Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

SFS 2009:1418

Utkom från trycket den 14 december 2009
Lag om ändring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut;
utfärdad den 3 december 2009.

Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut

1)

Prop. 2009/10:30, bet. 2009/10:FiU7, rskr. 2009/10:86.

dels att 7 kap. 1 §, 8 kap. 3 § och rubriken till 7 kap. ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 7 kap. 2–6 §§ och 8 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Stabilitetsfonden och stabilitetsavgift

Inbetalda ersättningar enligt 2 kap. 2 § samt avgifter enligt 2 § och dröjsmålsränta enligt 6 § detta kapitel ska föras till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Till kontot ska även föras medel som staten återfått och som avser lämnat stöd enligt denna lag samt lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

De medel som tillförts kontot utgör, tillsammans med de övriga tillgångar som anskaffats med stöd av denna lag, stabilitetsfonden.

Följande kostnader ska täckas med medel från kontot:

  1. statens utgifter för stöd enligt denna lag,

  2. stödmyndighetens och Prövningsnämndens förvaltningskostnader,

  3. kostnader för god man enligt 6 kap. 4 § andra stycket,

  4. kostnader som enligt de bestämmelser i förvaltningsprocesslagen (1971:291) som anges i 6 kap. 2 § ska stanna på staten, och

  5. ersättning som betalats ut på grund av en garanti till insättare enligt lagen om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

I den mån medlen på kontot inte räcker till, får en obegränsad kredit i Riksgäldskontoret användas.

Kreditinstitut och andra företag som avses i 1 kap. 2 § första stycket (avgiftsskyldiga) ska för varje räkenskapsår betala en avgift (stabilitetsavgift).

Stabilitetsavgiften är 0,036 procent av ett underlag som beräknas enligt 3 och 5 §§ (avgiftsunderlag).

Avgiftsunderlaget är summan av den avgiftsskyldiges skulder och avsättningar – dock inte obeskattade reserver – vid utgången av räkenskapsåret enligt fastställd balansräkning, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

För en avgiftsskyldig som ingår i en koncern enligt årsredovisningslagen (1995:1554) ska avgiftsunderlaget minskas med skulder till andra avgiftsskyldiga företag i koncernen.

För ett kreditinstitut ska avgiftsunderlaget minskas med efterställda skuldförbindelser som får ingå i kapitalbasen enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Om ett räkenskapsår har omfattat en längre eller kortare tid än tolv månader, ska stabilitetsavgiften ökas respektive minskas i förhållande till räkenskapsårets längd.

För ett kreditinstitut till vilket Riksgäldskontoret med stöd av denna lag har utfärdat en garanti för skuldförbindelser, ska ett genomsnitt av det under räkenskapsåret garanterade beloppet räknas av från avgiftsunderlaget enligt 3 §. Genomsnittet ska beräknas utifrån kreditinstitutets garanterade förpliktelser vid utgången av varje kvartal.

Stödmyndigheten beslutar om stabilitetsavgiften för varje avgiftsskyldig. Avgiften ska betalas inom en månad från dagen för myndighetens beslut.

Dröjsmålsränta ska tas ut på stabilitetsavgifter som inte betalas i rätt tid. Dröjsmålsräntan ska beräknas enligt en räntefot som per år motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av åtta procentenheter.

Stödmyndigheten ska underrätta Finansinspektionen, om ett kreditinstitut eller annat företag inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

Ett beslut om avgift enligt 7 kap. 6 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2009:1418

1. Denna lag träder i kraft den 30 december 2009.

2. De nya bestämmelserna får tillämpas endast för räkenskapsår som löper ut efter ikraftträdandet.

3. En stabilitetsavgift för räkenskapsår som går ut under 2009 och 2010 ska reduceras till hälften.

På regeringens vägnar

ANDERS BORG
Mats Walberg
(Finansdepartementet)