljs eller tas i drift inom gemenskapen är typgodkända i enlighet med denna förordning och dess genomförandeåtgärder.

2.   För fordonstypgodkännande ska tillverkarna utrusta de vätgasdrivna fordonen med vätgaskomponenter och vätgassystem som uppfyller kraven i denna förordning och dess genomförandeåtgärder och som installeras i enlighet med denna förordning och dess genomförandeåtgärder.

3.   För typgodkännande av komponenter och system ska tillverkarna säkerställa att vätgaskomponenter och vätgassystem uppfyller kraven i denna förordning och dess genomförandeåtgärder.

4.   Tillverkarna ska tillhandahålla godkännandemyndigheterna relevanta uppgifter om fordonens specifikationer och om provningsvillkoren.

5.   Tillverkarna ska tillhandahålla uppgifter för inspektion av vätgaskomponenter och vätgassystem under fordonets livslängd.

Artikel 5

Allmänna krav för vätgaskomponenter och vätgassystem

Tillverkarna ska se till att

a)

vätgaskomponenter och vätgassystem fungerar korrekt och säkert och att de utan att läcka eller synligt deformeras tillförlitligt tål elektriska, mekaniska, termiska och kemiska driftsförhållanden,

b)

vätgassystemen skyddas mot övertryck,

c)

materialet i de delar av vätgaskomponenterna och vätgassystemen som står i direkt kontakt med vätgasen är förenligt med vätgas,

d)

vätgaskomponenter och vätgassystem under sin förväntade livslängd tillförlitligt tål förväntade temperaturer och tryck,

e)

vätgaskomponenter och vätgassystem tillförlitligt tål den serie driftstemperaturer som fastställs i genomförandebestämmelserna,

f)

vätgaskomponenter märks i enlighet med genomförandebestämmelserna,

g)

vätgaskomponenter med riktat flöde har flödesriktningen tydligt angiven,

h)

vätgaskomponenter och vätgassystem är utformade så att de kan installeras i enlighet med kraven i bilaga VI.

Artikel 6

Krav för vätgasbehållare som konstruerats för flytande väte

Vätgasbehållare som konstruerats för flytande väte ska provas i enlighet med provningsförfarandena i bilaga II.

Artikel 7

Krav för andra vätgaskomponenter än behållare som konstruerats för flytande väte

1.   Andra vätgaskomponenter än behållare som konstruerats för flytande väte ska med avseende på typ provas i enlighet med provningsförfarandena i bilaga III.

2.   Tryckutjämningsanordningar ska utformas på ett sätt som säkerställer att trycket i den inre behållaren eller i andra vätgaskomponenter inte överskrider ett tillåtet värde. Värdena ska fastställas i förhållande till vätgassystemets högsta tillåtna arbetstryck. Ett säkerhetssystem för värmeväxlare ska finnas för att detektera avbrott i dem.

Artikel 8

Krav för vätgasbehållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte

1.   Vätgasbehållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte ska klassificeras i enlighet med punkt 1 i bilaga IV.

2.   Behållare som avses i punkt 1 ska med avseende på typen provas i enlighet med provningsförfarandena i bilaga IV.

3.   En detaljerad beskrivning av alla huvudsakliga egenskaper hos de material och toleranser som används vid konstruktionen av behållaren ska tillhandahållas, inbegripet resultaten av de provningar som materialet har genomgått.

Artikel 9

Krav för andra vätgaskomponenter än behållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte

Andra vätgaskomponenter än behållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte ska med avseende på typ provas i enlighet med provningsförfarandena i bilaga V.

Artikel 10

Allmänna krav för installering av vätgaskomponenter och vätgassystem

Vätgaskomponenter och vätgassystem ska installeras i enlighet med kraven i bilaga VI.

Artikel 11

Tidplan för tillämpningen

1.   Med verkan från och med den 24 februari 2011 ska nationella myndigheter vägra att bevilja

a)

EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande med avseende på nya fordonstyper av skäl som avser vätgasdrift, om sådana fordon inte uppfyller kraven i denna förordning eller dess genomförandeåtgärder, och

b)

EG-typgodkännande i fråga om nya typer av vätgaskomponenter eller vätgassystem, om sådana komponenter eller system inte uppfyller kraven i denna förordning eller dess genomförandeåtgärder.

2.   Med verkan från och med den 24 februari 2012 ska nationella myndigheter

a)

av skäl som avser vätgasdrift inte längre betrakta intyg om överensstämmelse för nya fordon som giltiga för syftena i artikel 26 i direktiv 2007/46/EG och förbjuda att sådana fordon registreras, säljs och tas i drift, om sådana fordon inte uppfyller kraven i denna förordning eller dess genomförandeåtgärder, och

b)

förbjuda försäljning och idrifttagande av nya vätgaskomponenter eller vätgassystem, om sådana komponenter eller system inte uppfyller kraven i denna förordning eller dess genomförandeåtgärder.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2, och förutsatt att genomförandeåtgärder som antagits enligt artikel 12.1 träder i kraft, får de nationella myndigheterna, om en tillverkare så begär, inte

a)

av skäl som avser vätgasdrift, vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för en ny fordonstyp eller EG-typgodkännande för en ny typ av vätgaskomponent eller vätgassystem, om sådana fordon, komponenter eller system uppfyller kraven i denna förordning och dess genomförandeåtgärder, eller

b)

förbjuda registrering, försäljning eller idrifttagande av nya fordon eller försäljning eller idrifttagande av nya vätgaskomponenter eller vätgassystem, om sådana fordon, komponenter eller system uppfyller kraven i denna förordning och dess genomförandeåtgärder.

Artikel 12

Genomförandeåtgärder

1.   Kommissionen ska anta följande genomförandeåtgärder:

a)

Administrativa bestämmelser för EG-typgodkännande av fordon med avseende på vätgasdrift och av vätgaskomponenter och vätgassystem.

b)

Regler om vilka uppgifter som ska tillhandahålls av tillverkarna för typgodkännandeändamål och den inspektion som avses i artikel 4.4 och 4.5.

c)

Detaljerade regler för provningsförfaranden som fastställs i bilagorna II–V.

d)

Detaljerade regler för kraven angående installering av vätgaskomponenter och vätgassystem som fastställs i bilaga VI.

e)

Detaljerade regler för kraven angående vätgaskomponenternas och vätgassystemens säkra och tillförlitliga funktion enligt artikel 5.

f)

Detaljerade regler för märkning eller andra former av tydlig och snabb identifiering av vätgasdrivna fordon enligt punkt 16 i bilaga VI.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.

2.   Kommissionen får anta följande genomförandeåtgärder:

a)

Anvisningar för krav som avser något av följande:

Användning av rent väte eller en blandning av väte och naturgas/biometan.

Nya former för lagring eller användning av vätgas.

Fordonets islagsskydd, för att hålla vätgaskomponenter och vätgassystem oskadda.

Integrerade systemsäkerhetskrav som minst omfattar detektering av läckor och krav som avser utvädringsgas.

Elektrisk isolering och elektrisk säkerhet.

b)

Andra åtgärder som krävs för tillämpningen av denna förordning.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2.

Artikel 13

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska bistås av den tekniska kommittén för motorfordon som inrättades genom artikel 40.1 i direktiv 2007/46/EG.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 14

Ändringar av direktiv 2007/46/EG

Bilagorna IV, VI och XI till direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga VII till denna förordning.

Artikel 15

Sanktioner vid bristande överensstämmelse

1.   Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om de sanktioner som ska tillämpas på tillverkarnas överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och dess genomförandeåtgärder och ska vidta alla de åtgärder som krävs för att säkerställa att de tillämpas. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 24 augusti 2010 och utan dröjsmål anmäla varje senare ändring av dem.

2.   De slags överträdelser som leder till sanktioner ska inbegripa åtminstone följande:

a)

Lämnande av oriktiga uppgifter under godkännandeförfarandena eller de förfaranden som leder till ett återtagande.

b)

Förfalskning av provningsresultat för typgodkännande eller överensstämmelse för fordon i drift.

c)

Undanhållande av uppgifter eller tekniska anvisningar som kunde leda till återtagande eller återkallande av typgodkännande.

d)

Vägran att bereda tillgång till information.

e)

Användning av manipulationsanordningar.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 24 februari 2011, utom artiklarna 11.3 och 12, vilka ska tillämpas från och med dagen för ikraftträdandet av denna förordning, och artikel 11.2, som ska tillämpas från och med den dag som anges i den artikeln.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 14 januari 2009.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

A. VONDRA

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 9 juli 2008.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 3 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 16 december 2008.

(3)  EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.

(4)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.


BILAGA I

Förteckning över vätgaskomponenter som ska typgodkännas

Följande vätgaskomponenter ska typgodkännas, om de monteras på ett vätgasdrivet fordon:

a)

Komponenter konstruerade för flytande väte:

1.

Behållare.

2.

Automatisk avstängningsventil.

3.

Reducerventil eller backventil (om den är en säkerhetsanordning).

4.

Böjlig bränsleledning (om den sitter uppströms den första automatiska avstängningsventilen eller andra säkerhetsanordningar).

5.

Värmeväxlare.

6.

Manuell eller automatisk ventil.

7.

Tryckregulator.

8.

Övertrycksventil.

9.

Tryck-, temperatur- och flödesgivare (om de används som säkerhetsanordning).

10.

Tankanslutning eller mottagare.

11.

Sensorer för detektering av vätgasläckage.

b)

Komponenter konstruerade för komprimerat (gasformigt) väte, med ett nominalt arbetstryck som överstiger 3,0 MPa:

1.

Behållare.

2.

Automatisk avstängningsventil.

3.

Behållarmontering.

4.

Tillbehör.

5.

Böjlig bränsleledning.

6.

Värmeväxlare.

7.

Vätefilter.

8.

Manuell eller automatisk ventil.

9.

Backventil.

10.

Tryckregulator.

11.

Tryckutjämningsanordning.

12.

Övertrycksventil.

13.

Tankanslutning eller mottagare.

14.

Avtagbar kopplingsdetalj för lagringssystem.

15.

Tryck-, temperatur-, vätgas- och flödesgivare (om de används som säkerhetsanordning).

16.

Sensorer för detektering av vätgasläckage.


BILAGA II

Tillämpliga provningsförfaranden för de behållare som konstruerats för flytande väte

Provningstyp

Sprängningsprovning

Provning i öppen eld

Provning av högsta påfyllningsnivå

Tryckprovning

Läckageprovning

De provningsförfaranden som ska tillämpas för typgodkännande av vätgasbehållare som konstruerats för flytande väte ska omfatta följande:

a)

Sprängningsprovning: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren inte ger efter innan en bestämd nivå av högt tryck, sprängningstrycket (säkerhetsfaktorn multiplicerad med det högsta tillåtna arbetstrycket), överskrids. För att erhålla typgodkännande måste det faktiska sprängningstrycket vid provningen överstiga det lägsta sprängningstryck som krävs.

b)

Provning i öppen eld: Provningens syfte är att visa att behållaren med sitt brandskyddssystem inte brister när den provas under bestämda brandförhållanden.

c)

Provning av högsta påfyllningsnivå: Provningens syfte är att visa att systemet som förhindrar att behållaren överfylls fungerar korrekt och att vätgasnivån under påfyllningsförfarandet aldrig orsakar öppning av tryckutjämningsanordningarna.

d)

Tryckprovning: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren kan uthärda en bestämd nivå av högt tryck. För att bevisa detta ska behållaren under en bestämd tidsperiod utsättas för tryck till ett givet värde. Efter provningen får behållaren inte visa några tecken på synlig bestående deformering eller på synliga läckor.

e)

Läckageprovning: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren under bestämda förhållanden inte visar tecken på läckage. För att bevisa detta ska behållaren utsättas för tryck till sitt nominella arbetstryck. Den får inte visa några tecken på läckage som detekteras genom sprickor, porer eller andra liknande defekter.


BILAGA III

Tillämpliga provningsförfaranden för andra vätgaskomponenter än behållare som konstruerats för flytande väte

PROVNINGSTYP

VÄTGASKOMPONENT

Tryckprovning

Provning av yttre läckage

Uthållighetsprovning

Driftprovning

Provning av korrosionsmotståndskraft

Provning av motståndskraft mot torr värme

Ozonåldringsprovning

Temperaturcykelprovning

Tryckcykelprovning

Provning av förenlighet med vätgas

Provning av läckage vid ventilen

Tryckutjämnings-anordningar

Ventiler

Värmeväxlare

Tankanslutningar eller tankmottagare

Tryckregulatorer

Givare

Böjliga bränsleledningar

Med förbehåll för särskilda krav för någon av vätgaskomponenterna, ska de provningsförfaranden som ska tillämpas för typgodkännande av andra vätgaskomponenter än behållare som konstruerats för flytande väte omfatta följande:

a)

Tryckprovning: Provningens syfte är att visa att vätgaskomponenterna kan uthärda ett tryck som är högre än komponentens arbetstryck. Vätgaskomponenterna får inte visa något synligt tecken på läckage, deformering, brott eller sprickor när trycket ökas till en viss nivå.

b)

Provning av yttre läckage: Provningens syfte är att visa att vätgaskomponenterna är fria från yttre läckage. Vätgaskomponenterna får inte visa tecken på porositet.

c)

Uthållighetsprovning: Provningens syfte är att visa att vätgaskomponenterna fortlöpande kan fungera tillförlitligt. Provningen består i att ett visst antal provningscykler av vätgaskomponenten utförs under bestämda temperatur- och tryckförhållanden. En provningscykel innebär normal drift (dvs. en öppning och en stängning) av vätgaskomponenten.

d)

Driftprovning: Provningens syfte är att visa att vätgaskomponenterna kan fungera tillförlitligt.

e)

Provning av korrosionsmotståndskraft: Provningens syfte är att visa att vätgaskomponenterna kan uthärda korrosion. För att bevisa detta ska vätgaskomponenterna utsättas för kontakt med bestämda kemiska ämnen.

f)

Provning av motståndskraft mot torr värme: Provningens syfte är att visa att icke-metalliska vätgaskomponenter kan uthärda höga temperaturer. För att bevisa detta ska komponenterna utsättas för luft vid den högsta drifttemperaturen.

g)

Ozonåldringsprovning: Provningens syfte är att visa att icke-metalliska vätgaskomponenter kan uthärda åldring som orsakas av ozon. För att bevisa detta ska komponenterna utsättas för luft med hög ozonhalt.

h)

Temperaturcykelprovning: Provningens syfte är att visa att vätgaskomponenterna kan uthärda stora temperaturvariationer. För att bevisa detta ska vätgaskomponenterna genomgå en temperaturcykel av bestämd varaktighet från lägsta till högsta drifttemperatur.

i)

Tryckcykelprovning: Provningens syfte är att visa att vätgaskomponenterna kan motstå stora tryckvariationer. För att bevisa detta ska vätgaskomponenterna genomgå en tryckförändring från atmosfäriskt tryck till högsta tillåtna arbetstryck och inom en kort tidsperiod tillbaka till atmosfäriskt tryck.

j)

Provning av förenlighet med vätgas: Provningens syfte är att visa att metalliska vätgaskomponenter (dvs. cylindrar och ventiler) inte är mottagliga för väteförsprödning. I vätgaskomponenter som utsätts för frekventa belastningscykler ska förhållanden som kan leda till lokal utmattning samt till uppkomst och utbredning av utmattningssprickor i konstruktionen undvikas.

k)

Provning av läckage vid ventilen: Provningens syfte är att visa att vätgaskomponenterna inte läcker när de installeras i vätgassystemet.


BILAGA IV

Tillämpliga provningsförfaranden för vätgasbehållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte

Provningstyp

Tillämplig på behållartyp

1

2

3

4

Sprängningsprovning

Tryckcykelprovning vid omgivande temperatur

Provning av läcka-före-bristning-beteende

Provning i öppen eld

Genomträngningsprovning

Provning vid exponering för kemiska ämnen

Spricktoleransprovning för komposit

Påskyndad spänningsbrottprovning

Tryckcykelprovning vid extrem temperatur

Slagskadeprovning

Läckageprovning

Permeabilitetsprovning

Vridprovning för anslutningsklack

Vätgascykelprovning

1.   Klassificering av vätgasbehållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte:

Typ 1:

Sömlös metallbehållare.

Typ 2:

Omlindad behållare med sömlös metallstomme.

Typ 3:

Helt inlindad behållare med sömlös eller svetsad metallstomme.

Typ 4:

Helt inlindad behållare med icke-metallisk stomme.

2.   Provningsförfaranden som ska tillämpas för typgodkännande av vätgasbehållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte ska omfatta följande:

a)

Sprängningsprovning: Provningens syfte är att ange det tryckvärde vid vilket behållaren brister. För att bevisa detta ska behållaren utsättas för tryck till ett givet värde som bör vara högre än behållarens nominella arbetstryck. Behållarens sprängningstryck ska överstiga ett bestämt tryck. Behållartypens sprängningstryck ska registreras och arkiveras av tillverkaren under behållartypens hela livslängd.

b)

Tryckcykelprovning vid omgivande temperatur: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren kan uthärda stora tryckvariationer. För att bevisa detta ska tryckcykler utföras på behållaren tills ett brott inträffar eller tills ett bestämt antal cykler uppnås genom att trycket höjs och sänks till ett bestämt värde. Behållarna får inte ge efter förrän ett bestämt antal cykler fullbordats. Antalet cykler före brott ska dokumenteras tillsammans med brottets läge och en beskrivning. Tillverkaren ska arkivera resultaten under behållarens hela livslängd.

c)

Provning av läcka-före-bristning-beteende: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren drabbas av läckage före sprickbildning. För att bevisa detta ska tryckcykler utföras på behållaren genom att trycket höjs och sänks till ett bestämt värde. De behållare som provas ska antingen ge efter för läckage eller överskrida ett bestämt antal provningscykler utan brott. Antalet cykler före brott ska registreras tillsammans med brottets läge och en beskrivning.

d)

Provning i öppen eld: Provningens syfte är att visa att behållaren med sitt brandskyddssystem inte brister när den provas under bestämda brandförhållanden. Den behållare som utsatts för tryck till arbetstrycket ska endast avluftas med tryckutjämningsanordningen och får inte spricka.

e)

Genomträngningsprovning: Provningens syfte är att visa att behållaren inte spricker när den genomborras av en kula. För att bevisa detta ska hela behållaren med sitt skyddshölje utsättas för tryck och genomborras av en kula. Behållaren får inte spricka.

f)

Provning vid exponering för kemiska ämnen: Provningens syfte är att visa att behållaren kan uthärda exponering för bestämda kemiska ämnen. För att bevisa detta ska behållaren exponeras för olika kemiska lösningar. Trycket på behållaren ska ökas till ett bestämt värde och en sprängningsprovning enligt led a ska utföras. Behållaren ska uppnå ett bestämt sprängningstryck som ska registreras.

g)

Spricktoleransprovning för komposit: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren kan uthärda exponering för högt tryck. För att bevisa detta ska sprickor av en bestämd form skäras in i behållarens sidovägg och ett bestämt antal tryckcykler ska utföras. Behållaren får inte läcka eller spricka under ett antal cykler men får ge efter genom läckage under återstående provningscykler. Antalet cykler före brott ska registreras tillsammans med brottets läge och en beskrivning.

h)

Påskyndad spänningsbrottprovning: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren under en utsträckt tidsperiod kan uthärda exponering för högt tryck och höga temperaturer på gränsen till det tillåtna driftområdet. För att bevisa detta ska behållaren under en bestämd tidsperiod utsättas för bestämda tryck- och temperaturförhållanden och därefter genomgå sprängningsprovningen enligt led a. Behållaren ska uppnå ett bestämt sprängningstryck.

i)

Tryckcykelprovning vid extrem temperatur: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren kan uthärda tryckvariationer under olika temperaturförhållanden. För att bevisa detta ska behållaren utan något skyddshölje provas hydrostatiskt under en cykel genom att utsättas för extrema omgivningsförhållanden, varefter en sprängningsprovning och en läckageprovning utförs enligt leden a och k. Behållarna ska provas under en cykel utan att visa tecken på brott, läckage eller fibrer som repar upp sig. Behållarna får inte spricka vid ett bestämt tryck.

j)

Slagskadeprovning: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren förblir funktionsduglig efter att ha utsatts för bestämda mekaniska islag. För att bevisa detta ska behållaren underkastas en fallprovning varefter ett bestämt antal tryckcykler ska utföras. Behållaren får inte läcka eller brista inom ett bestämt antal cykler men får under återstående provningscykler ge efter för läckage.

k)

Läckageprovning: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren under bestämda förhållanden inte visar tecken på läckage. För att bevisa detta ska behållaren utsättas för tryck till sitt nominella arbetstryck. Den får inte visa något tecken på läckage som detekteras genom sprickor, porer eller andra liknande defekter.

l)

Permeabilitetsprovning: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren inte släpper igenom mer än en bestämd mängd. För att bevisa detta ska behållaren utsättas för tryck med vätgas till nominellt arbetstryck och därefter övervakas med avseende på permeabilitet i ett slutet rum under en bestämd tidsperiod och under bestämda temperaturförhållanden.

m)

Vridprovning för anslutningsklack: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren kan uthärda det bestämda momentet. För att bevisa detta ska ett moment anbringas på behållaren från olika riktningar. Därefter ska en sprängningsprovning och en läckageprovning enligt leden a och k utföras. Behållaren ska uppfylla sprängnings- och läckageprovningskraven. Det anbringade momentet samt läckage- och sprängningstrycket ska registreras.

n)

Vätgascykelprovning: Provningens syfte är att visa att vätgasbehållaren kan uthärda stora tryckvariationer när vätgas används. För att bevisa detta ska behållaren underkastas ett antal tryckcykler med användning av vätgas och en läckageprovning enligt led k. Slitskador såsom utmattningssprickor eller elektrostatisk urladdning från behållaren ska besiktigas. Behållaren ska uppfylla läckageprovningskraven. Behållaren ska vara fri från all förslitning såsom utmattningssprickor eller elektrostatisk urladdning.


BILAGA V

Tillämpliga provningsförfaranden för andra vätgaskomponenter än behållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte

PROVNINGSTYP

VÄTGAS-KOMPONENT

Material-provningar

Provning av korrosions-motstånds-kraft

Uthållighets-provning

Tryckcykel-provning

Provning av inre läckage

Provning av yttre läckage

Tryckutjämnings-anordningar

Automatventiler

Manuella ventiler

Backventiler

Övertrycksventiler

Värmeväxlare

Tankanslutningar eller tankmottagare

Tryckregulatorer

Givare för vätgassystem

Böjliga bränsleledningar

Tillbehör

Vätgasfilter

Avtagbara kopplingsdetaljer för lagringssystem

Med förbehåll för särskilda krav för någon av vätgaskomponenterna, ska de provningsförfaranden som ska tillämpas för typgodkännande av andra vätgaskomponenter än behållare som konstruerats för komprimerat (gasformigt) väte omfatta:

1.   Materialprovningar:

1.1

Provning av förenlighet med vätgas enligt led j i bilaga III.

1.2

Åldringsprovning: Syftet med denna provning är att kontrollera om det icke-metalliska materialet i en vätgaskomponent kan motstå åldring. Ingen synlig sprickbildning i provexemplaren tillåts.

1.3

Provning av förenlighet med ozon: Syftet med denna provning är att kontrollera om elastomermaterialet i en vätgaskomponent är förenlig med exponering för ozon. Ingen synlig sprickbildning i provexemplaren tillåts.

2.   Provning av korrosionsmotståndskraft enligt led e i bilaga III.

3.   Uthållighetsprovning enligt led c i bilaga III.

4.   Tryckcykelprovning enligt led i i bilaga III. Vätgaskomponenterna får inte visa synliga tecken på deformering eller utvidgning och ska uppfylla kraven för provning av inre och yttre läckage.

5.   Provning av inre läckage: Syftet med provning av inre läckage är att visa att de angivna vätgaskomponenterna är fria från inre läckage. För att bevisa detta ska vätgaskomponenterna utsättas för tryck under olika temperaturförhållanden och iakttas i fråga om läckage. Vätgaskomponenterna ska förbli fri från bubblor och får inte läcka internt utöver en bestämd mängd.

6.   Provning av yttre läckage enligt led b i bilaga III.


BILAGA VI

Krav för installering av vätgaskomponenter och vätgassystem

1.   Vätgassystemet ska installeras så att det skyddas mot skada.

Det ska isoleras från värmekällor i fordonet.

2.   Vätgasbehållaren får endast avlägsnas för att ersättas av en annan vätgasbehållare, i påfyllnings- eller underhållssyfte.

I fråga om förbränningsmotor får behållaren inte installeras i fordonets motorutrymme.

Den ska på lämpligt sätt skyddas mot alla former av korrosion.

3.   Åtgärder ska vidtas för att hindra tankning av fordonet med olämpligt bränsle och vätgasläckage under påfyllning och för att säkerställa att avlägsnandet av ett avtagbart vätgaslagringssystem görs på ett säkert sätt.

4.   Påfyllningsanslutningen eller mottagaren ska säkras mot felinställning och skyddas mot smuts och vatten. Tankanslutningen eller tankmottagaren ska vara integrerad med en backventil eller en ventil med samma funktion. Om tankanslutningen inte är monterad direkt på behållaren ska tankledningen säkras med en backventil eller en ventil med samma funktion, som ska vara monterad direkt på eller i behållaren.

5.   Vätgasbehållaren ska monteras and fastgöras så att angivna accelerationer utan skadeverkningar kan upptas av de säkerhetsrelaterade delarna när vätgasbehållarna är fulla.

6.   Vätgasbränslets tillförselledningar ska säkras med en automatisk avstängningsventil som ska vara monterad direkt på eller i behållaren. Ventilerna ska stängas om det krävs på grund av ett fel i vätgassystemet eller om något annat tillbud som resulterar i vätgasläckage inträffar. När framdrivningssystemet är avstängt ska bränsletillförseln från behållaren till framdrivningssystemet stängas av och förbli stängt tills systemet behöver köras.

7.   I händelse av olyckor ska den automatiska avstängningsventil som är monterad direkt på eller i behållaren avbryta gasflödet från behållaren.

8.   Ingen vätgaskomponent, inbegripet alla skyddsmaterial som utgör en del av sådana komponenter, får sträcka sig utanför fordonets kontur eller skyddsstruktur. Detta ska inte tillämpas om en vätgaskomponent är lämpligt skyddad och ingen del av vätgaskomponenten är belägen utanför denna skyddsstruktur.

9.   Vätgassystemet ska i den mån det är praktiskt rimligt installeras så att det skyddas mot skada, såsom skador som beror på rörliga fordonskomponenter, islag, grus, ilastning eller urlastning av fordonet eller förskjutning av lasten.

10.   Vätgaskomponenter får inte placeras nära en förbränningsmotors avgasrör eller annan värmekälla, utom om sådana komponenter är lämpligt avskärmade mot värme.

11.   Ventilations- eller värmesystemet för passagerarutrymmet och de platser där läckage eller anhopning av vätgas kan uppstå ska konstrueras så att vätgas inte dras in i fordonet.

12.   I händelse av olyckor ska det i den mån det är praktiskt rimligt säkerställas att tryckutjämningsanordningen och tillhörande avluftningssystem förblir funktionsdugliga. Tryckutjämningsanordningens avluftningssystem ska på lämpligt sätt skyddas mot smuts och vatten.

13.   Fordonets passagerarutrymme ska vara skilt från vätgassystemet så att vätgasanhopning undviks. Det ska säkerställas att inget bränsleläckage från behållaren eller dess tillbehör når fordonets passagerarutrymme.

14.   De vätgaskomponenter som kan läcka vätgas in i passagerar- eller bagageutrymmet eller annat oventilerat utrymme ska isoleras med ett gastätt hölje eller genom en likvärdig lösning som anges i genomförandeåtgärderna.

15.   Elektriskt styrda anordningar som innehåller vätgas ska isoleras så att ingen ström passerar genom vätgasinnehållande delar för att hindra elektrisk gnistbildning i händelse av ett brott.

Vätgassystemets metallkomponenter ska vara elektriskt anslutna till fordonets jordledning.

16.   Märkningar eller andra identifieringsformer ska användas för att upplysa räddningstjänster om att fordonet drivs med vätgas och att flytande eller komprimerat (gasformigt) väte används.


BILAGA VII

Ändringar av direktiv 2007/46/EG

Direktiv 2007/46/EG ska ändras på följande sätt:

1.   I del I i bilaga IV ska följande rad läggas till i tabellen:

Punkt

Område

Rättsakt

EGT/EUT

Tillämplighet

M1

M2

M3

N1

N2

N3

O1

O2

O3

O4

”62.

Vätgassystem

Förordning (EG) nr 79/2009

L 35, 4.2.2009, s. 32

X

X

X

X

X

X”

2.   I tillägget till del I i bilaga IV ska följande rad läggas till i tabellen:

Område

Rättsakt

EGT/EUT

M1

”62.

Vätgassystem

Förordning (EG) nr 79/2009

L 35, 4.2.2009, s. 32

X”

3.   I tillägget till bilaga VI ska följande rad läggas till i tabellen:

Område

Rättsakt1

Ändrad genom

Tillämplig på varianter

”62.

Vätgassystem

Förordning (EG) nr 79/2009”

4.   I tillägg 1 till bilaga XI ska följande rad läggas till i tabellen:

Punkt

Område

Rättsakt

M1 ≤ 2 5001 kg

M1 > 2 5001 kg

M2

M3

”62.

Vätgassystem

Förordning (EG) nr 79/2009

Q

G + Q

G + Q

G + Q”

5.   I tillägg 2 till bilaga XI ska följande rad läggas till i tabellen:

Punkt

Område

Rättsakt

M1

M2

M3

N1

N2

N3

O1

O2

O3

O4

”62.

Vätgassystem

Förordning (EG) nr 79/2009

A

A

A

A

A

A”

6.   I tillägg 3 till bilaga XI ska följande rad läggas till i tabellen:

Punkt

Område

Rättsakt

M1

”62.

Vätgassystem

Förordning (EG) nr 79/2009

X”

7.   I tillägg 4 till bilaga XI ska följande rad läggas till i tabellen:

Punkt

Område

Rättsakt

M2

M3

N1

N2

N3

O1

O2

O3

O4

”62.

Vätgassystem

Förordning (EG) nr 79/2009

Q

Q

Q

Q

Q”

8.   I tillägg 5 till bilaga XI ska följande rad läggas till i tabellen:

Punkt

Område

Rättsakt

Mobilkranar i kategori N3

”62.

Vätgassystem

Förordning (EG) nr 79/2009

X”