Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS2017-0630

Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Utkom från trycket den 30 juni 2017
utfärdad den 22 juni 2017.

Tillämpningsområde och definitioner

Lagens syfte

Denna lag syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Lagens tillämpningsområde

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

  1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

  2. livförsäkringsrörelse, dock inte

    1. sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

    2. tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

  3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

  4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

  5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,

  6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

  7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

  8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

  9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

  10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

  11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

  12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

  13. verksamhet som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,

  14. verksamhet som fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för hyresförmedling eller fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2021:516),

  15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),

  16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

  17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),

  18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

  19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 18,

  20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

  21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

  22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,

  23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 18–22, eller

  24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

SFS 2021:903

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–8 och 10–12gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.

Rättsfall:

Ang. skyldighet för kreditinstitut att lämna uppgifter om misstänkta transaktioner i den medlemsstat där verksamheten bedrivs, se C-212/11 Jyske Bank Gibraltar.

Tjänster som avses i 2 § första stycket 21 och 22 omfattar

  1. handlande i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter, och

  2. hjälp vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid

    1. köp och försäljning av fastigheter eller företag,

    2. förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar,

    3. öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton,

    4. anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag, och

    5. bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar, stiftelser eller truster och liknande juridiska konstruktioner.

Tjänster som avses i 2 § första stycket 23 omfattar

  1. bildande av juridiska personer, försäljning av nybildade aktiebolag och förmedling av svenska eller utländska juridiska personer,

  2. fullgörande av funktion som styrelseledamot eller bolagsrättsligt ansvarig, som bolagsman i handels- eller kommanditbolag eller i någon liknande ställning i förhållande till andra juridiska personer,

  3. tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en postadress och därmed sammanhängande tjänster till en fysisk person, en juridisk person eller en trust eller en liknande juridisk konstruktion,

  4. förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion, och

  5. funktion som nominell aktieägare för någon annans räkning eller åtgärder som syftar till att någon annan ska ha en sådan funktion, med undantag för uppdrag åt en juridisk person som är noterad på en reglerad marknad.

SFS 2021:903

Bestämmelserna i 2 kap. 1, 2, 8 och 14 §§ och 15 § första stycket samt 4 kap. 5, 7, 9 och 10 §§ ska tillämpas på drift av en auktionsplattform för handel med utsläppsrätter som en reglerad marknad i enlighet med artikel 26.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen.

Definitioner

Med penningtvätt avses i denna lag åtgärder med avseende på pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet som

  1. kan dölja egendomens samband med brott eller brottslig verksamhet,

  2. kan främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde,

  3. kan främja möjligheterna för någon att undandra sig rättsliga påföljder, eller

  4. innebär att någon förvärvar, innehar, hävdar rätt till eller brukar egendomen.

Vid tillämpning av denna lag ska med penningtvätt jämställas åtgärder med egendom som typiskt sett är ägnade att dölja att någon avser att berika sig eller någon annan genom en framtida brottslig handling.

Rättsfall:

Fråga om 16-åring haft skälig anledning att anta att ett på hans bankkkonto insatt belopp härrörde från brottslig verksamhet H 2020:545.

Med finansiering av terrorism avses i denna lag sådan insamling eller sådant mottagande eller tillhandahållande av pengar eller annan egendom som avses i 6 § terroristbrottslagen (2022:666).

SFS 2022:691

I denna lag avses med

  1. affärsförbindelse: en affärsmässig förbindelse som när den etableras förväntas ha en viss varaktighet,

  2. brevlådebank: ett utländskt institut som är registrerat inom en jurisdiktion inom vilken institutet saknar verklig etablering och ledning och där institutet inte heller ingår i en finansiell grupp som omfattas av tillsyn,

  3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

  4. kund: den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtalsförbindelse med sådan verksamhetsutövare som avses i denna lag,

  5. person i politiskt utsatt ställning: fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat eller i en internationell organisation,

  6. verklig huvudman:detsamma som i1 kap. 3–7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän,

  7. koncern, moderföretag och dotterföretag:detsamma som i1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller motsvarande utländska företeelser,

  8. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av denna lag, och

  9. behörig beslutsfattare: styrelseledamot, verkställande direktör eller annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper om verksamhetsutövarens riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering.

SFS 2020:51

Med viktig offentlig funktion i 8 § 5 a avses funktioner som

  1. stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar,

  2. parlamentsledamöter och ledamöter av liknande lagstiftande organ,

  3. ledamöter i styrelsen för politiska partier,

  4. domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas,

  5. högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ,

  6. ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i försvarsmakten, och

  7. personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan.

Med viktig offentlig funktion i en internationell organisation avses funktioner som direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster.

SFS 2020:51

Med familjemedlem till en person i politiskt utsatt ställning avses make, registrerad partner, sambo, barn och deras makar, registrerade partner eller sambor samt föräldrar.

Med känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning avses

  1. fysisk person som, enligt vad som är känt eller finns anledning att förmoda, gemensamt med en person i politiskt utsatt ställning är verklig huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion eller som på annat sätt har eller har haft nära förbindelser med en person i politiskt utsatt ställning, och

  2. fysisk person som ensam är verklig huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion som, enligt vad som är känt eller finns anledning att förmoda, egentligen har upprättats till förmån för en person i politiskt utsatt ställning.

Med nära förbindelser i andra stycket 1 avses nära affärsförbindelser och andra förbindelser som kan medföra att den kända medarbetaren kan förknippas med förhöjd risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Riskbedömning och rutiner

Allmän riskbedömning

En verksamhetsutövare ska göra en bedömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker (allmän riskbedömning).

Vid den allmänna riskbedömningen ska det särskilt beaktas vilka slags produkter och tjänster som tillhandahålls, vilka kunder och distributionskanaler som finns och vilka geografiska riskfaktorer som föreligger. Hänsyn ska också tas till uppgifter som kommer fram vid verksamhetsutövarens rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner samt till information om tillvägagångssätt för penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter som myndigheter lämnar.

Omfattningen av den allmänna riskbedömningen ska bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och art och de risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan antas föreligga. Riskbedömningen ska utformas så att den kan ligga till grund för verksamhetsutövarens rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Den allmänna riskbedömningen ska dokumenteras och hållas uppdaterad.

Riskbedömning av kunder

En verksamhetsutövare ska bedöma den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen (kundens riskprofil). Kundens riskprofil ska bestämmas med utgångspunkt i den allmänna riskbedömningen och verksamhetsutövarens kännedom om kunden.

När det behövs för att bestämma kundens riskprofil ska verksamhetsutövaren beakta omständigheter som avses i 4 och 5 §§ och föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag samt andra omständigheter som i det enskilda fallet påverkar risken som kan förknippas med kundrelationen.

Kundens riskprofil ska följas upp under pågående affärsförbindelser och ändras när det finns anledning till det.

Som omständigheter som kan tyda på att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är låg kan verksamhetsutövaren beakta bland annat att kunden

  1. är en stat, en region, en kommun eller motsvarande eller en juridisk person över vilken en stat, en region, en kommun eller motsvarande, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande,

  2. har hemvist inom EES,

  3. har hemvist i en stat som har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som motsvarar dem i denna lag och som tillämpar dessa bestämmelser på ett effektivt sätt,

  4. har hemvist i en stat som har en låg nivå av korruption och annan relevant brottslighet, och

  5. är ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES.

SFS 2019:980

Som omständigheter som kan tyda på att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är hög kan verksamhetsutövaren beakta bland annat att

  1. kundens ägarstruktur framstår som ovanlig eller alltför komplicerad för dess verksamhet,

  2. kunden bedriver kontantintensiv verksamhet,

  3. kunden är en juridisk person som har nominella aktieägare eller andelar utställda på innehavaren,

  4. kunden är en juridisk person, en trust eller en liknande juridisk konstruktion som har till syfte att förvalta en viss fysisk persons tillgångar,

  5. kunden har hemvist i en stat som saknar effektiva system för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av terrorism,

  6. kunden har hemvist i en stat med betydande korruption och annan relevant brottslighet,

  7. kunden har hemvist i en stat som är föremål för sanktioner, embargon eller liknande åtgärder,

  8. kunden har hemvist i en stat som finansierar eller stöder terroristverksamhet eller där terroristorganisationer är verksamma,

  9. affärsrelationer eller transaktioner sker på distans, utan användning av metoder som på ett tillförlitligt sätt kan säkerställa kundens identitet, och

  10. betalning av varor eller tjänster görs av någon som är okänd eller saknar koppling till kunden.

Förbud mot anonyma tjänster och korrespondentförbindelser med brevlådebanker

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2019-0774

En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 får inte tillhandahålla anonyma konton, motböcker eller värdefack.

SFS 2021:903

En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 får inte etablera eller upprätthålla korrespondentförbindelser med brevlådebanker och ska se till att sådana förbindelser inte heller etableras eller upprätthålls med institut som tillåter att deras konton används av sådana banker.

SFS 2021:903

Rutiner och riktlinjer

Interna rutiner och riktlinjer

En verksamhetsutövare ska ha dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende sina åtgärder för kundkännedom, övervakning och rapportering samt för behandling av personuppgifter.

Rutinerna och riktlinjerna ska fortlöpande anpassas efter nya och förändrade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Rutinernas och riktlinjernas omfattning och innehåll ska bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek, art och riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats i den allmänna riskbedömningen.

Rutiner och riktlinjer för koncerner

En verksamhetsutövare som är det yttersta moderföretaget i en koncern ska fastställa gemensamma rutiner och riktlinjer för koncernen.

De gemensamma rutinerna och riktlinjerna ska åtminstone omfatta rutiner och riktlinjer för behandling av personuppgifter och informationsutbyte inom koncernen för att säkerställa att information om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter vid behov sprids till berörda inom koncernen.

En verksamhetsutövare som avses i 9 § första stycket ska se till att gemensamma rutiner och riktlinjer tillämpas inom koncernen.

Särskilda krav i fråga om dotterföretag och filialer utanför EES

En verksamhetsutövare som avses i 9 § första stycket ska se till att dotterföretag med hemvist i ett land utanför EES (hemviststaten) tillämpar bestämmelserna i denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, om bestämmelserna för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism är mindre ingripande i det landet.

Första stycket gäller även verksamhetsutövare som har filialer i ett land utanför EES.

Om kraven i 10 eller 11 § inte kan uppfyllas i fråga om ett dotterföretag utanför EES på grund av bestämmelser i hemviststaten, ska en verksamhetsutövare som avses i 9 § första stycket vidta åtgärder för att effektivt hantera den ökade risken för penningtvätt och finansiering av terrorism som därigenom uppkommer.

Första stycket gäller även verksamhetsutövare som har filialer i ett land utanför EES.

Verksamhetsutövaren ska underrätta tillsynsmyndigheten om kraven inte kan uppfyllas.

Verksamhetsutövarens anställda och uppdragstagare

Rutiner för lämplighetsprövning

En verksamhetsutövare ska ha rutiner för att säkerställa lämpligheten hos anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten, om de utför arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Utbildning

En verksamhetsutövare ska se till att anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten och som utför arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism fortlöpande får relevant utbildning och information för att kunna fullgöra verksamhetsutövarens skyldigheter enligt denna lag.

Utbildningen ska åtminstone avse relevanta delar av innehållet i gällande regelverk, verksamhetsutövarens allmänna riskbedömning, rutiner och riktlinjer samt information som ska underlätta för personer som avses i första stycket att upptäcka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism.

Skydd och förbud mot repressalier

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2019-0774

En verksamhetsutövare ska ha rutiner och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att skydda anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten från hot, hämnd eller andra fientliga åt-gärder till följd av att de fullgör verksamhetsutövarens skyldigheter enligt denna lag.

En verksamhetsutövare får inte utsätta en anställd, en uppdragstagare eller någon annan som på liknande grund deltar i verksamheten för repressalier på grund av att denne har informerat om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism, internt eller till Polismyndigheten.

SFS 2019:774

Verksamhetsutövare som är anställda hos juridiska personer

Om en verksamhetsutövare som är en fysisk person driver sin verksamhet som anställd hos en juridisk person, ska de krav som avses i 1, 2, 8–12, 14 och 15 §§ samt 6 kap. 1 och 2 §§ gälla den juridiska personen.

SFS 2021:517

Kundkännedom

Förbud mot affärsförbindelser och transaktioner

Otillräcklig kundkännedom

En verksamhetsutövare får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna

  1. hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen, och

  2. övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 och 2 §§.

Första stycket gäller inte advokater och advokatbolag, andra oberoende jurister, auktoriserade och godkända revisorer samt skatterådgivare, om affärsförbindelsen syftar till att försvara eller företräda en klient i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande, eller till att bedöma klientens rättsliga situation.

SFS 2019:608

Misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism

En affärsförbindelse får inte etableras om det finns misstanke om att verksamhetsutövarens produkter eller tjänster kommer att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

En verksamhetsutövare får inte utföra en transaktion om det på skälig grund kan misstänkas att den utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om en rapport har lämnats till Polismyndigheten enligt 4 kap. 3 § ska verksamhetsutövaren även beakta den information som Polismyndigheten kan lämna om hanteringen av ärendet.

Om det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt transaktion, eller om ett avstående från att genomföra transaktionen sannolikt skulle försvåra den vidare utredningen, får transaktionen genomföras.

Situationer som kräver kundkännedom

En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse.

Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas

  1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer,

  2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och

  3. vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.

En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 15 ska, utöver vad som följer av 4 § första stycket, vidta åtgärder för kundkännedom

  1. vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster eller betalning av insatser som uppgår till ett belopp motsvarande 2 000 euro eller mer, och

  2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 2 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

SFS 2021:903

En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 16 ska, i stället för vad som följer av 4 §, vidta åtgärder för kundkännedom

  1. vid etableringen av en affärsförbindelse, om det när förbindelsen ingås är sannolikt eller under förbindelsens gång står klart att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter inom ramen för affärsförbindelsen uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

  2. vid enstaka transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till ett belopp motsvarande 5 000 euro eller mer, och

  3. vid transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter understiger ett belopp motsvarande 5 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner i kontanter som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

SFS 2021:903

Åtgärder som ska vidtas för kundkännedom

Identifiering och kontroll av kunden

En verksamhetsutövare ska identifiera kunden och kontrollera kundens identitet genom identitetshandlingar eller registerutdrag eller genom andra uppgifter och handlingar från en oberoende och tillförlitlig källa.

När första stycket tillämpas får man använda medel för elektronisk identifiering och betrodda tjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. Andra säkra identifieringsproces-ser på distans eller på elektronisk väg som är reglerade, erkända, godkända eller accepterade av relevanta myndigheter får också användas.

Om kunden företräds av en person som uppger sig handla på kundens vägnar, ska verksamhetsutövaren kontrollera den personens identitet och behörighet att företräda kunden.

SFS 2019:774

En verksamhetsutövare ska utreda om kunden har en verklig huvudman. En sådan utredning ska åtminstone avse sökning i registret över verkliga huvudmän enligt lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän. Om kunden är en juridisk person, en trust eller en liknande juridisk konstruktion, ska utredningen omfatta åtgärder för att förstå kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur. Om kunden har en verklig huvudman, ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet.

Första stycket gäller inte om kunden är ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige eller inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES eller ett dotterföretag till ett sådant bolag.

Om kunden är en juridisk person och det efter åtgärder enligt första stycket står klart att den juridiska personen inte har en verklig huvudman, ska den person som är styrelseordförande, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare anses vara verklig huvudman. Detsamma gäller om verksamhetsutövaren har anledning att anta att den person som identifierats enligt första stycket inte är den verkliga huvudmannen.

SFS 2019:1254

Bestämmelsen i 8 § tredje stycket gäller inte om

  • kunden är en stat, en region, en kommun eller motsvarande, och

  • den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg.

SFS 2019:1254

Kontroll av kundens och den verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs.

Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång, får identitetskontroll med anledning av en ny affärsförbindelse göras senare än enligt första stycket, dock senast när affärsförbindelsen etableras.

Andra stycket får endast tillämpas om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg.

En verksamhetsutövare ska bedöma om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person.

En verksamhetsutövare ska kontrollera om kunden är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland.

Information om och uppföljning av affärsförbindelser

En verksamhetsutövare ska inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art.

Informationen ska ligga till grund för en bedömning av

  1. vilka aktiviteter och transaktioner som kunden kan förväntas vidta och genomföra inom ramen för affärsförbindelsen, och

  2. kundens riskprofil enligt 2 kap. 3 §.

En verksamhetsutövare ska löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden enligt 7, 8 och 10–12 §§ är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

En verksamhetsutövare som är ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska vidta åtgärder som avses i första stycket även när kontakt måste tas med kunden för att fullgöra skyldigheterna att granska finansiella konton enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid auto-matiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

SFS 2019:774

Åtgärder som krävs för kundkännedom i det enskilda fallet

Utgångspunkter

Åtgärder för kontroll, bedömning och utredning enligt 7, 8 och 10–13 §§ ska utföras i den omfattning det behövs med hänsyn till kundens riskprofil och övriga omständigheter.

Förenklade åtgärder vid låg risk

Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som låg, får verksamhetsutövaren tillämpa förenklade åtgärder för kundkännedom.

Förenklade åtgärder för kundkännedom innebär att kontroller, bedömningar och utredningar som följer av 7, 8 och 10–13 §§ kan vara av mer begränsad omfattning och vidtas på annat sätt.

Skärpta åtgärder vid hög risk

Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska särskilt omfattande kontroller, bedömningar och utredningar enligt 7, 8 och 10–13 §§ göras.

Åtgärderna ska i sådant fall kompletteras med de ytterligare åtgärder som krävs för att motverka den höga risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sådana åtgärder kan avse inhämtande av ytterligare information om kundens affärsverksamhet eller ekonomiska situation och uppgifter om varifrån kundens ekonomiska medel kommer.

Skärpta åtgärder enligt 16 § ska vidtas vid affärsförbindelser eller enstaka transaktioner när kunden är etablerad i ett land utanför EES som har identifierats som ett högrisktredjeland av Europeiska kommissionen.

Sådana åtgärder ska åtminstone avse skärpning av övervakningen av pågående affärsförbindelser och bedömningen av enstaka transaktioner enligt 4 kap. 1 § och omfatta inhämtande av

  1. ytterligare information om kunden och den verkliga huvudmannen,

  2. ytterligare information om affärsförbindelsens eller den enstaka transaktionens syfte och art,

  3. information om kundens och den verkliga huvudmannens ekonomiska situation och varifrån kundens och den verkliga huvudmannens ekonomiska medel kommer, och

  4. godkännande från en behörig beslutsfattare att etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse.

Skärpta åtgärder behöver inte vidtas i förhållande till filialer eller dotterföretag till juridiska personer som är etablerade inom EES, om

  1. den juridiska personen omfattas av denna lag eller motsvarande krav enligt utländsk rätt,

  2. risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kunden inte bedöms som hög vid riskbedömning enligt 2 kap. 3 §, och

  3. kunden tillämpar rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det land där kunden finns eller har hemvist.

SFS 2019:774

När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 och ett kreditinstitut eller finansiellt institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–13 §§ åtminstone

  1. inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,

  2. bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

  3. dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,

  4. inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan korrespondentförbindelsen ingås, och

  5. förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter.

SFS 2021:903

Personer i politiskt utsatt ställning

Om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning, ska en verksamhetsutövare utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10–12 §§ alltid

  1. vidta lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen eller den enstaka transaktionen kommer,

  2. tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning, och

  3. inhämta godkännande från behörig beslutsfattare inför beslut om att ingå eller avbryta en affärsförbindelse.

Första stycket tillämpas också om kunden är en familjemedlem eller känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.

När en person i politiskt utsatt ställning upphör att utöva en offentlig funktion enligt 1 kap. 8 § 5, ska 19 § tillämpas i 18 månader. Därefter ska åtgärder enligt 19 § tillämpas om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög.

Om åtgärder enligt 19 § inte längre ska tillämpas på en person som avses i första stycket, ska sådana åtgärder inte heller tillämpas på familjemedlemmar eller kända medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.

Åtgärder för kundkännedom som har utförts av utomstående

Vid tillämpningen av 7, 8 och 12 §§ får en verksamhetsutövare förlita sig på åtgärder som har utförts av en utomstående som anges i 22 §, om verksamhetsutövaren utan dröjsmål

  1. får del av de uppgifter som den utomstående har inhämtat, och

  2. på begäran kan få del av den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Verksamhetsutövaren svarar för att de åtgärder för kundkännedom som vidtagits av utomstående är tillräckliga.

Med utomstående enligt 21 § avses

  1. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade inom EES, och

  2. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade utanför EES, om de

    1. tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

    2. står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs.

SFS 2021:903

En verksamhetsutövare får inte förlita sig på åtgärder för kundkännedom som vidtagits av en utomstående med hemvist i ett sådant land utanför EES som av Europeiska kommissionen identifierats som ett högrisktredjeland.

Första stycket gäller inte om den utomstående är filial eller dotterföretag till en juridisk person som anges i 22 § 1, om filialen eller dotterföretaget tillämpar gemensamma rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det land där kunden finns eller har hemvist.

Kraven i 21–23 §§ ska inte tillämpas vid utkontraktering, agenturförhållanden eller liknande förhållanden där den utomstående tjänsteleverantören, agenten eller motsvarande enligt avtal ska anses ingå i verksamhetsutövaren.

Kundkontroll i särskilda fall

Konton med medel som tillhör någon annan

En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör kundens verkliga huvudman behöver inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 8 § i fråga om den verkliga huvudmannen, om kunden

  1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,

  2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och

    1. tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

    2. står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller

  3. till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning avskilda från egna tillgångar och medel.

Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verksamhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

SFS 2021:903

Livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar

En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska

  1. senast när försäkringsersättning betalas ut identifiera förmånstagaren och förmånstagarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person,

  2. när den får kännedom om att en försäkring har överlåtits identifiera förvärvaren och förvärvarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person.

SFS 2020:51

Om en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person har identifierats enligt 26 § 1 och detta medför att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska verksamhetsutövaren

  1. inhämta godkännande från behörig beslutsfattare innan försäkringsersättning betalas ut, och

  2. tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning.

SFS 2020:51

Kontroller och åtgärder enligt 26 och 27 §§ ska vidtas i den omfattning det behövs med hänsyn till den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 2 kap. 3 §. Om det behövs för att bedöma risken, ska omständigheter hänförliga till förmånstagaren också beaktas.

Truster och liknande juridiska konstruktioner utan utpekade förmånstagare

Om kunden är eller företräder en trust eller liknande juridisk konstruktion och trustens eller den juridiska konstruktionens förmånstagare identifieras på annat sätt än med namn, ska en verksamhetsutövare säkerställa att förmånstagaren kan identifieras senast vid utbetalningstillfället.

Förmånstagarens identitet ska kontrolleras senast vid utbetalningen av förmånerna eller när förmånstagaren gör gällande någon annan förvärvad rättighet.

Kontroller och åtgärder enligt 29 § ska vidtas i den omfattning det behövs med hänsyn till den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 2 kap. 3 §. När det behövs för att bedöma risken ska omständigheter hänförliga till förmånstagaren också beaktas.

Elektroniska pengar

En verksamhetsutövare får besluta att inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 7, 8 och 10–13 §§ i fråga om elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar, om

  1. betalningsinstrumentet inte kan återuppladdas eller har en månatlig gräns för penningtransaktioner på ett belopp motsvarande högst 150 euro och endast kan användas för betalning i Sverige,

  2. det högsta belopp som lagras elektroniskt inte överstiger ett belopp motsvarande 250 euro,

  3. betalningsinstrumentet kan användas uteslutande för inköp av varor eller tjänster,

  4. betalningsinstrumentet inte kan finansieras med anonyma elektroniska pengar, och

  5. kontantinlösen eller kontantuttag av de elektroniska pengarnas penningvärde inte får ske med belopp som överstiger motsvarande 50 euro.

Förenklade åtgärder för kundkännedom enligt första stycket får tillämpas endast om

  1. utgivaren av elektroniska pengar övervakar affärsförbindelserna och transaktionerna så noga att ovanliga eller misstänkta transaktioner kan upptäckas enligt 4 kap. 1 §, eller

  2. en betalningstransaktion som initieras via internet eller genom något annat medel för distanskommunikation avser ett belopp som uppgår till motsvarande högst 50 euro.

SFS 2019:774

Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 får ta emot betalning med ett anonymt betalningsinstrument som getts ut i ett land utanför EES bara om instrumentet uppfyller kraven i 31 §.

SFS 2021:903

Övervakning och rapportering

Övervaknings- och rapporteringsskyldighet

En verksamhetsutövare ska övervaka pågående affärsförbindelser och bedöma enstaka transaktioner i syfte att upptäcka aktiviteter och transaktioner som

  1. avviker från vad verksamhetsutövaren har anledning att räkna med utifrån den kännedom om kunden som verksamhetsutövaren har,

  2. avviker från vad verksamhetsutövaren har anledning att räkna med utifrån den kännedom som verksamhetsutövaren har om sina kunder, de produkter och tjänster som tillhandahålls, de uppgifter som kunden lämnar och övriga omständigheter, eller

  3. utan att vara avvikande enligt 1 eller 2 kan antas ingå som ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Inriktningen och omfattningen av övervakningen ska bestämmas med beaktande av de risker som identifierats i den allmänna riskbedömningen, den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen och annan information om tillvägagångssätt för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Om avvikelser eller misstänkta aktiviteter eller transaktioner uppmärksammas enligt 1 § eller på annat sätt, ska en verksamhetsutövare genom skärpta åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap. 16 § och andra nödvändiga åtgärder bedöma om det finns skälig grund att misstänka att det är fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att egendom annars härrör från brottslig handling.

När en verksamhetsutövare anser att det finns skälig grund att misstänka att det är fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att egendom annars härrör från brottslig handling, behöver ytterligare åtgärder enligt första stycket inte vidtas.

Om en verksamhetsutövare efter en bedömning enligt 2 § har skälig grund att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism eller att egendom annars härrör från brottslig handling, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på detta utan dröjsmål rapporteras till Polismyndigheten.

En sådan rapport ska göras även om transaktioner inte genomförs liksom om det före ingåendet av en affärsförbindelse eller utförandet av en transaktion uppkommer misstanke om att kunden avser att använda verksamhetsutövarens produkter eller tjänster för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Om den egendom som avses i rapporten till Polismyndigheten finns hos verksamhetsutövaren ska detta anges särskilt, liksom i förekommande fall uppgifter om

  1. vilka tillgodohavanden kunden har hos verksamhetsutövaren,

  2. huruvida verksamhetsutövaren avstått från att genomföra en misstänkt transaktion, och

  3. mottagare av en misstänkt transaktion.

Polismyndigheten ska i de fall det är möjligt ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövarna om effektiviteten och uppföljningen av rapporter enligt 3 §.

SFS 2020:51

Om en tillsynsmyndighet vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska myndigheten utan dröjsmål underrätta Polismyndigheten om detta.

En sådan underrättelse ska även göras av andra myndigheter som i sin verksamhet upptäcker sådana omständigheter som avses i första stycket i samband med att de hanterar kontanter, om det inte hindras av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Vid tillämpning av artikel 32.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den ursprungliga lydelsen, och av artikel 55.2 i förordning (EU) nr 1031/2010 är Polismyndigheten finansunderrättelseenhet.

Uppgiftsskyldighet

Följande fysiska eller juridiska personer ska på begäran av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen utan dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism:

  1. en verksamhetsutövare,

  2. en clearingorganisation som bedriver clearing eller avveckling av betalningar,

  3. den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar, och

  4. den som bedriver eller under de senaste fem åren har bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller något annat allmännyttigt ändamål.

När uppgifter har lämnats enligt 3 §, ska även andra fysiska eller juridiska personer som avses i 1 kap. 2–5 §§ lämna de uppgifter för utredningen som Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen begär.

SFS 2022:1537

En verksamhetsutövare ska ha ett system för att snabbt och fullständigt kunna lämna uppgifter om huruvida verksamhetsutövaren under de senaste fem åren har haft en affärsförbindelse med en viss person och, om så skulle vara fallet, om förbindelsens art.

Undantag från rapporterings- och uppgiftsskyldighet

Advokater och andra oberoende jurister, auktoriserade och godkända revisorer samt skatterådgivare är inte skyldiga att lämna uppgifter enligt 3 eller 6 § om vad som anförtrotts dem när de försvarar eller företräder en klient i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande. Detsamma gäller information som avser en klient och som de har fått del av i samband med att de bedömer klientens rättsliga situation.

SFS 2019:608

Tystnadsplikt

En verksamhetsutövare eller den som är verksam hos verksamhetsutövaren får inte för en kund eller någon utomstående obehörigen röja att en bedömning enligt 2 § utförs, har utförts eller kommer att utföras eller att uppgifter har lämnats enligt 3 eller 6 §.

Som obehörigt röjande avses inte att

  1. uppgifter lämnas till en tillsynsmyndighet eller en brottsbekämpande myndighet,

  2. uppgifter lämnas mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 med hemvist i EES och som ingår i samma koncern eller mellan sådana verksamhetsutövare och deras filialer och dotterföretag belägna i ett land utanför EES, förutsatt att filialerna och dotterföretagen utanför EES tillämpar gemensamma rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det land där filialen finns eller dotterföretaget har hemvist,

  3. uppgifter lämnas mellan advokater, andra oberoende jurister, revisorer, tillhandahållare av bokföringstjänster, skatterådgivare och fastighetsmäklare som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849, i den ursprungliga lydelsen, eller likvärdiga bestämmelser i ett land utanför EES och som är anställda eller på annat sätt verksamma inom samma juridiska person eller olika juridiska personer med gemensamt ägande, gemensam ledning eller gemensam efterlevnadskontroll,

  4. uppgifter som rör samma kund och samma transaktion och som omfattar fler än en verksamhetsutövare lämnas mellan sådana juridiska och fysiska personer som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 och 18–22, förutsatt att de tillhör samma verksamhets- eller yrkeskategori och omfattas av skyldigheter i fråga om tystnadsplikt och skydd för personuppgifter som följer av denna lag,

  5. en kund får kännedom om att åtgärder enligt första stycket vidtas eller kan komma att vidtas, när ett röjande inte kan undvikas till följd av verksamhetsutövarens skyldighet att avstå från en transaktion, att avstå från att inleda en affärsförbindelse eller att avsluta en affärsförbindelse enligt 3 kap. 1–3 §§, och

  6. uppgifter lämnas i samverkan enligt 4 a kap.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

SFS 2022:1537

En clearingorganisation som bedriver clearing eller avveckling av betalningar eller den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar får inte för någon utomstående obehörigen röja att uppgifter har lämnats enligt 6 §. Detsamma gäller den som är verksam hos ett sådant företag.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

SFS 2022:1537

En verksamhetsutövare eller den som är verksam hos verksamhetsutövaren får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt för uppgifter som lämnas med stöd av 3 eller 6 §, om personen hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag respektive artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska bestämmelserna i första stycket och i 9 § tillämpas på en ledamot i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i andra stycket ska tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Särskilda bestämmelser om ansvar för revisorer i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra företag finns i 5 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220), 37 § revisionslagen (1999:1079), 29 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) och 21 kap. 2 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

SFS 2022:1537

Dispositionsförbud

Om det finns skäl att misstänka att egendom i form av pengar, fordran eller någon annan rättighet är föremål för penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism och egendomen finns hos en verksamhetsutövare, får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen besluta att egendomen eller ett motsvarande värde tills vidare inte får flyttas eller disponeras på annat sätt (dispositionsförbud).

Beslut om dispositionsförbud får meddelas endast om det är fara i dröjsmål och det skäligen kan befaras att egendomen annars kommer att undanskaffas och skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär.

Om förutsättningarna enligt första och andra styckena är uppfyllda, får Polismyndigheten fatta beslut om dispositionsförbud även på begäran av en utländsk finansunderrättelseenhet.

Ett beslut om dispositionsförbud ska så snart som möjligt anmälas till åklagare, som skyndsamt ska pröva om åtgärden ska bestå. Åklagarens beslut får inte överklagas.

Finns det inte längre skäl för åtgärden ska den hävas. Åtgärden upphör att gälla när två arbetsdagar har gått från Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens beslut, om den inte hävts före det.

En verksamhetsutövare ska omedelbart underrättas om att en åtgärd har beslutats eller hävts.

Den som har drabbats av ett beslut om dispositionsförbud ska underrättas om beslutet när det kan antas att syftet med en beslutad eller förutsedd åtgärd inte motverkas och den framtida utredningen inte skadas om uppgiften röjs. Beslut om underrättelse meddelas av åklagare. En underrättelse behöver inte lämnas, om den med hänsyn till omständigheterna uppenbart är utan betydelse.

Beslut om dispositionsförbud med anledning av misstänkt penningtvätt får endast avse sådan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet som avses i 1 kap. 6 § första stycket.

Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Kapitlet infört g. SFS2022-1537

Ändamål för och deltagare i samverkan

Samverkan enligt detta kapitel får ske för att förebygga, förhindra eller upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. I samverkan får delta

  1. brottsbekämpande myndigheter, Finansinspektionen och verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1 (kreditinstitut), eller

  2. brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter.

Med brottsbekämpande myndigheter avses Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Med tillsynsmyndigheter avses myndigheter som utövar tillsyn enligt denna lag.

SFS 2022:1537

Förutsättningar för samverkan

Samverkan får ske endast för att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan penningtvätt och finansiering av terrorism som till sin karaktär, komplexitet eller omfattning är allvarlig.

Samverkan ska anordnas så att den inte blir mer långtgående än vad som behövs med hänsyn till ändamålet för samverkan och så att det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för enskilda som berörs av samverkan.

I samverkan enligt 1 § första stycket 1 ska minst en myndighet delta.

SFS 2022:1537

Uppgiftsskyldighet

Den som deltar i samverkan ska trots sekretess eller tystnadsplikt lämna en uppgift till en annan deltagare om det behövs för mottagarens deltagande i samverkan.

En uppgift ska inte lämnas om det finns en bestämmelse om sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften och om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. En uppgift ska heller inte lämnas i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, när den bedriver åklagarverksamhet, är inte skyldiga att lämna en uppgift enligt första stycket men får trots sekretess lämna en uppgift till en annan myndighet eller enskild.

SFS 2022:1537

Beslut om samverkan

Beslut om samverkan fattas av den myndighet eller de myndigheter som deltar i samverkan. Ett beslut får omfatta kreditinstitut som samtycker till det.

Ett beslut om samverkan ska vara skriftligt. I beslutet ska följande anges:

  1. föremålet för samverkan,

  2. vilka som deltar i samverkan, och

  3. den tid som samverkan ska gälla.

När det inte längre finns skäl för samverkan ska den avslutas.

SFS 2022:1537

Tystnadsplikt

Ett kreditinstitut eller den som är verksam hos institutet får inte för en kund eller utomstående obehörigen röja ett beslut om samverkan eller en uppgift som tagits emot i samverkan.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

SFS 2022:1537

Behandling av personuppgifter

Tillämpningsområde

I detta kapitel finns bestämmelser om behandling av personuppgifter enligt denna lag för

  1. verksamhetsutövare (2–11 §§), och

  2. andra än verksamhetsutövare (12 och 13 §§).

Kapitlet gäller om behandlingen helt eller delvis är automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

SFS 2022:1537

Tillåtna ändamål för behandling av personuppgifter

En verksamhetsutövare får behandla personuppgifter i syfte att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Bevarande av handlingar och uppgifter

En verksamhetsutövare ska i fem år bevara handlingar och uppgifter, om handlingarna och uppgifterna avser

  1. åtgärder som har vidtagits för kundkännedom enligt 3 kap. och 4 kap. 2 §, eller

  2. transaktioner som genomförts med kunder inom ramen för affärsförbindelser eller vid enstaka transaktioner som omfattas av krav på åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap. 4–6 §§.

Tiden ska räknas från det att åtgärderna eller transaktionerna utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse har etablerats, affärsförbindelsen upphörde. Om en enstaka transaktion inte har genomförts till följd av misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska tiden räknas från det att avståendet skedde.

Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism får verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter enligt 3 § under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tio år.

Första stycket gäller också i fråga om handlingar och uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i förordning (EU) 2015/847.

Behandling av känsliga personuppgifter

Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning, får behandlas endast om det är nödvändigt för att

  1. bedöma om kunden är en person i politiskt utsatt ställning eller familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person enligt 1 kap. 8–10 §§,

  2. bedöma den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 2 kap. 3 §,

  3. uppfylla övervakningsskyldigheten enligt 4 kap. 1 §,

  4. bedöma misstänkta transaktioner och aktiviteter enligt 4 kap. 2 §,

  5. lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 6 §§, och

  6. lämna uppgifter i samverkan enligt 4 a kap.

Personuppgifterna får också behandlas vid bevarande av handlingar och uppgifter enligt 3 och 4 §§, om det är tillåtet att behandla uppgifterna enligt första stycket.

SFS 2022:1537

Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser

Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas endast om det är nödvändigt för att

  1. bedöma den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 2 kap. 3 §,

  2. uppfylla övervakningsskyldigheten enligt 4 kap. 1 §,

  3. bedöma misstänkta transaktioner och aktiviteter enligt 4 kap. 2 §,

  4. lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 6 §§, och

  5. lämna uppgifter i samverkan enligt 4 a kap.

Personuppgifterna får också behandlas vid bevarande av handlingar och uppgifter enligt 3 och 4 §§, om det är tillåtet att behandla uppgifterna enligt första stycket.

SFS 2022:1537

Information till den registrerade

Besked om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 2, 3 eller 6 § och om att sådana uppgifter lagras enligt 3 eller 4 § får inte lämnas ut till den registrerade.

Samkörning av register

En verksamhetsutövares register med uppgifter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism får inte samköras med motsvarande register hos någon annan.

Förbudet i 8 § gäller inte samkörning av register med en filial till en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 som är etablerad i ett land utanför EES, om kraven enligt 2 kap. 10 och 11 §§ är uppfyllda i fråga om filialen.

Förbudet i 8 § gäller inte heller samkörning av register som sker mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 och som ingår i samma koncern, om verksamhetsutövarna har hemvist i Sverige eller inom EES.

Om en verksamhetsutövare som avses i andra stycket har hemvist i ett land utanför EES gäller andra stycket om kraven enligt 2 kap. 10 och 11 §§ är uppfyllda i fråga om den verksamhetsutövaren.

SFS 2021:903

[Upphävd g. Lag (2018:332).]

SFS 2018:332

Tystnadsplikt

Den som är verksam hos en verksamhetsutövare får inte obehörigen röja att personuppgifter behandlas enligt 5 och 6 §§ eller 4 kap. 2, 3 och 6 §§ och att sådana uppgifter bevaras enligt 3 och 4 §§.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

Andra än verksamhetsutövare

Rubriken införd g. Lag 2022:1537. SFS2022-1537

Besked om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 6 § får inte lämnas ut till den registrerade av

  1. en clearingorganisation som bedriver clearing eller avveckling av betalningar, eller

  2. den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar.

SFS 2022:1537

Uppgift om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 6 § får inte obehörigen röjas av någon som är verksam hos

  1. en clearingorganisation som bedriver clearing eller avveckling av betalningar, eller

  2. den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

SFS 2022:1537

Intern kontroll och anmälningar om misstänkta överträdelser

En verksamhetsutövare ska ha rutiner och riktlinjer för intern kontroll.

Om en verksamhetsutövare använder modeller för riskbedömning, riskklassificering, övervakning eller andra förfaranden, ska verksamhetsutövaren ha rutiner för modellriskhantering. Rutinerna för modellriskhantering ska syfta till att utvärdera och kvalitetssäkra de modeller som verksamhetsutövaren använder.

Omfattningen av och innehållet i rutinerna och riktlinjerna ska bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och art samt den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som identifierats i den allmänna riskbedömningen.

När det är motiverat med hänsyn till verksamhetens storlek och art, ska en verksamhetsutövare

  1. utse en medlem av ledningsgruppen, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare som ska ansvara för att verksamhetsutövaren genomför de åtgärder som krävs för att följa denna lag och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen,

  2. utse en person att löpande kontrollera att verksamhetsutövaren fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen (centralt funktionsansvarig), och

  3. inrätta en oberoende granskningsfunktion med ansvar för att granska de interna riktlinjer, kontroller och förfaranden som syftar till att verksamhetsutövaren ska fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Den som är centralt funktionsansvarig ska ansvara för rapporter till Polismyndigheten enligt 4 kap. 3 §.

Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § första stycket 6 eller 8 i Sverige, får Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att bestämmelserna i denna lag följs.

Första stycket gäller inte om tjänsterna tillhandahålls genom en filial eller ett dotterföretag här i landet.

En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga rapporteringssystem för anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten och som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

För verksamhetsutövare som omfattas av förordning (EU) 2015/847 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den förordningen.

SFS 2019:774

En verksamhetsutövare ska ha rutiner och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att skydda anställda, uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i verksamheten från hot, hämnd eller andra fientliga åtgärder till följd av att de gjort en anmälan om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

En verksamhetsutövare får inte utsätta en anställd, en uppdragstagare eller någon annan som på liknande grund deltar i verksamheten för repressalier på grund av att denne har gjort en anmälan.

SFS 2019:774

Uppgift i en anmälan om en misstänkt överträdelse enligt 4 § får inte obehörigen röjas, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket, gäller de bestämmelserna.

Skadestånd

Kapitlet infört g. SFS2017-0630

En verksamhetsutövare som bryter mot 2 kap. 15 § andra stycket eller 6 kap. 4 a § andra stycket ska betala ersättning för den skada som uppkommer. Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär.

Ersättning som avser en förlust som uppkommit efter det att en anställning upphört får bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

SFS 2019:774

Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för repressalier, är det verksamhetsutövaren som ska visa att några repressalier inte har förekommit.

SFS 2019:774

Mål enligt 1 § som rör en anställd eller någon som fullgör praktik hos verksamhetsutövaren eller som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska även den som fullgör praktik eller som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft anses som arbetstagare. Den verksamhetsutövare hos vilken praktiken eller arbetet utförs ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.

Mål enligt 1 § som rör någon annan än den som avses i första stycket ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt rättegångsbalkens bestämmelser om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten.

SFS 2019:774

I mål som avses i 3 § första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:

  • 64 § om tidsfrist för att påkalla förhandling,

  • 65 § om tidsfrist för att väcka talan,

  • 66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, och

  • 68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.

SFS 2019:774

Tillsyn och ingripanden

Tillämpningsområde

Detta kapitel tillämpas i fråga om tillsyn över och ingripanden mot verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 16, 19, 20 och 22–24. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka myndigheter som utövar tillsyn enligt detta kapitel.

Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 21 finns i 8 kap. rättegångsbalken och i 7 a kap. denna lag.

Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot annan verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket finns i de lagar som reglerar dessa verksamhetsutövare.

SFS 2021:903

Tillsyn

Genom tillsynen kontrolleras att verksamheten drivs enligt denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Den som avser att driva verksamhet som anges i 1 § första stycket ska anmäla detta till Bolagsverket. Sådan verksamhet får inte drivas om anmälan inte har gjorts.

Om en fysisk eller juridisk person som är antecknad i Bolagsverkets register anmäler att verksamheten har upphört eller om det på annat sätt framgår att så är fallet, ska verket ta bort personen ur registret.

Tillsynsmyndigheten får förelägga den som driver verksamhet som anges i 1 § första stycket utan att ha anmält detta att göra anmälan. Är det osäkert om en verksamhet är anmälningspliktig enligt 3 §, får tillsynsmyndigheten förelägga personen att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.

Tillsynsmyndigheten får förelägga den som driver verksamhet som omfattas av detta kapitel att lämna de upplysningar och ge tillgång till de handlingar som behövs för tillsynen.

Tillsynsmyndigheten får, när den anser det nödvändigt, genomföra en undersökning på plats hos en verksamhetsutövare som är föremål för tillsyn enligt detta kapitel.

Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ägna sig åt verksamhet som är anmälningspliktig enligt 3 §.

Om verksamhetsutövaren är en juridisk person, gäller första stycket den som är verklig huvudman i den juridiska personen eller ingår i dess ledning.

Verksamhetsutövaren ska anmäla förändringar i ledningen till tillsynsmyndigheten.

SFS 2022:1537

Ingripanden

Om ett föreläggande enligt 4 § eller 5 § första stycket inte följs, får tillsynsmyndigheten förelägga den fysiska eller juridiska personen att upphöra med verksamheten.

Tillsynsmyndigheten ska förelägga en verksamhetsutövare som omfattas av ett förbud enligt 6 § första stycket att

  1. upphöra med verksamheten, om verksamhetsutövaren är en fysisk person, eller

  2. vidta rättelse och, om rättelse inte vidtas, upphöra med verksamheten, om verksamhetsutövaren är en juridisk person.

Tillsynsmyndigheten får förelägga den som omfattas av ett förbud enligt 6 § andra stycket att vidta de åtgärder som behövs för att personen inte längre ska vara verklig huvudman.

SFS 2022:1537

Tillsynsmyndigheten får ingripa mot en verksamhetsutövare som överträder en bestämmelse i 2–6 kap. eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Vid en överträdelse som avses i 10 § får tillsynsmyndigheten ingripa mot en verksamhetsutövare genom att utfärda ett föreläggande att göra rättelse eller, vid överträdelser som inte är ringa, genom beslut om sanktionsavgift.

Om verksamhetsutövaren är en fysisk person får sanktionsavgift enligt första stycket beslutas endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk får tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra med verksamheten.

Om verksamhetsutövaren är en juridisk person får tillsynsmyndigheten även ingripa mot någon som ingår i verksamhetsutövarens styrelse, är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder verksamhetsutövaren, eller är ersättare för någon av dem, om verksamhetsutövaren har befunnits ansvarig för en överträdelse som avses i 10 §.

Ett ingripande får ske endast om verksamhetsutövarens överträdelse är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

  1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos verksamhetsutövare som anges i 1 § första stycket, eller

  2. beslut om sanktionsavgift.

Vid valet av ingripande ska tillsynsmyndigheten ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.

I försvårande riktning ska det beaktas om verksamhetsutövaren tidigare har begått en överträdelse eller om den fysiska personen i verksamhetsutövarens ledning tidigare orsakat en sådan överträdelse.

I förmildrande riktning ska det beaktas om

  1. verksamhetsutövaren eller den fysiska personen i verksamhetsutövarens ledning i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat tillsynsmyndighetens utredning, och

  2. om verksamhetsutövaren snabbt upphört med överträdelsen eller den fysiska personen i verksamhetsutövarens ledning snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av tillsynsmyndigheten.

Sanktionsavgift

Sanktionsavgiften för en verksamhetsutövare som är en juridisk person ska som högst fastställas till det högsta av

  1. två gånger den vinst som verksamhetsutövaren gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

  2. ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Sanktionsavgiften för en fysisk person ska som högst fastställas till det högsta av

  1. två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

  2. ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.

Avgiften tillfaller staten.

När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 13 § samt till den juridiska eller fysiska personens finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som gjorts till följd av överträdelsen.

Sanktionsföreläggande

Beslut om ingripande enligt 11 § andra stycket och 12 § tas upp av tillsynsmyndigheten genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp.

När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om

  1. den fysiska person som föreläggandet avser,

  2. överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna den,

  3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och

  4. den sanktion som föreläggs personen.

Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som tillsynsmyndigheten anger.

Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får tillsynsmyndigheten ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av tillsynsmyndighetens beslut om ingripande mot verksamhetsutövaren.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ett sanktionsföreläggande enligt 17 § är utan verkan, om föreläggandet inte har delgetts den som det riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum. I ett sådant fall får inte heller någon sanktion enligt 19 § första stycket beslutas.

SFS 2023:831

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift

Sanktionsavgiften ska betalas till tillsynsmyndigheten inom trettio dagar efter det att beslutet om den fått laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller den längre tid som anges i beslutet eller föreläggandet.

Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 21 §, ska tillsynsmyndigheten lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

Vite

Föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

Överklagande

Beslut om föreläggande att lämna uppgifter enligt 4 § andra meningen och 5 § första stycket samt beslut om att meddela ett sanktionsföreläggande enligt 17 § får inte överklagas.

Övriga beslut som meddelas enligt detta kapitel får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I sådana ärenden får tillsynsmyndigheten bestämma att beslutet ska gälla omedelbart, dock inte i fråga om beslut om sanktionsavgift.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Särskilda bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot advokater och advokatbolag

Kapitlet infört g. SFS2017-0630

Advokater

Vid tillämpningen av denna lag gäller för advokater de grundläggande bestämmelserna om tillsyn och ingripanden i 8 kap. rättegångsbalken och 4–11 §§ i detta kapitel.

SFS 2019:608

Advokatbolag

Sveriges advokatsamfunds styrelse och disciplinnämnd utövar tillsyn över att advokatbolag följer denna lag.

Advokatbolag ska lämna samfundets styrelse och disciplinnämnd de uppgifter som behövs för tillsynen.

Om ett advokatbolag överträder en bestämmelse i 2–6 kap. får samfundets styrelse och disciplinnämnd ingripa mot advokatbolaget genom beslut om uttalande, erinran eller varning.

SFS 2019:608

Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ha ett kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå i dess ledning.

Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

SFS 2019:608

Platsundersökning

Sveriges advokatsamfunds styrelse och disciplinnämnd får, när det är nödvändigt för tillsynen över att advokater och advokatbolag följer denna lag, genomföra en undersökning hos en advokat eller ett advokatbolag.

SFS 2019:608

Omständigheter som ska beaktas vid val av ingripande

Vid valet av ingripande vid en överträdelse av en bestämmelse i 2–6 kap. ska hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.

I försvårande riktning ska det beaktas om advokaten eller advokatbolaget tidigare har begått en överträdelse eller om personen i advokatbolagets ledning tidigare orsakat en sådan överträdelse.

I förmildrande riktning ska det beaktas om

  1. advokaten, advokatbolaget eller personen i advokatbolagets ledning i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat utredningen, och

  2. advokaten eller advokatbolaget snabbt upphört med överträdelsen eller personen i advokatbolagets ledning snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Sveriges advokatsamfund.

SFS 2019:608

Sanktionsavgift och tillfälligt förbud att ingå i advokatbolags ledning

En varning enligt 8 kap. 7 § rättegångsbalken som avser en överträdelse av en bestämmelse i 2–6 kap. och en varning enligt 2 § tredje stycket får förenas med ett ingripande enligt 7 §.

Om Sveriges advokatsamfunds styrelse eller disciplinnämnd anser att det finns skäl att överväga ett sådant ingripande, ska ärendet överlämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län, som beslutar i frågan.

Samfundets styrelse eller disciplinnämnd ska lämna de uppgifter till länsstyrelsen som behövs för prövningen.

SFS 2019:608

Om en advokat har meddelats en varning får ingripande ske mot advokaten genom beslut om sanktionsavgift.

Om ett advokatbolag har meddelats en varning får ingripande ske mot

  1. advokatbolaget genom beslut om sanktionsavgift, och

  2. en person som ingår i advokatbolagets styrelse, är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder advokatbolaget, eller är ersättare för någon av dem, genom

    1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en sådan funktion hos ett advokatbolag, eller

    2. beslut om sanktionsavgift.

Ett ingripande enligt andra stycket 2 får endast ske om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

SFS 2019:608

En sanktionsavgift enligt 7 § ska som högst fastställas till det högsta av

  1. två gånger den vinst som gjorts till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

  2. ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.

En sanktionsavgift enligt 7 § första stycket och andra stycket 1 får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Sanktionsavgiften tillfaller staten.

SFS 2019:608

När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 5 § samt till den berördes finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som gjorts till följd av överträdelsen.

SFS 2019:608

Beslut om ingripande enligt 7 § andra stycket 2 tas upp av Länsstyrelsen i Stockholms län genom sanktionsföreläggande enligt 7 kap. 17–20 §§.

I fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift tillämpas 7 kap. 21–23 §§.

Det som sägs om tillsynsmyndigheten i de bestämmelserna ska i stället gälla länsstyrelsen.

SFS 2019:608

Överklagande

Beslut enligt 7 § av länsstyrelsen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut om att meddela ett sanktionsföreläggande får inte överklagas.

SFS 2019:608

Bemyndiganden

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. undantag för vissa speltjänster från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den,

  2. innehållet i och omfattningen av den allmänna riskbedömningen enligt 2 kap. 1 § och om faktorer som kan tyda på låg eller hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism,

  3. undantag från kravet på dokumenterade riskbedömningar enligt 2 kap. 2 §,

  4. riskklassificering av kunder enligt 2 kap. 3 §, inbegripet faktorer som kan tyda på låg eller hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism,

  5. innehållet i och omfattningen av interna och gemensamma rutiner enligt 2 kap. 8 och 9 §§,

  6. innehållet i rutiner för lämplighetsprövning enligt 2 kap. 13 §,

  7. dokumentation av genomförda utbildningar och vilken information och utbildning som ska tillhandahållas anställda enligt 2 kap. 14 §,

  8. nödvändiga åtgärder och rutiner enligt 2 kap. 15 § och 6 kap. 4 a §,

  9. åtgärder för identitetskontroll enligt 3 kap. 7 och 8 §§,

  10. vad som avses med förenklade åtgärder för kundkännedom och i vilka situationer som förenklade åtgärder är tillåtna enligt 3 kap. 15 §,

  11. vad som avses med skärpta åtgärder för kundkännedom och i vilka situationer som skärpta åtgärder ska vidtas enligt 3 kap. 16 och 17 §§,

  12. hur rapportering till Polismyndigheten ska göras enligt 4 kap. 3 §,

  13. hur uppgifter ska lämnas enligt 4 kap. 6 §,

  14. system för uppgiftslämning enligt 4 kap. 7 §,

  15. bevarande av handlingar och uppgifter enligt 5 kap. 3 §,

  16. förutsättningarna för förlängt bevarande av handlingar och uppgifter enligt 5 kap. 4 §,

  17. innehållet i och omfattningen av rutiner för intern kontroll och modellriskhantering enligt 6 kap. 1 §,

  18. kriterierna för när funktioner som avses i 6 kap. 2 § första stycket ska inrättas samt de krav som ska gälla i fråga om funktionernas organisation, befogenheter och oberoende,

  19. organisation, kompetens, befogenheter, funktion och oberoende för den centrala kontaktpunkten enligt 6 kap. 3 §,

  20. det särskilda rapporteringssystemet enligt 6 kap. 4 §, och

  21. skyldighet för verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13, 16, 17, 19, 20 och 22–24 att periodiskt eller på begäran lämna uppgifter om sin verksamhet, sina kunder och andra förhållanden som är nödvändiga för att tillsynsmyndigheter ska kunna bedöma den risk som kan förknippas med de verksamhetsutövare som står under tillsyn.

SFS 2022:1537

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2017:630

1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2017.

2. Genom lagen upphävs lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.

SFS 2018:177

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2018.

SFS 2018:332

Denna lag träder i kraft d. 25 maj 2018.

SFS 2018:737

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2018:1148

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

SFS 2018:1221

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2018.

SFS 2018:1230

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

SFS 2019:608
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2019.

  2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har inträffat före ikraftträdandet.

SFS 2019:772

Denna lag träder i kraft d. 15 dec. 2019.

SFS 2019:774

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2020 i fråga om 3 kap. 32 § och i övrigt d. 1 jan. 2020.

SFS 2019:980

Denna lag träder i kraft 1 jan. 2020.

SFS 2019:1254

Denna lag träder i kraft d. 2 jan. 2020.

SFS 2020:51

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2020.

SFS 2020:661

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2020.

SFS 2020:1039
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2021.

  2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

SFS 2021:517

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021.

SFS 2021:903

Denna lag träder i kraft d. 10 nov. 2021.

SFS 2022:691

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

SFS 2022:1537

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023.

SFS 2023:831

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2024.

Anmärkt författning:

F (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorismLag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmänF (2017:667) i samma ämne.

Lag 2017:630

Författare: Ulf Berg

Författare: Ulf Berg

Lagen, som ersätter en tidigare lag i samma ämne, innebär bl.a. för svenskt vidkommande ett genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG. Det rör sig med andra ord om ett regelverk som har sin motsvarighet i de andra EU-länderna.

Den nya lagen bygger till en del på den förra lagen och några bestämmelser har – låt vara efter viss redaktionell justering – flyttats över till den nya.

Förarbeten till lagen finns i betänkandet. Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism – fjärde penningtvättsdirektivet – samordning – ny penningtvättslag – m.m. (SOU 2016:8), prop. 2016/17:173 och 2016/17:FiU32. – Det ovan nämnda direktivet ingår som en bilaga i propositionen.

Genomförandet av EU:s andra betaltjänstdirektiv föranledde år 2018 en ändring i 1 kap. 2 § 9 p. avseende verksamhet som uteslutande avser kontoinformationstjänster. Förarbeten till den ändringen finns i betänkandet Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton (SOU 2016:53), prop. 2017/18:77 och bet. 2017/18:FiU36. Det angivna EU-direktivet ingår som bilaga i propositionen.

I anslutning till att personuppgiftslagen, PUL, år 2018 upphävdes och ersattes av EU:s dataskyddsförordning gjordes justeringar i lagen, vilka innebar att hänvisningar som gjorts till bestämmelser i PUL ändrades till att avse motsvarande bestämmelser i förordningen. Förarbeten till ändringarna finns i departementspromemorian Författningsändringar på finansmarknadsområdet med anledning av EU:s dataskyddsförordning (dnr Fi2017/03612/FPM), prop. 2017/18:142 och bet. 2017/18:FiU39. –Tilläggas kan att dataskyddsförordningen ingår som bilaga i propositionen.

En annan justering som gjordes år 2018 var föranledd av införandet av en ny lag om ekonomiska föreningar. Inte heller den innebar någon ändring i sak. Förarbeten till ändringen finns i betänkandet En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90), prop. 2017/18:185 och bet.2017/18:CU25.

Ny lagstiftning föranledde den 1 januari 2019 två uppdateringar av lagen. Den ena innebar att en tidigare hänvisning i 1 kap. 2 § till lagen om försäkringsförmedling ersattes med en hänvisning till lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution. Förarbeten till den ändringen finns i i betänkandet Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR (SOU 2015:2), prop. 2017/18:216 (som även innehåller de EU-direktiv som ligger till grund för lagstiftningen) och 2017/18 FiU45. – Den andra ändringen gjordes med anledning av den nya spellagen (2018:1138). Ändringen föranledde en i viss mån ändrad numrering a v punkterna i 1 kap. 2 §, vilket gav upphov till följdändringar i en rad paragrafer. Förarbeten till dessa ändringar finns i betänkandet En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30), prop. 2017/18:220 och 2017/18KrU8.

År 2020 gjordes fyra ändringar i lagen. Tre av dessa hade ett materiellt innehåll medan den fjärde var av mera formell karaktär.

Den ena ändringen innebar dels att advokatbolag togs upp i kretsen av verksamhetsutövare som omfattas av lagen, dels att särskilda regler infördes om tillsyn över advokaters och advokatbolags behandling av frågor som hör hemma här dels ock att biträdande jurister vid advokatbyråer inte längre ska anses vara verksamhetsutövare enligt lagen. Förarbeten till dessa ändringar finns i Finansdepartementets promemoria Tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet vid tillämpning av penningtvättsregelverket (dnr Fi2018/02158/B), prop.2018/19:125 och bet. 2019/20:JuU2.

Den andra av 2020 års ändringar innebar att tjänstepensionsverksamhet undantas från lagens tillämpningsområde. Förarbeten till ändringen finns i dels Tjänstepensionsföretagsutredningens slutbetänkande En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57), dels Finansdepartementets promemoria En ny reglering för tjänstepensionsföretag med förslag hur andra tjänstepensionsdirektivet ska genomföras i svensk rätt (dnr Fi2018/02661/FPM), prop. 2018/19:158 och bet. 2019/20:FiU12. – Det nämnda direktivet är Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.

Den tredje ändringen avsåg bl.a. förvaltning och handel med kryptovalutor och transferering av elektroniska pengar samt förmedling och handel med konstverk. Reglerna om åtgärder för kundkännedom skärptes, samtidigt som utrymmet för förenklade åtgärder för kundkännedom begränsades. Skyddet för visselblåsare stärktes genom införande av särskilda skadeståndsregler. Förarbeten finns i promemorian Genomförande av 2018 års ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv (dnr Fi2018/03025/B), prop. 2018/19:150 och bet. 2019/20:FiU15.

Den sista av dessa ändringar var en följd av att kommuner på regional nivå i fortsättningen ska betecknas som regioner i stället för landsting. Förarbeten till den ändringen finns i betänkandet Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (SOU 2018:10), prop. 2018/19:162 och bet. 2019/20KU3.

Ytterligare två ändringar gjordes år 2020, vilka i förarbetena närmast betecknades som förtydliganden av lagens innebörd. Den ena av dessa ändringar avsåg i Sverige etablerade filialer till utländska kreditinstitut samt vissa undantag från undersökningsplikten när det gäller verkliga huvudmannaskap. Förarbeten till dessa ändringar finns i Finansdepartementets promemoria Ingripande mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor (Fi2019/00438/B), prop. 2019/20:14 och bet. 2019/20:FiU28.

Ett annat förtydligande avsåg en definition av vad som avses med behörig beslutsfattare och viktig offentlig funktion i en internationell organisation. I det sammanhanget infördes även bestämmelser om bl.a. kundkontroll och kundkännedom när det gäller utbetalning av vissa typer av försäkringsersättningar. Förarbeten finns i Finansdepartementets promemoria Vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder m ot penningtvätt och finansiering av terrorism (Fi2019/02449/B), prop. 2019/20:55 och bet. 2019/20:FiU32. En sammanfattning av promemorian ingår i propositionen.

En närmast redaktionell ändring gjordes år 2021 i 1 kap. 2 § första stycket 4 i anslutning till att lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet upphävdes. Inlåningsverksamhet anses i fortsättningen utgöra bank- eller finansieringsrörelse och som sådan kräva tillstånd av Finansinspektionen. Ändringen har ingen saklig betydelse när det gäller tillämpningen av förevarande lag; bank- och finansieringsrörelse omfattas av lagen och det gjorde även inlåningsverksamhet före ändringen. Förarbeten till ändringen finns i departementspromemorian Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden (Fi2019/03768/B), prop. 2019/20:195 och bet. 2020/21:FiU8.

År 2021 gjordes vissa ändringar som avsåg fastighetsmäklarbranschen. Ändringarna innebar bl.a. att hyresförmedling som bedrivs av ett registrerat fastighetsmäklarföretag utgör en verksamhetsform som omfattas av reglerna om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. - Förarbeten till ändringarna finns i betänkandet Utökad tillsyn över fastighetsmäklarbranschen (SOU 2018:64), prop. 2020/21:119 och bet. 2020/21:CU20.

Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster togs år 2021 med i uppräkningen av verksamhetsutövare som omfattas av lagen, 1 kap. 2 §. Se vidare Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster för företag och lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning gräsrotsfinansiering. - Förarbeten till den ändringen finns i Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering (dnr Fi2020/05177), prop. 2020/21:206 och bet. 2021/22:FiU7.

Införandet år 2022 av en ny terroristbrottslag föranledde en ändring av den bestämmelse som avser finansiering av terrorism, 1 kap 7 §. - Förarbeten till ändringen finns i betänkandet En ny terroristbrottslag (SOU 2019:49), prop. 2021/22:133 och bet. 2021/22:JuU31.

Ett nytt kapitel infördes år 2023, 4 a kap. Det innehåller bl.a. sekretessbrytande regler om samverkan på ett tidigt stadium – i underrättelseskedet – mellan myndigheter och kreditinstitut. Därutöver infördes regler om att clearingorganisationer som bedriver clearing eller avveckling av betalningar och företag som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar ska vara skyldiga att lämna uppgifter till Finanspolisen eller Säkerhetspolisen. – Förarbeten till ändringarna finns i betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2021:42), prop. 2021/22:251 och bet. 2022/23:FiU15.

Tillämpningsföreskrifter till lagen finns i förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, i fortsättningen benämnd förordningen. I den gjordes betydande justeringar i anslutning till att den nya lagen infördes. Vidare bör noteras att Finansinspektionen har meddelat föreskrifter och allmänna råd som anknyter till lagen. De finns tillgängliga på Finansinspektionens hemsida www.fi.se. – Påpekas bör vidare att Lotteriinspektionen och Fastighetsmäklarnämnden samt länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län har befogenhet att meddela föreskrifter för de verksamhetsutövare som står under respektive myndighets tillsyn.

Författare: Ulf Berg

Den inledande paragrafen anger lagens syfte. Lagen ålägger företag som är verksamma inom den finansiella sektorn och andra näringsidkare att bl.a. göra vissa kontroller av sina kunder i syfte att på så sätt kunna undvika att bli indragna i penningtvätt eller finansiering av terrorism. – I 6 § ges en definition av begreppet penningtvätt. I korthet handlar det om att vinning som har uppkommit genom brottslig verksamhet omsätts på ett sådant sätt att spåren av den bakomliggande brottsligheten sopas igen.

Författare: Ulf Berg

Finansiering av terrorism ska enligt förarbetena till motsvarande bestämmelse i den tidigare lagen (prop. 2008/09:70 s. 56) kopplas till den brottskatalog som finns i 2 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall m.m. Det innebär att finansiering av terrorism är ett vidare begrepp än finansiering av terroristbrott enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (se vidare 7 §).

Författare: Ulf Berg

Undantaget för tjänstepensionsverksamhet infördes år 2019 och undantaget vissa försäkringsföreningar tillkom år 2020.

Författare: Ulf Berg

Det är inte bara långivare som avses här utan även yrkesmässig kreditförmedling och/eller rådgivning i fråga om bostadskrediter till konsumenter.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen infördes år 2021 som punkt nummer 13, vilket medförde en ändrad numrering av de följande punkterna. Av den angivna EU-förordningen följer att ett företag som är en juridisk person etablerad i Sverige och som förmedlar gräsrotsfinansieringstjänster ska vara auktoriserat. Finansinspektionen är den myndighet som meddelar sådan auktorisation (1 kap. 2 § lagen, 2021:899, med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering) och har tillsyn över företagens verksamhet.

Författare: Ulf Berg

Hyresförmedling var tidigare en verksamhet som inte omfattades av reglerna om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det ändrades år 2021, Har en fastighetsmäklare registrerats hos Fastighetsmäklarinspektionen för hyresförmedling, gäller lagen även i den delen. Om kravet på registrering av fastighetsmäklare när det gäller hyresförmedling, se 2 kap.2, 5 och 6 §§ fastighetsmäklarlagen (2021:516).

Författare: Ulf Berg

Med anordnare av speltjänst avses den som har licens eller är registrerad enligt spellagen (2018:1138) för att tillhandahålla spelet i fråga. Ombud som tillhandahåller speltjänster till kunder för anordnarens räkning omfattas därför inte direkt av lagen.

Författare: Ulf Berg

All yrkesmässig kontanthandel med varor – även auktionsförsäljning – över den angivna beloppsgränsen omfattas av lagen. Minimibeloppet, som avser såväl inköps- som försäljningsvärden, sänktes när den nya lagen infördes från 15 000 till 5 000 euro.

Författare: Ulf Berg

Kravet på yrkesmässighet innebär att den som på ideell basis utför bokförings- eller revisionstjänster – exempelvis för en idrottsförening – inte omfattas av lagen.

Författare: Ulf Berg

Advokater och – sedan den 1 november 2019 – advokatbolag omfattas av lagen, när det är fråga om att för en klients räkning och i dennes namn genomföra eller planera vissa transaktioner (se vidare 4 § 1 st.). En biträdande jurist på en advokatbyrå är inte längre att anse som verksamhetsutövare i lagens mening. I den mån en sådan jurist bedriver verksamhet som avses här, är det den advokat som har tillsyn över den biträdande juristen som har ansvar som verksamhetsutövare (se prop. 2018/19:125 s. 41).

Författare: Ulf Berg

Här avses oberoende jurister som inte är advokater eller biträdande jurister på advokatbyråer och som bedriver sådan verksamhet som avses i bestämmelsen.

Författare: Ulf Berg

Här avses sådana verksamhetsutövare som – utan att vara revisorer, skatterådgivare eller oberoende jurister – yrkesmässigt erbjuder sådana tjänster som avses i 4 § andra stycket.

Författare: Ulf Berg

Punkten 23 infördes år 2020. Förmedling av konstverk tar sikte på olika mellanhänder som sysslar med handel med konstverk, exempelvis konstgallerier och auktionshus. Förvaring av konstverk omfattar olika slag av lagerhållning, t.ex. anläggningar för tillfällig lagring, tullager m.m. Handel med konstverk omfattar alla som handlar med konstverk, förutom konstgallerier och auktionshus, även konstnärerna själva. – Begreppet konstverk definieras inte. Enligt förarbetena avses t.ex. två- eller tredimensionella alster med konstnärlig verkshöjd och konstnärlig unicitet som vanligen uttrycks i måleri eller skulpturala alster i olika material (prop. 2018/19:150 s. 101). Bestämmelsen blir tillämplig redan när det kan antas att det i verksamheten genomförs eller kommer att genomföras en transaktion eller flera sammanhängande transaktioner som uppgår till det angivna beloppet.

Författare: Ulf Berg

Spelinspektionen har i 20 § förordningen fått befogenhet att besluta om sådana undantag som avses i bestämmelsen.

Författare: Ulf Berg

Här avses i Sverige verksamma filialer till kreditinstitut och finansieringsinstitut med huvudkontor i ett annat land.

Författare: Ulf Berg

Paragrafens första stycke anger lagens tillämpningsområde när det gäller tjänster som tillhandahålls av advokater och andra fristående jurister.

Författare: Ulf Berg

Den typ av tjänster som avses i andra stycket är sådana som yrkesmässigt erbjuds av fysiska eller juridiska personer till utomstående. Till en del handlar det om företeelser som av legala skäl inte förekommer i Sverige. Det gäller t.ex. i fråga om truster och nominella aktieägare. Verksamhet med anknytning till sådana funktioner kan emellertid utövas här i landet. För gränsöverskridande verksamhet som bedrivs av svenska företag eller utländska företagsetableringar i Sverige gäller det svenska regelverket. Av det skälet omfattar lagen även den här typen av tjänster.

Författare: Ulf Berg

Med registrerat kontor avses inte bara uthyrning av en kontorslokal till en fysisk eller juridisk person som utnyttjar kontoret utan även tillhandahållandet av själva adressen på ett sätt som motsvarar tillhandahållande av en postadress.

Författare: Ulf Berg

Av paragrafen följer att vissa bestämmelser i lagen ska tillämpas vid europeisk auktionshandel med utsläppsrätter. En motsvarande regel infördes år 2012 i den förra lagen. Förarbeten till bestämmelsen finns i en i Miljödepartementet upprättad promemoria (dnr M2012/466/R), prop. 2011/12:143 och 2011/12:FiU47.

Författare: Ulf Berg

I första stycket anges de objektiva omständigheter som ska föreligga för att ett handlande ska anses innefatta penningtvätt. Det handlar om åtgärder som typiskt sett kan medföra att en egendoms samband med brott döljs. – Påpekas bör måhända att penningtvätt inte nödvändigtvis behöver avse hantering av pengar eller pengars värde utan även kan avse annan egendom.

Författare: Ulf Berg

I förarbetena anges att syftet med andra stycket är att berörda verksamhetsutövare ska förebygga och i övrigt reagera på typiska penningtvättsåtgärder även om det inte är klarlagt att den egendom som hanteras varit föremål för brott, vilket i och för sig krävs för att penningtvättsbrott ska föreligga. Som exempel anges delmoment i välkända upplägg för att kunna avlöna svart arbetskraft, där penningtvättsbrottet oftast anses begånget först efter det att transaktionerna vidtagits. Även en av en uppdragsgivare planerad avvikande transaktion med en jurisdiktion som kan betraktas som skatteparadis och andra liknande förfaranden avses. Det gäller även om verksamhetsutövaren inte är klar över att egendomen ännu varit föremål för brott. Se till det anförda prop. 2016/17:173 s. 571.

Författare: Ulf Berg

Den angivna bestämmelsen i terroristbrottslagen anger vad som ska anses utgöra finansiering av terrorism. För att undvika att bli indragen i sådan verksamhet måste alltså en berörd verksamhetsutövare skaffa sig kännedom om bakgrunden till och syftet med en aktuell affärsförbindelse samt beakta de omständigheter som anges i paragrafen, vilken kommenteras på annan plats.

Författare: Ulf Berg

Av bestämmelsen följer att en transaktion av engångskaraktär inte ska anses utgöra en affärsförbindelse.

Författare: Ulf Berg

För att omfattas av kundbegreppet är det oväsentligt hur man i en viss bransch betecknar den som man säljer sina varor eller tjänster till. En klient till en advokat är exempelvis att anse som en kund i den mening som avses här. – Även den som står i begrepp att ingå en affärsuppgörelse är att anse som kund. Det innebär att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta kännedomsåtgärder, när det börjar framstå som klart att en affärsförbindelse är på väg att ingås.

Författare: Ulf Berg

Se 9 § om begreppet viktig offentlig funktion.

Författare: Ulf Berg

Punkten 7 ändrades år 2020. Ändringen innebar bara ett klarläggande av att i Sverige etablerade filialer till utländska kreditinstitut omfattas av lagen och därmed står under tillsyn av svenska myndigheter.

Författare: Ulf Berg

Punkten 9 infördes år 2020 och anses innefatta ett förtydligande av gällande rätt. Det rör sig om befattningshavare som har befogenhet att vidta åtgärder, om det visar sig att det finns en risk för att verksamhetsutövaren utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Författare: Ulf Berg

Med politiskt parti avses i första hand sådana partier som är representerade på den högsta beslutsnivån i staters folkvalda parlament, dvs. riksdagen för svenskt vidkommande. Även partier som är representerade i mellanstatliga folkvalda församlingar såsom Europaparlamentet torde få anses vara på denna nivå. Reglerna avser såväl svenska som utländska personer som har styrelseuppdrag av angivet slag. En bedömning med avseende på utländska politiska partier ska göras utifrån förhållandena i varje särskild stat.

Författare: Ulf Berg

Andra stycket infördes år 2020. Det tar sikte på behöriga beslutsfattare i internationella organisationer.

Författare: Ulf Berg

Svenska regler ska tillämpas när det gäller att avgöra vem som ska anses vara t.ex. sambo.

Författare: Ulf Berg

Med juridiska konstruktioner avses bl.a. truster. Det finns i dagsläget i svensk rätt inte någon typ av juridisk person som faller inom det begreppet.

Författare: Ulf Berg

Om det finns någon form av nära förbindelse mellan en tilltänkt kund och en person som tillhör någon av de tidigare nämnda riskkategorierna, föreligger det en ökad risk för att verksamhetsutövaren blir utnyttjad för penningtvätt. Nära förbindelser kan föreligga på ett professionellt plan i form av yrkesmässiga kontakter, t.ex. mellan personer som sitter i styrelsen i ett bolag, eller på det privata planet, exempelvis medlemskap i samma politiska parti eller ideella förening.

Författare: Ulf Berg

Det åligger verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § att enlighet med vad som anges i detta kapitel genomföra och dokumentera riskbedömningar och kundanalyser samt att tillämpa arbetsmetoder som syftar till att upptäcka eventuella oegentligheter med avseende på penningtvätt eller finansiering av terrorism. En verksamhetsutövare som brister i dessa åligganden kan drabbas av ett vitesföreläggande eller en kännbar sanktionsavgift (se 7 kap 14 och 24 §§).

Författare: Ulf Berg

Här avses en generell riskbedömning som ska göras med utgångspunkt från verksamhetsutövarens egna iakttagelser när det gäller möjliga tillvägagångssätt för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt från information som lämnats av tillsynsmyndigheter, brottsbekämpande myndigheter och berörda samordningsorgan.

Författare: Ulf Berg

I andra stycket anges några av de riskfaktorer som verksamhetsutövaren har att beakta vid den allmänna riskbedömningen. Dit hör beskaffenheten på de varor och tjänster som erbjuds, den politiska situationen på bestämmelseorten och eventuellt samarbete med tredje man när det gäller distributionen. Verksamhetsutövaren har dessutom att beakta den information om tänkbara risker som lämnas av berörda tillsynsmyndigheter.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen innebär att det krav på allmän riskbedömning som ställs på verksamhetsutövaren är beroende av verksamhetens art och omfattning. När det gäller att kartlägga riskerna för att bli indragna i penningtvätt eller finansiering av terrorism, är det väl rimligt att anta att höga krav kommer att ställas på banker, växlingskontor och andra som förmedlar betalningsuppdrag till eller från utlandet.

Författare: Ulf Berg

Ett behov av uppdatering kan uppkomma när nya produkter eller tjänster introduceras eller när verksamhetsutövaren får kännedom om nya omständigheter som påverkar riskbedömningen. – Tillsynsmyndigheten kan besluta om undantag från kravet på dokumenterad riskbedömning (18 § 2 p. förordningen). Om så inte skett, kan myndigheten inom ramen för sin tillsyn begära att få ta del av verksamhetsutövarens dokumentation av riskbedömningen (se 7 kap. 5 §).

Författare: Ulf Berg

Den allmänna riskbedömningen ska ligga till grund för verksamhetsutövarens bedömning huruvida kundens riskprofil är sådan att det finns anledning att skaffa sig en djupare kundkännedom. Även i det sammanhanget spelar naturligtvis den planerade affärsförbindelsens art och omfattning stor betydelse.

Författare: Ulf Berg

Förteckningen över lågriskfaktorer är inte en uttömmande lista. Det förhållande att en eller flera av de angivna faktorerna föreligger kan inte utan vidare tas till intäkt för att risken är låg. En samlad bedömning med hänsyn tagen till samtliga föreliggande omständigheter måste alltid göras. – En ändring gjordes år 2020 när begreppet region infördes och ersatte den tidigare beteckningen landsting.

Författare: Ulf Berg

Inte heller listan över särskilda riskfaktorer får betraktas som uttömmande.

Författare: Ulf Berg

Här avses situationer när kunden utgörs av moder- och/eller dotterbolag och när bolagskonstruktionen är utformad på ett sätt som gör det svårt att överblicka vem som är den verkliga huvudmannen.

Författare: Ulf Berg

Denna punkt omfattar inte värdepappersförvaltning, förvaltning av insatta medel på bankkonton och liknande förfaranden utan den situation som föreligger när en juridisk person eller en annan konstruktion har skapats i syfte att förvalta eller förvara medel för en viss fysisk person.

Författare: Ulf Berg

Punkterna 5–8 avser situationer där kundens hemvist kan utgöra en riskfaktor. Det rör sig om faktorer om vilka berörda verksamhetsutövare bör ha fått information från tillsynsmyndigheten eller som är allmänt kända.

Författare: Ulf Berg

Motböcker har i dag ingen praktisk betydelse i det svenska banksystemet. Det hindrar dock inte att de kan få det i en framtid. Av det skälet har de tagits med i bestämmelsen. Begreppet värdefack, som fördes in i bestämmelsen år 2020, har här samma innebörd som i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Bestämmelsen omfattar sedan den 1 januari 2022 även leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster enligt 1 kap. 2 § 13 p.

Författare: Ulf Berg

Brevlådebank definieras i 1 kap. 8 § 2 p. Bestämmelsen innebär att det inte är tillåtet för svenska verksamhetsutövare att upprätthålla förbindelser med brevlådebanker och kreditinstitut som tillåter att deras konton används som brevlådebanker.

Författare: Ulf Berg

Det åligger en verksamhetsutövare att se till att han/hon har skriftliga rutiner och riktlinjer för hur personalen inom relevanta områden ska utbildas och fortlöpande informeras om ändringar i regelverk, nya trender och mönster som används samt metoder som kan användas vid penningtvätt och finansiering av terrorism. – Berörd tillsynsmyndighet får utfärda föreskrifter om innehållet i och omfattningen av de interna rutinerna, se 18 § 4 p. förordningen.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen ska säkerställa att det i en koncern finns rutiner som innebär att exempelvis information om ett misstänkt fall av penningtvätt eller finansiering av terrorism sprids till andra delar av koncernen – moderbolaget och andra dotterbolag. Det gäller såväl information om berörda personer som det misstänkta tillvägagångsättet.

Författare: Ulf Berg

För att avgöra om dessa regler ställer särskilda krav på koncernen måste ledningen för moderbolaget ta ställning till om lagstiftningen i det tredje land där dotterbolaget är stationerat är jämförbar med svenska förhållanden. I den mån så inte är fallet, ska förevarande lag tillämpas i dotterbolagets verksamhet.

Författare: Ulf Berg

I paragrafen regleras den situation som uppkommer, om regelverket i det land där dotterbolaget är stationerat innebär att kraven enligt förevarande lag inte kan uppfyllas – exempelvis på det sättet att en ordentlig kundkännedom inte kan åstadkommas. Det åligger då verksamhetsutövaren – dotterbolaget – att så långt det är möjligt vidta effektiva åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I de fall som avses här ska vidare tillsynsmyndigheten informeras om att de lagstadgade kraven inte kan uppfyllas.

Författare: Ulf Berg

Frågan om en persons lämplighet får, med utgångspunkt från de fastlagda rutinerna, avgöras från fall till fall. Med uppdragstagare och andra som deltar i verksamheten på liknande grund avses bl.a. inhyrd personal från bemanningsföretag.

Författare: Ulf Berg

Utbildningskravet tar sikte på personal som har att fullgöra verksamhetsutövarens skyldigheter enligt förevarande lag. De anställda ska vidare få löpande information som underlättar för dem att identifiera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. – Tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om bl.a. den utbildning som ska ges till de anställda, 18 § 6 p. förordningen.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen ålägger en verksamhetsutövare att ha en viss framförhållning och rutiner för personalvårdsinsatser. En anställd eller uppdragstagare hos en verksamhetsutövare som fullgör sina skyldigheter enligt förevarande lag och polisanmäler eller rapporterar fall av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism kan komma på kollissionskurs med mäktiga ekonomiska intressen. Därför åligger det verksamhetsutövaren att ha klara riktlinjer för och att vidta de åtgärder som kan behövas för att skydda den anställde och – får man anta – dennes familj mot bl.a. hot, hämnd och våldsangrepp.

Författare: Ulf Berg

Som exempel på repressalier anges i förarbetena uppsägning, avskedande, omplacering, fråntagande av arbetsuppgifter, försämrade förmåner, andra negativa förändringar av anställningsförhållandet, trakasserier, oberättigat dåliga vitsord, tillrättavisande utskällning och utfrysning (se prop. 2016/17:173 s. 584).

Författare: Ulf Berg

Paragrafen lägger fast vissa ansvarsförhållanden. Är en verksamhetsutövare anställd hos en juridisk person, är det den juridiska personen och inte verksamhetsutövaren personligen som har ansvar för att de angivna kraven uppfylls.

Det gäller sedan den juli 2021 även i fråga om mäklare som är anställda i ett fastighetsmäklarföretag som är en juridisk person. De enskilda mäklarna hade tidigare ett personligt ansvar för åtgärder som avses i paragrafen.

Författare: Ulf Berg

Den inledande paragrafen i kapitlet lägger fast ett förbud för en verksamhetsutövare att engagera sig i en affärsförbindelse eller utföra ett uppdrag, om tillräcklig kundkännedom saknas för att kunna ta ställning till om det finns risk för att det handlar om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Författare: Ulf Berg

Undantaget i andra stycket motsvarar på sätt och vis det undantag från vittnesplikten som följer av 36 kap. 5 § andra stycket RB. En verksamhetsutövare som anges här är oförhindrad att låta sig engageras av en klient som söker rådgivning eller biträde när det gäller att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande. – Rådgivningen behöver inte resultera i ett rättsligt förfarande, klienten kan ingå en förlikning eller besluta sig för att inte gå vidare med ett rättsligt förfarande.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen innebär att det är förbjudet för en verksamhetsutövare att engagera sig i en affär, om det redan från början finns en misstanke om att de varor eller tjänster som han/hon erbjuder kan komma att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Författare: Ulf Berg

Att det ska finnas en skälig grund för misstanke innebär att det måste föreligga någon omständighet som tyder på att det kan vara fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Enbart ett löst antagande som är mer eller mindre gripet ur luften utgör med andra ord inte tillräckligt skäl för verksamhetsutövaren att avstå från affären. – Om misstanken rapporteras till polisen enligt 4 kap. 3 §, är det möjligt att Polismyndigheten kan lämna någon form av information i ärendet och ge råd om verksamhetsutövarens fortsatta handlande.

Författare: Ulf Berg

Undantaget kan bli tillämpligt exempelvis, om misstanken uppstår så sent att det inte är möjligt att stoppa transaktionen eller om det av tekniska eller andra skäl inte är möjligt för verksamhetsutövaren att ingripa i tid.

Författare: Ulf Berg

Ett annat skäl att fullfölja en misstänkt transaktion kan föreligga, om ett avstående från att fullfölja affären sannolikt skulle försvåra den vidare utredningen, varmed avses de rättsvårdande myndigheternas brottsutredning. Om en sådan situation uppstår, kan det vara lämpligt att ta kontakt med Polisen för råd och anvisningar.

Författare: Ulf Berg

Av första stycket följer att det åligger en verksamhetsutövare att skaffa sig en fullgod kundkännedom, när han/hon etablerar en affärsförbindelse. Se även 1 kap. 8 § 1 p om innebörden i begreppet affärsförbindelse.

Författare: Ulf Berg

Det ställs inte några krav på särskilda åtgärder för att identifiera samband mellan transaktioner. Men om omständigheterna är sådana att verksamhetsutövaren tycker sig ana eller borde ana ett samband, ska åtgärder vidtas för att klarlägga situationen och, i tillämpliga fall, vidta åtgärder för kundkännedom.

Författare: Ulf Berg

Det handlar här om överföringar som bara kan verkställas av verksamhetsutövare som avses i 1 kap 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen riktar sig till anordnare av speltjänster enligt spellagen (2018:1138).

Författare: Ulf Berg

För verksamhetsutövare som bedriver kontanthandel gäller lägre beloppsgränser i fråga om kravet på att skaffa sig erforderlig kundinformation. Se även kommentaren till 4 §.

Författare: Ulf Berg

Identifikation av kunden innebär inhämtande av uppgifter – normalt av kunden själv – om namn, adress, person - eller samordningsnummer, organisationsnummer eller liknande uppgifter. Kontroll av identiteten innebär ett säkerställande av att lämnade uppgifter är korrekta. Om kunden är en juridisk person, bör uppgifterna kontrolleras mot registerutdrag eller andra tillförlitliga uppgifter. Omfattningen av kontrollåtgärderna ska enligt 14–16 §§ bestämmas av den risk som kan förknippas med kundrelationen.

Författare: Ulf Berg

Andra stycket infördes år 2020. Det innebär att identifiering av kunden och kontroll av dennes identitet kan göras på elektronisk väg. Hänvisningarna i 3 kap. 21 § och 5 kap. 3 § innebär att en verksamhetsutövare som förlitat sig på uppgifter som har inhämtats detta sätt av en utomstående ska se till att få del av uppgifterna och att handlingar och uppgifter bevaras.

Författare: Ulf Berg

I den här delen handlar det bl.a. om att kontrollera att personen är behörig firmatecknare eller grundar sin behörighet att företräda en juridisk person genom exempelvis en fullmakt av en firmatecknare.

Författare: Ulf Berg

Det åligger verksamhetsutövaren att utreda om kunden har en verklig huvudman. Därmed avses en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person eller en fysisk person för vars räkning någon annan handlar. I 1 kap 4–6 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän finns presumtionsregler som ska underlätta bedömningen huruvida en person är verklig huvudman i en juridisk person. En åtgärd som verksamhetsutövaren kan vidta är således att använda sig av registret över verkliga huvudmän. Därtill kommer att merparten av alla juridiska personer enligt den nyss angivna registreringslagen är skyldiga att dokumentera uppgifter om sitt verkliga huvudmannaskap. Där finns med andra ord en källa till information för kontroll av eventuellt verkligt huvudmannaskap. Det åligger verksamhetsutövaren att visa att en sökning har gjorts i registret. Bortsett från utdrag av registret bör loggar som visar att en sökning har gjorts vara tillräckligt för att kravet ska anses uppfyllt. – Om kunden har en verklig huvudman, ska verksamhetsutövaren kontrollera dennes identitet. – Omfattningen av de åtgärder som ska vidtas i det här sammanhanget beror, i likhet med andra kundkänndomsåtgärder, på den risk som kan förknippas med kundrelationen.

Författare: Ulf Berg

Om kunden är ett börsnoterat bolag, behöver verksamhetsutövaren inte göra någon särskild utredning för att klarlägga ett eventuellt verkligt huvudmannaskap. Det gäller sedan år 2020 även i det fallet att kunden är ett dotterbolag till ett börsnoterat bolag.

Författare: Ulf Berg

Finns det inte någon verklig huvudman, ska verksamhetsutövaren försöka klarlägga vem i den juridiska personens ledning som utövar mest kontroll över verksamheten och som därigenom har den största likheten med en verklig huvudman. Dennes identitet ska då kontrolleras.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen infördes år 2020. Föreskriften att en styrelseordförande eller en verkställande direktör ska anses vara verklig huvudman gäller inte, om kunden är ett offentligrättsligt organ av det slag som anges här och verksamhetsutövaren bedömer risken för oegentligheter som liten. Begreppet motsvarande avser svenska kommunalförbund och motsvarande utländska offentligrättsliga juridiska personer.

Författare: Ulf Berg

Huvudregeln är att verksamhetsutövaren ska ha skaffat sig erforderlig kundkännedom, innan affärsförbindelsen upprättas eller transaktionen genomförs.

Författare: Ulf Berg

Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism bedöms som liten, kan affären påbörjas och kundkännedomen införskaffas i ett senare skede, dock senast innan affären avslutas.

Författare: Ulf Berg

Se 1 kap. 8 § 5 p. om den personkategori som avses här. Underlag för att bedöma om en kund tillhör denna kategori kan normalt erhållas genom den information som kunden själv lämnar. Uppgifterna kan dock behöva kontrolleras mot andra informationskällor.

Författare: Ulf Berg

En verksamhetsutövare kan vid behov vända sig till Europeiska kommissionens kansli för att få upplysning om vilka länder som har klassificerats som högriskländer.

Författare: Ulf Berg

Vilka krav som ställs på verksamhetsutövaren när det gäller informationsinhämtning och bedömningar om syftet med affärsförbindelsen beror på vilka varor och tjänster som tillhandahålls. I flertalet fall torde det räcka med ett antagande som grundas på hur kunder normalt använder verksamhetsutövarens varor och tjänster.

Författare: Ulf Berg

Här avses regelbundet återkommande kontroller av att verksamhetsutövarens kännedom om kunden är korrekt och tillräcklig för att motsvara kundens riskprofil. Behov av förnyade åtgärder för kundkontroll kan uppstå, om kundens omständigheter ändras, t.ex. genom att en ny verklig huvudman kommer in i bilden när det gäller en juridisk person.

Författare: Ulf Berg

Andra stycket infördes år 2020. – I 2 kap. 6–10 §§ i den angivna lagen definieras begreppet finansiellt institut och i samma lag 2 kap. 21 § anges vad som avses med begreppet rapporteringsskyldigt finansiellt institut. En verksamhetsutövare som omfattas av dessa regler ska fortlöpande hålla sig uppdaterad när det gäller kundkännedomen oavsett om detta kräver särskilda kontakter med kunden.

Författare: Ulf Berg

Kundens riskprofil ska vara en utgångspunkt, när verksamhetsutövare bedömer behovet av en mer ingående kundkännedom. Men även andra omständigheter kan ha betydelse. Om exempelvis de varor och tjänster som verksamhetsutövaren erbjuder i sig utgör en risk för att komma till användning vid penningtvätt eller finansiering av terrorism, kan det finnas skäl för mer ingående utredning.

Författare: Ulf Berg

En verksamhetsutövares ställningstagande att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg får inte grundas på ett löst antagande utan måste vila på objektivt godtagbara och relevanta omständigheter.

Författare: Ulf Berg

Om risken bedöms som liten, har verksamhetsutövaren möjlighet att vidta de kontrollåtgärder han finner lämpliga och som är anpassade efter verksamhetens art. Notera dock att berörda tillsynsmyndigheter i 18 § 9 p. förordningen har getts befogenhet att meddela föreskrifter om vad som avses med förenklade åtgärder för kundkontroll.

Författare: Ulf Berg

Att det finns en risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism kan ha uppdagats vid sådana kontroller som aves i 7–13 §§. Ju större risken bedöms vara desto mera omfattande åtgärder ska vidtas.

Författare: Ulf Berg

Utöver den informationsinhämtning som anges i paragrafen kan nämnas möjligheten att skaffa upplysningar från tillförlitliga externa källor, t.ex. register som finns tillgängliga hos myndigheter eller kreditupplysningsföretag. Notera också att berörda tillsynsmyndigheter i 18 § 10 p. förordningen har getts befogenhet att meddela föreskrifter om vad som avses med skärpta åtgärder för kundkontroll och i vilka situationer de ska vidtas.

Författare: Ulf Berg

Se 11 § om de länder som avses.

Författare: Ulf Berg

Här anges de minimikrav som ställs på verksamhetsutövaren när det är fråga om en högrisksituation. På vilket sätt kraven ska uppfyllas får i varje enskilt fall bedömas utifrån den risk som kan förknippas med kundrelationen och övriga omständigheter. Det kan då exempelvis avse vilken ytterligare information som ska inhämtas (se prop. 2018/19:150 s. 104).

Författare: Ulf Berg

Andra stycket avser en situation där kunden är en filial utanför EES med moderbolag som har hemvist inom EES.

Författare: Ulf Berg

Lagen ger inte någon definition av begreppet korrespondentförbindelse. Här torde emellertid avses alla slag av affärskontakter med verksamhetsutövare eller finansiella institut utanför EES. I paragrafen anges de skärpta åtgärder för kundkännedom som ska vidtas i dessa fall. Det handlar bl.a. om att skaffa information om kreditinstitutets anseende, graden av tillsyn över det och i vilken utsträckning institutet utövar kontroll för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Verksamhetsutövaren ska dokumentera sina kontrollåtgärder. Affärsförbindelsen ska vidare godkännas av en behörig beslutsfattare, varmed avses en person på en beslutsnivå ovanför den som handlägger ärendet. Vilken nivå detta innebär för enskilda verksamhetsutövare bör framgå av interna regler. Bestämmelsen omfattar sedan den 1 januari 2022 även leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster enligt 1 kap 2 § 13 p.

Författare: Ulf Berg

När det gäller de särskilda åtgärder för kundkännedom som ska vidtas, om kunden är en person i politiskt utsatt ställning eller en nära anhörig till en sådan person kan till en del hänvisas till vad som sades i kommentaren till föregående paragraf. Här handlar det emellertid också om att överväga och dokumentera uppgifter som kunden själv lämnar.

Författare: Ulf Berg

Den angivna tidsgränsen är inte absolut. Efter 18 månader ska verksamhetsutövaren göra en riskbedömning av kundrelationen. Visar den att det alltjämt finns en risk för att personen – eller en familjemedlem eller känd medarbetare till denne – kan förknippas med penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska åtgärder enligt 19 § alltjämt tillämpas. – Verksamhetsutövarens bedömning i den här delen bör dokumenteras för att vid behov kunna redovisas till tillsynsmyndigheten.

Författare: Ulf Berg

Med utomstående avses någon som inte är berörd av det kontraktuella förhållandet mellan verksamhetsutövaren och hans kund. De kontroller som kan göras av utomstående avser kundens och den verklige huvudmannens identitet och ägarstruktur samt information om affärsförbindelsens syfte och art. För att verksamhetsutövaren ska kunna förlita sig på den här typen av information måste den vara framtagen av någon som tillhör de kategorier som anges i 22 § och utan särskild anmodan lämnas över till verksamhetsutövaren som också vid behov omgående ska kunna ta del av den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

Författare: Ulf Berg

Verksamhetsutövaren får alltså förlita sig på information som han har fått med stöd av första stycket. Dock har han/hon att på eget ansvar pröva om den är tillräcklig för att bedöma risken för att kunden är engagerad i penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Författare: Ulf Berg

För att verksamhetsutövaren ska kunna förlita sig på den information som lämnas av en utomstående måste denne uppfylla de krav som anges i paragrafen.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen innebär ett förbud att förlita sig på uppgifter från en utomstående med hemvist i högriskland, med undantag dock för uppgifter som kommer från en filial eller dotterföretag till ett företag med huvudkontor inom EES och där filialen eller dotterföretaget tillämpar regler som motsvarar vad som anges i förevarande lag.

Författare: Ulf Berg

I en situation där verksamhetsutövaren anlitar någon annan – en agent eller en motsvarande aktör – för att tillhandahålla varor eller tjänster, kan verksamhetsutövaren förlita sig på de åtgärder för kundkontroll enligt lagen som denne vidtar. För detta krävs dock att det finns ett avtal med den utomstående som anger att dennes verksamhet i dessa delar ska anses ingå i verksamhetsutövarens egen verksamhet.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen innebär att kreditinstitut och finansiella institut kan tillämpa förenklade regler för kundkännedom med avseende på gemensamma konton, t.ex. klientmedelskonton, som tillhandahålls för andra verksamhetsutövare. I dessa fall behöver den som tillhandhåller kontot inte identifiera och kontrollera de fysiska eller juridiska personer för vilkas räkning kunden förvaltar medlen. Kunden är i dessa fall själv en verksamhetsutövare som omfattas av förevarande lag. – Paragrafen ändrades år 2019, när advokatbolag förklarades vara sådana verksamhetsutövare som avses i lagen, samtidigt som biträdande jurister på advokatbyråer inte längre kan ha den rollen. I förtydligande syfte gjordes år 2020 en justering i paragrafens inledande parti av innebörd att undantaget från kravet på kundkännedom bara gäller fråga om kundens verkliga huvudman eller, om det rör sig om ett samlingskonto, verkliga huvudmän.

Författare: Ulf Berg

För att det förenklade systemet för kundkontroll ska få tillämpas krävs dels att den risk som kan förknippas med verksamhetsutövarens kund bedöms som låg (se 2 kap. 3 §), dels att verksamhetsutövaren vid behov utan dröjsmål kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna. Det sistnämnda villkoret måste säkerställas genom avtal eller på annat sätt.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen innehåller vissa grundläggande regler som avser utbetalning av försäkringsbelopp med anledning av vissa försäkringar. Den ska tillämpas i förening med 28 §. Det innebär att en bedömning vid behov ska göras, huruvida mottagaren av försäkringsersättningen är en person i en politiskt utsatt ställning eller närstående till en sådan person. Punkterna 1 och 2 infördes år 2020 och lagfäster vad som har ansetts gälla i fråga om försäkringsgivares kontroll- och undersökningsplikt.

Författare: Ulf Berg

Det är risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som avgör om åtgärder som anges i paragrafen ska vidtas (se 28 §). Vem som ska anses vara behörig beslutsfattare bör anges i verksamhetsutövarens interna regelverk. Det bör vara någon på en beslutsnivå ovanför den som handlägger försäkringsärendet.

Författare: Ulf Berg

Även i det fallet att kunden företräder en trust eller en liknande juridisk konstruktion är det risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som är styrande för den kontroll som ska göras (30 §). En förmånstagare till en trust eller en liknande juridisk konstruktion är verklig huvudman i förhållande till trusten. Denne ska alltid identifieras senast vid utbetalningstillfället.

Författare: Ulf Berg

Med att kunden gör gällande en annan förvärvad rättighet avses förmögenhetsöverföringar som sker med stöd av trusturkunden på annat sätt än genom utbetalning av pengar, t.ex. överföring av ägande till viss egendom och andra liknande situationer.

Författare: Ulf Berg

Med elektroniska pengar avses, enligt 1 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar ett penningvärde som representerar en fordran på utgivaren och som, utan att finnas på ett individualiserat konto, är lagrat på ett elektroniskt medium och godkänns som betalningsmedel av andra företag än utgivaren. För att undantaget ska kunna tillämpas krävs att begränsade summor kan lagras eller lösas in.

Författare: Ulf Berg

För att systemet med förenklad kundkontroll ska få tillämpas krävs att mottagaren har information som ger vid handen att utgivaren av de elektroniska pengarna har så god kontroll över de transaktioner som sker att han kan fullgöra sin rapporteringsskyldighet eller att det rör sig om en distanskommunicerad – via internet eller swish – betalning och avser ett mycket begränsat belopp.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen, som trädde i kraft den 1 juli 2020, anger under vilka förutsättningar angivna verksamhetsutövare får ta emot ett anonymt elektroniskt betalinstrument från ett land utanför EES-kretsen. Paragrafen ändrades år 2022 så att den även omfattar leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster enligt 1 kap. 2 § 13 p.

Författare: Ulf Berg

Punkterna 1 och 2 handlar om avvikelser som verksamhetsutövaren kan iaktta i anslutning till sina kontakter med kunder eller på annat sätt. Vad som då kan betecknas som en avvikelse kan variera från fall till fall och bero på den kunskap som verksamhetsutövaren har om kunden. Men även avvikelser från hur kunder i allmänhet agerar och använder verksamhetsutövarens produkter och tjänster kan ha betydelse i sammanhanget.

Författare: Ulf Berg

I punken 3 avses ett agerande från kundens sida som inte kan betecknas som avvikande men som ändå kan ge grund för ett antagande att det rör sig om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det kan t.ex. vara fråga om kända upplägg eller tillvägagångssätt för penningtvätt eller finansiering av terrorism som gjorts tillgängliga för verksamhetsutövaren av exempelvis tillsynsmyndigheter eller berört samordningsorgan.

Författare: Ulf Berg

Av bestämmelsen följer att det är den information som kommit fram vid kundundersökningen som ska ligga till grund för bedömningen av hur omfattande riskanalys som behöver göras under den fortsatta affärsförbindelsen.

Författare: Ulf Berg

Om det under den löpande övervakningen eller i annat sammanhang inträffar något med avseende på kunden som kan leda tanken till penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska verksamhetsutövaren undersöka om det finns någon naturlig förklaring till det inträffade eller om det finns en skälig misstanke om oegentligheter. Det handlar alltså inte om att mer eller mindre slentrianmässigt rapportera varje avvikande beteende från kundens sida. ”Skälig misstanke” innebär att det ska föreligga omständigheter som talar för att det rör sig om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Författare: Ulf Berg

Om de förutsättningar som anges i paragrafen är uppfyllda, är det en skyldighet för verksamhetsutövaren att lämna en rapport till Polismyndighetens finansunderrättelseenhet, vanligen benämnd Finanspolisen. – Med egendom som annars härrör från brottslig handling avses en situation när pengar eller egendom som verksamhetsutövaren kommer i kontakt med kan antas vara resultatet av en brottslig handling. I förarbetena anges som exempel att det till ett bankkonto under en kort tidsperiod sker ett stort antal överföringar från olika avsändare. Om verksamhetsutövaren då kan misstänka att det finns ett bedrägeribrott i botten, bör det tillägg som här fogats till paragrafen föranleda en avrapportering till Polismyndigheten (se prop. 2016/17:173 s. 607).

Författare: Ulf Berg

Paragrafen in fördes år 2020. Den ålägger Polismyndigheten (Finanspolisen) en skyldighet att i möjligaste mån ge verksamhetsutövare information om effekter och uppföljningar av inkomna rapporter. Syftet är att sprida kunskap och medvetenhet om penningtvätt och finansiering av terrorism. Återkoppling behöver inte ske i varje enskilt fall. Bestämmelsen är inte sekretessbrytande. Uppgifter som omfattas av sekretess ska inte lämnas ut.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen reglerar tillsynsmyndigheters och andra myndigheters skyldighet att till Polisen rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeln i andra stycket är inte sekretessbrytande. Det innebär att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) kan lägga hinder i vägen för en rapportering, låt vara att en tillämpning av generalklausulen i 10 kap. 27 § den lagen kan aktualiseras.

Författare: Ulf Berg

Polismyndigheten pekas här ut som den myndighet som har hand om det europeiska samarbetet på det här området. Finanspolisen är den enhet inom polisen som sköter det operativa samarbetet.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen innebär att en berörd verksamhetsutövare är skyldig att besvara frågor från Polismyndigheten (Finanspolissektionen) eller Säkerhetspolisen, även om vederbörande inte själv har rapporterat ett misstänkt förhållande. Myndigheterna har med andra ord befogenhet att ställa frågor som är föranledda av misstankar som kommer från annat håll.

Författare: Ulf Berg

Med verksamhetsutövare avses en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av förevarande lag (1 kap. 8 § 8 p.).

Författare: Ulf Berg

I Sverige finns i dagsläget en clearingorganisation av detta slag (Bankgirocentralen BGC).

Författare: Ulf Berg

Här avses den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar, t.ex. en applikation för omedelbara betalningar mellan två konton i kreditinstitut. I Sverige finns i dagsläget en sådan aktör (Getswish AB).

Författare: Ulf Berg

Alla verksamhetsutövare som bedriver eller har bedrivit insamlingsverksamhet av angivet slag har alltså en skyldighet att på begäran av Finanspolisen eller Säkerhetspolisen lämna uppgifter om bl.a. givare av mottagna donationer.

Författare: Ulf Berg

Syftet är bl.a. att göra det möjligt att klarlägga om den som är kund hos en verksamhetsutövare gör affärer även med andra verksamhetsutövare.

Författare: Ulf Berg

Verksamhetsutövare är skyldiga att inrätta system som gör det möjligt att snabbt och fullständigt kunna svara på den typ av frågor som avses i bestämmelsen. Det ställs inga krav på att systemen ska vara datoriserade. Dock gäller att berörd tillsynsmyndighet får meddela föreskrifter om systemet (8 kap. 1 § 14 p. ). Inom ramen för sådana föreskrifter får verksamhetsutövaren anpassa systemet efter den egna verksamhetens art och omfattning.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen svarar på sätt och vis mot det undantag från vittnesplikten som följer av 36 kap. 5 § 2 st. RB. Regleringen innebär att även information som en oberoende jurist, revisor eller skatterådgivare har fått vid rådgivning i fråga om inledande eller undvikande av ett rättsligt förfarande är undantagen från informationsplikten. Det krävs således inte att rådgivningen resulterade i ett rättsligt förfarande. Den aktuella rådgivningen kan ha lett till förlikning eller till att klienten beslutade sig för att inte gå vidare med ett rättsligt förfarande.

Författare: Ulf Berg

De angivna yrkeskategorierna är inte heller skyldiga att lämna uppgifter om information som de fått i anslutning till att de bedömer en klients rättsliga situation. Informationen kan ha lämnats av klienten själv eller av tredje man i ett läge där det gäller att bedöma rättsläget för klienten. Undantaget omfattar dock inte information som klienten lämnat men som rör någon som inte är klient till advokaten, revisorn eller skatterådgivaren. Finansiell rådgivning eller allmänt hållen juridisk rådgivning som inte är kopplad till en konkret situation omfattas inte heller av undantaget.

Författare: Ulf Berg

Om straffansvar för brott mot yppandeförbudet se sista stycket. En verksamhetsutövare som bryter mot yppandeförbudet kan vidare drabbas av ett kännbart ingripande från tillsynsmyndigheten. Se i den delen 7 kap. 10–16 §§.

Författare: Ulf Berg

När det gäller de verksamhetsutövare som avses här är informationsutbyte tillåtet mellan enheter som ingår i samma koncern. Är en berörd enhet belägen utanför EES, krävs dock att säkerhetskrav som motsvarar vad som gäller enligt förevarande lag är uppfyllda i det land där enheten är belägen. Punkten ändrades år 2022 på ett sätt som innebär att den även omfattar leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster enligt 1 kap. 2 § 13 p.

Författare: Ulf Berg

För de angivna yrkeskategorierna gäller att det är tillåtet att dela information med kollegor och arbetskamrater i det egna förteget eller företagskonstruktionen (verksamhetsutövare). En förutsättning är dock att även den som får del av informationen omfattas av tystnadsplikt. Före den 1 november 2019 omfattades även en biträdande jurist vid en advokatbyrå av detta undantag. Den ordningen gäller alltså inte längre, se 1 kap. 2 § 20 p. med kommentar.

Författare: Ulf Berg

Information får i vissa fall delas med en annan verksamhetsutövare, nämligen om denne är berörd av samma transaktion med kunden. Som exempel anges i förarbetena att en bank verkställer en överföring från ett konto till ett konto i en annan bank. Om någon av bankerna får anledning att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism, innebär undantaget att den får dela med sig av denna misstanke och de uppgifter som misstanken grundar sig på. Samverkan mellan dem och de uppgifter som den mottagande banken lämnar kan innebära att bilden klarnar och utmynna i en rapport enligt 3 §.

Författare: Ulf Berg

Av den sista undantagsregeln följer att det inte ska betraktas som ett obehörigt röjande av uppgifter, om verksamhetsutövaren fullgör sina skyldigheter enligt förevarande lag. För hans del kan det då handla om att avstå från en transaktion, att avstå från att inleda en affärsförbindelse eller att avsluta en affärsförbindelse. En väl informerad kund torde kunna dra slutsatsen att en rapport till Polismyndigheten har gjorts eller kommer att göras, om verksamhetsutövaren utan vidare förklaring agerar på något av dessa sätt och därigenom indirekt röjer vad som är på gång.

Författare: Ulf Berg

4 a kap. infördes år 2023. Kapitlet handlar bl.a. om informationsutbyte mellan olika aktörer i syfte att i ett tidigt skede upptäcka misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism – dvs innan det finns en misstanke om ett konkret brott. Av bestämmelsen följer att uppgifter som lämnas som ett led i ett sådant samarbete inte ska anses obehörigen röjda.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen innebär att de regler om yppandeförbud och begränsningar i detta som gäller för verksamhetsutövare även ska gäller i fråga om här angivna aktörer, vilka alltså inte är att anse som verksamhetsutövare.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelserna i paragrafens tre första stycken innebär att uppgiftsskyldigheten bryter den tystnadsplikt som kan gälla för personer som är rapporterings- och uppgiftsskyldiga enligt 3 §. Reglerna omfattar inte bara brott mot tystnadsplikt som följer av lag, exempelvis 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller, för advokater, 8 kap. 4 § 1 st. RB. Den avser även avtalsmässiga åtaganden om tystnadsplikt och innebär således att skadeståndsskyldighet inte kan åläggas för brott mot ett sådant åtagande. Bestämmelsen gäller inte bara när företaget tar initiativ till uppgiftslämnande utan också när man svarar på polisens frågor efter rapportering.

Författare: Ulf Berg

Här erinras om att det finns särskilda bestämmelser i den associationsrättsliga lagstiftningen som begränsar revisorers ansvar när det gäller skada som kan knytas till revisorers uppgiftsskyldighet enligt förevarande lag.

Författare: Ulf Berg

Skäl att misstänka att egendom är föremål för brott är uttryck för en förhållandevis låg misstankegrad – lägre än vad som krävs för inledande av förundersökning, som förutsätter att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Den information som ligger till grund för misstanken kan ha kommit till polisen på olika sätt. Det kan exempelvis röra sig om en rapport om en misstänkt transaktion från en verksamhetsutövare, överskottsinformation från en annan brottsutredning, uppgifter från underrättelseverksamhet eller från någon enskild. Det kan också vara fråga om information från flera verksamhetsutövare som sammantaget avslöjar ett misstänkt transaktionsmönster. – Beslut om dispositionsförbud fattas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Författare: Ulf Berg

För att ett beslut om dispositionsförbud ska få meddelas krävs alltså att det föreligger en överhängande risk för att egendom undanskaffas. En proportionalitetsbedömning ska vidare göras, där behovet av åtgärden vägs mot de enskilda intressen som berörs av beslutet. Vid denna bedömning kan t.ex. beaktas graden av misstanke, hur stor risken är att egendomen annars undanskaffas och hur stort belopp som det är fråga om.

Författare: Ulf Berg

För att beslut om dispositionsförbud ska få meddelas på begäran av en utländsk myndighet krävs att de förutsättningar som är angivna i första och andra styckena är uppfyllda.

Författare: Ulf Berg

Finner åklagaren att omständigheterna är sådana att förundersökning kan inledas, kan beslutet om dispositionsförbud ersättas med exempelvis ett beslut om penningbeslag enligt 12 § lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.

Författare: Ulf Berg

Av beslutet om dispositionsförbud framgår vid vilket klockslag det har meddelats och vid vilket klockslag det senast upphör att gälla. Som arbetsdagar räknas inte lördagar, söndagar och allmänna helgdagar. Har beslutet fattats klockan tolv en fredag, gäller det längst till klockan tolv påföljande tisdag. Om åklagaren finner att förundersökning inte ska inledas men ändå förordnar att dispositionsförbudet ska bestå, kan Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen inom tvådagarsfristen komplettera utredningen, varefter ett nytt ställningstagande kan göras om förundersökning ska inledas.

Författare: Ulf Berg

Den verksamhetsutövare som har hand om egendomen för den berörda kundens räkning måste naturligtvis underrättas om beslutet om dispositionsförbud.

Författare: Ulf Berg

Åklagaren har att göra en intresseavvägning mellan å ena sidan risken för att nyttan med åtgärden går om intet eller den fortsatta utredningen störs och, å andra sidan, den berördes intresse av att få information om beslutet för att kunna vidta åtgärder för att begränsa eventuell skada.

Författare: Ulf Berg

Av bestämmelsen följer att egendom som avses i en rapport till Polismyndigheten med anledning av att en verksamhetsutövare uppmärksammat åtgärder med egendom som kan antas vara vidtagna i syfte att dölja en framtida brottslig gärning (1 kap. 6 § andra stycket) inte kan föranleda ett beslut om dispositionsförbud, även om åtgärder av det slaget vid tillämpning av lagen i övrigt ska jämställas med penningtvätt.

Författare: Ulf Berg

Kapitlet infördes år 2023. Det innehåller regler om tidig samverkan mellan brottsförebyggande myndigheter, tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare (banker och kreditinstitut) i syfte att ta reda på om det finns grund för en brottsmisstanke, dvs. det som betecknas som underrättelseverksamhet. Reglerna är sekretessbrytande. – Påpekas bör vidare att den särskilda lagen (2026:774) om samverkan mot viss organiserad brottslighet gäller i fråga om särskilt beslutad samverkan mellan myndigheter för att förebygga, förhindra eller upptäcka visst slag av brottslighet. I det enskilda fallet kan omständigheterna vara sådan att den lagen är tillämplig samtidigt som samverkan kan aktualiseras enligt förevarande kapitel. En berörd myndighet måste därför göra klart för sig vilka regler som ska läggas till grund för samverkan.

Författare: Ulf Berg

Samverkan enligt bestämmelsen blir aktuell i det som kallas myndigheternas underrättelseverksamhet, dvs. arbetet med att samla in, bearbeta och analysera information innan det finns konkreta misstankar om att ett brott har begåtts. Om samverkan leder fram till att det uppstår misstankar om att ett brott har begåtts eller om arbetet avser en redan begången gärning rör det sig om utredning eller lagföring för brott, vilket faller utanför tillämpningsområdet för förevarande kapitel. Det innebär att fortsatt samverkan fortsättningsvis får ske enligt det regler som gäller i fråga om brottsutredningar.

Författare: Ulf Berg

Med kreditinstitut avses svenska kreditinstitut och utländska kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige från en filial här i landet. Syftet med samverkan enligt denna punkt är främst att deltagarna ska kunna samla information, inrikta resurser och vidta åtgärder mot kunder och andra som använder verksamhetsutövarens tjänster på ett sätt som för tankarna till penningtvätt eller finansiering av terrorism. Intresset är i första hand knutet till kreditinstitutets egna kunder men kan även avse den som är kund hos institutets kund, t.ex. om det finns misstankar om att ett klientmedelskonto används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Samverkan enligt bestämmelsen torde i allmänhet komma att ske mellan ett eller flera kreditinstitut och en eller flera brottsbekämpande myndigheter. Men även Finansinspektionen kan delta med sakkunskap om bl.a. metoder för penningtvätt och olika marknaders funktionssätt. Inspektionen bör dock inte delta i samverkan i syfte att utöva tillsyn över berörda kreditinstitut.

Författare: Ulf Berg

Samverkan enligt denna punkt torde i allmänhet avse och riktas mot verksamhetsutövare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt denna lag. Det kan också handla om att ge tillsynsmyndigheter information om företrädare som är uppenbart olämpliga, att utbyta information mellan tillsynsmyndigheter eller att ge brottsbekämpande myndigheter information som har kommit fxram i tillsynsarbetet. – Samverkan får bara ske för att motverka penningtvätt eller finansiering av terrorism. Men eftersom penningtvätt förutsätter att det har begåtts ett förbrott, kan det i det enskilda fallet bli aktuellt att inom ramen för samverka behandla även uppgifter om annan brottslighet. I förarbetena anges som exempel att penningtvätt kan ske i anslutning till ett föregående bedrägeri eller organiserad försäljning av narkotika och att åtgärder då kan vidtas i samverkan i syfte att förhindra att brottsvinster blir föremål för penningtvätt (prop. 2021/22:251 s. 120).

Författare: Ulf Berg

Här erinras om det i att lagen (2016:774) uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet finns bestämmelser om samverkan mellan brottsbekämpande myndigheter.

Författare: Ulf Berg

Myndigheter som utövar tillsyn enligt förevarande lag är Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län, Revisorsinspektionen och Spelinspektionen. Sveriges advokatsamfund, som utövar tillsyn över att advokater och advokatbolag följer lagen, omfattas inte av bestämmelsen.

Författare: Ulf Berg

Av kravet på att den misstänkta brottsligheten ska vara av allvarlig karaktär följer att samverkan inte får beslutas mer eller mindre slentrianmässigt för att underlätta myndigheternas eller kreditinstitutens arbete på det här om rådet. Det måste med andra ord röra sig om penningtvätt eller finansiering av terrorism som har ett relativt högt straffvärde. Som ett riktvärde anges i förarbetena att den misstänkta brottsligheten har ett lägsta straff på fängelse i sex månader. Det innebär att samverkan kan bli aktuell när det gäller att motverka grova penningtvättbrott och grova brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Men hänsyn måste också tas till att frågan om samverkan aktualiseras på underrättelsestadiet och att det då kan vara svårt att göra en mera ingående bedömning av den eventuella brottsligheten. Det förhållandet att den misstänkta penningtvätten har en nära koppling till annan organiserad eller grov kriminalitet kan göra att den ska anses som allvarlig. Även det förhållandet att den misstänkta penningtvätten är komplex kan vägas in i sammanhanget. Det kan t.ex. röra sig om transaktioner som har förgreningar till andra länder och som därför ter sig som särskilt svåröverskådliga. Med att den misstänkta penningtvätten har en allvarlig omfattning avses att det rör sig om stora summor pengar. Se till det anförda prop. 2021/22:251 s. 121 f.

Författare: Ulf Berg

Kravet på proportionalitet innebär att deltagarna måste överväga hur samverkan ska anordnas så att den står i ett rimligt förhållande till det förväntade resultatet, vilka deltagare som ska delta och hur uppgifter som kommer fram i verksamheten ska lämnas. Finns det något alternativt handlingssätt som kan förväntas ge samma resultat, ska den minst ingripande åtgärden väljas.

Författare: Ulf Berg

Den form av organiserad samverkan som avses här kan alltså inte bedrivas av enbart två eller flera kreditinstitut utan måste involvera åtminstone en av de angivna myndigheterna.

Författare: Ulf Berg

De som deltar i samverkan är alltså i detta arbete inte bundna av den sekretess eller tystnadsplikt som annars gäller i deras verksamhet. För myndighetsföreträdare handlar det om regler i bl.a. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL och för anställda i kreditinstitut rör det sig i första hand om tystnadsplikterna i 1 kap. 10 § lagen 2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Samverkan handlar om att delta i möten, bidra med och ta emot information från de andra deltagarna. Den information som utbyts vid samverkan kan exempelvis avse personuppgifter rörande de personer som är berörda, vad som kommit fram vid ett kreditinstituts kundundersökning, vilka belopp det handlar om och, om pengar transföreras, vem eller vilka som är mottagare. Ett kreditinstitut kan på motsvarande sätt behöva information för att kunna övervaka eller upptäcka transaktioner som har samband med en misstänkt person. Påpekas bör emellertid att myndigheters upplysningsplikt inte gäller i vissa situationer. Det kan vara fallet med uppgifter som en myndighet har fått med stöd av vissa internationella avtal eller där ett utlämnande skulle vara i strid mot internationella åtaganden. Se i den delen 15 kap. 1 a §, 27 kap. 5 §, 30 kap. 7, 17 och 24 §§ samt 37 kp. 2 § OSL. Även förbehåll om användarbegränsning enligt någon av de lagar som anges i 9 kap. 2 § OSL kan innebära att uppgifter inte får lämnas ut i det här sammanhanget.

Författare: Ulf Berg

Av bestämmelsen följer att den som överväger att lämna ut en uppgift ska göra en intresseavvägning mellan det intresse som sekretessen ska skydda och mottagarens behov av att få ta del av informationen. Kravet på att en uppgift inte ska lämnas ut om övervägande skäl talar för de intressen som skyddas av sekretess ger uttryck för lagstiftarens uppfattning att intresset av att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism i regel ska ha företräde och det alltså föreligger en presumtion för ett utlämnande. Vissa typer av uppgifter kan emellertid vara så känsliga att de inte bör lämnas ut. För myndigheternas del kan det röra sig om uppgifter som röjer vissa metoder och arbetssätt eller uppgifter från tredje part i den brottsbekämpande verksamheten. Kreditinstitut kan t.ex. ha skäl att inte lämna ut uppgifter som omfattas av lagen (2018:558) om företagshemligheter. Generellt gäller att ett kreditinstitut som lämnar ut känsliga uppgifter i regel kan räkna med att de omfattas av sekretess hos myndigheten.

Författare: Ulf Berg

Av denna särskilda föreskrift följer att uppgift inte får lämnas om t.ex. en advokats klientmedelskonto.

Författare: Ulf Berg

Initiativet till samverkan tas av en myndighet, som då avgör vilka andra myndigheter som ska erbjudas att delta. Eventuell medverkan är frivillig från myndigheternas sida, vilket innebär att en myndighet när som helst kan avbryta sin medverkan. Frivilligheten innebär vidare att regeringen inte i ett enskilt fall kan uppdra åt en myndighet att delta i samverkan. Om ett kreditinstitut ska delta, krävs ett uttryckligt samtycke från dess sida. Det finns inga formkrav på detta samtycke, men det bör lämpligen dokumenteras på något sätt.

Författare: Ulf Berg

Ett beslut om samverkan ska dokumenteras på det sätt som anges här. Att beslutet ska innehålla uppgift om hur länge samverkan ska pågå innebär att det inte är möjligt att besluta om samverkan tills vidare. – För beslut om samverkan gäller sekretess.

Författare: Ulf Berg

Samverkan kan i princip avslutas av två anledningar. Den ena är att det kommer fram omständigheter som visar att en tidigare misstänkt företeelse har en legitim förklaring. Det andra skälet till att avsluta samverkan är att den har lett till sådana resultat att fortsatt utredning ska bedrivas inom ramen för en förundersökning, där samverkan inte längre är möjlig.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen riktar sig till de medarbetare vid ett kreditinstitut som deltar i samverkan. Det torde inte anses som ett obehörigt röjande, om en kund på ett indirekt sätt får kännedom om att åtgärder vidtas mot honom genom att kreditinstitutet avstår från att genomföra en transaktion eller från att inleda en affärsförbindelse eller beslutar att avsluta en affärsförbindelse enligt 3 kap. 1-3 §§.

Författare: Ulf Berg

Kapitlet innehåller regler som till vissa delar innefattar undantag från bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning. I den mån dessa undantagsregler inte gäller, är det alltså förordningen som ska tillämpas vid verksamhetsutövares behandling av personuppgifter rörande kunder eller klienter.

Författare: Ulf Berg

I anslutning till att 4 a kap. infördes år 2023 gjordes en del, närmast redaktionella, ändringar i paragrafen. – Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt kapitlet får inte användas för några andra ändamål än vad som framgår av 2 §.

Författare: Ulf Berg

Reglerna gäller oavsett om det är fråga om en automatiserad eller en manuell behandling, som gör det möjligt att på ett strukturerat sätt söka information om kunder och de behandlade uppgifterna.

Författare: Ulf Berg

Behandling av personuppgifter som samlats in för att verksamhetsutövaren ska kunna upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism är alltså tillåten enligt förevarande lag. Personuppgifter som samlats in för annat ändamål får behandlas, om behandlingen är tillåten enligt EU:s dataskyddsförordning.

Författare: Ulf Berg

Innebörden av bestämmelsen är att verksamhetsutövaren ska bevara handlingar och uppgifter som använts vid identitetskontroll för att kontrollera den verklige huvudmannen samt för att utreda affärsförbindelsens syfte och art. I flertalet fall torde den här typen av handlingar sparas redan i dag enligt bestämmelserna i bokföringslagen (1999:1078). – Bestämmelsen omfattar även uppgifter om den analys som har gjorts av en misstänkt transaktion, inbegripet de åtgärder som verksamhetsutövaren har vidtagit. Skyldigheten att bevara uppgifter gäller även sådana fall där misstanken inte kvarstår efter närmare analys.

Författare: Ulf Berg

Det ankommer normalt inte på verksamhetsutövaren att bedöma om handlingarna i ett ärende bör bevaras under längre tid än fem år. Däremot kan tillsynsmyndigheten uppmärksamma verksamhetsutövare på att ett sådant behov föreligger. – Tillsynsmyndigheten har vidare befogenhet att i sina föreskrifter ange förutsättningar för en längre bevarandetid (8 kap. 1 § 16 p.).

Författare: Ulf Berg

Känsliga personuppgifter (bl.a. rastillhörighet och religiös övertygelse) får behandlas enbart för de ändamål som anges här.

Författare: Ulf Berg

Har verksamhetsutövaren fått tillgång till uppgifter som avser domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får uppgifterna endast användas för de ändamål som anges här.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen, som bör läsas mot 4 kap. 9 § om tystnadsplikt, avviker från vad som följer av EU:s dataskyddsförordning, se artikel 14.5. Syftet med 7 § är att inte försvåra det arbete hos tillsynsmyndigheten eller Polisen som kan bli aktuellt med anledning av de uppgifter som har kommit fram.

Författare: Ulf Berg

Huvudregeln är att de uppgifter som en verksamhetsutövare har fått tillgång till med stöd av förevarande lag inte får samköras med uppgifter som finns hos en annan verksamhetsutövare. Av 4 kap. 9 § följer vidare att vissa begränsningar gäller i fråga om möjligheten att överhuvudtaget dela den här typen av information med en annan verksamhetsutövare. Syftet är att skydda den registrerades personliga integritet.

Författare: Ulf Berg

Undantagen från samkörningsförbudet har samma räckvidd som undantagen från tystnadsplikten enligt 4 kap. 9 § 2 p.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen om tystnadsplikt är inte straffsanktionerad. Den motsvarar i det avseendet vad som gäller i fråga om den s.k. banksekretessen enligt 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen, som gäller i fråga om vissa aktörer på den finansiella marknaden, innebär undantag från bestämmelserna i dataskyddsförordningen om den registrerades rätt att få viss information från den personuppgiftsansvarige.

Författare: Ulf Berg

Inte heller denna bestämmelse om tystnadsplikt är straffsanktionerad (jfr kommentaren till 11 §).

Författare: Ulf Berg

Kapitlet innehåller föreskrifter om de särskilda krav som ställs på en verksamhetsutövare, när det gäller förberedelser och arrangemang i syfte att upptäcka misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Författare: Ulf Berg

Härmed avses ett krav på att det ska finnas rutiner och riktlinjer som avser de funktioner som ska utses enligt 2 § samt vad som i övrigt krävs för att verksamhetsutövaren ska kunna upptäcka och korrigera brister i den egna verksamheten.

Författare: Ulf Berg

Med modeller avses enligt förarbetena förfaranden som syftar till att standardisera och automatisera bedömningar som en verksamhetsutövare har att göra för att fullgöra kraven enligt penningtvättslagen. En modell för riskklassifiering kan exempelvis innefatta en klassning av olika riskfaktorer som har sammanställts för att utgöra underlag för att bedöma den risk som kan förknippas med en kund. En modell för övervakning kan t.ex. inbegripa ett automatiserat övervakningssystem som är programmerat för att varna eller flagga för transaktioner som av verksamhetsutövaren bedömts som riskfyllda eller avvikande. Se till det anförda I prop. 2016/17:173 s. 616.

Författare: Ulf Berg

En verksamhetsutövare ska fortlöpande utvärdera sina rutiner för att upptäcka och åtgärda eventuella brister och risker i den egna verksamheten.

Författare: Ulf Berg

Regeringen eller tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om tillämpningen av denna bestämmelse (8 kap. 1 § 18 p.).

Författare: Ulf Berg

Med storlek avses exempelvis omsättning, antal anställda och antal verksamhetsställen. Med verksamhetens art avses t.ex. vilka slags varor och tjänster som tillhandahålls och hur komplexa dessa är.

Författare: Ulf Berg

Regeringen eller tillsynsmyndigheten kan meddela föreskrifter om när de angivna funktionerna ska inrättas och de krav som ska gälla i fråga om funktionernas organisation, befogenheter och oberoende (8 kap. 1 § 17 p.).

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen riktar sig till verksamhetsutövare som tillhandahåller elektroniska pengar eller betaltjänster.

Författare: Ulf Berg

Syftet är naturligtvis att underlätta och effektivisera rapportering av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Regeringen eller tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om dessa rapporteringssystem.

Författare: Ulf Berg

Andra stycket gäller endast sådana verksamhetsutövare som anges i 1 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster – bl.a. banker och kreditmarknadsföretag.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen, som infördes år 2020, ställer krav på verksamhetsutövaren med avseende på de personalvårdsinsatser som denne måste göra. Se även 2 kap. 15 § med kommentarer.

Författare: Ulf Berg

Syftet med bestämmelsen är att skydda anmälarens identitet.

Författare: Ulf Berg

Kapitlet infördes år 2020. Det handlar om skadeersättning till anställda och uppdragstagare som i strid mot 2 kap. 15 § och 6 kap. 4 a § utsatts för repressalier.

Författare: Ulf Berg

Det ekonomiska skadeståndet ska i princip innebära att den anställde försätts i samma ekonomiska situation som om repressalien inte hade vidtagits. Bevisbördan när det gäller skadans storlek ligger på den anställde. Den ekonomiska förlusten kan vara svårberäknad t.ex. när den anställde anser sig ha gått miste om en förmån eller en befordran som vederbörande anser sig ha haft anledning att räkna med. I förarbetena anges att domstolen får uppskatta skadan till ett skäligt belopp, om det är fråga om en inträffad skada och full bevisning inta alls eller endast med svårighet kan föras. Storleken på ersättning för kränkning är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet, där bl.a. den enskildes agerande ska beaktas. Det har överlämnats till rättstillämpningen att utveckla principer för hur kränkningsersättningen ska beräknas. Därvid pekas emellertid på att Arbetsdomstolens praxis när det gäller ersättning vid överträdelse av anställningsskyddslagen (1982:80, LAS) kan vara till viss vägledning. Se till det anförda prop. 2018/19:150 s. 107.

Författare: Ulf Berg

Även när det gäller jämkningsregeln kan hänvisas till Arbetsdomstolens praxis vid jämkning av skadestånd enligt LAS. Det kan beaktas att den enskilde själv har medverkat till den uppkomna situationen eller att verksamhetsutövaren har återtagit eller rättat den felaktiga åtgärden.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen innehåller en bevislättnadsregel. Den enskilde ska för sin del visa på omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för repressalier av verksamhetsutövaren på grund av rapporteringen. För att undgå ersättningsskyldighet ska verksamhetsutövaren motbevisa dessa omständigheter.

Författare: Ulf Berg

Paragrafen anger vilka som ska anses som arbetstagare i förhållande till verksamhetsamhetsutövaren vid en tvist om skadestånd enligt 1 §.

Författare: Ulf Berg

Andra stycket avser t.ex. fristående uppdragstagare som inte har en roll som arbetstagare hos verksamhetsutövaren.

Författare: Ulf Berg

De bestämmelser till vilka det hänvisas gäller tidsfrister för påkallande av lokala och centrala förhandlingar samt – såvitt avser en anställd som inte företräds av en arbetstagarorganisation – om preskription av krav på skadeersättning.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelserna i kapitlet gäller endast i fråga om sådana verksamhetsutövare som står under tillsyn av en länsstyrelse och som är angivna i första stycket.

Författare: Ulf Berg

Av 16 § förordningen framgår att det är länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län som har att utöva tillsyn enligt kapitlet.

Författare: Ulf Berg

En anmälningsplikt gäller alltså för alla verksamhetsutövare som avses i kapitlet. Det rör sig här om aktörer som omfattas av penningtvättsreglerna och som inte står under någon annan form av tillsyn. Bolagsverket för register över dessa verksamhetsutövare.

Författare: Ulf Berg

Av bestämmelsen följer att den som, utan att ha gjort anmälan till Bolagsverket, bedriver verksamhet som kan omfattas av detta kapitel är skyldig att på anmodan lämna länsstyrelsen de upplysningar som behövs för att bedöma hans/hennes status.

Författare: Ulf Berg

Här läggs ett vandelskrav fast när det gäller verksamhetsutövare som omfattas av lagen. Den som inte uppfyller dessa krav får alltså inte bedriva sådan verksamhet som avses i lagen.

Författare: Ulf Berg

Stycket ändrades år 2023. Lämplighetsprövningen ska avse verksamhetens verkliga huvudmän i stället för, som tidigare, kvalificerade innehavare. Om verklig huvudman, se 1 kap. 8 § med kommentar. Regler om register över verkliga huvudmän finns i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.

Författare: Ulf Berg

Med ledning avses styrelse, verkställande direktör och ersättare för dem. Att en verksamhetsutövare är skyldig att anmäla ändringar när det gäller verkliga huvudmän följer av 2 kap. 5 § lagen om registrering av verkliga huvudmän.

Författare: Ulf Berg

Ett föreläggande kan förenas med vite (24 §).

Författare: Ulf Berg

Om verksamhetsutövaren är en fysisk person, finns det ingen möjlighet att begära rättelse. Då är ett upphörande av verksamheten det enda alternativet.

Författare: Ulf Berg

Föreläggande om rättelse i en juridisk person tar främst sikte på en situation då en olämplig person ingår i verksamhetsutövarens ledning. Föreläggandet kan då innebära att den juridiska personen ska skilja den diskvalificerade personen från hans/hennes ledningsbefattning.

Författare: Ulf Berg

Den fakultativa utformningen av bestämmelsen innebär bl.a. att länsstyrelsen kan utforma ingripandet efter den aktuella situationen. Kan föreläggande om rättelse inte utfärdas därför att rättelse redan har skett, återstår möjligheten att ålägga en sanktionsavgift, vilket i sin tur förutsätter att förseelsen inte är ringa. Når förseelsen inte upp till den nivån, kan länsstyrelsen avstå från att ingripa.

Författare: Ulf Berg

Som exempel på en situation där en sanktionsavgift kan bli aktuell anges i förarbetena att verksamhetsutövaren medvetet har tagit en risk i fråga om riktigheten av vissa uppgifter som lämnats till tillsynsmyndigheten. Det anges vidare att det bör anses grovt oaktsamt att underlåta att sätta sig in i det regelverk som har väsentlig betydelse för verksamheten (prop. 2016/17:173 s. 623).

Författare: Ulf Berg

Ett föreläggande att upphöra med verksamheten kan bli aktuellt, om det rör sig om allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser. Om rättelse har gjorts, kan det bli aktuellt med en sanktionsavgift. Har rättelse inte gjorts eller kan det av andra skäl antas att verksamhetsutövaren inte kommer att rätta sig efter de krav som lagen ställer på honom/henne, kan ett föreläggande att upphöra med verksamheten utfärdas.

Författare: Ulf Berg

Med personer ”som på motsvarande sätt kan företräda” den juridiska personen avses personer som på den högsta ledningsnivån eller som medlem i ett kollektivt ledningsorgan kan fatta bindande beslut för den juridiska personens räkning. Hit hör bolagsmän i handelsbolag.

Författare: Ulf Berg

Ett ingripande kan bli aktuellt exempelvis, om ledningspersonen har underlåtit att se till att det finns en ändamålsenlig organisation på plats för rapportering eller informationslämnande eller har underlåtit att följa upp hur organisationen fungerar.

Författare: Ulf Berg

I förarbetena anges att dessa ingripanden får användas tillsammans eller var för sig (prop. 2016/17:173 s. 624).

Författare: Ulf Berg

En särskilt försvårande omständighet är om verksamhetsutövaren tidigare har gjort sig skyldig till en överträdelse av samma slag som den som är aktuell.

Författare: Ulf Berg

En förmildrande omständighet kan bl.a. vara att verksamhetsutövaren samarbetar med tillsynsmyndigheten och därigenom underlättar dess utredning och om han/hon snabbt upphör med överträdelsen.

Författare: Ulf Berg

Som vinst betraktas ökade vinster och/eller minskade kostnader till följd av överträdelsen.

Författare: Ulf Berg

Ska avgiften fastställas enligt punkten 2, är det kronkursen den dag då beslutet meddelas som ligger till grund för avgiftens storlek.

Författare: Ulf Berg

För en fysisk person i ledningen för en verksamhetsutövare kan vinsten utgöras av prestationsdriven bonus eller andra inkomster som kan härledas till överträdelsen.

Författare: Ulf Berg

Även i detta fall är det kronkursen den dag då beslutet meddelas som bestämmer avgiftens storlek.

Författare: Ulf Berg

Som en allmän riktlinje gäller att sanktionsavgiften ska stå i proportion till överträdelsens allvarlighet. Med finansiell ställning avses t.ex. verksamhetsutövarens omsättning eller en fysisk persons årsinkomst. Även andra faktorer, som exempelvis ådömt skadestånd eller ålagd företagsbot, kan tas i beaktande.

Författare: Ulf Berg

Bestämmelsen avser ingripande genom sanktionsavgift mot verksamhetsutövare som är en fysisk person eller mot en person i en verksamhetsutövares ledning. Som framgår företer ett föreläggande av sanktionsavgift stora likheter med ett strafföreläggande.

Författare: Ulf Berg

Den som vill bestrida ett sanktionsföreläggande har bara att underlåta att godkänna det. Ärendet drivs då vidare av tillsynsmyndigheten i förvaltningsrättslig ordning.

Författare: Ulf Berg

Har tillsynsmyndigheten förordnat att ett beslut ska gälla omedelbart, kan verksamhetsutövaren i sitt överklagande till Förvaltningsrätten begära inhibition av förordnandet.

Författare: Ulf Berg

Kapitlet infördes den 1 november 2019.

Författare: Ulf Berg

Av bestämmelsen följer att det är Advokatsamfundet som utövar tillsyn över att advokater fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättslagen. Vid överträdelser av lagen kan samfundets styrelse eller disciplinnämnd ingripa mot advokaten genom ett uttalande, en erinran, en varning eller uteslutning. En varning kan förenas med en sanktionsavgift.

Författare: Ulf Berg

Advokatbolag står vid tillämpning av penningtvättslagen under samma tillsyn av Advokatsamfundet som advokater.

Författare: Ulf Berg

Av bestämmelsen följer att de personer som ingår i advokatbolagets ledning och de som har ett kvalificerat innehav av andelar i bolaget ska ha varit föremål för s.k. lämplighetsprövning.

Författare: Ulf Berg

Jfr 7 kap. 5 § 2 st. Det åligger den advokat eller advokatbolag som blir föremål för en platsundersökning att tillhandahålla den dokumentation – inklusive datakommunikation – som finns i det ärende som föranleder tillsynen.

Författare: Ulf Berg

Se i den här delen 7 kap. 13 § med kommentarer. Uppräkningen av försvårande och förmildrande omständigheter är inte uttömmande.

Författare: Ulf Berg

Ett beslut att tilldela en advokat eller ett advokatbolag en varning fattas av Advokatsamfundets styrelse eller disciplinnämnd. Görs bedömningen att även en sanktionsavgift bör åläggas eller annan åtgärd enligt 7 § bör vidtas, ska ärendet i den delen överlämnas till länsstyrelsen som då kan besluta om en sanktionsavgift och/eller suspension av en person i advokatbolagets ledning.

Författare: Ulf Berg

För att länsstyrelsen ska kunna ingripa mot en advokat eller ett advokatbolag krävs alltså att ärendet har överlämnats dit av Advokatsamfundet. Huruvida ett sådant överlämnande ska ske avgörs med utgångspunkt från hur allvarlig överträdelsen är. Se vidare prop. 2018/19:125 s. 46.

Författare: Ulf Berg

Ett beslut att ge en varning till en advokat kan förenas med ett åläggande att betala en sanktionsavgift som då beslutas av länsstyrelsen.

Författare: Ulf Berg

Även en varning till ett advokatbolag kan förenas med ett åläggande att betala en sanktionsavgift. Dessutom kan – om det rör sig om en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse – ett ingripande göras mot en ledande befattningshavare i bolaget genom att denne för en kortare eller längre tid stängs av från sin befattning i bolaget eller åläggs en sanktionsavgift. Ingripande mot en person i Advokatbolagets ledning, utöver varningen, beslutas av Länsstyrelsen i Stockholms län (10 §).

Författare: Ulf Berg

Av bestämmelsen framgår att en sanktionsavgift i normalfallet är en mycket kännbar påföljd för en advokat, ett advokatbolag eller en ledande befattningshavare i ett sådant bolag.

Författare: Ulf Berg

Här anges de omständigheter som ska beaktas, när sanktionsavgiften bestäms. Vid svårigheter att beräkna storleken på den vinst som en överträdelse har medfört, torde det vara tillåtet att göra en uppskattning av ett lägsta belopp.

Författare: Ulf Berg

Reglerna om överklagande av beslut enligt förevarande kapitel stämmer i princip över ens med vad som anges i 7 kap. 25 §.

Författare: Ulf Berg

Regeringen har i 18–20 §§ förordningen överlämnat åt berörda tillsynsmyndigheter att meddela sådana närmare föreskrifter som avses här.