Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Förordning (2009:46) om kapitaltillskott till solventa banker m.fl.

Denna förordning upphör enligt F (2015:1035) att gälla den 1 februari 2016.

Utkom från trycket den 9 februari 2009
utfärdad den 9 februari 2009.

Inledande bestämmelser

I denna förordning finns det bestämmelser om kapitaltillskott till solventa institut som enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut lämnas för att stärka kreditförsörjningen i syfte att motverka en risk för allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige.

Med institut avses i denna förordning dels bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker, dels kreditmarknadsbolag som har betydande utlåning på den svenska marknaden mot säkerhet i form av panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller som har en betydande andel av den utlåning på den svenska marknaden som riktar sig mot kommuner.

Kapitaltillskott får lämnas till ett institut efter ansökan hos Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret får också ta upp ett ärende om kapitaltillskott utan någon ansökan.

Avtal och beslut om kapitaltillskott ingås respektive fattas av Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret ska överlämna avtalet till regeringen för godkännande innan ett beslut om kapitaltillskott fattas.

Förutsättningar för att lämna kapitaltillskott

Kapitaltillskott får endast lämnas till institut som har

  1. säte i Sverige, och

  2. en kapitalbas som uppfyller de krav som föreskrivs i 2 kap. 1 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar jämförd med 5 § lagen (2006:1372) om införande av lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Om två eller flera institut ingår i en och samma koncern enligt aktiebolagslagen (2005:551), får kapitaltillskott endast lämnas till ett av dessa institut. Om ett av instituten är moderbolag till något av de andra instituten, ska kapitaltillskottet lämnas till moderbolaget.

Kapitaltillskott får lämnas i samband med eller efter det att ett avtal enligt 12 § har ingåtts med institutet.

Former av kapitaltillskott

Kapitaltillskott får lämnas i form av aktiekapital eller lån som uppfyller villkoren för att ingå i ett instituts kapitalbas som primärt kapital enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Kapitaltillskott får lämnas om Riksgäldskontoret deltar i en marknadstransaktion och därigenom förvärvar aktier eller skuldförbindelser i sådan omfattning att vederlaget för dessa motsvarar högst 70 procent av det belopp som emissionen gäller och återstoden förvärvas av andra investerare. Med marknadstransaktion avses ett erbjudande att på marknadsmässiga villkor förvärva aktier eller skuldförbindelser som emitteras av ett institut.

Förvärv av aktier eller skuldförbindelser enligt första stycket får göras efter att Riksgäldskontoret

  1. på förhand har bestämt den andel som förvärvet avser, eller

  2. har lämnat en garanti att förvärva den andel som inte förvärvas av andra investerare.

Riksgäldskontoret får för ett garantiåtagande enligt andra stycket 2 ta ut en avgift. Avgiften ska vara marknadsmässig.

Kapitaltillskott får lämnas även i andra fall än de som avses i 8 §, om Riksgäldskontoret deltar i en riktad emission och därigenom förvärvar aktier eller skuldförbindelser i form av konvertibler.

Riksgäldskontoret ska utforma de emissionsvillkor som ska gälla om aktier eller konvertibler förvärvas enligt första stycket. Riksgäldskontoret ska utforma villkoren med hänsyn till statens risk samt för att tillvarata statens rätt och säkerställa behovet av kontroll och uppföljning.

Omfattningen av kapitaltillskott

Det kapitaltillskott som staten lämnar enligt denna förordning till ett institut får uppgå till högst det belopp som motsvarar en ökning med två procentenheter av institutets kapitaltäckningsgrad per den 31 december 2009, om tillskottet hade gjorts vid den tidpunkten. Med kapitaltäckningsgrad avses åtta procent av den kapitaltäckningskvot som institutet har rapporterat till Finansinspektionen enligt föreskrifter meddelade med stöd av 13 kap. 1 § 43 lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

För två eller flera institut som ingår i en och samma koncern enligt aktiebolagslagen (2005:551) ska det högsta belopp som får lämnas i kapitaltillskott enligt första stycket motsvara summan av de belopp som beräknats för respektive institut, även om tillskott enligt 5 § andra stycket lämnas endast till ett institut.

SFS 2010:20

Det kapitaltillskott som staten lämnar enligt denna förordning får sammanlagt uppgå till högst 50 miljarder kronor.

Villkor för kapitaltillskott

Villkoren för ett kapitaltillskott ska regleras genom avtal mellan institutet och staten genom Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret får inte ingå ett avtal som avses i 12 § om det inte finns villkor i avtalet som

  1. förhindrar en otillbörlig användning av det statliga kapitaltillskottet i institutets marknadsföring,

  2. säkerställer att följande gäller under åren 2010–2012 för de fem ledande befattningshavare i institutet som har den högsta sammanlagda ersättningen:

    a) fast lön eller andra fasta ersättningar till en viss befattningshavare får för den aktuella befattningen inte överstiga den ersättningsnivå som beslutats före den 9 februari 2009,

    b) rörlig ersättning, däribland överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av rätt att i framtiden förvärva värdepapper från institutet på annat sätt än genom deltagande i sådana långsiktiga incitamentsprogram som löper över minst två år och riktar sig till en vid krets av höga befattningshavare eller andra anställda i institutet, får inte beslutas under tiden den 9 februari 2009–den 31 december 2012, annat än när det gäller fastställande av rörlig ersättning som ska beräknas för tid före den 1 januari 2009 till följd av tidigare ingångna avtal, och omständigheter hänförliga till tiden den 9 februari 2009–den 31 december 2012 får inte beaktas när rörlig ersättning ska beräknas till följd av tidigare ingångna avtal, och inga rörliga ersättningar som beslutats före den 9 februari 2009 eller fastställts under tiden den 9 februari 2009–den 31 december 2012 får verkställas eller utbetalas under denna tid, samt

    c) för avtal om avgångsvederlag ska inte gälla förmånligare villkor än enligt gällande riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande, och

  3. syftar till att arvoden till styrelseledamöter och annan ersättning för styrelseuppdrag under åren 2009–2012 begränsas till högst den nivå som beslutats före den 9 februari 2009.

SFS 2010:1336

Om det finns synnerliga skäl, får Riksgäldskontoret i ett enskilt fall ingå avtal trots att de villkor som anges i 13 § 2 och 3 inte är uppfyllda.

En konvertibel som avses i 9 § ska vara förenad med följande villkor.

  1. Lånet ska löpa med en ränta som är fast. Räntebetalningen ska dock ske endast om det finns utdelningsbara medel tillgängliga i institutet. Om det inte finns utdelningsbara medel tillgängliga vid en tidpunkt när ränteutbetalning ska göras, får en ränteutbetalning som görs vid en senare tidpunkt inte omfatta ränta som belöper på den tid under vilken det inte har gjorts någon ränteutbetalning av denna anledning.

  2. Lånet ska få tas i anspråk för att återställa institutets eget kapital, om Finansinspektionen genom beslut har tillåtit det och institutet enligt en upprättad kontrollbalansräkning annars skulle vara likvidationspliktigt. I avtalet får det tas in villkor om att lånet även, efter beslut av Finansinspektionen, får tas i anspråk i andra fall. Villkoren för lånet ska dock syfta till att de medel som tagits i anspråk ska återbetalas till staten av institutet i den takt det kan ske med disponibla vinstmedel enligt fastställd balansräkning.

  3. Lånet ska få återbetalas av institutet fem år efter det att lånet togs upp, om Finansinspektionen genom beslut har tillåtit det. Lånet ska dock få återbetalas tidigare, om Finansinspektionen finner att det finns särskilda skäl och genom beslut har tillåtit det. Återbetalning ska ske med nominellt belopp, uppräknat med en faktor som motsvarar en betydande andel av den eventuella ökning av institutets marknadsvärde som har skett under lånets löptid.

  4. Lånet ska konverteras till aktier, om återbetalning inte sker fem år efter det att lånet togs upp.

  5. Konvertering ska ske till en kurs som bestäms vid tidpunkten för emissionen av skuldförbindelser.

Villkoren för prissättning av kapitaltillskott som lämnas i form av aktiekapital eller lån ska utformas av Riksgäldskontoret.

Om Riksgäldskontoret deltar i en marknadstransaktion enligt 8 §, ska villkoren vara marknadsmässiga och staten delta på samma villkor som övriga investerare.

Om Riksgäldskontoret förvärvar aktier eller konvertibler enligt 9 §, ska prissättningen göras utifrån en modell som avspeglar risken i det emitterande institutet och avkastningen på liknande finansiella instrument under normala marknadsförhållanden.

Riksgäldskontoret får inte ingå avtal om kapitaltillskott som innebär att prissättningen enligt 16 § tredje stycket är sådan att den underskrider den avkastning som följer av en beräkning enligt Europeiska centralbankens riktlinjer för prissättning av kapitaltillskott.

Förvaltning av aktier och skuldförbindelser

Riksgäldskontoret ska förvalta aktier och skuldförbindelser som staten förvärvar i samband med att kapitaltillskott lämnas. Riksgäldskontoret får besluta om avveckling av statens ägande av sådana aktier och skuldförbindelser.

Regeringen får dock i ett enskilt fall besluta att aktier eller skuldförbindelser ska förvaltas av Regeringskansliet. I ett sådant fall beslutar regeringen även när statens ägande av aktierna eller skuldförbindelserna ska avvecklas.

Dröjsmålsränta

Riksgäldskontoret ska säkerställa att det i ett avtal med ett institut tas in villkor som innebär att institutet ska betala dröjsmålsränta om det inte betalar avgift enligt 8 § tredje stycket eller ränta enligt 15 § 1 i rätt tid. Dröjsmålsräntan ska beräknas per år enligt en räntefot som motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av åtta procentenheter.

Uppföljning av lämnat kapitaltillskott

Riksgäldskontoret ska löpande följa utvecklingen i de institut som har fått kapitaltillskott och bevaka att villkoren för tillskottet uppfylls.

Skyldighet att lämna upplysningar

I 8 kap. 1 § lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut finns bestämmelser om att ett institut är skyldigt att lämna de upplysningar som behövs. Om Riksgäldskontoret begär det, ska uppgifterna ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller, när det gäller bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Ytterligare föreskrifter

Riksgäldskontoret får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2009:46

Denna förordning träder i kraft d. 17 febr. 2009. Kapitaltillskott enligt förordningen får inte lämnas efter d. 30 juni 2011.

SFS 2009:906

Denna förordning träder i kraft d. 18 aug. 2009.

SFS 2010:20

Denna förordning träder i kraft d. 18 febr. 2010.

SFS 2010:471

Denna förordning träder i kraft d. 18 aug. 2010.

SFS 2010:1336

Denna förordning träder i kraft d. 18 febr. 2011.