Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1997-0857

Ellag (1997:857)

Ellagen

Rättsfall:

Äldre rätt:H 1936:334 (ang. sakrättslig verkan av föregående jordägares utfästelse att tillhandahålla mark; ang. skyldighet att tåla intrång av ledning, som framdragits utan att expropriationstillstånd givits) – Ang. skyldighet att vidkännas kostnad för starkströmslednings flyttning till följd av att byggnad uppförts nära denna H 1932:445 – Ang. ersättning för störningar i radiomottagning H 1936:469 – Ansvar och ersättning för kroppsskada i följd av stacks närhet till högspänningsledning H 1937:457.

Utkom från trycket den 25 november 1997
Utfärdad den 20 november 1997.

Inledande bestämmelser

Kapitlet infört g. Lag 2022:596. Förutv. 1 kap. samtidigt upphävt. SFS2022-0596

Lagens innehåll

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

I denna lag finns bestämmelser om elnätsverksamhet, ansvaret för det nationella elsystemet och handel med el.

SFS 2022:596

Lagen är indelad i följande kapitel:

  • 1 kap. Inledande bestämmelser,

  • 2 kap. Nätkoncession och ledningar vid trafikleder,

  • 3 kap. Nätföretag och drift av elnät,

  • 4 kap. Anslutning till elnätet och överföring av el,

  • 5 kap. Intäktsram för nätverksamhet,

  • 6 kap. Mätning av överförd el,

  • 7 kap. Kommunala elföretag,

  • 8 kap. Övergripande systemansvar och balansansvar,

  • 9 kap. Leverans av el och aggregeringstjänster,

  • 10 kap. Avbrottsersättning,

  • 11 kap. Avbrytande av överföring av el till konsumenter,

  • 12 kap. Tillsyn m.m., och

  • 13 kap. Övriga bestämmelser.

SFS 2023:238

Bestämmelser om elsäkerhet finns i elsäkerhetslagen (2016:732).

SFS 2022:596

Ord och uttryck i lagen

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ord och uttryck i lagen har samma betydelse som i elsäkerhetslagen (2016:732).

I övrigt avses i lagen med

  • Acer: den byrå som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter,

  • aggregering: en sammanslagning av flera elanvändares förbrukning eller sammanslagning av producerad el för försäljning, anskaffning eller auktionering på elmarknader,

  • aggregeringstjänst: en tjänst som förutsätter aggregering,

  • balansansvar: det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i en uttagspunkt eller att lika mycket el tas ut från systemet som det tillförs i en inmatningspunkt,

  • distribution: överföring av el för någon annans räkning genom ett lokalnät eller ett regionnät,

  • distributionsnätsföretag: ett nätföretag som innehar ett lokalnät eller ett regionnät,

  • dynamiska elpriser: priser som återspeglar de priser som vid varje tidpunkt gäller på spotmarknaderna med ett intervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden,

  • efterfrågeflexibilitet: att en elanvändare ändrar sin förbrukning jämfört med sitt normala eller nuvarande förbrukningsmönster som ett svar på marknadssignaler eller med anledning av att någon har antagit elanvändarens anbud att minska eller öka sin förbrukning mot en bestämd ersättning på en sådan organiserad marknad som avses i artikel 2.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 av den 17 december 2014 om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi,

  • elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el,

  • elmarknadsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, i den ursprungliga lydelsen,

  • energilagringsanläggning: en sådan anläggning i elsystemet som används för att i systemet skjuta upp den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produktionstillfället eller för omvandling av elenergi till en form av energi som kan lagras, lagringen av den energin och den följande återomvandlingen av energin till el eller någon annan energibärare,

  • EU:s elmarknadsförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el,

  • fastkraftsavtal: avtal om att under en angiven tid leverera en fastställd mängd el,

  • icke frekvensrelaterad stödtjänst: en stödtjänst som används av ett nätföretag för spänningsreglering i stationärt tillstånd, snabba inmatningar av reaktiv effekt, tröghet för upprätthållande av stabiliteten i lokalnät, kortslutningsström samt förmåga till dödnätsstart och till ödrift,

  • inmatningspunkt: den punkt på elnätet där en elproducent, enligt avtal med ett nätföretag, matar in el från en produktionsanläggning,

  • intäktsram: de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod,

  • konsument: en fysisk person som el överförs eller levereras till huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

  • laddningspunkt: ett gränssnitt där el kan överföras till ett elfordon i taget eller där batteriet på ett elfordon i taget kan bytas ut,

  • leveranspunkt: en inmatnings- eller uttagspunkt,

  • lokalnät: ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession för område utan en lägsta tillåtna spänning,

  • nätföretag: den som bedriver nätverksamhet,

  • nätverksamhet: att med stöd av nätkoncession ställa en starkströmsledning till förfogande för överföring av el för någon annans räkning och vidta de åtgärder som behövs för överföringen,

  • regionnät: en ledning eller ett ledningsnät som inte ingår i ett transmissionsnät och som omfattas av en nätkoncession för linje eller av en nätkoncession för område med en lägsta tillåtna spänning,

  • små företag: företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år,

  • stödtjänst: en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för hantering av överbelastning,

  • transmission: överföring av el för någon annans räkning genom ett transmissionsnät,

  • transmissionsnät: ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kilovolt eller mer, sträcker sig över flera nätregioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder,

  • transmissionsnätsföretag: ett nätföretag som innehar en ledning som ingår i ett transmissionsnät,

  • uttagspunkt: den punkt på ett elnät där en elanvändare, enligt avtal med ett nätföretag, tar ut el för förbrukning.

SFS 2023:238

Nätmyndighet

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara nätmyndighet enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Hänvisad författning:

Ang. nätmyndighet se F 2023:241 4 §.

SFS 2022:596

Elanvändare som importerar el

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

En elanvändare som importerar el ska fullgöra de skyldigheter som en elleverantör har.

SFS 2022:596

Leverans av el inom en byggnad eller ett begränsat område

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Regeringen får meddela föreskrifter om att en verksamhet inom en byggnad eller ett begränsat område inte ska omfattas av det som enligt lagen gäller för en elleverantör.

SFS 2022:596

Nätkoncession och ledningar vid trafikleder

Krav på nätkoncession

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession).

Till byggandet av en ledning räknas även schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen, dock inte åtgärder som utförs enbart för att avgöra var och hur ledningen ska byggas eller undersöka vilken påverkan verksamheten får på miljön.

Anmärkt författning:

F (2021:808) om nätkoncession.

SFS 2021:741

En nätkoncession ska avse en ledning med i huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område).

SFS 2021:741

En transformator- eller kopplingsstation som ska anslutas till en eller flera nya ledningar för vilka det krävs nätkoncession för linje får inte börja byggas förrän det finns nätkoncession för byggande av minst en av de nya ledningarna.

SFS 2021:741

Prövningsmyndighet

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Nätmyndigheten prövar frågor enligt detta kapitel.

Regeringen ska dock pröva

  1. ett ärende som avser en utlandsförbindelse, om inte något annat anges,

  2. ett ärende om att bevilja nätkoncession, om det i ärendet finns en fråga om tillstånd till expropriation som ska prövas av regeringen, och

  3. en sådan fråga om nätkoncession som har betydelse för försvaret, om Försvarsmakten har begärt att regeringen ska pröva frågan och regeringen beslutar att förbehålla sig prövningen.

SFS 2021:741

Undantag från kravet på nätkoncession

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på nätkoncession enligt 1 § och förbudet att börja bygga enligt 3 § i fråga om vissa slag av ledningar eller stationer eller i fråga om ledningar eller stationer inom vissa områden. En sådan föreskrift får dock inte avse utlandsförbindelser.

Anmärkt författning:

F (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857).

SFS 2021:741

Nätmyndigheten ska i det enskilda fallet ge ett bindande besked i frågan om huruvida en starkströmsledning omfattas av undantag enligt föreskrifter som avses i 5 §, om ett sådant besked begärs av

  1. den som avser att bygga eller använder ledningen, eller

  2. innehavaren av nätkoncessionen för det område där ledningen finns eller är avsedd att finnas.

SFS 2021:741

Prövningsmyndigheten får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på nätkoncession enligt 1 § för en ledning som var i bruk den 1 januari 1998. En sådan dispens ska avse en bestämd tid, som får förlängas.

Hänvisad författning:

Se F 2007:215 anm. vid 5 §.

SFS 2021:741

Prövningsmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, medge att

  1. en starkströmsledning eller en transformator- eller kopplingsstation byggs innan det finns en nätkoncession, och

  2. starkströmsledningen, när den är färdig att tas i bruk, används i avvaktan på att koncessionsfrågan slutligt avgörs, dock under högst tre år.

SFS 2021:741

Prövningsmyndigheten får besluta att ett beslut om nätkoncession för linje eller ett medgivande enligt 8 § ska gälla omedelbart, om byggandet och driften av anläggningen har liten betydelse för motstående intressen.

SFS 2021:741

Spänningsnivåer för ett koncessionsområde

Rubriken införd g. SFS2021-0741

I ett beslut om nätkoncession för område ska en högsta tillåtna spänning för ledningsnätet anges. Även en lägsta tillåtna spänning får anges, om sökanden begär det.

När en spänning bestäms ska särskild hänsyn tas till

  1. den spänning som det går att förutse behövs för att driva ledningsnätet,

  2. inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av nätet,

  3. säkerställandet av en samhällsekonomiskt motiverad utbyggnad av nätet, och

  4. konsekvenserna för berörda kunder och nätkoncessionshavare.

SFS 2021:741

Ledning som byggs och används med stöd av någon annans nätkoncession för område

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Den som bedriver nätverksamhet får bygga och använda starkströmsledningar med stöd av en nätkoncession för område som innehas av någon annan, om nätkoncessionshavaren medger det och nätkoncessionen inte har någon lägsta tillåtna spänning.

SFS 2021:741

Förutsättningar för nätkoncession

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncession får beviljas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt.

SFS 2021:741

En nätkoncession för linje får endast om det finns särskilda skäl beviljas för en ledning som är avsedd för spänning som inte överstiger högsta tillåtna spänning för de koncessionsområden utan en lägsta tillåtna spänning som berörs av ledningen.

Hänvisad författning:

Jfr PBL 4: och 5: samt övergångsbest. till PBL p. 4 och 5.

SFS 2021:741

En nätkoncession för linje får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock små avvikelser göras.

SFS 2021:741

En nätkoncession för område får beviljas endast om området

  1. är en lämplig enhet med hänsyn till nätverksamheten, och

  2. inte till någon del sammanfaller både geografiskt och i fråga om spänningen med ett annat koncessionsområde.

SFS 2021:741

En nätkoncession får beviljas endast om nätkoncessionshavaren från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. En nätkoncession för område får beviljas endast den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom koncessionsområdet.

Endast transmissionsnätsföretag eller juridiska personer där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande får beviljas och inneha en nätkoncession för en utlandsförbindelse. Detta gäller dock inte om ledningen endast har liten betydelse för den samlade överföringen av el till och från utlandet.

SFS 2021:741

Tillämpning av miljöbalken

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Vid en prövning av frågor om beviljande av nätkoncession för linje ska 2–4 kap. och 5 kap. 35 och 18 §§ miljöbalken tillämpas.

För en starkströmsledning som ska prövas för en nätkoncession för linje ska

  1. frågan om huruvida byggandet eller användandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras genom ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter det att en undersökning enligt 6 kap. 23–26 §§ har gjorts, om något annat inte följer av 6 kap. 23 § andra stycket,

  2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 2846 §§ miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och

  3. en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

Trots första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljöbalken finns en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön som ledningen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsärendet.

SFS 2021:741

Koncessionsvillkor

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncession ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt samt med de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller för att i övrigt skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser eller som av annat skäl behövs från allmän synpunkt.

SFS 2021:741

Ansökan om en nätkoncession med anledning av en återkallelse

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Vid prövning av en ansökan om nätkoncession med anledning av en återkallelse av en nätkoncession enligt 49 § 3 eller 4 ska inte 12–15, 17 eller 18 § tillämpas.

SFS 2021:741

Ställande av säkerhet

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncessions giltighet får göras beroende av att nätkoncessionshavaren ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och att vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

I fråga om säkerhetens beskaffenhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av den myndighet som prövar frågan om nätkoncession och förvaras av länsstyrelsen.

Prövningsmyndigheten får besluta om ytterligare säkerhet, om det kan antas att den ställda säkerheten inte längre är tillräcklig.

SFS 2021:741

En nätkoncessions giltighetstid

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncession gäller tills vidare.

En nätkoncession för linje får begränsas till att gälla för en viss tid, om sökanden begär det eller om det annars finns särskilda skäl. Giltighetstiden får i ett sådant fall vara som längst femton år.

Giltighetstiden för en nätkoncession för linje som beviljas med anledning av återkallelse enligt 49 § 3 eller 4 får inte bestämmas till längre tid än den återkallade nätkoncessionens återstående giltighetstid.

SFS 2021:741

Giltighetstiden för en nätkoncession för linje, som har beviljats för en viss tid enligt 21 § andra stycket, får förlängas på ansökan av nätkoncessionshavaren.

Giltighetstiden får förlängas med högst femton år i taget. Det får dock beslutas att nätkoncessionen ska gälla tills vidare, om sökanden begär det.

Vid en förlängning får koncessionsvillkoren ändras eller upphävas och koncessionen förenas med nya villkor.

SFS 2021:741

En ansökan om förlängd giltighetstid för en nätkoncession för linje ska göras senast två år före giltighetstidens utgång.

Nätkoncessionen gäller till dess en ansökan om förlängd giltighetstid har prövats slutligt.

SFS 2021:741

Vid prövningen av en ansökan om förlängd giltighetstid ska 12–14 och 16–18 §§ tillämpas.

SFS 2021:741

Om en ansökan enligt 22 § avslås eller avvisas, får prövningsmyndigheten besluta att nätkoncessionen ska fortsätta att gälla under den tid som behövs för att ledningen ska kunna tas ur bruk utan att det påverkar elförsörjningen. Tiden får bestämmas till mer än fem år från dagen för beslutet endast om det finns särskilda skäl.

SFS 2021:741

En tidsbegränsad nätkoncession för linje får förlängas på oförändrade villkor i sammanlagt högst fem år (tillfällig förlängning), om det finns särskilda skäl och nätkoncessionshavaren ansöker om det.

Ett ärende om tillfällig förlängning får avgöras utan att någon annan än sökanden har fått tillfälle att yttra sig och utan tillämpning av 12–14 och 16–18 §§.

SFS 2021:741

Ändring av en nätkoncession för linje på ansökan av nätkoncessionshavaren

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Prövningsmyndigheten får ändra en nätkoncession för linje på ansökan av nätkoncessionshavaren i fråga om ledningens sträckning, utförande eller tillåtna spänning, om ändringen är förenlig med förutsättningarna för att bevilja nätkoncession enligt 12–14 §§.

Vid en ändring får koncessionsvillkoren ändras eller upphävas och koncessionen förenas med nya villkor.

Vid prövningen av en ansökan ska 17 och 18 §§ tillämpas.

SFS 2021:741

Prövningsmyndigheten får, utan att göra en sådan prövning som anges i 27 §, ändra en nätkoncession för linje på ansökan av nätkoncessionshavaren när det gäller ledningens sträckning eller utförande, om

  1. ändringen inte påverkar ledningens sträckning eller funktion på något väsentligt sätt,

  2. samtliga berörda sakägare har medgett att ändringen görs, och

  3. sökanden har tagit nödvändiga miljöhänsyn.

SFS 2021:741

Ändring av koncessionsvillkor på ansökan av nätkoncessionshavaren

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Koncessionsvillkor får ändras eller upphävas efter ansökan av nätkoncessionshavaren.

SFS 2021:741

Omprövning av villkor för en nätkoncession för område

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Villkoren för en nätkoncession för område får även utan ansökan omprövas sedan tjugofem år förflutit sedan villkor senast beslutades. Nätkoncessionen får då förenas med nya villkor.

SFS 2021:741

Omprövning av en nätkoncession för linje

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncession för linje som gäller tills vidare får omprövas i fråga om ledningens sträckning, tillåtna spänning och villkor.

En omprövning får göras först fyrtio år efter det att nätkoncessionen beviljades. Om nätkoncessionen gäller tills vidare efter ett beslut enligt 22 §, ska tiden dock räknas från dagen för det beslutet.

Trots andra stycket får en omprövning göras om nätkoncessionen avser en mindre del av en ledning, som tekniskt och funktionellt är en enhet, och den nätkoncession som avser huvuddelen av ledningen ska omprövas.

SFS 2021:741

Nätmyndigheten får besluta att en omprövning enligt 31 § ska inledas efter ansökan av nätkoncessionshavaren eller av en kommun eller en länsstyrelse som berörs av nätkoncessionen. Nätmyndigheten får också på eget initiativ besluta att en omprövning ska inledas.

SFS 2021:741

En omprövning enligt 31 § ska inledas, om

  1. en omprövning är motiverad med hänsyn till de intressen som anges i 2–4 kap. miljöbalken eller något annat angeläget allmänt intresse, eller

  2. nätkoncessionshavaren har ansökt om det och en omprövning är motiverad för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv drift av nätverksamheten.

SFS 2021:741

En omprövning enligt 31 § ska avse att

  1. anläggningen är lämplig från allmän synpunkt,

  2. ledningen är avsedd för en sådan spänning som anges i 13 §,

  3. nätkoncessionen uppfyller kravet i 14 §, och

  4. nätkoncessionen är förenad med sådana villkor som behövs enligt 18 §.

SFS 2021:741

Vid en omprövning enligt 31 § ska 2–4 kap. och 5 kap. 35 och 18 §§ miljöbalken tillämpas.

För den nätkoncession som ska omprövas ska

  1. frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas avgöras genom ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken efter det att en undersökning enligt 6 kap. 23–26 §§ har gjorts, om något annat inte följer av 6 kap. 23 § andra stycket,

  2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 2846 §§ miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och

  3. en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

SFS 2021:741

Nätkoncessionshavaren ska tillhandahålla den utredning som behövs för en omprövning enligt 31 §.

Nätmyndigheten får förelägga nätkoncessionshavaren att ge in den utredning som behövs. Ett föreläggande får förenas med vite.

SFS 2021:741

Efter en omprövning enligt 31 § får en sådan omprövning göras på nytt först fyrtio år efter det att det tidigare omprövningsärendet avgjordes slutligt.

SFS 2021:741

Ändring av gränserna för en nätkoncession för område

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Gränserna för en nätkoncession för område får ändras av nätmyndigheten, om det behövs för en ändamålsenlig nätverksamhet och det kan ske utan synnerlig olägenhet för nätkoncessionshavaren.

I 5 kap. 36 § finns bestämmelser om fördelning av intäktsramen vid ändring av koncessionsgränser.

SFS 2021:741

Sammanläggning av nätkoncessioner

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Flera nätkoncessioner får läggas samman till en ny nätkoncession på ansökan av nätkoncessionshavaren, om nätkoncessionerna

  1. är av samma slag,

  2. har samma högsta och, i förekommande fall, lägsta tillåtna spänning,

  3. redovisas samlat, och

  4. tekniskt och funktionellt avser samma ledning eller ledningsnät.

Nätkoncessioner för linje får inte läggas samman till en nätkoncession för område.

Vid en sammanläggning får koncessionsvillkor ändras eller upphävas och den nya nätkoncessionen förenas med nya villkor enligt 18 §.

SFS 2021:741

Om flera nätkoncessioner för linje har lagts samman enligt 39 §, får den nya nätkoncessionen omprövas för första gången enligt 31 § första stycket när någon av de nätkoncessioner som omfattas av sammanläggningen hade fått omprövas, om sammanläggningen inte hade genomförts.

SFS 2021:741

Delning av en nätkoncession

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncession för linje får på ansökan av nätkoncessionshavaren delas upp i flera nätkoncessioner för linje, om var och en av de nya nätkoncessionerna tekniskt och funktionellt utgör en lämplig enhet.

Vid en delning får koncessionsvillkor ändras eller upphävas och de nya nätkoncessionerna förenas med nya villkor enligt 18 §.

SFS 2021:741

En nätkoncession som tillkommit genom delning enligt 41 § får omprövas för första gången enligt 31 § första stycket när den nätkoncession som delats hade fått omprövas, om en delning inte hade genomförts.

SFS 2021:741

Överlåtelse av en nätkoncession

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd.

Tillstånd till en överlåtelse av en nätkoncession får beviljas endast om överlåtelsen sker till någon som uppfyller de krav som ställs på en nätkoncessionshavare enligt 16 §.

Om en intäktsram vid överlåtelsen ska fördelas enligt 5 kap. 33 § andra stycket, får tillstånd till överlåtelse inte lämnas om inte fördelningen har godkänts enligt 34 § första stycket samma kapitel.

SFS 2021:741

Färdigställande av ledning

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Den som har en nätkoncession för linje ska senast fem år efter det att koncessionsbeslutet fick laga kraft ha färdigställt den ledning som nätkoncessionen avser.

Tiden för färdigställande får förlängas med en viss tid, om nätkoncessionshavaren ansöker om det. Tiden får förlängas mer än en gång endast om det finns särskilda skäl.

SFS 2021:741

Den som har en nätkoncession för linje ska senast tre månader innan tiden för färdigställande enligt 44 § löper ut redovisa till nätmyndigheten i vilken utsträckning ledningen är färdigställd.

SFS 2021:741

Den som har en nätkoncession för område ska till nätmyndigheten anmäla varje ledning med en högre spänning än 20 kilovolt som nätkoncessionshavaren har byggt inom området. Anmälan ska göras senast sex månader efter det att ledningen färdigställts.

SFS 2021:741

Rätt att ta en ledning ur bruk

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Nätkoncessionshavaren får tillfälligt ta en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje ur bruk. Ledningen får inte vara ur bruk under en sammanhängande period som är längre än tre år utan prövningsmyndighetens tillstånd.

SFS 2021:741

Tillstånd till att ta en ledning ur bruk under en sammanhängande period som är längre än tre år ska beviljas för viss tid. Ett tillstånd får inte beviljas, om det är olämpligt från elförsörjningssynpunkt.

SFS 2021:741

Återkallelse av en nätkoncession

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncession ska återkallas helt eller delvis, om

  1. en ledning eller ett ledningsnät som omfattas av koncessionen inte längre behövs för en säker elförsörjning,

  2. koncessionen inte längre behövs för att bygga eller använda den ledning som omfattas av koncessionen,

  3. staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de ledningar som omfattas av koncessionen, eller

  4. koncessionen avser en utlandsförbindelse och nätkoncessionshavaren inte längre är ett transmissionsnätsföretag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande.

SFS 2021:741

En nätkoncession för linje får återkallas helt eller delvis, om nätkoncessionshavaren inte har färdigställt en ledning i rätt tid enligt 44 §.

SFS 2021:741

Återställningsåtgärder

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En nätkoncessionshavare ska ta bort en ledning med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning i den utsträckning

  1. som behövs från allmän eller enskild synpunkt, och

  2. som ledningen inte längre får användas

    1. sedan nätkoncessionen helt eller delvis upphört att gälla, eller

    2. till följd av ett beslut om ändring av nätkoncessionen enligt 27 eller 28 §.

SFS 2021:741

I samband med att en nätkoncession upphör eller ändras ska nätmyndigheten besluta vilka återställningsåtgärder som ska vidtas av nätkoncessionshavaren enligt 51 §.

SFS 2021:741

Om en starkströmsledning har byggts utan den nätkoncession som behövs för ledningen, får nätmyndigheten förelägga ledningens innehavare att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om det behövs från allmän eller enskild synpunkt.

SFS 2021:741

Om en skyldighet enligt 51 eller 53 § inte fullgörs, får nätmyndigheten

  1. förelägga den som är skyldig att vidta återställningsåtgärder att fullgöra skyldigheten, eller

  2. besluta att sådana åtgärder ska vidtas på den åtgärdsskyldiges bekostnad.

Ett föreläggande får förenas med vite.

Ett beslut om att åtgärderna ska vidtas på den åtgärdsskyldiges bekostnad får verkställas.

SFS 2022:596

Om någon annans mark behöver tas i anspråk för sådana återställningsåtgärder som avses i 51 eller 53 §, får nätmyndigheten besluta att tillträde till marken ska lämnas under viss tid.

Återställningsåtgärderna ska utföras så att de orsakar så lite skada och intrång som möjligt. En byggnad får uppföras eller en väg byggas endast om markens ägare och den som har nyttjanderätt eller servitut avseende marken samtyckt till det eller nätmyndigheten lämnat tillstånd till åtgärden. Tillstånd får lämnas endast om återställningsåtgärderna inte kan vidtas utan byggnaden eller vägen.

SFS 2021:741

Om återställningsåtgärder som avses i 51 eller 53 § orsakar skada eller intrång, ska den som vidtar åtgärderna betala ersättning för detta.

Talan om ersättning väcks vid den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen av den ligger.

SFS 2021:741

Tillträde till mark för undersökning

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Nätmyndigheten får, om det finns skäl för det, besluta att den som avser att ansöka om nätkoncession eller att bygga en starkströmsledning med stöd av en beviljad nätkoncession ska få tillträde till någon annans mark under viss tid för de undersökningsarbeten som behövs för att precisera ledningens sträckning eller avgöra hur byggandet och driften av ledningen påverkar miljön.

Nätmyndigheten får förlänga tiden för tillståndet, om sökanden begär det.

SFS 2021:741

En undersökning enligt 57 § ska genomföras så att den orsakar så lite skada och intrång som möjligt.

Den som genomför en undersökning får enbart med fastighetsägarens samtycke skada eller fälla träd eller buskar i en trädgård, park eller liknande plantering.

SFS 2021:741

Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att åtgärder enligt 57 § ska kunna genomföras.

SFS 2021:741

Om en undersökning enligt 57 § orsakar skada eller intrång, ska den som genomför undersökningen betala ersättning för detta.

I mål om ersättning ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas.

SFS 2021:741

Nätmyndigheten får kräva att den som ska genomföra en undersökning enligt 57 § ställer säkerhet för framtida ersättningsanspråk innan undersökningen påbörjas.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

SFS 2021:741

Nätmyndigheten får besluta att en undersökning enligt 57 § får påbörjas innan beslutet om tillträde har fått laga kraft, om den som ska genomföra undersökningen

  1. har ställt säkerhet för framtida ersättningsanspråk, eller

  2. är staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund.

SFS 2021:741

Delgivning och kungörelse av nätmyndighetens beslut

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Nätmyndighetens beslut i en fråga om nätkoncession ska delges sökanden och de sakägare som har yttrat sig i ärendet.

SFS 2021:741

Nätmyndigheten ska genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar kungöra ett beslut

  1. att bevilja nätkoncession enligt 1 §,

  2. att medge byggande eller användning enligt 8 §,

  3. att förlänga en nätkoncessions giltighetstid enligt 22, 25 eller 26 §,

  4. att ändra en nätkoncession enligt 27 eller 28 §,

  5. att ändra eller upphäva ett koncessionsvillkor enligt 29 eller 30 §,

  6. om vad som ska gälla för en nätkoncession efter en omprövning enligt 31 §,

  7. att lägga samman nätkoncessioner enligt 39 §, och

  8. att dela upp en nätkoncession enligt 41 §.

I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges.

SFS 2021:741

Nätmyndigheten ska senast den dag som ett meddelande kungörs enligt 64 § skicka meddelandet till de kända sakägare som inte ska delges beslutet enligt 63 §.

SFS 2021:741

Ledningar vid trafikleder

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Innehavaren av en elektrisk ledning som har dragits fram inom området för en befintlig allmän väg, enskild väg som hålls öppen för trafik, järnväg, tunnelbana eller spårväg eller kanal eller annan sådan vattentrafikled (trafikled) ska vid en ändring av trafikleden

  1. vidta de åtgärder med ledningen som behövs för att ändringen av trafikleden ska kunna genomföras, och

  2. svara för kostnaderna för dessa åtgärder.

SFS 2021:741

Om syftet med en ledning är att överföra el för belysning av en allmän väg, ska väghållaren ersätta ledningens innehavare för de kostnader som avses i 66 §. Om ledningen även har något annat ändamål, ska ersättningen bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

SFS 2021:741

Om det i ett fall som avses i 66 § har vidtagits åtgärder med en ledning där denna korsar en trafikled, ska den som förvaltar trafikleden ersätta ledningens innehavare för kostnaderna för andra åtgärder än flyttning av stolpe, stag eller liknande anordningar inom trafikledens område.

SFS 2021:741

Om en elektrisk ledning som har dragits fram inom ett område för en befintlig trafikled medför ökade kostnader för trafikledens underhåll, ska innehavaren av ledningen ersätta dessa ökade kostnader.

SFS 2021:741

Om arbete på en ledning som är belägen inom ett område för någon annan trafikled än allmän väg kan inverka på trafiksäkerheten eller om arbetet medför större ingrepp i trafikleden, ska det utföras efter anvisningar av den som förvaltar trafikleden eller genom förvaltarens försorg. Ledningens innehavare svarar för kostnaderna för arbetet, om inte något annat följer av 68 §.

I fråga om arbete med en ledning inom ett område för allmän väg gäller särskilda bestämmelser.

SFS 2021:741

Innehavaren av en starkströmsledning inom ett område för järnväg ska ersätta kostnader eller skador som orsakas den som förvaltar järnvägsinfrastrukturen eller utför järnvägstrafik genom att ledningen dras fram, används eller underhålls.

SFS 2021:741

Nätföretag och drift av elnät

Kapitlet infört g. Lag 2022:596. Förutv. 3 kap. samtidigt upphävt. SFS2022-0596

Nätföretagets grundläggande skyldigheter

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska i fråga om sitt elnät ansvara för

  1. drift och underhåll,

  2. utbyggnad vid behov,

  3. eventuella anslutningar till andra ledningsnät,

  4. att nätet är säkert, tillförlitligt och effektivt, och

  5. att nätet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el.

SFS 2022:596

Organisation av driften

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad så att följande åtgärder utförs i Sverige:

  1. övervakning och styrning av ledningen eller ledningsnätet, och

  2. utfärdande av arbetsbegäran och driftorder.

SFS 2022:596

El som ett nätföretag använder i nätverksamheten

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska anskaffa den el som är avsedd att täcka nätförluster eller som behövs för driften av ledningsnätet på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.

Nätföretaget får inte med hänvisning endast till kraftslag ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla el som är avsedd att täcka nätförluster eller behövs för driften av ledningsnätet.

SFS 2022:596

Stödtjänster

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska anskaffa icke frekvensrelaterade stödtjänster på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.

Första stycket ska inte tillämpas om

  1. lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna gäller för anskaffningen,

  2. anskaffningen gäller en nätkomponent som är integrerad i elnätet och används uteslutande för att säkerställa en säker och tillförlitlig drift av nätet, dock inte för balansering eller hantering av överbelastning, eller

  3. nätmyndigheten har beviljat dispens i det enskilda fallet.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten får bevilja dispens enligt 4 § andra stycket 3 endast om det är ekonomiskt ineffektivt att anskaffa stödtjänsten på ett öppet, ickediskriminerande eller marknadsorienterat sätt.

SFS 2022:596

Ett nätföretag som anskaffar stödtjänster ska i förhållande till elproducenter behandla aktörer som tillhandahåller efterfrågeflexibilitet genom aggregering på ett icke-diskriminerande sätt på grundval av aktörernas tekniska kapacitet.

SFS 2023:238

Ett nätföretag får inte ingå avtal om stödtjänster förrän nätmyndigheten har godkänt de metoder som har använts för att utforma avtalen.

Första stycket gäller inte avtal enligt 8 kap. 14 §.

SFS 2023:238

Nätmyndigheten ska godkänna de metoder som avses i 7 § första stycket, om metoderna kan antas leda till att stödtjänster

  1. utförs så effektivt som möjligt,

  2. ger lämpliga incitament för nätanvändarna att balansera inmatning och uttag, och

  3. tillhandahålls på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt.

Nätmyndighetens beslut i fråga om godkännande gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

SFS 2022:596

Ett nätföretag ska offentliggöra de villkor som företaget tillämpar i avtalen enligt 7 § första stycket och utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om villkoren.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. hur ett distributionsnätsföretag ska ta fram och utforma riktlinjer för att anskaffa stödtjänster,

  2. skyldighet för ett transmissionsnätsföretag att ta fram specifikationer för de icke frekvensrelaterade stödtjänster som företaget anskaffar och standardiserade marknadsprodukter för sådana tjänster och lämna specifikationerna och marknadsprodukterna till nätmyndigheten för godkännande,

  3. vilka krav som ska vara uppfyllda för att nätmyndigheten ska godkänna sådana specifikationer och marknadsprodukter som avses i 2, och

  4. vilka tekniska villkor i övrigt som ett nätföretag får ställa i fråga om stödtjänster.

SFS 2022:596

Samarbete och informationsutbyte

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för

  1. nätföretag att samarbeta med varandra i frågor som rör möjligheten för den som är ansluten till elnätet att delta på marknader för el,

  2. nätföretag och andra företag som är verksamma på elmarknaden att samarbeta i frågor som rör möjligheten att delta på marknader för stödtjänster,

  3. nätföretag att utbyta information, och

  4. nätföretag att sända underrättelser med anledning av att en elleverantör påbörjar eller övertar leveranserna av el i en uttagspunkt.

SFS 2023:238

Tillåten verksamhet för ett nätföretag

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag får inte bedriva någon annan verksamhet än nätverksamhet.

Företaget får dock

  1. förvalta eller driva andra nät än elnät,

  2. producera el, om produktionen sker tillfälligt för att ersätta utebliven el vid elavbrott, och

  3. reparera och underhålla ett annat företags nät.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som är tillåten verksamhet enligt 12 § första stycket.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten får i det enskilda fallet bevilja dispens från förbudet i 12 § första stycket, om ett nätföretag behöver bedriva annan verksamhet än nätverksamhet för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra föreskrifter som genomför elmarknadsdirektivet eller enligt EU:s elmarknadsförordning.

SFS 2022:596

Flexibilitet i distributionsnät

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. skyldighet för ett distributionsnätsföretag att

    1. ta fram specifikationer för de flexibilitetstjänster som företaget anskaffar och standardiserade marknadsprodukter för sådana tjänster,

    2. lämna specifikationerna och marknadsprodukterna till nätmyndigheten för godkännande, och

    3. offentliggöra en förteckning över marknadsprodukterna, och

  2. vilka krav som specifikationer och marknadsprodukter ska uppfylla.

SFS 2022:596

Nätutvecklingsplan för distributionsnätsföretag

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett distributionsnätsföretag ska vartannat år

  1. ta fram en plan för hur nätverksamheten ska utvecklas (nätutvecklingsplan),

  2. offentliggöra planen, och

  3. ge in planen till nätmyndigheten.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. vad en nätutvecklingsplan ska innehålla och hur den ska tas fram,

  2. offentliggörandet av nätutvecklingsplanen och vilka uppgifter som ska offentliggöras tillsammans med planen, och

  3. undantag från kraven i 16 §.

SFS 2022:596

Investeringsplan för transmissionsnätsföretag

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett transmissionsnätsföretag att ta fram en investeringsplan och ge in den till nätmyndigheten.

SFS 2022:596

Laddinfrastruktur för elfordon

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett distributionsnätsföretag får inte äga, utveckla, förvalta eller driva en laddningspunkt. Detta gäller inte laddningspunkter som företaget innehar uteslutande för eget bruk.

SFS 2022:596

Regeringen får meddela föreskrifter om att nätmyndigheten får bevilja dispens i enskilda fall från förbudet i 19 §.

SFS 2022:596

Åtskillnad av distribution

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett distributionsnätsföretag som ingår i en koncern vars samlade elnät har minst 100 000 elanvändare

  1. ska ha en organisation och ett beslutsfattande som är åtskilda från företag som producerar eller handlar med el, och

  2. får inte ha en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare som samtidigt är styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som producerar eller handlar med el.

Med elanvändare avses i första stycket den som enligt avtal med distributionsnätsföretaget tar ut el från elnätet i en eller flera uttagspunkter.

SFS 2022:596

Ett distributionsnätsföretag som avses i 21 § får inte ge anställda i ledande ställning i nätföretaget löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som producerar eller handlar med el.

SFS 2022:596

Ett distributionsnätsföretag som avses i 21 § och dess moderföretag ska se till att nätföretaget har den faktiska beslutanderätten när det gäller de tillgångar som nätföretaget behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av nätet och att den beslutanderätten är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen.

Trots första stycket får distributionsnätsföretagets ägare ha sådan insyn och utöva sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i nätföretaget. Ett moderföretag får dock ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av ledningsnät endast om instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag.

SFS 2022:596

Ett distributionsnätsföretag som ingår i samma koncern som ett företag som producerar eller handlar med el ska ha en övervakningsplan och se till att planen följs.

SFS 2022:596

Ett distributionsnätsföretag ska i en övervakningsplan enligt 24 §

  1. ange vilka åtgärder som distributionsnätsföretaget ska vidta för att förhindra diskriminerande beteende gentemot andra aktörer på elmarknaden, och

  2. särskilt ange de särskilda skyldigheter som företagets anställda har för att förhindra sådan diskriminering som avses i 1.

SFS 2022:596

Ett distributionsnätsföretag som ska ha en övervakningsplan enligt 24 § ska

  1. utse en övervakningsansvarig som

    1. självständigt bevakar att planen finns och följs,

    2. har de befogenheter och den tillgång till information som krävs för att utföra uppdraget, och

    3. årligen upprättar en rapport över de åtgärder som vidtagits enligt planen och ger in rapporten till nätmyndigheten, och

  2. offentliggöra den rapport som avses i 1 c.

SFS 2022:596

Om ett distributionsnätsföretag och ett företag som producerar eller handlar med el ingår i samma koncern, ska företagen när de vänder sig till enskilda elanvändare eller allmänheten ange sin identitet på ett sådant sätt att det tydligt framgår vilken verksamhet som vart och ett av företagen bedriver.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 24–27 §§ i fråga om distributionsnätsföretag vars ledningar i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el. Undantag får dock inte göras för distributionsnätsföretag som avses i 21 §.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten ska, på ansökan av ett företag som bedriver eller avser att bedriva distribution, ge ett bindande besked i frågan om huruvida företaget omfattas av undantag från kraven i 24–27 §§.

Beskedet får förenas med villkor. Villkoren ska framgå av beskedet.

SFS 2022:596

Åtskillnad av transmission

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett transmissionsnätsföretag ska vara oberoende av företag som producerar eller handlar med el eller naturgas.

SFS 2022:596

Den som ensam eller tillsammans med någon annan utövar kontroll över ett företag som producerar eller handlar med el eller naturgas får inte utöva kontroll över ett transmissionsnätsföretag eller använda någon rättighet gentemot företaget.

Den som ensam eller tillsammans med någon annan utövar kontroll över ett transmissionsnätsföretag får inte utöva kontroll över ett företag som producerar eller handlar med el eller naturgas eller använda någon rättighet gentemot företaget.

SFS 2022:596

Den som ensam eller tillsammans med någon annan får utse ledamöter till styrelsen eller motsvarande organ hos ett transmissionsnätsföretag får inte utöva kontroll över ett företag som producerar eller handlar med el eller använda någon rättighet gentemot företaget.

SFS 2022:596

Förbuden i 31 och 32 §§ gäller inte kontroll eller en rättighet som utövas av staten genom regeringen.

SFS 2022:596

Det som anges i 31 § om företag som producerar eller handlar med el gäller inte en elanvändare som själv producerar eller levererar el eller ensam eller tillsammans med någon annan kontrollerar ett företag som bedriver sådan verksamhet, om elanvändaren är nettoförbrukare och värdet av den el som elanvändaren säljer till någon annan är obetydligt i förhållande till elanvändarens näringsverksamhet i övrigt.

En elanvändare ska anses vara nettoförbrukare enligt första stycket om den genomsnittliga elförbrukningen är större än produktionen per år räknat. Vid beräkningen ska i produktionen ingå den el som elanvändaren själv producerar och elanvändarens andel i den el som produceras av ett företag som elanvändaren kontrollerar ensam eller tillsammans med någon annan.

SFS 2022:596

Trots 30–32 §§ får ett transmissionsnätsföretag bedriva sådan elproduktion som avses i 12 § andra stycket 2 och ingå i samma koncern som ett företag vars elproduktion uteslutande är knuten till driften av transmissionsnätsföretagets ledningsnät.

SFS 2022:596

En styrelseledamot, verkställande direktör, firmatecknare eller annan person med liknande ställning i ett transmissionsnätsföretag får samtidigt ha en motsvarande ställning i ett företag som producerar eller handlar med el endast om det sistnämnda företaget är ett sådant produktionsföretag som avses i 35 §.

SFS 2022:596

Om ett transmissionsnätsföretag ingår i en koncern där ett annat företag producerar eller handlar med el, får åtgärder som vidtas av företag i koncernen för att säkerställa att kraven i 30–32 och 36 §§ är uppfyllda inte innebära att personal eller kommersiellt känsliga uppgifter överförs från transmissionsnätsföretaget till ett företag som producerar eller handlar med el.

SFS 2022:596

Certifiering av transmissionsnätsföretag

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

I lagen (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för el finns bestämmelser om certifiering av transmissionsnätsföretag.

SFS 2022:596

Energilagring

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag får inte äga, utveckla, förvalta eller driva en energilagringsanläggning.

SFS 2022:596

Regeringen får meddela föreskrifter om att nätmyndigheten får bevilja dispens i enskilda fall från förbudet i 39 §.

SFS 2022:596

Förbud mot att försvåra efterfrågeflexibilitet

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag får inte ställa tekniska krav eller andra villkor som försvårar efterfrågeflexibilitet. Dock får de villkor ställas som behövs för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av ledningsnätet.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka tekniska krav som nätföretag får ställa i fråga om efterfrågeflexibilitet.

SFS 2023:238

Ersättning vid inmatning av el

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Den som har en elproduktionsanläggning har rätt till ersättning av det nätföretag till vars ledningsnät anläggningen är ansluten.

Ersättningen ska motsvara

  1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätföretagets ledningsnät, och

  2. värdet av den reduktion av nätföretagets avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till ett annat nätföretags ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten ska ta upp en tvist om vilken rätt till ersättning för inmatad el som finns enligt 43 §.

En tvist ska inte prövas om ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätföretaget skickat ett skriftligt ställningstagande till den berörda parten under partens senaste kända adress.

SFS 2022:596

Underlag och information om leveranssäkerheten i distributionsnäten

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett distributionsnätsföretag ska årligen

  1. upprätta en risk- och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet,

  2. upprätta en åtgärdsplan som visar hur leveranssäkerheten i det egna elnätet ska förbättras, och

  3. till nätmyndigheten ge in en redovisning som baseras på analysen och planen.

SFS 2022:596

Ett distributionsnätsföretag ska informera elanvändarna om

  1. leveranssäkerheten i elnätet,

  2. rätten till avbrottsersättning enligt 10 kap., och

  3. rätten till skadestånd enligt 11 kap.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. innehållet i samt redovisning och offentliggörande av analyser och åtgärdsplaner enligt 45 §,

  2. information till elanvändarna enligt 46 §,

  3. skyldighet att rapportera elavbrott till den myndighet som regeringen bestämmer, och

  4. undantag från kraven i 45 och 46 §§ i fråga om ledningar som i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten ska ge ett bindande besked om huruvida en ledning omfattas av undantag enligt 47 § 4, om innehavaren av ledningen eller den som avser att bygga den begär det.

Ett bindande besked får förenas med villkor. Villkoren ska framgå av beskedet.

SFS 2022:596

Redovisning av nätverksamhet

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Nätverksamhet ska ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Transmission och distribution ska redovisas var för sig.

SFS 2022:596

Redovisning av nätverksamhet som grundas på nätkoncession för område ska avse varje område för sig.

SFS 2022:596

Trots 50 § ska nätmyndigheten besluta att ett distributionsnätsföretags samtliga områden utan en lägsta tillåtna spänning ska redovisas samlat, om inte områdena sammantagna utgör en olämplig enhet för nätverksamhet.

Nätmyndigheten ska, om det behövs, fatta beslut i frågan om samlad redovisning när det finns ett beslut som har fått laga kraft och som innebär att

  1. en nätkoncession har beviljats,

  2. gränserna för en nätkoncession för område har ändrats,

  3. ett tillstånd till överlåtelse av en nätkoncession har beviljats, eller

  4. en nätkoncession har återkallats.

Nätmyndigheten får besluta om samlad redovisning även i andra fall, om det är motiverat med hänsyn till ändrade förhållanden.

SFS 2022:596

I ett beslut om samlad redovisning eller om ändring av ett sådant beslut ska nätmyndigheten ange när den samlade redovisningen ska påbörjas eller upphöra.

SFS 2022:596

En nätkoncession för linje ska redovisas skilt från en nätkoncession för område utan en lägsta tillåtna spänning.

Om en nätkoncession för linje avser en ledning som organisatoriskt, tekniskt och funktionellt ingår i ett lokalnät och ledningen helt eller delvis är belägen inom koncessionsområdet, ska linjen dock redovisas inom ramen för områdeskoncessionen.

SFS 2022:596

En ledning som ingår i ett lokalnät ska redovisas som regionnät, om ledningen och regionnätet sammantagna utgör en organisatoriskt och tekniskt sammanhållen enhet.

SFS 2022:596

En nätkoncession för område med en lägsta tillåtna spänning ska redovisas tillsammans med nätföretagets nätkoncessioner för linje.

SFS 2022:596

En ledning som byggs och används av ett nätföretag med stöd av ett medgivande enligt 2 kap. 11 §, ska utifrån sin funktion redovisas som lokalnät eller regionnät hos det nätföretag som har fått medgivandet.

Nätföretaget ska inom sex månader från medgivandet meddela nätmyndigheten hur ledningen ska redovisas.

SFS 2022:596

I 4 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om avgifter för överföring av el för sådana nätkoncessioner som redovisas samlat.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

  1. ytterligare föreskrifter om redovisning av nätverksamhet, och

  2. föreskrifter om skyldighet att ge in redovisningshandlingar till nätmyndigheten.

Anmärkt författning:

F (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet.

SFS 2022:596

Revision av nätverksamhet

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Den som är revisor hos ett nätföretag ska

  1. göra en särskild granskning av redovisningen av nätverksamheten, och

  2. årligen i ett särskilt intyg avge ett utlåtande i frågan om huruvida redovisningen av nätverksamheten skett enligt gällande bestämmelser.

SFS 2022:596

Nätföretaget ska ge in det intyg som avses i 59 § 2 till nätmyndigheten.

SFS 2022:596

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om revision av nätverksamhet.

SFS 2022:596

Anslutning till elnätet och överföring av el

Kapitlet infört g. Lag 2022:596. Förutv. 4 kap. samtidigt upphävt. SFS2022-0596

Skyldighet att ansluta en anläggning till elnätet

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Den som har en nätkoncession ska på objektiva, icke-diskriminerande och i övrigt skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen eller ledningsnätet, om innehavaren av den elektriska anläggningen begär att den ska anslutas.

I fråga om lokalnät gäller anslutningsskyldigheten endast anläggningar inom koncessionsområdet.

SFS 2022:596

Avsteg från skyldigheten enligt 1 § får göras, om det

  1. saknas ledig kapacitet och inte finns förutsättningar att åtgärda kapacitetsbristen på ett sätt som är samhällsekonomiskt motiverat utan att förstärka ledningen eller ledningsnätet, eller

  2. finns andra särskilda skäl.

Trots första stycket får ett distributionsnätsföretag, i fråga om en anläggning för produktion av förnybar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt, göra avsteg från anslutningsskyldigheten endast om

  1. företaget underrättar den som begär anslutning om detta, och

  2. underrättelsen lämnas inom en månad från det att företaget har tagit emot begäran.

SFS 2022:596

Om någon vill ansluta en elektrisk anläggning till ett region- eller transmissionsnät i stället för till lokalnätet, får innehavaren av region- eller transmissionsnätet ansluta anläggningen endast om

  1. innehavaren av lokalnätet har medgett det, eller

  2. nätmyndigheten har beviljat tillstånd till anslutningen efter ansökan av innehavaren av region- eller transmissionsnätet.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten får bevilja ett sådant tillstånd som avses i 3 § 2 endast om det finns särskilda skäl.

SFS 2022:596

Anslutning inom skälig tid

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag som ska ansluta en anläggning enligt 1 § ska genomföra anslutningen inom skälig tid från det att företaget har tagit emot en begäran om anslutning. Tiden får vara längre än två år endast om det är nödvändigt med hänsyn till anslutningens omfattning och tekniska utformning eller det finns andra särskilda skäl.

SFS 2022:596

Standardiserade rutiner för anslutning

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska ha standardiserade rutiner för anslutning av elproduktionsanläggningar och energilagringsanläggningar. Sådana rutiner ska, så långt det är möjligt och ändamålsenligt, säkerställa en snabb och enkel anslutning.

SFS 2022:596

Uppgifter om villkor för anslutning

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om de allmänna villkor som företaget tillämpar för anslutning.

I samband med en begäran om en ny anslutning ska uppgifter om avgift och övriga villkor för anslutningen lämnas inom skälig tid.

SFS 2022:596

Tidsplaner för anslutning

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag som har tagit emot en begäran om anslutning av en elproduktionsanläggning ska ta fram en tidsplan för sin handläggning av ärendet och lämna planen till den som vill ansluta anläggningen.

När uppgifter enligt 7 § andra stycket lämnas i fråga om anslutning av en elproduktionsanläggning, ska nätföretaget även ange en tidsplan för anslutningen.

SFS 2022:596

Information om åtgärder som krävs för att förstärka elnätet

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag som har vägrat ansluta en anläggning till en ledning eller ett ledningsnät med hänvisning till att ledningen eller nätet saknar kapacitet, ska mot skälig ersättning ge den som begär det information om vilka åtgärder som krävs för att anslutningen ska kunna genomföras.

Om anläggningen är en laddningspunkt, ska nätföretaget utan särskild begäran lämna informationen tillsammans med meddelandet om att anslutning vägras. Nätföretaget ska lämna informationen utan ersättning.

SFS 2022:596

Anslutningsavgifter

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Avgiften för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät ska utformas så att nätkoncessionshavarens skäliga kostnader för anslutningen täcks. Särskild hänsyn ska tas till anslutningspunktens geografiska läge och den avtalade effekten i anslutningspunkten.

Om staten enligt ett avtal med ett nätföretag har finansierat åtgärder som är nödvändiga för att öka elnätets kapacitet för att underlätta anslutningen av anläggningar för produktion av förnybar el, ska avgiften för anslutning utformas så att den som vill ansluta en anläggning ersätter nätföretagets kostnader för sådana åtgärder i den del som svarar mot anläggningens andel av den totala kapacitetsökningen. Detta gäller även om nätkoncessionen överlåts.

SFS 2022:596

En elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere ska inte betala någon avgift för att ansluta en produktionsanläggning som

  1. producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt, och

  2. ansluts

    1. där en anläggning för användning av el redan är ansluten, och

    2. med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt.

SFS 2022:596

Principer för kostnadsfördelning

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska offentliggöra principer för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska fördelas vid anslutning till elnätet.

SFS 2022:596

Tvister om anslutning till elnätet

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Nätmyndigheten ska ta upp en tvist om vilka skyldigheter en nätkoncessionshavare har enligt 1 § eller ett nätföretag har enligt 5 eller 9 §.

En tvist ska inte prövas, om ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren eller nätföretaget skickat ett skriftligt ställningstagande till den berörda parten under partens senaste kända adress.

Rättsfall:

En offert utgör ett skriftligt ställningstagande enl. 4 st. när villkoren överensstämmer med utförd anslutning och krav i faktura R 2009:39.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten ska fatta sitt slutliga beslut i ett ärende enligt 13 § inom två månader från det att ansökan om prövning kommit in till myndigheten. Om myndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet, får myndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet ska kunna avgöras.

Nätmyndighetens beslut gäller omedelbart.

SFS 2022:596

Återinkoppling och höjning av avtalad effekt

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Det som anges i detta kapitel om anslutning av en elektrisk anläggning till en ledning eller ett ledningsnät gäller också återinkoppling av en befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i en anslutningspunkt.

SFS 2022:596

Skyldighet att överföra el

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

En nätkoncessionshavare är skyldig att överföra el för någon annans räkning på objektiva, icke-diskriminerande och i övrigt skäliga villkor.

Rättsfall:

Fråga om återbetalning av felaktigt påförd avgift prövas av allmän domstol H 1990:602 – När prisregleringsnämnden för elektrisk ström inte meddelat något beslut om strömpris, ansågs allmän domstol med hänsyn till grunden för talan ej behörig att pröva fråga om förpliktande för kommun att återbetala för mycket uttagna elförbrukningsavgifter H 1994:442 – Statens energimyndighet ej exklusivt behörig att pröva frågor om nättariffers skälighet H 2006:410 – Vid anslutning till befintligt elnät som krävde förstärkning fick den anslutande kunden bära viss del av kostnaden R 2008:32.

SFS 2022:596

Rätt att använda elnätet inom Sverige

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska utforma sina villkor för överföring av el så att en betald anslutningsavgift ger rätt att använda elnätet inom Sverige, med undantag för utlandsförbindelser med en spänning som understiger 220 kilovolt.

SFS 2022:596

God kvalitet på överföringen av el

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretags överföring av el för någon annans räkning ska ha god kvalitet.

Nätföretaget ska avhjälpa brister i överföringen i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innebörden av att överföringen av el har god kvalitet.

SFS 2022:596

Funktionskrav vid överföring av el

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska se till att avbrott i överföringen av el till en elanvändare aldrig överstiger tjugofyra timmar eller den kortare tid som följer av 18 § eller av föreskrifter som meddelats med stöd av 19 §.

Detta gäller inte om nätföretaget visar att avbrottet beror på ett hinder utanför företagets kontroll som företaget inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder det inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet i 20 §.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten får i det enskilda fallet bevilja dispens från kravet i 20 § i en del av ett koncessionsområde om

  1. kravet är oskäligt betungande med hänsyn till nätföretagets ekonomiska situation, eller

  2. det finns synnerliga skäl.

Dispens får ges i sammanlagt högst tre år.

SFS 2022:596

Uppgifter om villkor för överföring

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska

  1. utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om avgifter och övriga villkor för överföring av el, och

  2. offentliggöra sådana uppgifter.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att lämna uppgifter till nätmyndigheten om avgifter och övriga villkor för överföring av el.

SFS 2022:596

Ett nätföretag ska informera elanvändarna om

  1. hur avgifterna för överföring av el är utformade, och

  2. vilka möjligheter elanvändarna har att påverka sina kostnader för överföring av el genom att välja andra avtalsvillkor eller ändra förbrukningsmönster.

SFS 2022:596

Allmänt om avgifter för överföring av el

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska utforma sina avgifter för överföring av el på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur avgifterna för överföring av el ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och elanvändning.

SFS 2022:596

Avgift för lokal distribution

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

En avgift för överföring av el på ett lokalnät får inte utformas med hänsyn till var en anslutning finns inom ett koncessionsområde.

Om ett eller flera koncessionsområden slås samman helt eller delvis, ska avgifterna för det nya området vara enhetliga senast tre år efter sammanslagningen.

SFS 2022:596

I områden som redovisas samlat enligt 3 kap. 51 § ska enhetliga avgifter för överföring av el på ett lokalnät tillämpas från den dag som nätmyndigheten beslutar. Den dagen får inte infalla senare än fem år från beslutet om samlad redovisning eller beslutet om ändring av ett sådant beslut.

SFS 2022:596

När detta kapitel tillämpas ska en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje anses omfattas av nätkoncessionen för område, om samlad redovisning sker enligt 3 kap. 53 § andra stycket.

SFS 2022:596

Trots 28 och 29 §§ får inom ett koncessionsområde eller inom flera koncessionsområden som redovisas samlat särskilda avgifter för överföring av el gälla för en begränsad krets av elanvändare, om

  1. det behövs för att utveckla sådana avgifter för överföring av el som främjar ett effektivt utnyttjande av elnätet, och

  2. nätföretaget har informerat nätmyndigheten.

Sådana avgifter får inte tillämpas under en längre tid än tre år utan tillstånd av nätmyndigheten.

SFS 2022:596

Nätmyndigheten ska bevilja tillstånd enligt 31 § andra stycket, om avgifterna

  1. uppfyller kraven i 16 och 26 §§, och

  2. behöver tillämpas under en längre tid än tre år med hänsyn till det ändamål som anges i 31 § första stycket 1.

Tillstånd ska beviljas för viss tid.

SFS 2022:596

Avgift för regional distribution

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

På ett regionnät får en avgift för överföring av el för varje spänningsnivå inte utformas med hänsyn till var en uttagspunkt finns i förhållande till nätets anslutning till ett annat nätföretags region- eller transmissionsnät.

SFS 2022:596

Om en avgift för överföring av el på ett regionnät avser en elektrisk anläggning som tar ut el direkt från en transformator på ett regionnät, ska avgiften utformas med utgångspunkt i avgiften för spänningsnivån omedelbart före transformatorn med ett skäligt tillägg för nedtransformeringen.

SFS 2022:596

Avgiften för överföring av el på ett regionnät inom varje normalt spänningsintervall ska utformas utifrån de samlade kostnader som nätföretaget har för regionnät i Sverige i den utsträckning som kostnaderna kan hänföras till spänningsintervallet.

Den del av de beräknade kostnaderna som avser betalning för överföring på transmissionsnät och på andra regionnät ska dock läggas till grund för avgiften endast i den utsträckning som kostnaderna avser nätföretagets kostnader för regionnät inom den nätregion där den ledning finns som avgiften tas ut på.

SFS 2022:596

Avgift för transmission

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

På ett transmissionsnät får avgiften för överföring av el utformas med hänsyn till var på nätet en anslutningspunkt finns.

SFS 2022:596

Avgifter från småskalig elproduktion

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Trots 26–36 §§ ska avgiften för inmatning av el från en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt motsvara endast den årliga kostnaden för sådan mätning, registrering, beräkning och rapportering som nätföretaget är skyldigt att utföra enligt 6 kap. eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till det kapitlet.

Om flera sådana anläggningar finns i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska anläggningarna betraktas som separata anläggningar när första stycket tillämpas.

SFS 2022:596

Trots 26–37 §§ ska en elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere och producerar el som kan matas in med en effekt om högst 43,5 kilowatt inte betala någon avgift för inmatningen.

SFS 2022:596

Tvister om avgifter vid småskalig elproduktion

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Nätmyndigheten ska ta upp en tvist om avgiftens storlek enligt 37 § eller avgiftsbefrielse enligt 38 §.

En tvist ska inte prövas, om ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätföretaget skickat ett skriftligt ställningstagande till den berörda parten under partens senaste kända adress.

SFS 2022:596

Hantering av klagomål

Rubriken införd g. Lag 2023:238. SFS2023-0238

Ett nätföretag ska ha fastställda rutiner för hanteringen av klagomål från kunder som är konsumenter.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 40 § upphävd g. Lag 2023:238.

SFS 2023:238

Information om avtalsvillkor och andra uppgifter

Rubriken införd g. Lag 2023:238. SFS2023-0238

Ett avtal mellan en konsument och ett nätföretag ska innehålla uppgifter om

  1. nätföretagets namn, adress, telefonnummer och webbplats,

  2. när avtalet träffas och dess giltighetstid,

  3. nätföretagets åtagande gentemot konsumenten,

  4. villkoren för fakturering och betalning,

  5. villkoren för uppsägning av avtalet,

  6. villkoren för ersättning om nätföretaget inte uppfyller sitt åtagande enligt avtalet,

  7. var konsumenten kan hitta information om nätföretagets priser och övriga villkor, och

  8. hur konsumentrelaterad information tillhandahålls.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 41 § upphävd g. Lag 2023:238.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken konsumentrelaterad information ett nätföretag ska tillhandahålla och hur informationen ska tillhandahållas.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 42 § upphävd g. Lag 2023:238.

SFS 2023:238

Fakturering och information som nätföretag ska lämna till elanvändare

Rubriken införd g. Lag 2023:238. SFS2023-0238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om nätföretags fakturering av elanvändare och om skyldighet för nätföretag att lämna viss information till elanvändaren i samband med fakturering.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 43 § upphävd g. Lag 2023:238.

SFS 2023:238

Ett nätföretag får inte ta ut någon avgift för att tillhandahålla elanvändaren fakturor och information enligt 43 §.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 44 § upphävd g. Lag 2023:238.

SFS 2023:238

Om ett nätföretag tillämpar ett system med förskottsbetalning, ska villkoren vara skäliga.

SFS 2023:238

Förhandsprövning av villkor

Rubriken införd g. Lag 2023:238. SFS2023-0238

Ett nätföretag får inte ingå avtal i frågor om anslutning till elnätet eller överföring av el förrän de metoder som ska användas för att utforma avtalsvillkoren har prövats av nätmyndigheten. Prövningen ska dock inte omfatta metoder för att utforma avgifter för anslutning eller överföring.

SFS 2023:238

Nätmyndigheten ska godkänna de metoder som ska prövas enligt 46 §, om de kan antas leda till att villkoren i avtalen blir objektiva och icke-diskriminerande.

Om nätmyndigheten inte godkänner en metod, ska myndigheten ange i beslutet hur villkoren i stället ska utformas.

Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

SFS 2023:238

Intäktsram för nätverksamhet

Kapitlet infört g. Förutv. 5 kap. samtidigt upphävt. SFS2018-1448

Intäktsramens storlek

Rubriken införd g. SFS2018-1448

En nätverksamhet ska för en tillsynsperiod ha en bestämd intäktsram som inte ska vara större än vad som behövs för att

  1. täcka kostnader för driften av en nätverksamhet som har likartade objektiva förutsättningar och bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt,

  2. täcka avskrivningar, och

  3. ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar.

Med kapitalbas avses det kapital som krävs för att bedriva verksamheten.

SFS 2018:1448

Tillsynsperioden

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Tillsynsperioden ska vara fyra kalenderår, om det inte finns särskilda skäl för en annan tidsperiod.

SFS 2018:1448

Intäktsramens bestämmande

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Nätmyndigheten ska besluta om intäktsram senast två månader innan tillsynsperioden börjar.

Det ska framgå av beslutet vilka uppgifter och metoder som använts för att bestämma intäktsramen.

SFS 2018:1448

En nätkoncessionshavare ska lämna de uppgifter till nätmyndigheten som myndigheten behöver för att bestämma intäktsramen.

SFS 2018:1448

Om en nätkoncessionshavare inte lämnar uppgifter enligt 4 §, ska nätmyndigheten bestämma en intäktsram som är skälig med hänsyn till uppgifterna i ärendet.

SFS 2018:1448

Kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. vad som ska anses vara kostnader för driften av en nätverksamhet som har likartade objektiva förutsättningar och bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt när intäktsramen bestäms, och

  2. hur sådana kostnader ska beräknas.

SFS 2018:1448

Kapitalkostnader

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som nätkoncessionshavaren använder för att bedriva nätverksamheten och med hänsyn till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden.

En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot nätkoncessionshavaren att bortse från tillgången.

SFS 2018:1448

upphävd genom

SFS 2018:1448

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

  1. ytterligare föreskrifter om hur kapitalbasen ska beräknas,

  2. föreskrifter om beräkningen av avskrivningar och en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar.

SFS 2018:1448

Kvaliteten i nätverksamheten

Rubriken införd g. SFS2018-1448

När intäktsramen bestäms ska hänsyn tas till kvaliteten i nätverksamheten. En sådan bedömning får medföra en ökning eller minskning av avkastningen på kapitalbasen.

Anmärkt författning:

F (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet.

SFS 2018:1448

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med kvaliteten i nätverksamheten.

SFS 2018:1448

Effektivt utnyttjande av elnätet

Rubriken införd g. SFS2018-1448

När intäktsramen bestäms ska hänsyn tas till i vilken utsträckning nätverksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med eller bidrar till ett effektivt utnyttjande av elnätet. En sådan bedömning får medföra en ökning eller minskning av avkastningen på kapitalbasen.

SFS 2018:1448

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet.

SFS 2018:1448

Användning av flexibilitetstjänster

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

När intäktsramen bestäms ska hänsyn tas till i vilken utsträckning flexibilitetstjänster används och förbättrar effektiviteten i nätverksamheten. Bedömningen får medföra en ökning eller minskning av intäktsramen.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav som ska vara uppfyllda för att flexibilitetstjänster ska anses förbättra effektiviteten i nätverksamheten.

SFS 2022:596

Intäktsram för lokalnät

Rubriken införd g. SFS2018-1448

En intäktsram för intäkter från ett lokalnät ska bestämmas för varje koncessionsområde för sig.

Om nätmyndigheten enligt 3 kap. 51 § har beslutat att flera nätkoncessioner för område ska redovisas samlat, ska dock de områdena anses vara ett koncessionsområde när intäktsramen bestäms.

SFS 2022:596

Om en nätkoncession för linje innefattas i redovisningen av en nätkoncession för område enligt 3 kap. 53 § andra stycket, ska koncessionerna anses vara en nätkoncession för område när intäktsramen bestäms.

SFS 2022:596

Intäktsram för regionnät

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2022:596. SFS2022-0596

En intäktsram ska bestämmas för intäkter från en nätkoncessionshavares regionnät i Sverige.

SFS 2022:596

Intäktsram för transmissionsnät

Rubriken införd g. SFS2018-1448

En intäktsram ska bestämmas för intäkter från ett transmissionsnät.

SFS 2018:1448

Om ett transmissionsnätsföretag är systemansvarig myndighet, ska den del av verksamheten som inte kan hänföras till en viss kund eller kundkategori anses ingå i företagets nätverksamhet när intäktsramen bestäms.

SFS 2018:1448

Om ett transmissionsnätsföretag deltar i ett europeiskt samarbete som syftar till att utveckla och vidmakthålla en fungerande europeisk marknad för el, ska även den verksamheten anses ingå i företagets nätverksamhet när intäktsramen bestäms.

SFS 2018:1448

Om ett transmissionsnätsföretag är en statlig myndighet och har finansierat en förstärkning av elnätet enligt ett sådant avtal som avses i 4 kap. 10 § andra stycket, ska, när intäktsramen bestäms, företagets kostnader med anledning av avtalet anses ha uppstått i företagets nätverksamhet.

SFS 2022:596

Omprövning av intäktsramen under tillsynsperioden

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Nätmyndigheten får under tillsynsperioden ändra intäktsramen, om nätkoncessionshavaren har ansökt om det och

  1. det finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av ramen vid en omprövning efter tillsynsperioden, eller

  2. det annars finns särskilda skäl.

En ansökan om omprövning under tillsynsperioden ska handläggas skyndsamt.

SFS 2018:1448

Nätmyndigheten ska ompröva ett beslut om intäktsram under tillsynsperioden och ändra ramen, om

  1. nätkoncessionshavaren har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och detta har inverkat på ramens storlek,

  2. ramen av någon annan anledning har bestämts på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta har inverkat på ramens storlek, eller

  3. det annars finns särskilda skäl.

Vid en omprövning enligt första stycket 1 får intäktsramen ökas endast om det finns särskilda skäl.

SFS 2018:1448

Omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Nätmyndigheten ska ompröva intäktsramen efter tillsynsperiodens slut, om det finns skäl att anta att ramen ska vara större eller mindre med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter det att den bestämdes.

Vid en omprövning ska nätmyndigheten senast tio månader efter tillsynsperiodens slut

  1. fatta ett slutligt beslut i frågan om ändring av intäktsramen, om det inte finns särskilda hinder, eller

  2. informera nätkoncessionshavaren om att det slutliga beslutet i ändringsfrågan kommer att fattas vid en senare tidpunkt.

Om myndigheten fattar sitt slutliga beslut i ändringsfrågan senare än tio månader efter tillsynsperiodens slut utan att ha informerat enligt andra stycket 2, får beslutet inte innebära någon nackdel för nätkoncessionshavaren.

SFS 2018:1448

Vid en omprövning enligt 22 § ska nätmyndigheten

  1. utgå från de uppgifter och metoder som använts för att bestämma intäktsramen och som framgår av det beslut om intäktsram som gäller för nätkoncessionshavaren,

  2. kontrollera om de antaganden som legat till grund för att bestämma ramen överensstämmer med det faktiska utfallet för tillsynsperioden, och

  3. ändra ramen i den utsträckning det är motiverat av att det faktiska utfallet för tillsynsperioden avviker från de antaganden som legat till grund för att bestämma ramen.

SFS 2018:1448

Utöver det som anges i 23 § 3 ska intäktsramen ändras, om

  1. nätkoncessionshavaren har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och detta har inverkat på ramens storlek, eller

  2. ramen av någon annan anledning har bestämts på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta har inverkat på ramens storlek.

I fall som avses i första stycket 1 får intäktsramen ökas endast om det finns särskilda skäl.

SFS 2018:1448

upphävd genom

SFS 2018:1448

Omprövning till följd av att en intäktsram har ändrats för en annan nätkoncessionshavare

Rubriken införd g. SFS2018-1448

När en allmän förvaltningsdomstol har ändrat en intäktsram för en nätkoncessionshavare ska nätmyndigheten ompröva det beslut om intäktsram som gäller för en annan nätkoncessionshavare om denne

  1. ansöker om omprövning inom tre månader efter det att domstolens avgörande fått laga kraft, och

  2. anför att de förhållanden som domstolen lagt till grund för ändring i det tidigare avgörandet finns även i fråga om sökandens intäktsram.

SFS 2018:1448

Omprövning till följd av att intäktsramen har ändrats i fråga om en tidigare tillsynsperiod

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Om nätmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol har ändrat intäktsramen i fråga om en tillsynsperiod som har gått till ända och det avgörandet har fått laga kraft, ska nätmyndigheten ompröva ett beslut om intäktsram för en senare tillsynsperiod och göra de ändringar som den ändrade ramen motiverar.

SFS 2018:1448

Avvikelser från intäktsramen

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under tillsynsperioden har varit större än intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att ramen för en efterföljande tillsynsperiod ska minskas med ett belopp som motsvarar överskottet.

SFS 2018:1448

Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under tillsynsperioden har överstigit intäktsramen med mer än fem procent, ska nätmyndigheten besluta att ramen för den närmast följande tillsynsperioden ska minskas med ett överdebiteringstillägg.

Beräkningen av överdebiteringstillägget ska grundas på den del av de samlade intäkterna från nätverksamheten som överstiger intäktsramen.

Överdebiteringstillägget ska beräknas efter en räntesats som motsvarar den genomsnittliga referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som under tillsynsperioden fastställts av Riksbanken med ett tillägg av femton procentenheter.

SFS 2018:1448

Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under en tillsynsperiod har varit mindre än intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att nätkoncessionshavaren under den närmast följande tillsynsperioden från nätverksamheten får uppbära ett belopp som motsvarar underskottet.

Det belopp som nätmyndigheten beslutar ska inte anses vara intäkter från nätverksamheten vid avstämning mot intäktsramen för den närmast följande tillsynsperioden. Detta gäller dock endast i den utsträckning intäkterna från nätverksamheten annars skulle överstiga intäktsramen.

SFS 2018:1448

När det gäller en nätverksamhet som i fråga om tillsynsperioden 2020–2023 har ett särskilt investeringsutrymme enligt lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, ska 29 § första stycket inte tillämpas i fråga om ett underskott i förhållande till intäktsramen för den tillsynsperioden och 29 § andra stycket inte tillämpas vid avstämning mot intäktsramen.

SFS 2021:312

Beräkning av intäkter

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Om ett transmissionsnätsföretag är en statlig myndighet och har finansierat en förstärkning av elnätet enligt ett sådant avtal som avses i 4 kap. 10 § andra stycket, ska intäkter med anledning av avtalet anses vara intäkter från överföring av el vid avstämning mot intäktsramen.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur nätkoncessionshavarnas intäkter under en tillsynsperiod ska beräknas vid avstämning mot intäktsramen.

SFS 2018:1448

Besluts giltighet

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Ett beslut av nätmyndigheten enligt 3, 20, 21, 22, 25, 26, 27 eller 28 § gäller omedelbart.

SFS 2018:1448

Intäktsram vid överlåtelse av nätkoncession

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Om en nätkoncessionshavare överlåter en nätkoncession, ska vid tillämpningen av detta kapitel den intäktsram som gäller för koncessionen fortsätta att gälla efter överlåtelsen och den nya nätkoncessionshavaren träda in i överlåtarens ställe.

Om intäktsramen är en gemensam ram för den överlåtna koncessionen och en annan nätkoncession, ska överlåtaren och den nya nätkoncessionshavaren fördela ramen proportionerligt i förhållande till hur stor del av kapitalbasen som överlåtits och på samma sätt fördela intäkter som överstiger eller understiger intäktsramen och överdebiteringstillägg. Fördelningen får dock göras på ett annat sätt, om det finns särskilda skäl.

SFS 2018:1448

En fördelning enligt 33 § andra stycket ska godkännas före överlåtelsen. Fråga om godkännande prövas av nätmyndigheten. Regeringen ska dock pröva frågan, om ärendet avser en utlandsförbindelse.

Ett förslag till fördelning ska lämnas in till nätmyndigheten tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget.

SFS 2018:1448

Ett ärende om godkännande av en fördelning enligt 34 § ska handläggas skyndsamt.

SFS 2018:1448

Ändring av koncessionsgränser

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Om nätmyndigheten ändrar gränserna för en nätkoncession för område enligt 2 kap. 38 §, ska myndigheten besluta om den fördelning av berörda intäktsramar som är proportionerlig i förhållande till hur stor del av kapitalbasen som är hänförlig till gränsändringen och på samma sätt fördela intäkter som överstiger eller understiger intäktsramen och överdebiteringstillägg. Fördelningen får dock göras på ett annat sätt, om det finns särskilda skäl.

SFS 2021:741

Skyldighet att lämna uppgifter

Rubriken införd g. SFS2018-1448

En nätkoncessionshavare ska till nätmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för en prövning enligt 21, 22, 26 och 36 §§.

SFS 2018:1448

Förseningsavgift

Rubriken införd g. SFS2018-1448

En nätkoncessionshavare ska betala en förseningsavgift på 100 000 kronor till staten, om koncessionshavaren inte inom den tid som anges i föreskrifter som har meddelats i anslutning till 4 § lämnar de uppgifter som behövs för att bestämma intäktsramen.

Om uppgifterna inte har kommit in inom två månader från det att nätmyndigheten skickade ett meddelande till nätkoncessionshavaren med information om beslutet att ta ut avgift enligt första stycket, ska koncessionshavaren betala en ny förseningsavgift på 100 000 kronor.

SFS 2018:1448

En förseningsavgift enligt 38 § ska efterskänkas helt eller delvis, om underlåtenheten är liten med hänsyn till de uppgifter som nätmyndigheten behöver för att bestämma intäktsramen eller till förseningens längd.

Förseningsavgiften ska efterskänkas helt, om

  1. underlåtenheten är ursäktlig med hänsyn till omständigheter som nätkoncessionshavaren inte har kunnat råda över, eller

  2. det annars är oskäligt att ta ut den.

Om det som förekommit i ärendet föranleder det, ska frågan om att efterskänka en avgift tas upp även om något yrkande om detta inte har gjorts.

SFS 2018:1448

Nätmyndigheten ska besluta att ta ut förseningsavgift från en nätkoncessionshavare, om det enligt 38 och 39 §§ finns förutsättningar för att ta ut avgiften. När myndigheten har beslutat att ta ut en avgift, ska myndigheten skicka ett meddelande med information om beslutet till koncessionshavaren.

SFS 2018:1448

Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

SFS 2018:1448

Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning enligt 41 § inte behöver ske för mindre belopp när det gäller förseningsavgift enligt detta kapitel.

SFS 2018:1448

Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har fått laga kraft.

Om ett företag har rätt att få tillbaka en betald förseningsavgift på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans storlek ska 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas.

SFS 2018:1448

Mätning av överförd el

Kapitlet infört g. Lag 2022:596. Förutv. 6 kap. upphävt g. Lag 2002:121. SFS2022-0596

Skyldighet att mäta överförd el

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska mäta och registrera mängden överförd el.

Anmärkt författning:

F (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. mätning och registrering enligt 1 §,

  2. skyldighet för nätföretag att beräkna mängden överförd el, och

  3. de funktionskrav som mätsystem och mätutrustning ska uppfylla.

SFS 2022:596

Rapportering av mätresultat

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska på begäran rapportera resultaten av de mätningar som görs enligt 1 § till ett företag som elanvändaren eller elproducenten har utsett. På begäran av elanvändaren ska nätföretaget även lämna uppgifter om elanvändarens historiska elförbrukning till ett företag som elanvändaren har utsett.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att rapportera

  1. mätresultat, och

  2. beräkningar av mängden överförd el.

SFS 2022:596

Kostnader för mätning

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

En elanvändare som begär att elförbrukningen ska mätas på något annat sätt än enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 § 1 ska av nätföretaget debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen av elanvändarens förbrukning då kräver en annan mätutrustning än vid mätning enligt de nämnda föreskrifterna, ska elanvändaren betala kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten.

En elanvändare får inte debiteras merkostnader för att den har

  1. ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme, eller

  2. begärt att nätföretaget ska lämna information som visar elanvändarens förbrukning per timme.

SFS 2022:596

Ett nätföretag ska debitera en elproducent kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i inmatningspunkten hos elproducenten. Detta gäller dock inte de elproducenter som avses i 4 kap. 37 §.

SFS 2022:596

Ett nätföretag får debitera enskilda elanvändare och elproducenter kostnader för mätning endast i den utsträckning som anges i 5 och 6 §§.

SFS 2022:596

Tvister om kostnader för mätning

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Nätmyndigheten ska ta upp en tvist om vilka kostnader som ska debiteras enligt 5 eller 6 §.

En tvist ska dock inte prövas om ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätföretaget skickat ett skriftligt ställningstagande till den berörda parten under partens senaste kända adress.

SFS 2022:596

Installation av nya mätare

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Ett nätföretag ska se till att elanvändare får lämplig information i samband med installation av nya mätare.

SFS 2022:596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna information enligt 9 §.

SFS 2022:596

Kommunala elföretag

En sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–6 §§ kommunallagen (2017:725) får, trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, utanför kommunens område bedriva

  1. produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet, eller

  2. nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet.

SFS 2017:740

Om en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 26 §§ kommunallagen (2017:725) bedriver sådan verksamhet som avses i 1 § 1, ska verksamheten drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt.

SFS 2017:740

Övergripande systemansvar och balansansvar

Kapitlet infört g. Lag 2023:238. Förutv. 8 kap. samtidigt upphävt. SFS2023-0238

Övergripande systemansvar

Den myndighet som regeringen bestämmer har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el (systemansvarig myndighet).

Anmärkt författning:

Enl. F (2023:241) om det nationella elsystemet ska Svenska kraftnät vara systemansvarig myndighet enl. denna §. – Lag (2003:436) om effektreserv (gäller enl. Lag 2016:422 t.o.m. 15 mars 2025). – F (2016:423) om effektreserv.

SFS 2023:238

Särskilda åtgärder för att öka eller minska produktionen eller förbrukningen av el

I den utsträckning som det behövs för att den systemansvariga myndigheten ska kunna utöva det övergripande systemansvaret får myndigheten beordra

  1. balansansvariga att öka eller minska produktionen eller förbrukningen av el, och

  2. elproducenter att öka eller minska produktionen av el.

Anmärkt författning:

F (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare.

SFS 2023:238

Den som enligt 2 § ska öka eller minska produktionen eller förbrukningen av el har rätt att av den systemansvariga myndigheten få marknadsmässig ersättning för ökningen eller minskningen.

SFS 2023:238

Den systemansvariga myndigheten beslutar om ersättning enligt 3 §.

SFS 2023:238

Om det övergripande systemansvaret inte kan utövas med åtgärder enligt 2 §, får den systemansvariga myndigheten i den utsträckning som behövs beordra nätföretag att begränsa eller avbryta överföring av el till elanvändare.

I den utsträckning det övergripande systemansvaret medger det ska begränsningen eller avbrytandet genomföras så att samhällsviktiga elanvändare prioriteras.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de åtgärder som får vidtas enligt 2 och 5 §§.

SFS 2023:238

Skyldighet att lämna uppgifter till den systemansvariga myndigheten

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för balansansvariga och innehavare av elektriska anläggningar att till den systemansvariga myndigheten lämna de uppgifter om produktion, överföring eller förbrukning av el som behövs för utövandet av det övergripande systemansvaret.

SFS 2023:238

Tjänster med anknytning till det övergripande systemansvaret

Den systemansvariga myndigheten ska anskaffa tjänster med anknytning till det övergripande systemansvaret från elproducenter på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.

Myndigheten får inte med hänvisning enbart till kraftslag ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla tjänster med anknytning till det övergripande systemansvaret.

SFS 2023:238

Driftsäkerhet

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana generellt tillämpliga krav för anslutning av anläggningar till elnätet som avses i

  1. artikel 7.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer, i den ursprungliga lydelsen,

  2. artikel 6.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/1388 av den 17 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter för anslutning av förbrukare, i den ursprungliga lydelsen, och

  3. artikel 5.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/1447 av den 26 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av system för högspänd likström och likströmsanslutna kraftparksmoduler, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kontroll, provning, besiktning eller andra krav för att säkerställa driftsäkerheten hos det nationella elsystemet när det gäller

  1. elektriska anläggningar,

  2. anordningar avsedda att anslutas till en elektrisk anläggning,

  3. elektrisk materiel, och

  4. elektriska installationer.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant datautbyte som avses i artikel 40.5 i kommissionens förordning (EU) 2017/1485 av den 2 augusti 2017 om fastställande av riktlinjer för driften av elöverföringssystem, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2023:238

Krav på balansansvar

En elleverantör får leverera eller ta emot el endast i en leveranspunkt där någon har åtagit sig balansansvaret.

Detta gäller dock inte under den tidsfrist som anges i 33 § första stycket.

SFS 2023:238

En leverantör av aggregeringstjänster får tillhandahålla sådana tjänster i en leveranspunkt endast om någon har åtagit sig ett balansansvar i leveranspunkten som särskilt avser de obalanser som tjänsterna kan medföra.

SFS 2023:238

Avtal om balansansvar

Den som åtar sig balansansvar ska ingå avtal dels med den systemansvariga myndigheten, dels med den som enligt 22 § utför avräkningen mellan de balansansvariga.

Villkoren i avtalen ska vara objektiva och icke-diskriminerande.

SFS 2023:238

Ett avtal enligt 14 § mellan den balansansvarige och den systemansvariga myndigheten ska innehålla ett åtagande av den balansansvarige

  1. att säkerställa balans mellan tillförsel och uttag av el, och

  2. att betala en ersättning till den systemansvariga myndigheten om balansansvaret omfattar sådana obalanser som kan uppkomma genom tillhandahållande av tjänster för efterfrågeflexibilitet.

Ersättning enligt första stycket 2 ska motsvara sådana kostnader som myndigheten enligt 26 § första stycket ska kompensera elleverantörer för.

SFS 2023:238

När det gäller tillhandahållande av tjänster för efterfrågeflexibilitet ska metoden för att beräkna omfattningen av balansansvaret enligt 13 § eller den ersättning som avses i 15 § första stycket 2 utformas så att

  1. den inte hindrar aggregering eller efterfrågeflexibilitet,

  2. kompensationen för balansansvariga och elleverantörer avser endast de kostnader för att anskaffa el som uppkommer under aktiveringen av efterfrågeflexibiliteten, och

  3. hänsyn tas till de fördelar som aggregeringstjänsten kan innebära för någon annan som åtagit sig balansansvar eller som levererar el i leveranspunkten.

SFS 2023:238

Ett avtal enligt 14 § mellan balansansvariga och den som utför avräkningen mellan de balansansvariga ska innehålla villkoren för avräkningen.

SFS 2023:238

Förhandsprövning av villkor för balansansvar

Den systemansvariga myndigheten och den som utför avräkningen mellan de balansansvariga får inte ingå avtal enligt 14 § förrän de metoder som ska användas för att utforma avtalen har godkänts av nätmyndigheten.

SFS 2023:238

Nätmyndigheten ska godkänna de metoder som avses i 18 §, om metoderna kan antas leda till att villkoren i avtalen blir objektiva och icke-diskriminerande.

Nätmyndighetens beslut i fråga om godkännande gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

SFS 2023:238

Offentliggörande av villkor för balansansvar

Den systemansvariga myndigheten och den som utför avräkningen mellan de balansansvariga ska offentliggöra villkoren i sådana avtal som avses i 14 § och på begäran utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om villkoren.

SFS 2023:238

Anskaffning av produktionskapacitet för att fullgöra ett åtagande

En balansansvarig som använder någon annans produktionskapacitet särskilt för att fullgöra sina åtaganden enligt sådana avtal som avses i 14 § får inte ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla sådan kapacitet med hänvisning endast till kraftslag. Den balansansvarige ska anskaffa kapacitet på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.

SFS 2023:238

Balansavräkning

Den systemansvariga myndigheten ska ansvara för att avräkning sker mellan de balansansvariga. Myndigheten får uppdra åt någon annan att utföra avräkningen.

SFS 2023:238

En elleverantör som har levererat eller tagit emot el i en leveranspunkt där det saknas någon som är balansansvarig ska vid avräkning enligt 22 § anses som balansansvarig för leveranspunkten.

SFS 2023:238

Den som utför aggregeringstjänster i en leveranspunkt för vilken det saknas någon som har åtagit sig balansansvar för obalanser som tjänsterna kan medföra ska vid avräkning enligt 22 § anses ha åtagit sig ett sådant ansvar.

SFS 2023:238

Den som anses vara balansansvarig enligt 23 eller 24 § ska betala ersättning till den systemansvariga myndigheten enligt villkor som motsvarar villkor för balansansvariga enligt sådana avtal som avses i 14 §.

SFS 2023:238

Ersättning till elleverantörer

Den systemansvariga myndigheten ska ersätta elleverantörer som har anmält till myndigheten att de levererar el i en uttagspunkt för sådana kostnader för att anskaffa el som en leverantör av aggregeringstjänster orsakar genom att tillhandahålla tjänster för efterfrågeflexibilitet i uttagspunkten, om kostnaderna uppkommer under aktiveringen av efterfrågeflexibiliteten.

Ersättningen ska beräknas enligt grunder som anges i sådana avtal som avses i 15 §.

SFS 2023:238

Övertagande av balansansvar i en leveranspunkt

Ett övertagande av balansansvaret enligt 12 § i en leveranspunkt där någon har åtagit sig balansansvaret får, när det inte samtidigt sker ett byte av elleverantör, göras endast från och med den första dagen i en kalendermånad.

Balansansvaret får i ett sådant fall övertas endast om den elleverantör som vill byta balansansvarig har informerat nätföretaget om bytet senast en månad före övertagandet.

SFS 2023:238

Den systemansvariga myndigheten får i det enskilda fallet medge att balansansvaret i en leveranspunkt ska börja gälla tidigare än vad som följer av 27 §, om det finns särskilda skäl.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett nätföretag att sända underrättelser med anledning av en anmälan enligt 27 § andra stycket.

SFS 2023:238

Underrättelser om att balansansvaret upphör

Om den systemansvariga myndigheten får kännedom om att ett avtal enligt 14 § ska upphöra att gälla, ska myndigheten genast underrätta de nätföretag på vilkas ledningsnät de leveranspunkter är belägna för vilka balansansvaret kommer att upphöra. Detta gäller dock endast om det rör sig om ett avtal som har ingåtts med någon som i ett avtal med en elleverantör har åtagit sig balansansvaret i leveranspunkter där elleverantören levererar eller tar emot el.

SFS 2023:238

Den som i ett avtal med en elleverantör har åtagit sig balansansvaret i de leveranspunkter där elleverantören levererar eller tar emot el ska, när den får kännedom om att avtalet ska upphöra att gälla, utan dröjsmål underrätta den systemansvariga myndigheten och de nätföretag på vars ledningsnät de leveranspunkter är belägna där balansansvaret kommer att upphöra att gälla.

SFS 2023:238

Ett nätföretag som tar emot en underrättelse enligt 30 eller 31 § ska utan dröjsmål underrätta berörda elleverantörer om att balansansvaret kommer att upphöra.

SFS 2023:238

Återställande av balansansvar

En elleverantör som med omedelbar verkan förlorat sitt balansansvar får återställa balansansvaret inom en tidsfrist om tio vardagar, dock högst femton kalenderdagar. Tidsfristen börjar löpa dagen efter den dag då elleverantören har tagit del av eller haft möjlighet att ta del av den först mottagna underrättelsen enligt 32 §.

Den tidsfrist för att återställa balansansvaret som anges i första stycket gäller också en elleverantör vars avtal om balansansvar sagts upp och upphör att gälla före fristens utgång.

SFS 2023:238

En elleverantör kan inte återställa sitt balansansvar enligt 33 § om elleverantören har trätt i likvidation, ställt in betalningarna, försatts i konkurs eller har förklarat sig inte ha för avsikt att återställa balansansvaret.

Om elleverantören under tidsfristen träder i likvidation, ställer in betalningarna, försätts i konkurs eller förklarar sig inte ha för avsikt att återställa balansansvaret, upphör tidsfristen omedelbart att löpa.

SFS 2023:238

För att balansansvaret ska bli återställt ska elleverantören underrätta berörda nätföretag om vem som har åtagit sig balansansvaret i de leveranspunkter där elleverantören levererar eller tar emot el. Underrättelsen ska ha tagits emot inom tidsfristen.

SFS 2023:238

Ett återställt balansansvar gäller från och med dagen efter det att en underrättelse enligt 35 § har tagits emot.

SFS 2023:238

Anvisning av elleverantör när ett balansansvar har upphört

Om nätföretaget inte har tagit emot en underrättelse från elleverantören om vem som är ny balansansvarig i berörda leveranspunkter innan den tidsfrist som anges i 33 § har löpt ut, ska nätföretaget dagen efter fristens utgång anvisa berörda elanvändare eller elproducenter en elleverantör. Den elleverantören ska gentemot nätföretaget ha åtagit sig att leverera el till elanvändare eller ta emot el från elproducenter som saknar en elleverantör.

SFS 2023:238

Om en elleverantör inte får återställa balansansvaret enligt 33 § eller om den tidsfrist som anges där upphör att löpa enligt 34 § andra stycket, ska nätföretaget så snart som möjligt anvisa berörda elanvändare eller elproducenter en elleverantör. Den elleverantören ska gentemot nätföretaget ha åtagit sig att leverera el till elanvändarna eller ta emot el från elproducenterna.

SFS 2023:238

Nätföretaget ska utan dröjsmål underrätta

  1. elanvändarna och elproducenterna om den elleverantör som har anvisats enligt 37 eller 38 §, och

  2. elanvändarna om bestämmelserna i denna lag om byte av elleverantör.

SFS 2023:238

En elleverantör som har anvisats enligt 37 eller 38 § ska utan dröjsmål underrätta

  1. elanvändarna om leverantörens villkor för leveransen, och

  2. elproducenterna om leverantörens villkor för mottagande av el.

SFS 2023:238

Om ett nätföretag enligt 37 eller 38 § anvisar en elleverantör, gäller ett balansansvar som en ny balansansvarig åtagit sig från och med dagen för anvisningen.

SFS 2023:238

Skyldighet för nätföretag att underrätta den systemansvariga myndigheten

Ett nätföretag ska hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om vem som har åtagit sig balansansvaret för nätföretagets egna inköp.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett nätföretag att hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om byte av balansansvariga enligt detta kapitel.

SFS 2023:238

Leverans av el och aggregeringstjänster

Kapitlet infört g. Lag 2023:238. Förutv. 9 kap. upphävt g. Lag 2016:733. SFS2023-0238

Leverans av el enligt leveransavtal

En elleverantör får ingå avtal om leverans av el i en uttagspunkt enbart med den elanvändare som enligt avtal med det berörda nätföretaget har rätt att ta ut el i uttagspunkten.

SFS 2023:238

En elleverantör, som ska börja leverera el i en uttagspunkt eller överta leveranserna till en elanvändare i dennes uttagspunkt, ska omedelbart anmäla till det berörda nätföretaget att leverans ska påbörjas. Anmälan ska även innehålla en uppgift om vem som har åtagit sig balansansvaret i uttagspunkten.

En elleverantör får överta leveranserna till en elanvändare i dennes uttagspunkt fjorton dagar efter anmälan.

Första och andra styckena gäller inte elleverantörer som avser att leverera el enligt fastkraftsavtal. Leverans får i dessa fall påbörjas endast efter att elleverantören anmält det till den elleverantör som enligt 14 § första stycket är leveransskyldig i elanvändarens uttagspunkt och till den som åtagit sig balansansvaret i den uttagspunkten.

SFS 2023:238

Leverans av el om leveransavtal saknas

Nätföretaget ska anvisa en elleverantör till en elanvändare som saknar ett leveransavtal med en elleverantör.

Den elleverantör som anvisas ska ha åtagit sig gentemot nätföretaget att leverera el till elanvändaren på skäliga villkor. Metoderna för att utforma leveransvillkoren ska framgå av avtalet mellan nätföretaget och elleverantören.

SFS 2023:238

Regeringen får meddela föreskrifter om att de priser som en anvisad elleverantör tillämpar för leverans till en elanvändare enligt 3 § under en viss tid efter det att elleverantören har anvisats inte får överstiga vissa nivåer.

SFS 2023:238

Nätföretaget ska utan dröjsmål underrätta elanvändaren om

  1. vilken elleverantör som anvisats enligt 3 §,

  2. innebörden av en sådan anvisning, och

  3. bestämmelserna i denna lag om byte av elleverantör.

SFS 2023:238

En anvisad elleverantör ska utan dröjsmål underrätta elanvändaren om de villkor för leveransen som elleverantören avser att tillämpa och om den dag då elleverantören avser att påbörja leveransen enligt det anvisade avtalet. I underrättelsen ska det anges att avtalet är anvisat.

SFS 2023:238

En anvisad elleverantör ska minst en gång per kvartal lämna följande information till elanvändaren:

  1. en redogörelse för vilka olika avtal som elleverantören erbjuder samt uppgifter om priser och leveransvillkor för de olika avtalen, och

  2. uppgifter om var elanvändaren, oberoende av elleverantören, kan hitta information om priser och leveransvillkor som andra elleverantörer tillämpar för leverans av el till elanvändare.

SFS 2023:238

Ett anvisat elavtal får inte ha

  1. en längre uppsägningstid än 14 dagar, eller

  2. dynamiskt elpris.

SFS 2023:238

Nätföretaget ska anvisa en elleverantör till en elanvändare fastän elanvändaren redan har ett leveransavtal med en elleverantör, om elanvändaren

  1. har förbrukat el som inte har levererats enligt ett leveransavtal med en elleverantör som är leveransskyldig enligt 14 §, och

  2. inte har anvisats en ny elleverantör enligt 3 §.

Anvisningen ska avse den tid som elanvändaren har saknat ett leveransavtal.

SFS 2023:238

En elanvändare som har förbrukat el som inte har levererats enligt ett leveransavtal med en elleverantör som är leveransskyldig enligt 14 § ska betala för elen till den elleverantör som elanvändaren anvisas enligt 3 eller 9 § och enligt de villkor som den anvisade elleverantören tillämpar.

SFS 2023:238

Byte av elleverantör

En elleverantör ska på ett icke-diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång säkerställa att en elanvändare kan byta elleverantör inom tre veckor från begäran om byte.

Ett byte av elleverantör ska vara kostnadsfritt för konsumenter och små företag.

SFS 2023:238

När konsumenter eller små företag i förtid säger upp tidsbestämda avtal om att el helt eller delvis ska levereras till fast pris, får elleverantören, trots vad som sägs i 11 § andra stycket, ta ut en avgift. Avgiften får endast avse kostnader som hänför sig till den el som levereras till fast pris, den ska vara skälig och får inte överstiga den direkta ekonomiska förlust som den förtida uppsägningen orsakar.

Avgiften får endast tas ut om det tydligt framgår av elleveransavtalet att den får tas ut och vad den omfattar.

SFS 2023:238

Vid byte av elleverantör ska den frånträdande elleverantören se till att elanvändaren får en slutfaktura inom sex veckor från den dag då elleveransen upphörde.

SFS 2023:238

Elleverantörens leveransskyldighet

En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en uttagspunkt är, oavsett vad som avtalats, skyldig att fortsätta leverera el till dess

  1. elanvändaren slutar att ta ut el i uttagspunkten,

  2. någon annan elleverantör börjar leverera el till elanvändaren i uttagspunkten, eller

  3. överföringen av el enligt 11 kap. 2 eller 3 § eller enligt avtal får avbrytas på grund av att elanvändaren har åsidosatt sina skyldigheter gentemot elleverantören.

Första stycket gäller inte leverans av el enligt ett fastkraftsavtal.

SFS 2023:238

En elleverantör som har ett tidsbestämt avtal med elanvändaren om leverans av el ska tidigast 90 dagar och senast 60 dagar innan avtalet löper ut informera elanvändaren om

  1. tidpunkten för avtalets upphörande, och

  2. konsekvenserna av att avtalet upphör.

Första stycket gäller inte leverans av el enligt ett fastkraftsavtal.

SFS 2023:238

Elleverantörens skyldighet att ta emot el

En elleverantör som levererar el till en elanvändare som enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) kan få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska på villkor som är skäliga ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning.

Första stycket gäller inte om elanvändaren har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen.

SFS 2023:238

Dynamiska elpriser

Innan en elleverantör och en elanvändare ingår ett avtal med dynamiskt elpris ska elleverantören informera elanvändaren om vilka möjligheter, kostnader och risker som finns med ett sådant avtal och särskilt inhämta elanvändarens samtycke till de villkor som ett dynamiskt elpris innebär.

Ett gällande elavtal får inte omvandlas till ett avtal med dynamiskt elpris utan att elanvändaren har fått den information som avses i första stycket och lämnat sitt samtycke.

SFS 2023:238

En elleverantör som har leveransavtal med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med dynamiska elpriser till elanvändare som har en mätare och mätutrustning som kan mäta mängden överförd el och registrera den med ett tidsintervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden.

SFS 2023:238

Rutiner för hantering av klagomål

En elleverantör ska ha fastställda rutiner för att kunna hantera klagomål från elanvändare på ett snabbt, enkelt och rättvist sätt.

SFS 2023:238

Elleverantörens skyldighet att lämna uppgifter till nätmyndigheten om priser och leveransvillkor

En elleverantör ska lämna uppgifter till nätmyndigheten om de priser och leveransvillkor som företaget tillämpar för leverans av el i en elanvändares uttagspunkt.

SFS 2023:238

Uppgifter i avtal mellan en elleverantör och en elanvändare

Ett avtal mellan en elleverantör och en elanvändare om leverans av el i elanvändarens uttagspunkt ska innehålla uppgifter om

  1. elleverantörens namn, adress, telefonnummer och webbplats,

  2. när avtalet träffas och vid vilken tidpunkt elleverantören planerar att påbörja leveranserna till elanvändaren,

  3. den tid som avtalet löper på eller om det löper tills vidare,

  4. vilka tjänster som avtalet omfattar,

  5. elleverantörens åtagande gentemot elanvändaren,

  6. villkoren för fakturering och betalning,

  7. vad som gäller i fråga om förlängning av ett avtal som löper under en viss tid,

  8. villkoren för uppsägning av avtalet och om avtalet kan sägas upp avgiftsfritt,

  9. hur ersättningen beräknas vid uppsägning i förtid av ett avtal som löper under viss tid,

  10. villkoren för ersättning om elleverantören inte uppfyller sitt åtagande enligt avtalet,

  11. var elanvändaren kan hitta information om elleverantörens priser, övriga tjänster och villkor samt om konsumenträttigheter, och

  12. hur tvistlösning utanför domstol inleds.

Elleverantören ska lämna information om avtalsvillkoren till elanvändaren innan avtalet ingås eller bekräftas, även i de fall avtalet ingås genom en mellanhand.

Elleverantören ska tillhandahålla elanvändaren en kortfattad och lättillgänglig sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. att elleverantörer ska vara skyldiga att lämna viss information till elanvändare på sina webbplatser, i reklam eller på något annat sätt, och

  2. vilka delar av avtalsinnehållet enligt 21 § som ska finnas med i den sammanfattning som elleverantörer ska tillhandahålla enligt tredje stycket samma paragraf och hur sammanfattningen ska tillhandahållas.

SFS 2023:238

Information om ändrade avtalsvillkor

En elleverantör som avser att ändra villkoren för ett avtal som löper tills vidare ska i ett särskilt meddelande underrätta elanvändaren om ändringen och om elanvändarens rätt att säga upp avtalet. Om villkorsändringen gäller priset för leverans av el, ska även skälen och villkoren för ändringen redovisas i meddelandet.

Elleverantören ska underrätta elanvändaren senast två veckor innan de nya villkoren börjar tillämpas. Om elanvändaren är konsument ska elleverantören underrätta elanvändaren senast två månader innan de nya villkoren börjar tillämpas.

Rättsfall:

Ang. kravet på att i god tid underrätta konsumenten om ändringar i avtalet, se C- 359/11 Schulz och Egbringhoff.

SFS 2023:238

Fakturering och information som elleverantörer ska lämna till elanvändare

En elleverantörs fakturering av elanvändare ska baseras på uppmätt faktisk förbrukning eller, vid avsaknad av mätvärden, på beräknade mängder.

Första stycket gäller inte leverans av el enligt ett fastkraftsavtal.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elleverantörers fakturering av elanvändare och om skyldighet för elleverantörer att lämna viss information till elanvändaren i samband med fakturering.

SFS 2023:238

På begäran av elanvändaren ska elleverantören lämna uppgifter om elanvändarens historiska elförbrukning till ett företag som elanvändaren har utsett.

SFS 2023:238

En elleverantör får inte ta ut någon avgift för att tillhandahålla elanvändaren fakturor och information enligt 25 §.

SFS 2023:238

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de uppgifter som en elproducent eller annan aktör ska offentliggöra för att information ska kunna lämnas till elanvändaren om vilka energikällor som bidrar till den köpta elen.

SFS 2023:238

Betalningssätt

Elleverantörer ska erbjuda flera betalningssätt vid fakturering och får inte missgynna en elanvändare på grund av det betalningssätt som denne har valt.

De avgifter som tas ut för ett visst betalningssätt eller för ett system för förskottsbetalning får inte överstiga betalningsmottagarens kostnader för användningen av betalningssättet eller systemet.

SFS 2023:238

Aggregeringstjänster

En leverantör av aggregeringstjänster får inte hindras av andra marknadsaktörer från att få tillträde till elmarknaderna.

SFS 2023:238

En elanvändare ska, oberoende av sitt avtal med en elleverantör och utan dennes godkännande, kunna köpa och sälja andra eltjänster än elleverans.

SFS 2023:238

Innan en leverantör av aggregeringstjänster börjar tillhandahålla sådana tjänster i en elanvändares uttagspunkt ska leverantören göra en anmälan till det nätföretag som elanvändaren har avtal med. Motsvarande gäller innan leverantören övertar leveranser av aggregeringstjänster från en annan leverantör av sådana tjänster.

SFS 2023:238

En elleverantör får inte ta ut oskäliga avgifter eller ställa oskäliga krav på en elanvändare med anledning av att elanvändaren har ett avtal om tillhandahållande av en aggregeringstjänst.

SFS 2023:238

En leverantör av aggregeringstjänster ska på ett icke-diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång

  1. lämna information till elanvändare om avtalsvillkor innan ett avtal om aggregeringstjänster träffas,

  2. på begäran av en elanvändare lämna uppgifter om elanvändarens efterfrågeflexibilitet, och

  3. säkerställa att en elanvändare kan byta leverantör av aggregeringstjänster inom tre veckor från begäran om byte.

Uppgifterna enligt första stycket 2 ska lämnas till elanvändaren utan kostnad. Ett byte av leverantör av aggregeringstjänster ska vara kostnadsfritt för konsumenter och små företag.

SFS 2023:238

Avbrottsersättning

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2016-0733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

Rättsfall:

H 1944:646 (ang. ansvarighet för skada, som genom elektrisk ström från kraftverk tillskyndats minderårig under lek); 1948:182 (ang. ansvarighet för skada, som uppstått genom att under arbete med ett järnrör detta kommit i kontakt med elektrisk ledning); 1956:229 (brandskada orsakad av elektrisk ström i intaget för införingsledning).

SFS 2016:733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

SFS 2016:733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

SFS 2016:733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

SFS 2016:733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

Rättsfall:

H 1948:182, 1956:229 anm. vid 1 §.

SFS 2016:733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

SFS 2016:733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

SFS 2016:733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

SFS 2016:733

Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i 10–15 §§ är till nackdel för elanvändare är utan verkan mot dem.

Avbrottsersättning enligt 10–13 §§ skall avräknas från skadestånd som enligt andra bestämmelser i denna lag eller annan lag betalas på grund av samma elavbrott.

SFS 2005:1110

Om uttagspunkten är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser från spänningssatt koncessionerat nät under en sammanhängande period om minst tolv timmar har elanvändaren rätt till avbrottsersättning.

Elanvändaren har inte rätt till avbrottsersättning om

  1. avbrottet beror på elanvändarens försummelse,

  2. överföringen av el avbryts för att vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet och avbrottet inte pågår längre än åtgärden kräver,

  3. avbrottet är hänförligt till ett fel i en koncessionshavares ledningsnät och felet beror på ett hinder utanför den koncessionshavarens kontroll som koncessionshavaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder koncessionshavaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit, eller

  4. avbrottet är hänförligt till ett fel i ett ledningsnät vars ledningar har en spänning om 220 kilovolt eller mer.

SFS 2013:884

Avbrottsersättning skall betalas av den som har koncession för det elnät till vilket elanvändaren är direkt ansluten.

SFS 2005:1110

När avbrottsersättning beräknas ska en period med avbruten överföring av el (avbrottsperiod) anses avslutad vid den tidpunkt då avbrottet upphört, om överföringen därefter har fungerat oavbrutet under de närmast följande två timmarna.

Avbrottsersättningen ska för en avbrottsperiod om minst tolv timmar och högst tjugofyra timmar betalas med 12,5 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken avrundat till närmast högre hundratal kronor.

Om avbrottsperioden är längre än tjugofyra timmar ska för varje därefter påbörjad tjugofyratimmarsperiod ytterligare ersättning betalas med 25 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet avrundat till närmast högre hundratal kronor.

Avbrottsersättningen ska för en avbrottsperiod uppgå till högst 300 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad.

Rättsfall:

R 2007:24 anm. vid 8:4 mervärdesskattelagen (2023:200).

SFS 2010:1269

Om skyldigheten att betala avbrottsersättning är oskäligt betungande med hänsyn till de ekonomiska förhållandena hos den som är ersättningsskyldig enligt 11 § eller den som slutligt skall betala ersättningen enligt 16 §, får ersättningen jämkas efter vad som är skäligt.

Ersättningen får också jämkas efter vad som är skäligt, om arbetet med att få i gång överföringen av el har behövt försenas för att inte utsätta arbetstagarna för betydande risker.

SFS 2005:1110

Den som är ersättningsskyldig enligt 11 § skall betala avbrottsersättningen till elanvändaren utan oskäligt dröjsmål och aldrig senare än sex månader från utgången av den månad då den ersättningsskyldige fick eller borde ha fått kännedom om avbrottet.

Den ersättningsskyldige skall betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635), om betalning inte sker i rätt tid.

SFS 2005:1110

Om elanvändaren trots bestämmelserna i 14 § inte har fått avbrottsersättning och inte har gjort anspråk på ersättning från den ersättningsskyldige inom två år från det att avbrottet upphörde, går rätten till ersättning förlorad.

SFS 2005:1110

Den som är ersättningsskyldig enligt 11 § har, i den mån avbrottet är hänförligt till ett fel i en annan koncessionshavares ledningsnät, rätt att från den koncessionshavaren få ersättning för det som enligt 10–13 §§ har betalats till elanvändaren.

SFS 2005:1110

Avbrytande av överföring av el till konsumenter

Kapitlet infört g. Lag 2023:238. Förutv. 11 kap. samtidigt upphävt. SFS2023-0238

Detta kapitel gäller avbrytande av överföring av el till konsumenter.

Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i kapitlet är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne.

SFS 2023:238

Avbrytande av överföring av el på grund av konsumentens avtalsbrott

Överföring av el till en konsument får avbrytas, om

  1. konsumenten har åsidosatt sina skyldigheter enligt avtalet med nätföretaget eller elleverantören om överföring eller leverans av el,

  2. det rör sig om ett väsentligt avtalsbrott,

  3. konsumenten har uppmanats att inom en viss skälig tid vidta rättelse och, om det inte rör sig om utebliven betalning, tillsammans med uppmaningen informerats om att överföringen annars kan komma att avbrytas,

  4. den tid som avses i 3 har löpt ut,

  5. rättelse inte har skett, och

  6. omständigheterna är sådana att det saknas anledning att befara att ett avbrott skulle medföra en personskada som inte är obetydlig eller en omfattande sakskada.

Om konsumenten har handlat otillbörligt, får överföringen avbrytas trots att omständigheterna inte är sådana som anges i första stycket 6.

SFS 2023:238

Vid utebliven betalning får överföringen av el till en konsument avbrytas endast om

  1. betalningen avser överföring eller leverans av el,

  2. förutsättningarna för avbrytande enligt 2 § är uppfyllda och konsumenten i god tid har informerats om vilka alternativ som finns för att undvika att överföringen avbryts,

  3. konsumenten efter att den tid för rättelse som avses i 2 § första stycket 3 löpt ut har uppmanats att betala inom tre veckor från det att konsumenten har delgetts uppmaningen tillsammans med information om att överföringen annars kan avbrytas,

  4. ett meddelande om den uteblivna betalningen samtidigt med uppmaningen enligt 3 har lämnats till socialnämnden i den kommun där konsumenten får elen överförd,

  5. de tre veckorna som avses i 3 har löpt ut,

  6. socialnämnden inte inom de tre veckorna skriftligen har meddelat den som lämnade meddelandet enligt 4 att nämnden tar på sig betalningsansvaret för skulden,

  7. betalningen inte har skett, och

  8. fordringen inte är tvistig.

SFS 2023:238

Ett nätföretag och en elleverantör har rätt till skälig ersättning av en konsument för kostnaderna för

  1. uppmaningar och information till konsumenten enligt 2 och 3 §§, dock inte i fråga om information som rör vilka alternativ som finns för att undvika att överföringen avbryts,

  2. meddelanden till socialnämnden enligt 3 §, och

  3. avstängningsåtgärden.

SFS 2023:238

Avbrytande av överföring av el av säkerhetsskäl

Nätföretaget får avbryta överföringen av el till en konsument om det behövs för att företaget ska kunna

  1. vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl, eller

  2. upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet.

Ett sådant avbrott får inte pågå längre än vad åtgärden kräver.

Om nätföretaget kan förutse annat än kortvariga avbrott i överföringen, ska konsumenten underrättas om detta i god tid före avbrottet. Konsumenten ska underrättas personligen eller, om det är lämpligt, genom anslag.

SFS 2023:238

Skadestånd vid avbruten överföring av el

Om överföringen av el avbryts med hänvisning till konsumentens avtalsbrott utan att förutsättningarna i 2 eller 3 § är uppfyllda har konsumenten rätt till ersättning för skada som har orsakats av nätföretaget.

Om överföringen av el har avbrutits på begäran av elleverantören, ska i stället denne ersätta konsumenten för den uppkomna skadan.

SFS 2023:238

Om nätföretaget inte har underrättat konsumenten enligt 5 § tredje stycket, har konsumenten rätt till ersättning för skada som har orsakats av nätföretaget.

SFS 2023:238

En konsument har rätt till ersättning för skada som har orsakats av nätföretaget, om överföringen av el avbryts utan att det beror på konsumentens avtalsbrott och utan att det finns rätt att avbryta överföringen enligt 5 § första stycket. Detta gäller dock inte om nätföretaget visar att avbrottet beror på ett hinder utanför dess kontroll som nätföretaget inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder företaget inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Om avbrottet beror på någon som nätföretaget har anlitat för att utföra underhåll, reparation eller liknande arbete, är nätföretaget fritt från skadeståndsskyldighet endast om också den som företaget har anlitat skulle vara fri enligt första stycket.

SFS 2023:238

Skadestånd enligt 6–8 §§ omfattar ersättning för utgifter och inkomstbortfall samt för annan förlust på grund av avbrottet.

SFS 2023:238

Konsumenten ska underrätta motparten om anspråk på ersättning enligt 6–8 §§ inom två år från det att skadan inträffade. Om konsumenten inte gör det, går rätten till ersättning för den uppkomna skadan förlorad.

SFS 2023:238

Skada som orsakas av el

Bestämmelser om ansvar för skada som orsakas av el finns i elsäkerhetslagen (2016:732).

SFS 2023:238

Tillsyn m.m.

Tillsynsmyndigheter m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2005-0404

Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter eller villkor som har meddelats i anslutning till lagen följs när det gäller frågor om driftsäkerheten hos det nationella elsystemet.

I övrigt utövar nätmyndigheten tillsyn över att lagen och föreskrifter eller villkor som har meddelats i anslutning till lagen följs. Tillsynen omfattar inte att 7, 10 och 11 kap. följs. När det gäller elleverantörers skyldigheter enligt 8 kap. omfattar tillsynen endast att elleverantörerna följer 8 kap. 40 §.

Nätmyndigheten är tillsynsmyndighet enligt EU:s elmarknadsförordning.

Rättsfall:

Ang. den inre marknaden för el och företrädesrätt till gränsöverskridande överföringssystem C-17/03 VEMW m.fl.

Anmärkt författning:

F (2016:742) med instr. för Energimarknadsinspektionen.

SFS 2023:238

Ärenden om undantag enligt artikel 63.1, 63.2 och 63.3 i EU:s elmarknadsförordning prövas av regeringen.

Nätmyndigheten ska utreda sådana ärenden och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning. Nätmyndigheten ska i samband med överlämnandet offentliggöra sitt yttrande.

I fall som avses i artikel 63.5 i EU:s elmarknadsförordning ska regeringen meddela beslut efter yttrande från Acer.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 1 §.

SFS 2022:596

I ett beslut av nätmyndigheten enligt en sådan genomförandeakt eller delegerad akt som avses i artikel 58.1 i EU:s elmarknadsförordning ska det anges att beslutet kan komma att upphävas efter begäran av Europeiska kommissionen.

SFS 2022:596

En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite.

Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart.

SFS 2009:892

En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.

Ett föreläggande gäller omedelbart, om det

  1. avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet,

  2. avser riktigheten av lämnade uppgifter enligt 9 kap. 20 §, eller

  3. har meddelats med anledning av en anmälan enligt 14 § första stycket.

SFS 2023:238

[Upphävd g. Lag (2018:1448).]

SFS 2018:1448

Särskilt om tillsyn som avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2016-0733

[Upphävd g. Lag (2016:733).]

SFS 2016:733

För tillsyn som avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillsynen.

SFS 2016:733

Avgifter

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för myndighets verksamhet som sker med stöd av denna lag.

Anmärkt författning:

F (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.

Rättsfall:

Avgifter och statligt stöd enl. art. 87 EG C-128/03 och C-129/03 AEM.

Förseningsavgift

Rubriken införd g. SFS1998-1651

Om ett företag som bedriver nätverksamhet inte ger in bestyrkt kopia av sådan årsrapport samt sådant revisorsintyg som anges i förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet, skall företaget betala förseningsavgift till staten enligt 8 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av nätmyndigheten.

SFS 1998:1651

Ett företag som bedriver nätverksamhet ska betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in till nätmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om företaget har beslutat om fortsatt bolagsstämma enligt 7 kap. 14 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller om fortsatt föreningsstämma enligt 6 kap. 13 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska dock företaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften ska uppgå till 10 000 kronor.

Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två månader från det att en underrättelse skickades till företaget om ett beslut om förseningsavgift enligt första stycket, ska företaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften ska uppgå till 10 000 kronor.

Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två månader från det att en underrättelse skickades till företaget om ett beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, ska företaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften ska uppgå till 20 000 kronor.

SFS 2018:720

Om registrering har skett av ett beslut om att företaget försatts i konkurs eller trätt i likvidation, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

SFS 1998:1651

Har företaget inom föreskriven tid gett in de handlingar som anges i 7 § men har handlingarna någon brist som lätt kan avhjälpas, får nätmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om företaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress som företaget senast har anmält hos nätmyndigheten.

SFS 1998:1651

En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som företaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet.

SFS 1998:1651

Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

SFS 1998:1651

Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.

Om ett företag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2011:1386

Tidsfrister för beslut efter anmälan mot ett nätföretag

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Nätmyndigheten ska fatta beslut i ett ärende inom två månader från det att en anmälan kom in till myndigheten om anmälan

  1. har lämnats in av någon som har ett intresse i saken, och

  2. innehåller ett påstående om att ett nätföretag inte följer bestämmelser som omfattas av nätmyndighetens tillsyn enligt 1 §.

Om nätmyndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet, får myndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet ska kunna avgöras.

Första och andra styckena gäller inte om en tvist i fråga om den skyldighet som anmälan avser ska tas upp av nätmyndigheten enligt 3 kap. 44 §, 4 kap. 13 eller 39 § eller 6 kap. 8 §.

SFS 2022:596

Bevarande av information

Rubriken införd g. SFS2012-0335

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen.

SFS 2012:335

Skyldighet att informera myndighet om avbrytande av överföringen av el

Rubriken införd g. SFS2018-1448

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätkoncessionshavare att informera en myndighet om avbrytande av överföringen av el till elanvändare och skälen till avbrytandet.

SFS 2018:1448

Information som nätmyndigheten behöver enligt elmarknadsdirektivet

Rubriken införd g. Lag 2022:596. SFS2022-0596

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att till nätmyndigheten lämna information som myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt artikel 59.1 i elmarknadsdirektivet.

SFS 2022:596

Övriga bestämmelser

Ansvarsbestämmelser

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

  1. bryter mot 2 kap. 1 eller 3 §, eller

  2. bryter mot villkor som meddelats med stöd av 2 kap. 18 §.

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

  1. bryter mot 2 kap. 47 §, eller

  2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 10 §.

I ringa fall ska gärningen inte utgöra brott.

SFS 2023:238

Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet.

Elektriska anläggningar, anordningar avsedda att anslutas till en elektrisk anläggning eller elektrisk materiel som varit föremål för brott enligt denna lag skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för sådan egendom kan värdet av egendomen förklaras förverkat. Även utbytet av brott enligt denna lag skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

Överklagande till regeringen

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2021-0741

Följande beslut av nätmyndigheten får överklagas till regeringen:

  1. beslut enligt 2 kap. 1, 6–9, 22, 25–29, 31, 39, 41, 43, 44 och 48 §§, om ärendet avser en ledning som ingår i ett transmissionsnät,

  2. beslut att inte inleda en omprövning efter en ansökan som avses i 2 kap. 32 §, om ärendet avser en ledning som ingår i ett transmissionsnät eller avser en utlandsförbindelse, och

  3. beslut i frågor om tillträde till mark enligt 2 kap. 57 och 62 §§.

Rättsfall:

Allmän domstol är behörig att pröva frågor om skäligheten av villkor för anslutning av elanläggning till ledningsnät H 2013:1103.

SFS 2021:741

Överklagande till mark- och miljödomstol

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Andra beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap. än de som anges i 5 § får överklagas till mark- och miljödomstol.

Beslut enligt 2 kap. 32 § att inleda en omprövning får dock inte överklagas.

SFS 2021:741

Överklagande till allmän förvaltningsdomstol

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Andra beslut av en förvaltningsmyndighet enligt denna lag än de som avses i 5 och 6 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Den systemansvariga myndighetens beslut enligt 8 kap. 2 och 5 §§ får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Hänvisad författning:

Ang. 1 st. se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar14 § under FörvProc.

SFS 2023:238

Miljöorganisationers rätt att överklaga

Rubriken införd g. SFS2021-0741

En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga nätmyndighetens beslut enligt 2 kap. 1, 6–9, 22, 26–31, 44 och 48 §§ samt beslut att inte inleda en omprövning efter en ansökan som avses i 2 kap. 32 §.

SFS 2022:596

Hur beslut överklagas

Rubriken införd g. SFS2021-0741

Bestämmelser om hur beslut överklagas och överklagandetiden finns i 43 och 44 §§ förvaltningslagen (2017:900).

När det gäller sådana beslut som ska kungöras enligt 2 kap. 64 § räknas dock tiden för överklagande, för den som inte ska delges beslutet enligt 2 kap. 63 §, från den dag som infaller en vecka efter det att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.

Den som vill överklaga ett beslut med stöd av 8 § ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och övriga sakägare.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 9 § nu 8 §.

SFS 2021:741

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1997:857

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998, då lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, och lagen (1994:618) om handel med el, m.m., skall upphöra att gälla.

2. För en elanvändare som har debiterats kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten enligt 2 § 10 mom. första stycket lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall 2 § 10 mom. andra stycket nämnda lag alltjämt gälla.

3. I ärenden om prisreglering enligt 10 § lagen (1994:618) om handel med el, m.m., som är anhängiga vid den nya lagens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas.

4. Punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, i dess lydelse enligt lagen 1995:1140 skall alltjämt gälla.

5. Punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall alltjämt gälla i ärenden där ansökan har gjorts före d. 1 jan. 1996.

6. För ledningar som före ikraftträdandet av denna lag har dragits fram enligt vad som sägs i 5 b § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall 5 b § alltjämt gälla.

7. Om en ledning har dragits fram före d. 1 juli 1982 tillämpas 2 kap. 24 § endast om ledningen var i bruk nämnda dag eller togs i bruk därefter och återställningsåtgärder är påkallade ur allmän synpunkt.

SFS 1998:665

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1998.

SFS 1998:854

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

2. Ett ärende om prövning av nätkoncession skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.

SFS 1998:1651

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

2. Om någon annan än den som innehar nätkoncession för stamnätet eller största delen av det har beviljats nätkoncession för en utlandsförbindelse före d. 1 jan. 1998 gäller följande.

a. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 10 § andra stycket i dess äldre lydelse.

b. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 18 § första stycket i dess äldre lydelse.

3. Om nätmyndigheten före ikraftträdandet av denna lag har beviljat ett undantag enligt 3 kap. 3 § första stycket skall 3 kap. 3 § andra stycket i sin äldre lydelse tillämpas på de berörda koncessionsområdena.

4. Om ett eller flera koncessionsområden har slagits samman helt eller delvis före ikraftträdandet av denna lag skall 4 kap. 3 § i sin äldre lydelse tillämpas på de berörda koncessionsområdena.

5. Föreskrifterna i 12 kap. 7 och 8 §§ tillämpas beträffande årsrapporter och revisorsintyg för räkenskapsår som avslutas d. 31 dec. 1998 eller senare.

SFS 1999:770

1. Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 1999.

2. Elleverantörer som är leveransskyldiga enligt 8 kap. 5 § första stycket skall senast d. 1 dec. 1999 underrätta berörda innehavare av nätkoncession om i vilka uttagspunkter de levererar el. Detta gäller dock inte de elleverantörer som före d. 1 nov. 1999 omfattades av bestämmelsen i 8 kap. 5 § i dess äldre lydelse.

3. Ett övertagande av leveranserna eller ett övertagande av balansansvar får inte gälla från och med d. 1 jan. 2000 eller d. 1 mars 2000. Detta gäller dock inte uttagspunkter där leverans av el sker enligt leveransavtal som har ingåtts före d. 1 nov. 1999 och enligt vilka elleveranserna skall upphöra under dec. 1999 eller febr. 2000.

4. Förbrukningen hos elkunder som inte omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 10 § andra stycket får till utgången av 2001 mätas och beräknas enligt den nämnda bestämmelsen. Detsamma gäller inmatningen från producenter till utgången av 2002.

5. En elanvändare vars elförbrukning över tiden, enligt ett leveransavtal som gäller vid lagens ikraftträdande, skall mätas på annat sätt än enligt föreskrifter om schablonberäkning, meddelade med stöd av 3 kap. 10 §, omfattas inte av bestämmelserna i 3 kap. 11 § första stycket under leveransavtalets återstående giltighetstid, dock längst till utgången av 2004.

En elleverantör som har ett sådant leveransavtal med en elanvändare skall anmäla detta till innehavaren av nätkoncession. I anmälan skall uppgift om leveransavtalets giltighetstid lämnas.

6. Bestämmelsen i 3 kap. 12 § skall alltjämt gälla för de elanvändare som omfattades av bestämmelsen före lagens ikraftträdande.

7. I tvister enligt 5 kap. 7 § eller 10 § som, vid lagens ikraftträdande, är anhängiga vid nätmyndigheten eller allmän förvaltningsdomstol skall äldre bestämmelser tillämpas.

8. En anmälan enligt 5 kap. 10 § andra stycket som har gjorts senast d. 30 april 1999 gäller som en underrättelse enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 6 § om övertagande av leveranser från och med d. 1 nov. 1999. Detta gäller dock bara om elanvändaren senast d. 31 aug. 1999 har anmält till innehavaren av nätkoncession vem som skall överta leveranserna.

9. En anmälan enligt 5 kap. 10 § andra stycket som har gjorts efter d. 30 april 1999 men senast d. 31 aug. 1999 gäller som en underrättelse om övertagande av leveranser från och med d. 1 dec. 1999 enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 6 §. Detta gäller dock bara om elanvändaren senast d. 31 aug. 1999 har anmält till innehavaren av nätkoncession vem som skall överta leveranserna.

10. En underrättelse enligt 8 kap. 4 § andra stycket i dess äldre lydelse skall gälla som en underrättelse enligt 8 kap. 9 första stycket.

SFS 2000:602

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2000.

SFS 2001:1298

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002.

SFS 2002:121

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003 i fråga om 3 kap. 10 a och 11 a §§ samt i övrigt d. 1 juli 2002.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 3 § första stycket i dess nya lydelse tillämpas första gången i fråga om redovisning för det räkenskapsår som börjar d. 1 jan. 2003 eller närmast därefter.

3. Nätkoncessionshavare som innehar flera nätkoncessioner för område skall före utgången av augusti 2002 till nätmyndigheten anmäla hur koncessionshavaren anser att redovisning av områdena enligt 3 kap. 3 § första stycket i dess nya lydelse skall ske. Nätmyndigheten skall därefter fatta beslut om detta. Om nätmyndigheten inte inom fyra månader från det anmälan kom in fattat beslut i redovisningsfrågan skall redovisning ske i enlighet med koncessionshavarens anmälan. Nätmyndighetens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

4. Beslut som meddelats enligt 3 kap. 3 § första stycket i dess äldre lydelse gäller till dess nätmyndigheten meddelat ett nytt beslut enligt punkten 3 eller tidsfristen i punkten 3 löpt ut samt ny redovisning skall påbörjas enligt 3 kap. 3 § tredje stycket och punkten 2.

5. Bestämmelserna i 4 kap. 1 § i dess nya lydelse tillämpas första gången i fråga om nättariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar d. 1 juli 2002 eller närmast därefter.

6. Bestämmelserna i 3 kap. 6 § andra stycket, 7 § andra stycket, 11 § tredje stycket, 14 § andra stycket och 15 § tredje stycket samt 4 kap. 10 § tredje stycket i deras nya lydelse tillämpas på sådana tvister, i vilka ansökan kommit in till nätmyndigheten d. 1 juli 2004 eller senare.

SFS 2002:122

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2002.

SFS 2002:653

1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2002.

2. Bestämmelserna i 4 kap. 5 och 8 §§ i deras nya lydelse tillämpas första gången i fråga om nättariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar d. 1 aug. 2002 eller närmast därefter.

3. 8 kap. 8 § i sin äldre lydelse tillämpas i de fall då en elleverantör har anvisats före ikraftträdandet.

SFS 2003:117

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2003.

SFS 2004:876

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005.

SFS 2005:404

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006 i fråga om 3 kap. 10 § och i övrigt d. 1 juli 2005.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 2 § och 3 kap. 5 § första och andra styckena i dess nya lydelse tillämpas första gången, såvitt avser fjärrvärmeverksamhet, i fråga om redovisning respektive revision för det räkenskapsår som börjar d. 1 juli 2005 eller närmast därefter.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 6 § andra stycket och 3 kap. 7 § andra stycket i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 3 kap. 6 § tredje stycket och 3 kap. 7 § tredje stycket tillämpas på sådana tvister i vilka ansökan kommer in till nätmyndigheten d. 1 juli 2005 eller senare.

4. En koncessionshavare som före d. 1 nov. 2004 har ingått ett avtal om inköp av el för att täcka nätförluster får tillämpa avtalet under dess återstående giltighetstid, dock längst till utgången av okt. 2007.

5. Bestämmelserna i 4 kap. 1 § första–fjärde styckena i deras nya lydelse tillämpas på nättariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar d. 1 juli 2005 eller närmast därefter.

6. Balansavtal som den systemansvariga myndigheten har ingått före d. 1 juli 2005 omfattas inte av den nya bestämmelsen i 8 kap. 4 a § under avtalens återstående giltighetstid.

7. Bestämmelserna i 8 kap. 12 § tillämpas från och med d. 1 april 2006.

8. Bestämmelserna i 8 kap. 13 § tillämpas från och med d. 1 febr. 2006.

SFS 2005:923

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006.

SFS 2005:1110

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011 i fråga om 3 kap. 9 a § och i övrigt d. 1 jan. 2006.

2. Bestämmelserna i 10 kap. om avbrottsersättning gäller inte för den period av ett elavbrott som har inträffat före d. 1 jan. 2006. Däremot skall bestämmelserna tillämpas på ett sådant elavbrott för den period av avbrottet som ligger efter d. 31 dec. 2005, om avbrottet härefter varat i minst tolv timmar.

SFS 2006:926

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007.

SFS 2007:217

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2007.

SFS 2008:265

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i tillsynsärenden om redovisning av fjärrvärmeverksamhet och i tillsynsärenden om revisorns granskning i fråga om räkenskapsår som börjat före d. 1 juli 2008.

SFS 2009:23

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2009.

SFS 2009:580

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2009.

SFS 2009:582

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2009.

SFS 2009:653

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2009.

SFS 2009:892

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010 i fråga om 1 kap. 5 a §, 5 kap., 12 kap. 2 § och 13 kap. 5 § samt i övrigt d. 1 jan. 2012.

2. Den första tillsynsperioden enligt 5 kap. 1 § börjar d. 1 jan. 2012.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för nättariffer som avser tid före d. 1 jan. 2012.

SFS 2009:1045

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010.

SFS 2010:164

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2010.

SFS 2010:602

Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2010.

SFS 2010:893

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2010.

SFS 2010:935

Denna lag träder i kraft d. 2 maj 2011.

SFS 2010:1269

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2010:1968

1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 1517 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före d. 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.

SFS 2011:476

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011.

SFS 2011:712

1. Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2011 i fråga om 8 kap. 6 och 9 §§, d. 1 jan. 2012 i fråga om 5 kap. 3 och 10–18 §§ och i övrigt d. 1 aug. 2011.

2. Ett stamnätsföretag som har ansökt om certifiering enligt lagen (2011:710) om certifiering av stamnätsföretag för el får bedriva verksamhet utan hinder av 3 kap. 1 f och 1 g §§ till dess att ett slutligt beslut i frågan om certifiering har vunnit laga kraft, dock längst till och med d. 2 mars 2012.

SFS 2011:1386

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012 och tillämpas på ränta som hänför sig till tid från och med d. 1 jan. 2013.

SFS 2012:335

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012.

2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 1 a § tillämpas dock inte på

a) sådana avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät som en nätkoncessionshavare ingår före d. 1 jan. 2013, eller

b) avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om metodprövning har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan har lämnats in före utgången av augusti 2012.

SFS 2012:510

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2012.

SFS 2013:207

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2013.

2. Trots det som anges i 2 kap. 1 a § ska ärenden som har inletts hos regeringen före ikraftträdandet men ännu inte avgjorts prövas av regeringen.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

4. En nätkoncession som gäller vid ikraftträdandet ska gälla tills vidare.

En nätkoncession för linje som gäller vid ikraftträdandet ska dock anses som en sådan nätkoncession för linje som enligt 2 kap. 13 § i dess nya lydelse gäller för en viss tid, om den senast bestämda giltighetstiden är kortare än tjugofem år eller nätkoncessionshavaren före ikraftträdandet har ansökt om att giltighetstiden ska förlängas med en kortare tid än fyrtio år. Detta innebär inte att den giltighetstid som redan har bestämts begränsas.

5. En ansökan, som har lämnats in före ikraftträdandet, om förlängning av giltighetstiden för en nätkoncession för linje med fyrtio år ska prövas i sak, om nätkoncessionshavaren begär det före utgången av november 2013. Ansökan ska i sådant fall behandlas som en ansökan enligt 2 kap. 14 § i dess nya lydelse om att nätkoncessionen ska gälla tills vidare.

6. Ett beslut enligt 2 kap. 14 § i dess äldre lydelse att förlänga giltighetstiden för en nätkoncession för linje med tjugofem år eller mer ska vid tillämpningen av 2 kap. 15 b § jämställas med ett beslut att meddela nätkoncession.

7. Om ett beslut att meddela nätkoncession för linje har vunnit laga kraft före ikraftträdandet, ska innehavaren av nätkoncessionen färdigställa den ledning som nätkoncessionen avser före utgången av maj 2018 i stället för inom den tid som anges i 2 kap. 16 a § första stycket.

8. Trots det som anges i 2 kap. 16 c § behöver en anmälan inte göras före utgången av maj 2014 i fråga om en ledning som har färdigställts före ikraftträdandet.

SFS 2013:884

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014.

SFS 2014:270

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2014.

2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 1 § första stycket andra meningen ska tillämpas vid en metodprövning enligt 4 kap. 1 a § första gången i fråga om nättariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar d. 1 jan. 2015 eller närmast därefter.

3. De nya bestämmelserna i 5 kap. 7 a § tillämpas första gången i fråga om en tillsynsperiod som börjar efter utgången av år 2015.

SFS 2014:282

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.

SFS 2014:391

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014.

SFS 2014:576

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2014:1467

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2015:259

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2015.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 3 a § andra stycket tillämpas första gången i fråga om redovisning för det räkenskapsår som börjar d. 1 juli 2015 eller närmast därefter.

SFS 2015:598

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

SFS 2016:114

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016.

SFS 2016:733

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.

SFS 2016:914

Denna lag träder i kraft d. 18 nov. 2016.

SFS 2017:18

1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2017.

2. Om en nätkoncessionshavare före ikraftträdandet har ingått ett avtal med en elleverantör, som i avtalet har åtagit sig att leverera el till elanvändare som saknar elleverantör, gäller inte skyldigheterna enligt 8 kap. 8 § första stycket för nätkoncessionshavaren under den löptid som återstår av avtalet vid ikraftträdandet. För nätkoncessionshavaren ska i stället 8 kap. 8 § första stycket i den äldre lydelsen gälla.

SFS 2017:19

(Utkom d. 14 febr. 2017.)

SFS 2017:196

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.

SFS 2017:740

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.

SFS 2017:1033

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.

SFS 2018:435

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2018:720

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2018:1418

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

SFS 2018:1448
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

  2. Den som före d. 1 jan. 1998 har beviljats nätkoncession för en utlandsförbindelse och inte är ett transmissionsnätsföretag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande får inneha nätkoncessionen trots 2 kap. 10 § andra stycket första meningen. I fråga om en sådan nätkoncession tillämpas inte 2 kap. 18 § första stycket 3.

  3. För en intäktsram som fastställts före ikraftträdandet tillämpas 5 kap. 6–9 §§ i den äldre lydelsen i stället för 5 kap. 1, 7, 9 och 11 §§.

  4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en sådan omprövning enligt 5 kap. 12 eller 13 § i den äldre lydelsen som har inletts före ikraftträdandet.

  5. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

  6. Om intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 har ökats med tilllämpning av 5 kap. 20 § i den äldre lydelsen, ska den ökningen inte beaktas vid tillämpningen av 5 kap. 29 §.

SFS 2019:902

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2020:73

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2020.

SFS 2021:312

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2021.

SFS 2021:741
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2021.

  2. När det gäller en ledning som drogs fram före d. 1 juli 1982 ska 2 kap. 51 § tillämpas endast om

    1. ledningen var i bruk d. 1 juli 1982 eller togs i bruk därefter och återställningsåtgärderna behövs från allmän synpunkt, eller

    2. ledningen inte längre får användas till följd av ett beslut om ändring av nätkoncessionen enligt 2 kap. 27 eller 28 §.

  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

SFS 2022:596
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

  2. Bestämmelsen i 3 kap. 7 § första stycket tillämpas inte på sådana avtal om stödtjänster som

    1. ett nätföretag ingår före d. 1 jan. 2023, eller

    2. nätföretaget ingår under tiden från det att en ansökan om metodprövning lämnas in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in före utgången av aug. 2022.

  3. Trots 3 kap. 12 § får ett nätföretag bedriva annan verksamhet än nätverksamhet t.o.m. d. 31 dec. 2023, om företaget bedriver verksamheten vid ikraftträdandet.

  4. Trots 3 kap. 19 § får ett distributionsnätsföretag, som innehar en laddningspunkt vid ikraftträdandet, äga, utveckla, förvalta och driva laddningspunkten t.o.m. d. 31 dec. 2023.

  5. Bestämmelsen i 3 kap. 49 § andra meningen tillämpas första gången i fråga om redovisning för ett räkenskapsår som börjar d. 1 juli 2022 eller närmast därefter.

  6. I fråga om en uttagspunkt som omfattas av ett tillstånd som har lämnats före ikraftträdandet gäller 4 kap. 6 och 7 §§ i den äldre lydelsen.

  7. För en intäktsram som har bestämts före ikraftträdandet tillämpas inte 5 kap. 12 a och 12 b §§.

  8. Allmän domstol får pröva ett mål som har inletts före ikraftträdandet trots 3 kap. 44 §, 4 kap. 13 och 39 §§ och 6 kap. 8 §.

SFS 2023:238
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2023.

  2. Bestämmelserna i 8 kap. 13, 24 och 26 §§ ska inte tillämpas i fråga om aggregeringstjänster som tillhandahålls i en leveranspunkt innan nätmyndigheten för första gången har godkänt metoder för att utforma avtal enligt 8 kap. 14 § när det gäller de obalanser som aggregeringstjänsterna kan medföra.

  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om vilka uppgifter ett avtal mellan en elleverantör och en elanvändare om leverans av el ska innehålla, om avtalet är tidsbegränsat och har träffats före ikraftträdandet.

Anmärkt författning:

Lag (2011:1200) om elcertifikatF (2011:1480) i samma ämne – Lag (2010:601) om ursprungsgarantier för elF (2010:853) i samma ämne – Lag (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningarLag (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för elF (2011:1022) om tillsyn över energirelaterade produkter, som omfattas av bestämmelserna i lagen (2011:721) om märkning av energirelaterade produkterLag (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordningF (2022:585) om elnätsverksamhetF (2023:242) om leverans av el och aggregeringstjänster.

Lag (1994:1776) om skatt på energiF (2022:181) i samma ämne – F (2023:590) om fastställande av omräknat belopp för energiskatt på elektrisk kraft för år 2024Lag (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronikF 2017:214 i samma ämne – Lag (2023:75) om skatt på överintäkter från el.

Rättsfall:

Ang. avdragsrätt enl. 7 § 1 mom. a) lagen (1961:372) om bensinskatt R 1986:85; enl. 7 § 1 mom. e) samma lag 1994:5 (avdrag endast när köparen beviljats kredit, ej när han avvikit utan att betala); enl. 7 § 1 mom. 1 st. f) samma lag 1992:48 – Ang. avdrag för skatt enl. lagen (1990:582) om koldioxidskatt R 1992:99; enl. lagen (1994:1776) om skatt på energi 11:9 R 1999:42 – Befrielse från avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi 1999:66 – Elektrisk kraft, som förbrukas i industriell verksamhet vid lagring av färdiga produkter, ej hänförlig till tillverkningsprocessen och därför inte fri från skatt enligt 11 kap. 3 § 1 st. 1 lagen om skatt på energi R 2002:16 – Fråga om omfattningen av den s.k. nollskattesatsen R 2005:24 – Fråga om el som ett bolag producerat i ett vindkraftverk är undantagen från skatteplikt när den används vid bolagets uthyrning av byggnader HFD 2012:26 – El som förbrukades i en testanläggning som används av olika bilföretag ansågs inte förbrukad i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen HFD 2013:57 – Fråga om viss best. i 1994 års lag inte fick tillämpas pga. oförenlighet med EU-direktiv H 2013:1162 – Skatteförfarandelagens regler om kostnadsersättning ej tillämpliga i mål ang. skattebefriad förbrukare enl. lagen om skatt på energi HFD 2018:16 – Fråga om viss industriell verksamhet omfattas av best. om återbetalning av skatt i 1994 års lag HFD 2018:66 – Fråga om flera sampaketerade produkter utgör separata varor eller en enda vara i best. om kemikalieskatt HFD 2018:74 – Utvinning av kryptovaluta i datorhall gav rätt till avdrag för förbrukad elektrisk kraft HFD 2022:5 – Ang. elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet HFD 2022:38.

Ang. skatt på varor som förvärvats av enskilda individer för deras eget bruk och transporterats av dem själva C-330/05 Granberg. Ang. nationella regler om skattelättnader för biodrivmedel, C-201/08 Plantanol.

Anmärkt författning:

Lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorerLag (2008:205) om lagerskatt på flygbensin.

Rättsfall:

Lag (2000:466) är förenlig med direktiven 2003/96/EG och 92/12/EEG C-606/13 OKG.

Lag 1997:857

Författare: Kent Jönsson

Författare: Kent Jönsson

Förarbeten prop. 1996/97:136, särskilt om elmarknadsreformen: prop. 1993/94:162, 1993/94:NU22, prop. 1994/95:222, 1995/96:NU1, prop. 2010/11:56, 2010/11:NU15, prop. 2010/11:70, 2010/11:NU21, prop. 2008/09:141, 2008/09:NU21, prop. 2010/11:73, 2010/11:NU18, prop. 2011/12:77, 2011/12:NU22. Betydande ändringar avseende bl.a. nätkoncession, prop. 2012/13:70, 2012/13:NU12. Avseende regelverket för nätföretagens intäktsramar och andra elmarknadsfrågor se prop. 2017/18:237 samt 2017/18:NU23.

Den nya ellagen trädde i kraft den 1 januari 1998 och ersatte därmed en äldre lag i samma ämne, nämligen 1902 års ellag. Den nya lagen innebär dock i stora delar endast en omredigering och modernisering av den äldre lagen. Den äldre lagen hade nämligen redan tidigare kompletterats med de nya bestämmelser som betingats av elmarknadsreformen och som börjat gälla den 1 januari 1996 när elmarknadsreformen trädde i kraft.

Elmarknadsreformen innebar förändringar av elmarknadens funktionssätt. Den grundläggande förändringen ligger i att aktörernas ansvar på marknaden ändrats och preciserats. Huvudprincipen är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan överföring av el (nätverksamhet). Produktionen och försäljningen skall ske i konkurrens, medan nätverksamheten, som innefattar innehavet och driften av elnäten samt är ett naturligt monopol, även i fortsättningen regleras och övervakas på särskilt sätt för att säkerställa en effektiv nätverksamhet. På nationell nivå innebar detta att huvuddelen av verksamheten i det tidigare Statens vattenfallsverk, produktion och försäljning av el, överfördes till ett aktiebolag, Vattenfall AB, medan driften av storkraftnätet överfördes till Svenska kraftnät som är ett affärsverk.

Till följd av de omfattande tilläggen i den äldre lagen blev denna lag ytterst svåröverskådlig och behovet av en ny och modernt utformad lagstiftning blev stort. Därjämte var det nödvändigt att se över och modernisera den äldre lagens bestämmelser om skadestånd, nätkoncession m.m. Den nya lagen innehåller även de bestämmelser om handel med el som tidigare fanns i elhandelslagen samt vidare bl.a. nya bestämmelser om konsumentskydd på elmarknaden.

Lagen är indelad i 13 kapitel där dock 6 kap. och 9 kap. numera är upphävda. Här fanns tidigare bl.a. bestämmelser om skadestånd vilka numera återfinns i elsäkerhetslagen (2016:732). Grundläggande tillståndsbestämmelser om framdragande av kraftledningar (elektriska starkströmsledningar) återfinns i 2 kap. Sådant tillstånd benämnes nätkoncession. Här finns också vissa specialbestämmelser om flyttning av kraftledning m.m. Genom SFS 2021:741 upphävdes det ursprungliga 2 kap och ersattes av ett nytt men omredigerat 2 kap. med i huvudsak motsvarande bestämmelser som dittills men med en förenklad tillståndsprocess. Bestämmelser om elmarknaden, nätverksamhet, nättariffer m.m. finns i 3–7 kap. I 8–10 kap. finns bestämmelser om systemansvar, balansansvar, skyddsåtgärder och elsäkerhet samt skadestånd. I 11 kap. finns nya bestämmelser som avser att stärka konsumentskyddet vid avbrott i överföringen av el. Slutligen återfinns i 12 kap. och 13 kap. bestämmelser om tillsyn och ansvarsbestämmelser m.m. Bestämmelser om skadestånd och skyddsåtgärder återfinns som nyss sagts numera i den särskilda elsäkerhetslagen (2016:732).

Tillämpningsbestämmelser till lagen finns bl.a. i elförordningen (2013:208) samt i starkströmsförordningen (2009:22). Viktiga och omfattande myndighetsföreskrifter angående elsäkerhet finns i Elsäkerhetsverkets författningssamling samt angående elmarknaden i Energimarknadsinspektionens författningssamling.

Författare: Kent Jönsson

Kravet på nätkoncession för en kraftledning är av grundläggande betydelse för tillsynen av nätverksamheten. I 2 kap. finns närmare bestämmelser om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att nätkoncession ska kunna meddelas, om meddelande av koncessionsvillkor mm. Nätkoncession krävs således enligt 1 § första stycket för byggande eller användning av en starkströmsledning. I andra stycket anges att även vissa andra åtgärder räknas till byggandet av en ledning. Se närmare prop. 2020/21:188 sid. 72

Författare: Kent Jönsson

Nätkoncession meddelas antingen som nätkoncession för linje (ledning med i huvudsak bestämd sträckning) eller för område (dvs för ett ledningsnät inom ett visst område). Nätkoncession för linje avser en individuell ledning med hög spänning Det är här vanligen fråga om kraftledningar i ett transmissionsnät eller ett regionnät (om dessa begrepp se 1 kap 4a §).. Nätkoncession för område avser inte individuella ledningar utan ger koncessionshavaren rätt att inom det angivna området uppföra och bruka ledningar med lägre spänning. Det är då vanligen fråga om ledningar som går direkt till konsumenterna. Ett skäl till införandet av denna typ av koncession var att avlasta koncessionsmyndigheten från individuell prövning av mindre ledningar. Ledningsägaren får således själv avgöra ledningens sträckning men måste naturligtvis rätta sig efter annan relevant lagstiftning om markanvändning samt ta hänsyn till markägarens intressen.

Författare: Kent Jönsson

Det grundläggande kravet att en anläggning ska vara lämplig ur allmän synpunkt är uppställt för att förhindra att samhällsekonomiskt onödiga anläggningar byggs. Som exempel på onödiga anläggningar nämns att någon avser att bygga nya ledningar där tillräcklig överföringskapacitet redan finns eller att ledningar dras fram på ett sätt som orsakar onödigt stor skada för tredje man. Gäller det en nätkoncession för område kan ett skäl för avslag också vara att det planerade nätet befinnes felaktigt uppbyggt från distributionsteknisk synpunkt, se prop. 1996/97:136 s. 122-123 samt prop 1993/94:162 s.62-64 och s. 146-147. .

Författare: Kent Jönsson

Här uppställs en teknisk begränsning av möjligheten att bevilja nätkoncession för linje. Se prop. 2020/2021:188 sid. 76.

Författare: Kent Jönsson

I denna bestämmelse behandlas sambandet mellan koncessionsprövningen och den fysiska planeringen. Bestämmelser om samordning mellan ellagen och PBL infördes redan i den äldre ellagen, se prop. 1985/86:90 om följdlagstiftning till den nya PBL. Därvid uttalades att samordningen i första hand rörde behovet av en sammanvägning av olika anspråk på användningen av mark- och vattenområden. I förevarande bestämmelse uppställs nu det viktiga kravet att en nätkoncession för linje inte får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Små avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.

Författare: Kent Jönsson

Se angående denna situation prop. 2020/21:188 sid 77.

Författare: Kent Jönsson

Här regleras kravet på koncessionshavarens lämplighet. Att en koncessionshavare ur allmän synpunkt ska vara lämplig att bedriva nätverksamhet innebär att såväl sökandens allmänna kompetens som utformningen av hans organisation blir föremål för bedömning. Om en sökande tidigare bedrivit nätverksamhet bör också hans skötsel av denna vägas in, jfr prop 1996/97:136 s. 125..

Författare: Kent Jönsson

Ellagen och MB gäller parallellt vilket innebär att det inte finns några begränsningar i ellagen mot att med stöd av miljöbalken ingripa mot eventuella olägenheter som orsakas av elektriska anläggningar. Bestämmelserna innebär att vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje gäller miljöbalkens regler om val av bästa möjliga teknik, val av plats för verksamheten m.m. Det sker däremot inte någon särskild tillståndsprövning enligt miljöbalken av elektriska starkströmsledningar. Det är därför viktigt att nödvändiga miljökrav ställs på verksamheten vid koncessionsprövningen enligt ellagen. Detta kan ske genom uppställandet av villkor enligt 2 kap.18 § ellagen . För en närmare redogörelse för samordningen mellan miljöbalken och ellagen se prop. 1997/98 90 sid. 203 ff samt prop. 2008/2009:146 s.45 och 55. Se även prop. 2016/17 :200 sid 223-225 angående miljöbedömningar. Jämför även nedan Hänvisningen till 5 kap. 3 § MB innebär att miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer ska tillämpas vid handläggningen av ifrågavarande koncessionsärenden. Miljökvalitetsnormer är sådana föreskrifter som regeringen eller, efter delegation, myndighet får meddela enligt 5 kap. MB till skydd för människors hälsa eller miljön och som ska ange tolerabla föroreningsnivåer eller störningsnivåer. Hänsyn till sådana normer måste således tas i dessa koncessionsärenden. Enligt 2 st gäller ett krav på en miljökonsekvensbeskrivning i ärenden om ansökan om nätkoncession för linje. Det som sägs i 3 st syftar till att undvika en dubbelprövning i vissa fall. Frågor om ledningsdragning som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken ska inta behöva prövas på nytt i ett ärende om tillstånd till nätkoncession för linje. En prövning av nätkoncession för linje ska således inte behöva omfatta frågor som redan har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt MB. Exempelvis kan det avse påverkan av naturvärden till följd av en ledningsdragning. Andra meningen i stycket innebär att det inte behöver upprättas en särskild miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsärendet ,om den miljökonsekvensbeskrivning som redan finns i ärendet eller målet om tillstånd enligt miljöbalken redan beskriver effekterna av ledningsdragningen.

Författare: Kent Jönsson

I denna bestämmelse regleras de villkor som prövningsmyndigheten bestämmer vid beviljande av nätkoncession. Det handlar här om bl.a. villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt samt andra särskilda intressen som anges i bestämmelsen. Vad särskilt gäller frågor om elsäkerhet är det främst Elsäkerhetsverket som hanterar sådana frågor och uppställer villkor enligt elsäkerhetslagen (2016:732).

Författare: Kent Jönsson

Vad gäller den speciella situation som avses i bestämmelsen se prop. 2020/21:188 sid. 78.

Författare: Kent Jönsson

Enligt numera gällande bestämmelser gäller en nätkoncession tills vidare. Enligt tidigare bestämmelser var giltighetstiden begränsad till 40 år och 21 § ska ses mot denna bakgrund. Jfr även tidsgränsen i 31 §.

Författare: Kent Jönsson

Den prövning som ska ske är begränsad till den ändring som innehavaren av koncessionen begärt. Denna begäran kan avse såväl ledningens sträckning, utförande som dess tillåtna spänning. . Omprövningen innebär således inte att hela nätkoncessionen omprövas. I övrigt hanteras ansökan i huvudsak på samma sätt som en ansökan om en ny nätkoncession. Ändringen ska givetvis vara förenlig med de krav som ställs på ledningen enlig 12-14 §§. I 2 st anges att erforderliga konsekvensändringar får göras om behov uppkommer.

Författare: Kent Jönsson

Med stöd av denna bestämmelse kan ett förenklat förfarande tillämpas i vissa fall när det gäller att ändra en nätkoncession för linje. Se prop. 2020/21:188 sid. 81. Förutsättningarna för ett sådant förfarande anges i punkterna 1-3.

Författare: Kent Jönsson

Inom ramen för en prövning enligt förevarande bestämmelse, som endast är tillämplig på nätkoncession för område, kan villkor läggas till, ändras eller upphävas.

Författare: Kent Jönsson

Bestämmelsen om att en omprövning av nätkoncession för linje får ske efter 40 år ska ses mot bakgrund av att koncessionstiden tidigare var 40 år men att denna begränsning senare togs bort. När gränsen togs bort sågs det som nödvändigt att i stället införa utökade möjligheter till omprövning av en gällande koncession (prop. 2012/13:70 s. 52-53. Som skäl för omprövning anfördes att en normal samhällsutveckling kan medföra att en befintlig ledning kan bli ett hinder för ett mer angeläget intresse eller försvåra en mer lämplig och ändamålsenlig markanvändning, dvs ledningen framstår som ett hinder för rationell planläggning och fastighetsbildning. Ändrade förhållanden kan vidare medföra att en ledning bör få en annan sträckning med beaktande av miljö- frilufts- eller kulturintressen. En omprövning kan därför mynna ut i ett beslut om att ledningens sträckning ska ändras. Enligt vad som uttalas i förarbetena ska en omprövning enligt de nya bestämmelserna inte innebära att nätkoncessionens fortsatta giltighet sätts i fråga. Således anges i lagtexten att omprövningen får avse ledningens sträckning, tillåten spänning och villkor. Ledningens existens är dock inte ifrågasatt.

Författare: Kent Jönsson

I bestämmelsen anges vem som får ta initiativ till en omprövning enligt 31 §. Har initiativ tagits ska en omprövning inledas om detta är motiverat av hänsyn till de intressen som anges i 2-4 kap. miljöbalken eller något annat angeläget allmänt intresse. En omprövning på ansökan av koncessionshavaren ska också inledas om en omprövning är motiverad för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv drift av nätverksamheten, Se närmare om förutsättningar för omprövning prop. 2012/13:70 s. 57-65. När nätkoncessionshavaren, kommunen eller länsstyrelsen ansöker om omprövning krävs att det i ansökningen finns ett underlag för att nätmyndigheten ska kunna bedöma om ett omprövningsförfarande är motiverat.

Författare: Kent Jönsson

I bestämmelsen regleras förutsättningarna för att en omprövning enligt 31 § ska genomföras. Prövningen motsvarar delvis den som ska ske i ett ärende om meddelande av en ny nätkoncession (prop. 2012/13:70 s 88-89). Omprövningen får inte innebära att koncessionens fortsatta giltighet sätts i fråga.

Författare: Kent Jönsson

Här anges vissa krav som ska särskilt beaktas vid omprövningen. Enligt första punkten ska prövningen avse om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. Detta krav är till för att hindra att samhällsekonomiskt sett onödiga anläggningar byggs. Som exempel på onödiga anläggningar har nämnts att någon avser att bygga nya ledningar där tillräcklig överföringskapacitet redan finns eller att någon avser att dra fram ledningar som orsakar onödigt stor skada för tredje man. Gäller det en nätkoncession för område kan ett skäl för avslag vara att det planerade nätet befinns felaktigt uppbyggt från distributionsteknisk synpunkt, se närmare prop. 1996/97:136 s. 122-123 samt prop. 1993:94:162 s. 62-64 och s. 146-147.

Författare: Kent Jönsson

Här regleras tillämpningen av miljöbalken vid omprövningen. Av bestämmelsen följer att i omprövningsärenden ska miljöbalkens allmänna hänsynsregler samt bestämmelser om hushållning och miljökvalitetsnormer tillämpas. Vidare följer att nätkoncessionshavaren i normalfallet ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning.

Författare: Kent Jönsson

Enligt bestämmelsen är nätkoncessionshavaren skyldig att tillhandahålla den utredning som behövs för omprövningen. Det bör framhållas att detta gäller oavsett vem som tagit initiativ till omprövningen (prop. 2012/13:70 s 80). Det anges att det i normalfallet får antas att den utredning som krävs i huvudsak svarar mot det underlag som nätkoncessionshavaren ska lämna in i ett ärende om meddelande av nätkoncession. Nätmyndigheten har befogenhet att utfärda föreläggande förenat med vite för att få in erforderlig utredning. Ett sådant föreläggande måste givetvis vara preciserat.

Författare: Kent Jönsson

När en omprövning har genomförts får beslutet i huvudsak samma verkningar som ett beslut om en ny nätkoncession som gäller tills vidare. En ny 40-årsperiod efter vilken omprövning tidigast får göras börjar således löpa. Bestämmelsen är dock tillämplig endast när en fullständig omprövning har genomförts (prop. 2012/13:70 s. 90.

Författare: Kent Jönsson

En ändring av gränser ska syfta till att få till stånd en mer ändamålsenlig nätverksamhet. I detta begrepp ingår såväl en lämplig geografisk omfattning som en för prissättning av nätverksamheten lämplig fördelning av olika kundkategorier och nättyper, se prop. 1993/94:162 s. 153-154.

Författare: Kent Jönsson

Här regleras sammanläggning av nätkoncessioner. För att en sammanläggning ska kunna ske krävs enligt lagtexten att koncessionerna är av samma slag. En nätkoncession för linje kan således inte inte läggas ihop med en nätkoncession för område. Se vidare prop. 2020/21:188 sid. 84.

Författare: Kent Jönsson

Denna bestämmelse reglerar uppdelningen av en nätkoncession för linje i flera mindre. En nätkoncession för linje kan vara mycket omfattande och bestå av delavsnitt som vart och ett för sig är en funktionell och teknisk enhet. En uppdelning är tillåten förutsatt att varje sådan enhet kan bevaras på ett lämpligt sätt. Det kan i ett sådant fall vara nödvändigt att anpassa koncessionsvillkoren till de nya koncessionerna.

Författare: Kent Jönsson

Bestämmelsen bör ses mot bakgrund av den samhällsviktiga funktion som nätverksamhet uppfyller. De skyldigheter som åligger koncessionshavaren gäller hela koncessionstiden. Någon möjlighet att frånträda koncessionen finns inte. Koncessionshavaren har dock möjlighet att enligt förevarande bestämmelse överlåta koncessionen om myndigheterna ger tillstånd till detta. Den nye ägarens lämplighet prövas på samma sätt som om denne sökt en ny koncession. Dock sker normalt ingen prövning av övriga villkor.

Författare: Kent Jönsson

I paragrafen regleras i fyra punkter de fall när en nätkoncession ska återkallas. Punkterna 1, 2 och 4 torde inte bereda några svårigheter. Se prop. 2020/21:188 s. 44-45 och 87. Det principiellt viktigaste fallet torde vara punkt 3 där frågan om återkallelse på grund av misskötsel av en elanläggning kan bli aktuell. Inte minst med hänsyn till de elanvändare som är beroende av anläggningen är frågan särskilt viktig Särskild lagstiftning gäller för dessa fall nämligen 2004 års lag.om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar (SFS 2004:875. Enligt denna lag är det möjligt att framtvinga ägarbyte genom inlösen men även att tillämpa mindre långtgående åtgärder såsom t.ex. tvångsförvaltning.

Författare: Kent Jönsson

Om en nätkoncession återkallats eller ändrats är koncessionshavaren skyldig att vidtaga återställningsåtgärder. Se prop. 2020/21:188 sid. 88.

Författare: Kent Jönsson

Bestämmelser om intäktsram (om begreppet, se 1 kap. 4 §) infördes den 1 januari 2010 i samband med införandet av en ny förhandsreglering av nättariffer, se prop. 2008/09:141. När det gäller myndigheternas tillsyn över nättarifferna och domstolarnas prövning samt rättspraxis, se redovisning och hänvisningar i prop. 2013/14:85 samt prop. 2017/18:237. Kammarrätten i Jönköping har i tre pilotmål år 2014 meddelat uppmärksammade domar avseende fastställande av intäktsramar (målnummer 61-14, 101-14 och 129-14). Domarna har vunnit laga kraft.

Författare: Kent Jönsson

Enligt bestämmelsen ska således en intäktsram fastställas i förväg för varje tillsynsperiod. Denna förhandsprövning innebär att nätmyndigheten i förväg ska besluta om intäktsramar för nätföretagen, dvs. de samlade intäkter som ett nätföretag högst får uppbära från nätverksamheten under tillsynsperioden. Avsikten med denna reglering är att skapa större förutsägbarhet för nätföretagen och dess kunder. Begreppen intäktsram och nättariff definieras i 1 kap. 4. De intäkter som omfattas av bestämmelsen är avgifter för överföring och anslutning. Att intäktsramen avser nättarifferna innebär att andra typer av intäkter, t.ex. från finansiella tillgångar och från bredbandsverksamhet, faller utanför (prop. 2008/09:141 s. 100). I de följande paragraferna finns särskilda bestämmelser om beräkning och fastställandet av intäktsram. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har i betydande utsträckning tilldelats befogenhet att meddela föreskrifter om intäktsramens bestämmande. Se vidare prop. 2017/18:237 s. 86 ff.

Författare: Kent Jönsson

Om intäktsramens bestämmande, se närmare prop. 2017/18:237. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer (Energimarknadsinspektionen) har getts utförliga befogenheter att meddela föreskrifter av betydelse för intäktsramens bestämmande. Sådana föreskrifter får bl.a. avse vad som ska anses vara kostnader för driften av en nätverksamhet, hur sådana kostnader ska beräknas, hur kapitalbasen ska beräknas, vad som avses med kvaliteten i nätverksamheten samt om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet. Regeringen har i förordning (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet meddelat utförliga föreskrifter om bestämmande av intäktsram. Vidare har Energimarknadsinspektionen i sin författningssamling EIFS meddelat utförliga föreskrifter inte minst om bestämmande av intäktsramar. Kammarrätten i Jönköping har i tre pilotmål år 2014 meddelat uppmärksammade domar avseende fastställande av intäktsramar (målnummer 61-14, 101-14 och 129-14). Domarna har vunnit laga kraft.

Författare: Kent Jönsson

Bestämmelsen avser det fall när nätkoncessionshavaren själv ansökt om omprövning medan övriga fall behandlas i 21 §. Se närmare, prop. 2017/18:237 s. 95–96.

Författare: Kent Jönsson

Bestämmelser om förseningsavgift infördes 2019, SFS 2018:1448. Det förutsätts att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelat verkställighetsföreskrifter i anslutning till 4 §, se prop. 2017/18:237 s. 104–105. Förseningsavgift tas ut om ett nätföretag försummar att ge in någon av de uppgifter som krävs även om företaget gett in en del av uppgifterna inom den föreskrivna tiden. – Förseningsavgift ska däremot inte tas ut på grund av felaktigheter i de meddelade uppgifterna.

Författare: Kent Jönsson

Regeringen har utsett Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) till att ha systemansvaret för elektrisk ström. Samtidigt är Energimarknadsinspektionen nationell tillsynsmyndighet när det gäller vissa frågot rörande den inre marknaden (1 § resp. 2 a § förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el.)

Författare: Kent Jönsson

Uppstår obalans mellan produktion och förbrukning av el måste obalansen åtgärdas mycket snabbt för att inte allvarliga störningar eller i värsta fall ett sammanbrott i elförsörjningen ska inträffa. Vanligen kan obalansen rättas till genom att elproducenterna beordras att öka eller minska produktionen. Detta kan då ske med stöd av bestämmelserna i första stycket, bestämmelser som fanns även enligt tidigare lagstiftning. I vissa fall med extremt hög nätbelastning kan det dock visa sig otillräckligt med ökad produktion. Det kan då i stället bli nödvändigt att begränsa konsumtionen genom frånkoppling av vissa elanvändare. Utgångspunkten vid frånkopplingsprocessen är då att tillförsel av el ska säkras för prioriterade samhällsviktiga elanvändare. Åtgärder som nu avses kan självfallet vara ytterst ingripande för konsumenterna och torde bli aktuella endast i undantagssituationer. Se närmare om dessa frågor prop. 2010/11:56, Prioritering av samhällsviktiga elanvändare, med Lagrådets yttrande.

Författare: Kent Jönsson

Ellagen skiljer mellan systemansvar, vilket är ett tekniskt ansvar för att balans upprätthålls mellan produktion och konsumtion av el i landet (se kommentaren till 8 kap. 1 § 1 st.), och balansansvar. Med balansansvar, som behandlas i förevarande paragraf, avses det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i uttagspunkterna. Bestämmelserna om balansansvar innebär att en elleverantör som vill leverera el i en viss uttagspunkt antingen själv måste åta sig balansansvaret i uttagspunkten eller genom avtal se till att någon annan åtar sig samma ansvar. Annars får han inte leverera el i den uttagspunkten om det inte föreligger rätt till sådan tidsfrist som anges i 4 e § första stycket. Den som skall vara balansansvarig måste uppfylla vissa krav samt ingå avtal med Svenska kraftnät där de grundläggande förhållandena mellan parterna regleras. Avtalet med Svenska kraftnät ska som framgår av lagtexten innehålla ett åtagande att säkerställa balans mellan tillförsel och uttag av el. Ett sådant åtagande innebär ett planeringsmässigt ansvar, dvs. att den balansansvarige åtar sig att löpande planera för och åstadkomma balans på timbasis mellan tillförsel och uttag. Detta kan uppnås genom egen produktion och förbrukning eller genom att köpa och sälja el. Om någon annan (i stället för Svenska kraftnät) utför själva avräkningen enligt ett sådant uppdrag som anges i 8 kap. 11 § (en sådan situation förutses i andra stycket förevarande paragraf) kan det bli nödvändigt för den balansansvarige att ingå avtal med två olika parter i stället för endast med Svenska kraftnät, se prop. 2014/15:112 s. 24-25. Avtalet med den som utför avräkningen mellan de balansansvariga ska innehålla villkoren för avräkningen. Exempel på frågor som kan regleras i avtalet är hur den balansansvariges obalans ska beräknas och villkoren för betalning och fakturering. Angående vissa situationer vid byte av elleverantör, definitionen av uttagspunkt m.m, se prop. 1998/99:137 s. 47–48.

Författare: Kent Jönsson

De grundläggande förutsättningarna för att en elanvändare skall ha rätt till avbrottsersättning anges i 10 §. I förevarande paragraf anges endast att avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna om avbrottsersättning är till nackdel för elanvändaren är utan verkan mot denne. Det anses dock inte finnas något som hindrar att ett nätföretag erbjuder sina kunder avbrottsersättning som är mer förmånlig än vad som följer av lagstiftningen. (prop. 2005/06:27 s. 58).

Författare: Kent Jönsson

I denna paragraf finns de grundläggande förutsättningarna för en elanvändares rätt till avbrottsersättning. Enligt 1 st. är det en förutsättning för att elanvändaren ska ha rätt till avbrottsersättning att uttagspunkten är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser från spänningssatt koncessionerat nät under en sammanhängande period om minst tolv timmar. Uttagspunkten är den punkt där en elanvändare tar ut el för förbrukning. Enligt en tidigare lydelse angavs att rätten till avbrottsersättning var beroende av att överföringen av el avbröts helt vilket gav upphov till vissa oklarheter vid tolkningen. För att tydliggöra att det inte är en förutsättning för avbrottsersättning att överföringen av el avbrutits i alla faser fick bestämmelsen sin nuvarande utformning den 1 januari 2014 (prop. 2012/13:193, 2012/13:NU6). Som framgår av lagtexten ska frånkopplingen omfatta en sammanhängande period om minst tolv timmar. Det är således ett krav att frånkopplingen innefattar en inledande period om minst tolv timmar. Rätt till avbrottsersättning torde exempelvis inte föreligga i ett fall där frånkoppling sker i tio timmar, eltillförseln sedan fungerar utan anmärkning i två timmar och därefter åter avbryts i tio timmar (jfr prop. 2005/06:27 s. 58–59). Även om det inte föreligger rätt till avbrottsersättning i ett sådant fall, kan en brukare ha rätt till skadestånd enligt bestämmelserna i 11 kap. ellagen. I ett sådant fall gäller dock inte de bevislättnader som följer av de särskilda bestämmelserna i förevarande kapitel om schabloniserad avbrottsersättning. Angående bestämmelserna i 2 st., i vilka fall elanvändaren inte har rätt till avbrottsersättning, se prop. 2005/06:27 s. 58–59.

Författare: Kent Jönsson

Jämkning av avbrottsersättning bör enligt vad som uttalas i förarbetena komma i fråga endast i undantagsfall (prop. 2005/06:27 s. 60). Det torde enligt vad som vidare uttalas huvudsakligen komma i fråga för mindre nätföretag som vid ett eller flera tillfällen drabbas av svåra väderförhållanden som medför omfattande skador på stora delar av elnätet inom företagets koncessionsområde. Jämkning torde då kunna ske om det är fråga om ett normalt välskött nätföretag, som följer ett ambitiöst program för investeringar i elnätet men riskerar att hamna i betalningssvårigheter på grund av omfattande krav på avbrottsersättning. En särskild jämkningsgrund anges i 2 st.

Författare: Kent Jönsson

Bestämmelserna om avbrottsersättning utgår från att en elanvändare, som har rätt till avbrottsersättning, normalt inte behöver underrätta nätföretaget om att avbrott har inträffat och att elanvändaren gör anspråk på ersättning. Ett nätföretag förutsätts nämligen oftast ha vetskap om att ett långvarigt elavbrott inträffat och vilka elanvändare som drabbats av avbrottet. Föreligger ett ersättningsgrundande elavbrott skall ersättning då betalas inte enbart till dem som reklamerat avbrottet utan även till övriga elanvändare inom det drabbade nätområdet (prop. 2005/06:27 s. 61). Elanvändaren kan dock inte vara helt passiv. Om den ersättningsskyldige trots allt inte betalar ut någon ersättning måste elanvändaren själv, inom två år från det att avbrottet upphörde, göra anspråk på ersättning hos den ersättningsskyldige. Annars går enligt 15 § rätten till ersättning förlorad.

Författare: Kent Jönsson

I paragrafen slås fast att bestämmelserna i 11 kap. är tvingande till konsumentens förmån. Jämförelsen som skall göras i paragrafen skall göras mellan det enskilda avtalsvillkoret och den enskilda paragraf som reglerar en viss fråga. Någon helhetsbedömning av ett avtal som i vissa avseenden ger konsumenten en sämre och i andra avseenden en förmånligare ställning än som följer av lagen skall således inte göras. Det som nu sagts innebär att de olika förmåner och befogenheter som lagen tillerkänner konsumenten inte kan inskränkas genom avtal medan konsumenten däremot alltid kan åberopa ett avtalsvillkor som är förmånligare än vad som följer av lagens regler. Även om en förmån således inte kan inskränkas på förhand genom avtal anses stadgandet inte hindra att konsumenten i ett konkret fall avstår från en rättighet sedan den väl blivit aktuell (prop. 1996/97:136 s. 186). Allmänna avtalsenliga principer enligt bl.a. 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område anses här tillämpliga.

Författare: Kent Jönsson

I denna och följande paragrafer behandlas de grundläggande förutsättningarna för att överföring av el till en konsument som gjort sig skyldig till avtalsbrott ska kunna avbrytas. Enligt 1 p. ska konsumenten ha försummat sina skyldigheter enligt avtalet och enligt 2 p. krävs att försummelsen utgjort ett väsentligt avtalsbrott. Därutöver uppställs i 3–6 p. särskilda krav för att överföringen av el ska kunna brytas. Det vanligaste avtalsbrottet från en konsument torde vara bristande betalning av nätavgift respektive avgift för levererad el. Enligt vad som uttalas i förarbetena bör väsentlighetsbedömningen ske utifrån avtalsbrottets betydelse för elleverantören (respektive nätkoncessionsinnehavaren) i enlighet med allmänna kontraktsrättsliga principer. När det gäller bristande betalning bör sådana omständigheter som skuldens storlek och antalet obetalda avgifter vara av avgörande betydelse. Vid enstaka dröjsmål avseende mindre belopp bör väsentlighetskravet normalt inte anses uppfyllt. Vidare får överföringen endast avbrytas beträffande just det avtal om abonnemang som konsumenten brutit emot. Om konsumenten har flera abonnemang och t.ex. inte betalar för elen till sin fritidsbostad kan detta avtalsbrott inte läggas till grund för att bryta överföringen till konsumentens ordinarie bostad. Som exempel på annan försummelse än bristande betalning som kan ge rätt att avbryta överföringen kan nämnas att konsumenten inte följer säkerhetsföreskrifter (prop. 2017/18:237 s. 107).

Författare: Kent Jönsson

I paragrafen behandlas de särskilda förutsättningar som gäller vid avbrytande av elleverans på grund av betalningsförsummelse, utöver de grundläggande förutsättningarna enligt 3 §. Ytterligare en uppmaning skall sålunda skickas med underrättelse att överföringen kan komma att avbrytas om betalning ej sker inom tre veckor från delgivningen. Delgivning skall ske enligt delgivningslagen (2010:1932). Socialnämnden eller motsvarande skall underrättas.

Enligt 8 p. får avbrytande inte ske om fordringen är tvistig. Detta stämmer överens med vad som gäller sedan tidigare enligt branschens standardavtal. För att en fordran skall anses tvistig bör normalt krävas att konsumenten muntligen eller skriftligen framställer en invändning i sak som kan sägas ha rättslig relevans. Är fordringen endast delvis tvistig kan den del av fordringen som inte är tvistig föranleda att överföringen avbryts. Detta innebär således att den del som ej är tvistig omedelbart bör betalas.

Författare: Kent Jönsson

Genom denna bestämmelse ges nätkoncessionshavaren och elleverantören rätt att ta ut ersättning för kostnader för betalningsanmaningar, meddelanden till socialnämnden, delgivningsförfarandet, själva avstängningsförfarandet m.m.

Författare: Kent Jönsson

Genom denna bestämmelse åläggs nätkoncessionshavaren en skyldighet att underrätta konsumenten om förutsebara avbrott i överföringen som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet. Konsumenten skall underrättas i god tid före avbrottet genom ett personligt meddelande eller, om så är lämpligt, genom anslag. Underrättelseskyldighet gäller dock inte om det är fråga om helt korta avbrott. Enligt vad som uttalas i förarbetena får det här inte vara tal om avbrott som överstiger två timmar.

Författare: Kent Jönsson

Konsumenten har rätt till skadestånd i vissa fall vid elavbrott. Två särskilda fall regleras i 8 § och 9 § medan en mer allmän regel om nätkoncessionshavarens skadeståndsskyldighet finns i 10 § (se kommentaren till 11 kap. 10 § 1 st.). Bestämmelsen i 8 § avser det fallet när konsumenten i och för sig gjort sig skyldig till en försummelse men försummelsen inte är så allvarlig att den berättigar nätkoncessionshavaren att avbryta överföringen. Bestämmelsen är också tillämplig om det visserligen är fråga om en allvarlig försummelse men nätkoncessionshavaren inte följer bestämmelserna om underrättelser m.m. i 3 § och 4 §. Som framgår av 2 st. kan i vissa fall elleverantören i stället för koncessionshavaren bli skadeståndsansvarig.

Författare: Kent Jönsson

Bestämmelsen kan sägas innebära motsvarande reglering som i 8 § för de fall avbrottet beror på elsäkerhetsskäl m.m.

Författare: Kent Jönsson

I 10 § uttrycks det som kan sägas vara huvudregeln om rätt till skadestånd vid elavbrott, nämligen att konsumenten har rätt till ersättning för den skada han lider om inte avbrottet beror på hans egen försummelse eller på elsäkerhetsskäl. I vissa fall kan rätt till skadestånd föreligga även om avbrottet beror på konsumentens försummelse, se 8 § (kommentaren till 11 kap. 8 § 1 st.). Rätten till skadestånd enligt 10 § är inte obetingad. För att nätkoncessionshavaren (endast denne är ansvarig) skall kunna undgå skadeståndsansvar krävs dock att fyra förutsättningar samtidigt är uppfyllda, nämligen att 1. hinder skall föreligga, 2. hindret skall ligga utanför koncessionshavarens kontroll, 3. koncessionshavaren skall inte skäligen kunnat förväntas ha räknat med hindret, och 4. koncessionshavaren kunde inte skäligen ha undvikit eller övervunnit hindret. Förutsättningarna griper i stor utsträckning in i varandra och täcker varandra. Skadeståndsskyldigheten innebär ett s.k. kontrollansvar, motsvarande det som bl.a. finns i köplagen (1990:931) och konsumentköplagen (1990:932).

Den första förutsättningen innebär att verkligt hinder för överföringen skall föreligga. Det är inte tillräckligt att överföringen försvåras eller blir kostsam om det inte, som det uttrycks i förarbetena, är fråga om ”extraordinärt betungande omständigheter”.

När det gäller den andra förutsättningen för ansvarsbefrielse skall det således gälla ett hinder som ligger utanför koncessionshavarens kontroll. Kontrollansvaret innebär här (till skillnad mot fallet med culpabedömning) att skadeståndsansvar alltid inträder om orsaken till avbrottet kan hänföras till koncessionshavarens kontrollsfär, dvs. i princip kontrollerbart för denne. Avbrott på grund av vindfälle, tjäle, blötsnö, blixtnedslag eller liknande händelser torde därför aldrig kunna anses ligga utanför koncessionshavarens kontroll om avbrotten berott på att tillsynsmyndigheternas föreskrifter och råd härom inte följts. För specialfall m.m., se vidare prop. 1996/97:136 s. 191–193.

Den tredje förutsättningen är att hindret är sådant att koncessionshavaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med det. Här beror det i hög grad på omständigheterna i det enskilda fallet. Ett exempel som nämns i förarbetena är om blötsnö i ett visst område nästan varje vinter orsakar ledningsbrott trots att koncessionshavaren följt tillsynsmyndigheternas föreskrifter och råd. I ett sådant fall måste det anses att koncessionshavaren skäligen kunde förväntas ha räknat med sådana avbrott. Annorlunda blir det dock om det är fråga om en exceptionell händelse.

Den fjärde förutsättningen är att koncessionshavaren inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit hindrets följder. Här avses att det skall göras en bedömning av det ekonomiskt rimliga i att vidta åtgärder för att förhindra följderna av ett elavbrott (jfr i denna fråga förarbetena till KköpL, prop. 1989/90:89 s. 89.

Genom bestämmelsen i 2 st. säkerställs att koncessionshavaren inte undgår ansvar genom att uppdra åt tredje man att utföra underhålls- och reparationsarbeten.

Författare: Kent Jönsson

I denna paragraf behandlas skadeståndets omfattning (1 st.) samt jämkning. Skadeståndet omfattar ersättning för utgifter och inkomstbortfall och annan förlust på grund av avbrottet. Enligt vad som uttalas i förarbetena motsvarar det vad som gäller enligt bl.a. KköpL.

Utgifter som avses kan vara av olika slag men nödvändiga för att kompensera den uteblivna elen. Rätten till ersättning är dock givetvis begränsad med hänsyn till vad som efter omständigheterna framstår som skäligt. Härvid beaktas också konsumentens egen skyldighet att begränsa sin skada. Hade skadan blivit mindre om konsumenten kunnat begränsa den skall detta beaktas.

Inkomstbortfall kan bli följden av ett elavbrott. Det åligger härvid konsumenten att styrka sin förlust. Bestämmelsen är tillämplig såväl vid inkomst av anställning som vid annat förvärvsarbete men även här gäller att konsumenten är skyldig att om möjligt vidta åtgärder för att begränsa sin förlust.

Annan förlust avser s.k. följdskador, t.ex. skador på livsmedel, hushållsmaskiner, hemelektronik, personskador eller allmänna förmögenhetsskador. Vid bedömningen kommer här allmänna skadeståndsrättsliga principer in, inte minst den s.k. adekvansregeln som innebär att skadeståndsskyldigheten inte omfattar förluster som saknar adekvat orsakssamband med avtalsbrottet. Mycket avlägsna, onormala och opåräkneliga följder av avtalsbrottet faller därför utanför skadeståndsskyldigheten.

Jämkningsregeln i 2 st. är avsedd som en ren undantagsbestämmelse. Den har utformats med motsvarande bestämmelse i KköpL och KtjL som förebild. Skall jämkning komma i fråga måste det vara fråga om ett betydande skadestånd och vidare torde krävas att skadeståndet är avsevärt större än vad som kan anses motsvara en normal skaderisk i nätkoncessionshavarens verksamhet. Ett skadestånd torde enligt vad som uttalas i förarbetena inte anses oskäligt betungande om den skadeståndsskyldige är eller borde ha varit försäkrad. Se vidare om jämkningsregeln prop. 1996/97:136 s. 194–195.

Författare: Kent Jönsson

Skador på grund av avbrott i elöverföringen torde oftast visa sig omedelbart. Eftersom det är angeläget för den skadeståndsskyldige att få reda på skador har man därför ålagt konsumenten en reklamationsskyldighet. Har konsumenten underrättat motparten om sitt anspråk inom tvåårsfristen gäller därefter allmänna preskriptionsregler.

Författare: Kent Jönsson

Den tillsyn som nämns i paragrafen sköts dels av Svenska kraftnät (driftsäkerheten hos det nationella elsystemet) dels av Energimarknadsinspektionen (2 st.) i egenskap av nätmyndighet. Den tillsyn som nätmyndigheten utövar avser bl.a. skäligheten av koncessionshavarens tariffer. Det torde därvid ofta vara en förutsättning att en enskild elkonsument anmält ett visst förhållande till myndigheten. Vid en sådan anmälan kan myndigheten begränsa prövningen till den fråga som anmälts men också utvidga prövningen till att avse en mer generell prövning av koncessionshavarens tariffer. Detta sker då inom ramen för nätmyndighetens tillsynsansvar. Nätmyndigheten kan också på eget initiativ ta upp olika frågor till bedömning. Tillsynsansvaret omfattar även de skyldigheter som åvilar revisor hos nätföretag. Se även prop. 2016/17:13 s. 49 och 2015/16:163 s. 59. Tillsynsansvaret avseende elsäkerhet regleras numera i elsäkerhetslagen (2016:732) eftersom ellagens tidigare bestämmelser om elsäkerhet flyttats över till denna lag.

Författare: Kent Jönsson

Enligt bestämmelsen har tillsynsmyndigheten rätt att på begäran få upplysningar och ta del av handlingar samt förena en sådan begäran med vite. Beslut om en sådan begäran gäller enligt 2 st. omedelbart, vilket innebär att det gäller utan hinder av att det överklagas till förvaltningsdomstol. Domstolen har dock möjlighet att inhibera verkställigheten av beslutet (28 § förvaltningsprocesslagen). Se även 5 kap. 28 §.

Författare: Kent Jönsson

Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs samt förena dem med vite. Särskilda bestämmelser om vite finns i lagen (1985:206) om viten. Vite kan riktas mot såväl fysiska som juridiska personer. Vitesbeloppet skall fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om den förelagdes ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Vitesbeloppet skall i första hand bestämmas till en sådan storlek att det kan antas bryta eventuellt motstånd hos adressaten mot att följa föreläggandet. Frågor om utdömande av vite prövas av förvaltningsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet.

Författare: Kent Jönsson

Se kommentaren till 12 kap. 3 §.

Författare: Kent Jönsson

I 12 kap. 7–13 §§ finns föreskrifter om förseningsavgift. Dessa föreskrifter har utformats med föreskrifterna i ÅRL som förebild och är tillämpliga på alla företag som bedriver nätverksamhet, oavsett företagsform. I praktiken är det aktiebolag och ekonomiska föreningar som berörs eftersom det bara är i dessa två företagsformer som nätverksamhet bedrivs.

Författare: Kent Jönsson

Bestämmelsen grundas på artikel 37.11 i elmarknadsdirektivet, där det finns bestämmelser om vilka tidsfrister som ska gälla när en part lämnar in ett klagomål till tillsynsmyndigheten mot en som är systemansvarig för överförings- eller distributionssystemet. Bestämmelserna i paragrafen om tidsfrister gäller endast när det är fråga om en anmälan från någon som har rättigheter som berörs av en regelöverträdelse från nätkoncessionshavarens sida.

Författare: Kent Jönsson

Det finns enligt bokföringslagen grundläggande bestämmelser för företag att bokföra affärshändelser och bevara bokföringsmaterial. Det har mot bakgrund av elmarknadsdirektivet ansetts nödvändigt att införa möjlighet att därutöver utfärda föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara samt lämna ut vissa uppgifter om leveransavtal m.m.

Författare: Kent Jönsson

Här anges de fall där ansvar för brott mot ellagen kan komma ifråga. Ett viktigt område där straffbestämmelserna tidigare varit tillämpliga är Elsäkerhetsverkets omfattande föreskrifter för elektriska anläggningar och hanteringen av elektriskt material. Eftersom frågor om elsäkerhet numera regleras i den särskilda elsäkerhetslagen (2016:732) är det numera straffbestämmmelserna i den lagen som är tillämpliga.

Författare: Kent Jönsson

Ellagens straffbestämmelser är subsidiära i förhållande till brottsbalkens och skall således inte tillämpas om en gärning i och för sig faller under båda lagarna.

Författare: Kent Jönsson

Enligt detta lagrum får således dubbelbestraffning ej förekomma, vilket överensstämmer med motsvarande bestämmelser i annan likartad lagstiftning.

Författare: Kent Jönsson

Tillämpning av bestämmelsen förutsätter att brott har konstaterats och förverkande beslutas av allmän domstol.

Författare: Kent Jönsson

Enligt 5 § får där särskilt angivna beslut överklagas till regeringen. Huvudregeln när det gäller överklagande av beslut enligt ellagen är annars att överklagande ska ske till domstol, mark- och miljödomstol när det gäller beslut som anges i 6 § och allmän förvaltningsdomstol när det gäller beslut som anges i 7 §. Undantaget i 5 § för beslut av nätmyndigheten, således ärenden som avser en ledning som ingår i ett transmissionsnät eller en utlandsförbindelse, motiveras av att det här gäller ärenden av stor betydelse för landets infrastruktur med politisk karaktär. För en utförlig diskussion om dessa frågor, se prop. 2012/13:70 s. 28–39.

Författare: Kent Jönsson

Se kommentaren till 5 §.

Författare: Kent Jönsson

Enligt bestämmelsen får vissa miljöorganisationer överklaga angivna beslut. Det rör sig här om beslut som enligt 13 kap. 5 § ska överklagas till regeringen eftersom besluten gäller ledningar med en spänning på minst 220 kV, dvs. ledningar som ingår i ett transmissionsnät.