Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1985-0620

Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter

Denna lag upphör enligt Lag (2016:993) att gälla den 1 januari 2017.

Angående övergångsbestämmelser, se Lag (2016:993).

Utfärdad: 1985-06-13

Inledande bestämmelser

För undersökning och bearbetning av fyndigheter av torv för att utvinna energi fordras särskilt tillstånd (koncession), om inte annat följer av 3 §.

Koncession skall avse antingen undersökning (undersökningskoncession) eller bearbetning (bearbetningskoncession).

Fastighetsägaren har rätt att företa undersökning utan koncession, om inte koncession har meddelats någon annan. Denna rätt får överlåtas.

Fastighetsägaren får också utan koncession tillgodogöra sig torv för att utvinna energi för husbehov, om inte någon annan har beviljats bearbetningskoncession för fyndigheten.

Undersökningskoncession får förenas med rätt för innehavaren att få företräde framför andra till bearbetningskoncession för fyndigheten.

SFS 1998:825

Frågor om koncession prövas av länsstyrelsen i det län där det område som avses med ansökningen eller större delen därav ligger.

Den som söker koncession skall betala ansökningsavgift enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

I fråga om verksamhet som avses i denna lag gäller också tillämpliga föreskrifter i miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och andra författningar.

SFS 2010:908

Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att verksamheten kommer till stånd och sökanden från sådan synpunkt är lämplig att bedriva verksamheten.

Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Vid koncessionsprövning ska bestämmelserna i 2–4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas.

Vid prövning av bearbetningskoncession ska man därutöver tillämpa bestämmelserna i 6 kap., 9 kap. 6 g och 6 h §§ och 16 kap. 12 § första stycket 1 och 13 § miljöbalken, bestämmelserna i 1–3 kap. och 7 kap. 21–27 och 29 §§ lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser.

Bearbetningskoncession får meddelas endast om det görs sannolikt att fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt.

SFS 2013:759

Om någon har beviljats koncession för ett visst område, får inte någon annan beviljas koncession för samma område.

Inom ett område som omfattas av undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession enligt minerallagen (1991:45) får någon annan än tillstånds- eller koncessionshavaren inte utan särskilda skäl beviljas koncession enligt denna lag.

SFS 1991:47

Har två eller flera ansökt om koncession för samma område, skall länsstyrelsen pröva vilken av dem som från allmän synpunkt bör ges företräde. Avser ansökningarna undersökningskoncession, skall även beaktas om någon av sökandena utför undersökningsarbete inom området.

Villkor i samband med koncession

Koncession skall avse ett bestämt område och gälla en viss tid.

Undersökningskoncession skall meddelas för en tid av högst två år från beslutet, om inte särskilda skäl föranleder annat.

En koncession skall förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt, såsom att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser.

Meddelas bearbetningskoncession för någon annan än fastighetsägaren i fråga om en fyndighet från vilken denne utvinner torv för sitt husbehov, skall koncessionen, om inte särskilda skäl föranleder annat, förenas med villkor som gör det möjligt för fastighetsägaren att på skäliga villkor få torv för sitt husbehov även i fortsättningen.

SFS 1998:825

En koncession får för sin giltighet göras beroende av att säkerhet ställs för att koncessionshavaren skall fullgöra skyldigheten enligt 34 § att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning. Vid ingrepp i naturen av större omfattning skall säkerhet ställas, om det inte är uppenbart att det saknas anledning till detta. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får länsstyrelsen bestämma att ytterligare säkerhet skall ställas.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av länsstyrelsen och förvaras av denna.

SFS 1998:825

Länsstyrelsen får förena koncessionen med ytterligare eller ändrade villkor, om det genom verksamheten har uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när koncessionen meddelades eller om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs.

Villkor enligt första stycket får inte vara så ingripande att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.

SFS 2010:887

Överlåtelse, frånträdande och återkallelse av koncession

Koncession får överlåtas endast med länsstyrelsens tillstånd.

Anmäler koncessionshavaren till länsstyrelsen att han önskar frånträda sin rätt, upphör denna sex månader efter det anmälan kom in, om ej annat följer av koncessionen.

Önskar koncessionshavaren avstå endast från viss del av koncessionsområdet, skall han ansöka om detta hos länsstyrelsen.

Koncession får återkallas av länsstyrelsen, om koncessionshavaren åsidosätter villkor som har förenats med koncessionen. Även i annat fall får koncessionen återkallas, om synnerliga skäl föreligger. I sådant fall har koncessionshavaren rätt att få ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av koncessionen.

Förberedande undersökning

Behöver någon som förberedelse för en ansökan om koncession utföra undersökning på annans mark och medger inte markägaren detta, får länsstyrelsen i det län där marken eller större delen därav ligger efter ansökan lämna tillstånd till sådan undersökning under viss tid.

Undersökningen skall utföras så, att minsta skada och intrång vållas. Byggnad får uppföras och väg byggas endast om markägaren har samtyckt till det eller länsstyrelsen har lämnat tillstånd till åtgärden. Föranleder undersökningen skada eller intrång, skall ersättning lämnas. Tvist om ersättning prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen därav ligger.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att ansökningsavgift skall betalas för ansökan som anges i första stycket.

SFS 2010:932

Undersökningsarbete

Den som innehar undersökningskoncessionen får inom koncessionsområdet utföra undersökningsarbete för att utröna möjligheterna att av torvfyndigheten utvinna energi.

Undersökningsarbete får omfatta endast sådana åtgärder som behövs för att vinna närmare kännedom om torvfyndighetens storlek, beskaffenhet och utvinningsbarhet.

Koncessionshavaren får inte inom koncessionsområdet uppföra annan byggnad än sådan som är oundgängligen nödvändig för undersökningsarbetet, såvida inte markens ägare och innehavare av nyttjanderätt eller servitut avseende marken medger det. I den mån det behövs får han utan medgivande bygga väg inom området eller begagna befintlig väg till och inom området. Efter tillstånd av länsstyrelsen får han också bygga nödvändig väg till området.

Åtgärderna skall utföras så, att minsta skada och intrång vållas.

Koncessionshavaren får använda torv som utvunnits under undersökningsarbetet endast i den mån det behövs för att undersöka torvens beskaffenhet och lämplighet för bearbetning.

Skada eller intrång, som föranleds av undersökningsarbete skall ersättas av koncessionshavaren. Tvist om ersättning prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen därav ligger.

Innan arbetet påbörjas skall koncessionshavaren ställa säkerhet för ersättningsskyldighet enligt första stycket, om inte den ersättningsberättigade avstår från säkerhet. Säkerheten skall ställas hos länsstyrelsen, om inte parterna kommer överens om annat. Staten, kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

SFS 2010:932

Bearbetning

Den som innehar bearbetningskoncession får inom koncessionområdet undersöka, bearbeta och tillgodogöra sig torv för att utvinna energi.

Koncessionshavaren får undersöka och bearbeta torv för annat syfte än att utvinna energi i den mån det behövs för att arbetet skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.

Koncessionshavaren får tillgodogöra sig torv som bearbetats enligt andra stycket, i den mån markägaren inte inom sex månader efter tillsägelse hämtar torven och ersätter på denna nedlagda kostnader. Tvist om sådan ersättning prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen därav ligger. Väcks talan, räknas nämnda tid från det att ersättningsbeloppet slutligt bestämts.

SFS 2010:932

Koncessionshavaren får ej börja bearbetningen och därmed sammanhängande verksamhet, såsom att uppföra byggnad eller anlägga väg, transportbana eller ledning eller att lägga upp torv eller avfallsprodukter, utan att markägare som berörs av åtgärderna har medgett det eller att mark för ändamålet har anvisats enligt 26 § första stycket och marken får tillträdas enligt 26 § andra stycket eller 32 § jämförd med 5 eller 6 kap. expropriationslagen (1972:719).

Gäller för samma område både koncession för bearbetning av torv och en eller flera sådana rättigheter som anges i 9 §, får arbete som utförs med stöd av rättighet som tillkommit först inte hindras eller uppehållas av arbete som utförs med stöd av rättighet som tillkommit senare.

I den mån medgivande att påbörja bearbetningen och därmed sammanhängande verksamhet inte lämnats av berörda markägare, skall länsstyrelsen anvisa den mark som behövs.

Har koncessionshavaren hos länsstyrelsen ställt säkerhet för den ersättningsskyldighet som avses i 27 §, får den anvisade marken genast tillträdas, om inte länsstyrelsen förordnar annat. Staten, kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Ersättning till följd av att mark tas i anspråk för bearbetning m.m.

Ägare till mark som tas i anspråk för bearbetning eller härmed sammanhängande verksamhet är berättigad att av koncessionshavaren få intrångsersättning och annan ersättning för skada. Samma rätt till ersättning har innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet som berörs av ianspråktagandet.

Beträffande ersättningen gäller 4 kap. expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar.

SFS 2010:823

Uppstår till följd av att mark tas i anspråk synnerligt men för någon fastighet eller del därav, skall koncessionshavaren lösa det område som lider sådant men, om ägaren begär det.

Kan överenskommelse ej träffas om ersättning enligt 27 § eller löseskilling enligt 28 §, prövas tvisten av den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen därav ligger. Annan än koncessionshavaren får ej väcka talan innan tillträde har skett.

SFS 2010:932

Ersättning enligt 27 § som ej avser personlig skada skall nedsättas hos länsstyrelsen, om fastigheten så minskat i värde att den kan antas ej utgöra full säkerhet för borgenärer, som hade panträtt i fastigheten när rätten till ersättning uppkom. Nedsättning skall ske hos länsstyrelsen i det län där marken eller större delen därav ligger.

Om borgenär som avses i 30 § lider förlust till följd av att nedsättning ej skett, är han berättigad att av koncessionshavaren få gottgörelse för förlusten. Detsamma gäller, om borgenären lider förlust genom att ersättning, som ej prövats av domstol, blivit för lågt beräknad.

Tvist om gottgörelse prövas av mark- och miljödomstol som anges i 29 §.

SFS 2010:932

I mål om ersättning enligt 27 § eller gottgörelse enligt 31 § och i ärende om fördelning av ersättning som nedsatts enligt 30 § gäller, om ej annat är föreskrivet i denna lag, 5–7 kap. expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar.

I mål om inlösen enligt 28 § gäller, om inte annat är föreskrivet i denna lag, expropriationslagen (1972:719) i tilllämpliga delar.

SFS 2010:823

Verkan av att koncession upphör

När en koncession upphör skall koncessionshavaren ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om detta är motiverat från allmän eller enskild synpunkt.

I den mån skyldighet att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom villkor i koncessionen, skall frågan prövas av länsstyrelsen i samband med att koncessionen upphör.

Bestämmelsen i första stycket innebär inte någon inskränkning i koncessionshavarens skyldigheter enligt 2 kap. 8 § eller 10 kap. miljöbalken.

SFS 1998:825

Vissa särskilda åligganden för koncessionshavaren

Sveriges geologiska undersökning eller annan myndighet som regeringen bestämmer skall på begäran beredas tillfälle att följa koncessionshavarens arbete i geologiskt hänseende och ta del av de geologiska resultaten av arbetet.

Tillsyn, handräckning, ansvar m.m.

Länsstyrelsen utövar tillsyn över undersökning och bearbetning som utförs enligt denna lag.

Den som utövar verksamhet enligt lagen skall på begäran lämna länsstyrelsen de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Om det behövs skall länsstyrelsen bestämma villkor, som tryggar att verksamheten utövas i överensstämmelse med föreskrifterna i lagen.

Länsstyrelsen äger tillträde till arbetsplats och därtill hörande anläggningar för att inspektera verksamhet som omfattas av denna lag.

Vid tvist angående fråga som avses i 25 § tillämpas 8 kap. 7 § minerallagen (1991:45).

SFS 1991:47

Påbörjas undersökningsarbete utan att vad som i 22 § andra stycket föreskrivs om ställande av säkerhet iakttagits eller utförs anläggning i strid med 18 § andra stycket eller 20 § andra stycket, får kronofogdemyndigheten på ansökan av den som äger eller innehar marken meddela särskild handräckning för att arbetet skall inställas eller att anläggningen skall tas bort på undersökarens bekostnad.

I fråga om sådan handräckning som avses i första stycket finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

SFS 1991:870

Iakttar en koncessionshavare inte villkor som har förenats med koncessionen eller uppfyller inte koncessionshavaren skyldigheten enligt 34 § att vidta åtgärder för återställning eller vad som begärs med stöd av 35 § eller 36 § andra stycket, får länsstyrelsen vid vite förelägga honom att fullgöra sina skyldigheter.

Under samma förutsättning får kronofogdemyndigheten på ansökan av länsstyrelsen eller, i fall som nämns i 35 §, myndighet som avses där meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse på bekostnad av koncessionshavaren. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

SFS 1998:825

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

  1. påbörjar undersökningsarbete utan att iaktta vad som i 22 § andra stycket föreskrivs om ställande av säkerhet,

  2. bearbetar en torvfyndighet utan att ha erhållit bearbetningskoncession, om sådan krävs.

Till sådan påföljd döms också den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som är förenad med koncession eller som avses i 36 § andra stycket lämnar oriktig uppgift, om detta sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

I fall som avses i första stycket 2 får torv som bearbetats förklaras förverkad.

Den som har gjort sig skyldig till gärning som avses i första stycket 2 får förpliktas att ersätta kostnad som föranleds därav.

Brott som avses i första stycket 1 får åtalas av allmän åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Statens naturvårdsverk får överklaga sådant beslut.

Med särskild rätt till fastighet förstås i denna lag nyttjanderätt, servitut, renskötselrätt och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt.

SFS 1993:39

Har säkerhet som skall ställas enligt denna lag inte godkänts av den till vars förmån den ställs, prövas säkerheten av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgesman svarar som för egen skuld och, om två eller flera tecknat borgen gemensamt, de svarar solidariskt.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1985:620

1) Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1985.

2) Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall i stället den nya bestämmelsen tillämpas.

3) Vad som enligt denna lag gäller om ägare av fastighet skall tillämpas även på den som innehar fastighet med ständig besittningsrätt eller fideikommissrätt.

4) Bestämmelserna i denna lag om borgenär som har panträtt i fastighet tillämpas även på den som har rätt till avkomst eller förmån som avses i 8 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken, om rättigheten inte är att anse som sådan särskild rätt som avses i 42 § denna lag.

5) Den som vid utgången av juni 1985 bedriver torvtäkt för vilken koncession inte behövs enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter men för vilken koncession därefter behövs enligt denna lag får utan koncession fortsätta verksamheten till utgången av juni 1986 samt, under förutsättning att ansökan om koncession gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökningen har slutligt prövats.

6) I övergångsbestämmelserna i lagen (1985:624) om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter finns bestämmelser rörande ansökningar om koncession för undersökning eller bearbetning av torvfyndighet för att utvinna energi, som gjorts före d. 1 juli 1985, och vissa andra mål och ärenden som avser sådana torvfyndigheter.

SFS 1991:47

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1992.

Beträffande koncessioner enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter och beträffande inmutningar och utmål gäller äldre bestämmelser.

SFS 1991:870

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om handräckning där talan väckts före ikraftträdandet.

(Lagen 1991:870 har enligt F 1991:878 om ikraftträdande av viss följdlagstiftning med anledning av den nya summariska processen trätt i kraft d. 1 jan. 1992.)

SFS 1993:39

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1993.

SFS 1998:825

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.

3. En säkerhet som har ställts enligt 13 § i äldre lydelseskall bestå.

SFS 2005:577

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2005.

SFS 2009:650

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2009.

SFS 2010:823

1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2010.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning med anledning av en bearbetningskoncession som har beviljats före ikraftträdandet, om talan om ersättning eller inlösen har väckts före d. 1 aug. 2015. I ett sådant fall ska hänvisningarna till expropriationslagen (1972:719) avse den lagens lydelse vid utgången av juli 2010.

SFS 2010:887

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2010.

SFS 2010:908

Denna lag träder i kraft d. 2 maj 2011.

SFS 2010:932

Denna lag träder i kraft d. 2 maj 2011.

SFS 2013:759

Denna lag träder i kraft d. 5 nov. 2013.

SFS 2016:993

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017.

2. Tillstånd (koncession) som har meddelats enligt den upphävda lagen gäller fortfarande. Tillstånden ska anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken.

3. För tillstånd (koncessioner) som har meddelats enligt den upphävda lagen gäller 19–33 och 37 §§ i den upphävda lagen fortfarande.

4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden som har inletts före d. 1 jan. 2017 och för mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

Anmärkt författning:

F (1985:626) om vissa torvfyndigheter.

Lag 1985:620

Författare: Erik Nerep

Författare till den ursprungliga kommentaren.

Författare: Stefan Rubenson

Författare: Stefan Rubenson

Förarbeten prop. 1984/85:120, prop. 1997/98:90, 1997/98:JoU25, rskr. 1997/98:279 (4 §, 6 §, 7 §, 12 §, 13 §, 14 §, 34 § och 39 §), prop. 2004/05:129, 2004/05:MJU15, rskr. 2004/05:312 (7 §), prop. 2008/09:144, 2008/09:MJU25 (7 §), prop. 2009/10:162 (27 och 32 §§), prop. 2009/10:184 (7 och 14 §§) samt prop. 2012/13:161, 2013/14:MJU5, rskr. 2013/14:7 (7 §). Jfr rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40. Celex 385L0337), ändrat genom rådets direktiv 97/11/EG (EGT nr L 73, 14.3.1997, s. 5. Celex 397L0011). Se även SOU 1984:61 (I stället för kärnkraft) och SOU 1981:69 (Pris på energi). Såvitt gäller torvfyndigheter se särskilt prop. 1984/85:120 s. 199 ff., 336 ff. och bilaga 16. Lagen är ett led i Sveriges energipolitik, särskilt strategin för oljeersättning och för avvecklingen av kärnkraften, och syftar till att främja användningen av inhemska bränslen genom att bl.a. åstadkomma förenklingar av tillståndsprövningen för att undersöka eller bearbeta torv för utvinning av energi. Bestämmelser om torvfyndigheter fanns tidigare i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter men har lagts till grund för en ny lag om torvfyndigheter bl.a. av det skälet att bearbetning av torvfyndigheten markant avviker från bearbetning av andra ämnen som regleras i minerallagen. En väsentlig del av förarbetena, se prop. 1974:146, till den tidigare gällande lagen om vissa mineralfyndigheter – numera minerallagen (1991:45) – har intresse vid tillämpning och tolkningen av lagen om torvfyndigheter.

Författare: Stefan Rubenson

Såvitt gäller begreppet “undersökning” hänvisas till 3 § minerallagen.

Författare: Stefan Rubenson

Med bearbetning av fyndigheter av torv avses främst sådan verksamhet, varigenom torven bryts ur marken och används för att framställa bränsle. Även andra metoder att utvinna energi som är under utveckling omfattas. Bearbetning avses på samma sätt som i 3 § 2 st. minerallagen omfatta även andra metoder.

Författare: Stefan Rubenson

Torvarten saknar i och för sig betydelse för frågan om koncessionsplikt föreligger eller inte, se prop. 1974:146 s. 152 f. I princip uppkommer inga svårigheter med att utröna ändamålet med utvinningen.

Författare: Stefan Rubenson

Bearbetningskoncession kan meddelas utan föregående undersökningskoncession.

Författare: Stefan Rubenson

Fastighetsägarens rätt att undersöka fastigheten utan koncession får överlåtas eller upplåtas.

Författare: Stefan Rubenson

Av allmänmotiveringen i prop. 1984/85:120 avsnitt 2.4 framgår, att det i praxis ofta tas in en föreskrift i beslut om undersökningskoncession, att innehavaren äger företräde framför andra intressenter att få bearbetningskoncession till fyndigheten. I lagen anges numera att sådana föreskrifter kan ges.

Författare: Stefan Rubenson

Bestämmelsens senare del har tillkommit mot bakgrund av att en ansökan kan beröra flera län, varvid prövningen skall ankomma på den länsstyrelse där större delen av det område som ansökan avser ligger.

Författare: Stefan Rubenson

I kravet på att verksamheten skall vara lämplig från allmän synpunkt ligger att nyttan från energipolitisk synpunkt skall vägas mot de negativa effekter som den kan få på andra skilda samhälleliga intressen. Det har inte varit möjligt att med generell giltighet ange vilka samhällsintressen som skall beaktas och med vilken styrka de skall vägas in. Det anges särskilt i förarbetena prop. 1984/85:120 s. 339 att naturvårdsintressen skall väga mycket tungt. Härutöver blir det fråga om att väga in bl.a. den fysiska planeringen och försvarets intressen samt att ta hänsyn till näringspolitiska, arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska intressen. I norra Sverige måste också hänsyn tas till rennäringens intressen. Se även beträffande vattenområden prop. 1981/82:130 s. 281 f. Beträffande vilka krav som skall ställas på sökanden hänvisas till 2 kap. 2 § 2 p. i minerallagen och vad som sagts i motiven till tidigare bestämmelser om torvfyndigheter se prop. 1974:146 s. 83.

Författare: Stefan Rubenson

Hänvisningen till 9 kap. 6 g § (SFS 2013:759), tidigare 9 kap. 6 c § MB innebär att i de fall en torvtäkt kräver tillstånd eller anmälan som miljöfarlig verksamhet enligt MB eller föreskrifter som har meddelats med stöd av det kapitlet, får täkten inte komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Den kvalifikationen sker efter kriterier som närmare beskrivs i prop. 2008/09:144 s. 20 f. Det bör vidare anmärkas att den nya lydelsen av stoppregeln, som tillkom genom prop. 2009/10:184 i 2 kap. 7 § tredje stycket MB, blir tillämplig även vid undersökningskoncessionen enligt denna lag.

Författare: Stefan Rubenson

Kommentar till SFS 1991:47: Innebörden av denna bestämmelse är att särskilda skäl fordras för att koncession skall meddelas annan än den som redan har rättigheter med avseende på området, se prop. 1974:146 s. 84. Bakgrunden härtill är att det oftast torde vara mest lämpligt att låta innehavaren av den först uppkomna rättigheten erhålla koncessionen bl.a. med hänsyn till de praktiska svårigheter som kan uppstå om ett visst område samtidigt omfattas av olika rättigheter.

Författare: Stefan Rubenson

Huvudregeln är att den som är från allmän synpunkt mest lämpad skall äga företräde. Tidpunkten för ingivande av koncessionsansökning saknar sålunda i princip betydelse men kan fälla utslag vid val mellan i övrigt jämbördiga sökande. Vid val mellan flera som ansöker om undersökningskoncession skall beaktas om någon av sökandena gjort fynd eller utfört undersökningsarbete inom området. Bakgrunden till sistnämnda regel är att undersökningsarbete i vissa fall får utföras utan koncession eller överenskommelse med fastighetsägaren och övriga sakägare, se 3 §. Vid val mellan flera som söker undersökningskoncession bör vid prövningen också beaktas omständigheter som sedermera kan få betydelse vid ansökan om bearbetningskoncession. Undersökningskoncession syftar ju ytterst till bearbetning och undersökningskoncession torde sällan vara till nytta för koncessionshavaren om han inte också får bearbetningskoncession. Se beträffande ovanstående prop. 1974:146 s. 83 f. Det är emellertid också möjligt att en jämkning sker i fråga om de områden som avses med ansökningarna på så sätt, att alla ansökningar eller i vart fall mer än en kan bifallas. Se prop. 1984/85:120 s. 371 beträffande lagrådets uttalande om uttrycket “samma område”.

Författare: Stefan Rubenson

Enligt förarbetena till lagen, se prop. 1984/85:120 s. 341, bedöms ett undersökningsarbete rörande torv i allmänhet inte vara så komplicerat eller tidsödande som beträffande vissa mineraler. Härtill kommer att det får anses vara ett såväl allmänt som enskilt intresse att arbetet påskyndas så långt möjligt, varför en tidsgräns har angivits i 2 st. En förlängning kan dock vara motiverad om det finns särskilda skäl. Detta kan vara fallet t.ex. när koncessionsområdet är särskilt svårtillgängligt eller när undersökningsarbetet på grund av särskilda händelser, som koncessionshavaren inte kunnat råda över, dragit ut på tiden. Beslut om tidsförlängning kan fattas såväl i samband med koncessionsbeslutet som senare. I fråga om koncessionsområde har någon maximistorlek inte föreskrivits. Områdets storlek bestäms med hänsyn till vad som är ägnat att bäst tillgodose det allmännas intresse av att få till stånd en rationell prospekteringsverksamhet. Området för bearbetningskoncession bestäms utifrån vad som är motiverat av fyndighetens sträckning och behovet av mark för driftsanläggningar. Samtidigt skall vid bestämmande av koncessionsområde beaktas, att det får en form som är lämplig t.ex. med bestående fastighetsgränser.

Författare: Stefan Rubenson

Beträffande bestämmelsens första stycke hänvisas till prop. 1984/85:120 s. 341 f. och prop. 1974:146 s. 87 ff.

Författare: Stefan Rubenson

Begreppet överlåtelse torde också innefatta upplåtelse.

Författare: Stefan Rubenson

Se prop. 1984/85:120 s. 344 och prop. 1974:146 s. 92. Sökanden måste påvisa ett klart behov av att utföra förberedande undersökning inom det avsedda området. Med tanke på att tillståndet ändå skall ersätta markägarens medgivanden till åtgärder av mycket ringa omfattning, bör behovsprövningen dock inte drivas för långt. Det är tillräckligt att det inte är osannolikt att brytvärd torv kan komma att påvisas inom området genom undersökningen och att det inte är uppenbart att koncession för bearbetningar är utesluten med hänsyn till sökandens förhållanden eller förhållanden som hänför sig till områdets lokalisering.

Författare: Stefan Rubenson

Ersättningsrätten gäller oavsett om mark tas i anspråk på grund av medgivande av markägaren eller med stöd av länsstyrelsens beslut. I det förstnämnda fallet får det dock förutsättas att ersättningsfrågorna har klarats ut mellan parterna genom avtal.

Författare: Stefan Rubenson

Andra stycket ändrades genom prop. 2009/10:162, då den s.k. presumtionsregeln togs bort som en följd av att denna regel upphävdes i expropriationslagen (1972:719). Ersättning ska därmed betalas även för den del av markens eller rättighetens marknadsvärde som avser förväntningar om en ändring av det tillåtna användningssättet. Genom den ändrade lydelsen av 4 kap. ExprL följer att ett tjugofemprocentigt påslag ska tillämpas när ersättningen bestäms. Påslaget ska betalas som ytterligare intrångsersättning. Av 2009/10:162 s. 70 f. framgår de närmare överväganden som föranlett ändringen.