—

Sony Music Entertainment (Germany) GmbH, genom M. Schaefer, Rechtsanwalt,

—

Falcon Neue Medien Vertrieb GmbH, genom R. Nirk och E. Schott, Rechtsanwälte,

—

Europeiska gemenskapernas kommission, genom W. Wils och H. Krämer, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EUT L 372, s. 12).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Sony Music Entertainment (Germany) GmbH (nedan kallat Sony) och Falcon Neue Medien Vertrieb GmbH (nedan kallat Falcon) avseende skydd för vissa upphovsrätten närstående rättigheter.

3

I artikel 12 i rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immaterialrättsliga området (EGT L 346, s. 61) föreskrevs följande:

”Om inte annat följer av ytterligare harmonisering skall skyddet för de rättigheter för utövande konstnärer, fonogramframställare och radio- eller TV-företag som avses i detta direktiv inte upphöra före utgången av de skyddstider som för dessa fall föreskrivs i [den internationella] konventionen [om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram och radioföretag, undertecknad i Rom den 26 oktober 1961]. Skyddet för de rättigheter för dem som producerat första upptagningen av sådana filmer som avses i detta direktiv skall inte upphöra tidigare än tjugo år efter utgången av det år då upptagningen gjordes.”

4

Skyddstiden som avses i artikel 12 i direktiv 92/100 förlängdes till 50 år genom artikel 3 i rådets direktiv 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EGT L 290, s. 9; svensk specialutgåva, område 13, volym 25, s. 75).

5

Genom direktiv 2006/116 kodifierades direktiv 93/98. I artikel 3.2 i direktiv 2006/116 föreskrivs följande:

”Fonogramframställares rättigheter skall upphöra 50 år efter det att upptagningen gjordes. …

Om emellertid skyddstiden enligt artikel 3.2 i direktiv 93/98/EEG, i dess lydelse före ändringen genom [Europaparlamentets och rådets] direktiv 2001/29/EG [av den 22 maj 2001 (EGT L 167, s. 10)] om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, har löpt ut och fonogramframställares rättigheter inte längre är skyddade den skall den här punkten inte innebära att de rättigheterna åter blir skyddade.”

6

I artikel 7.1 och 7.2 i direktiv 2006/116 föreskrivs följande:

”1.   Om ett verks ursprungsland enligt Bernkonventionen [för skydd av litterära och konstnärliga verk (Parisakten av den 24 juli 1971)] är ett tredjeland och om upphovsmannen till verket inte är gemenskapsmedborgare, skall den skyddstid som föreskrivs av medlemsstaterna löpa ut den dag då det skydd som gäller i verkets ursprungsland löper ut, och den får inte överstiga den tid som fastställs i artikel 1.

2.   De skyddstider som föreskrivs i artikel 3 skall också tillämpas om rättshavaren inte är gemenskapsmedborgare, förutsatt att medlemsstaterna ger honom skydd. Utan att det påverkar tillämpningen av medlemsstaternas internationella förpliktelser skall dock den skyddstid som ges av medlemsstaterna löpa ut senast den dag då det skydd som ges i det land där rättshavaren är medborgare löper ut, och den får inte överstiga den tid som fastställs i artikel 3.”

7

I punkterna 1–3 i artikel 10 i direktiv 2006/116, under rubriken ”Tillämpning i tiden”, föreskrivs följande:

”1.   Om en skyddstid som är längre än den motsvarande skyddstid som föreskrivs i detta direktiv redan hade börjat löpa i en medlemsstat den 1 juli 1995 skall detta direktiv inte medföra att skyddstiden förkortas i den medlemsstaten.

2.   De skyddstider som fastställs i detta direktiv skall tillämpas på alla verk och prestationer som skyddades i minst en medlemsstat den dag som avses i punkt 1, i enlighet med de nationella bestämmelserna om upphovsrätt eller närstående rättigheter eller som uppfyller kriterierna för skydd enligt … direktiv 92/100 …

3.   Detta direktiv skall inte påverka sådana utnyttjanden som skett före den dag som avses i punkt 1. Medlemsstaterna skall anta de nödvändiga bestämmelserna för att särskilt skydda rättigheter som förvärvats av tredjeman.”

8

Inom ramen för införlivandet av direktiv 93/98 föreskrivs övergångsbestämmelser i 137f § lagen om upphovsrätt och närstående rättigheter (Gesetz über Urheberrecht und verwandte Schutzrechte) av den 9 september 1965 (BGBl. 1965 I, s. 1273) i dess lydelse enligt lag av den (BGBl. 1995 I, s. 842) (nedan kallad UrhG).

9

I 137f § andra och tredje styckena UrhG anges följande:

”2.   Bestämmelserna i denna lag i dess lydelse från och med den 1 juli 1995 ska även tillämpas på verk vars skydd enligt denna lag har upphört före den , men som enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller en stat som är part till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, fortfarande skyddas vid denna tidpunkt. Den första meningen gäller analogt för de närstående rättigheterna för utgivare av efterlämnade verk (71 §), utövande konstnärer (73 §), fonogramframställare (85 §), sändarföretag (87 §) och filmproducenter (94 § och 95 §).

3.   Om ett verk, inom ramen för tillämpningsområdet för denna lag enligt andra stycket, åter ska omfattas av skydd, så tillkommer de återupplivade rättigheterna upphovsmannen. Nyttjanden av verket som inletts före den 1 juli 1995 får dock fortsätta inom de föreskrivna ramarna. För nyttjande från och med den ska en skälig ersättning betalas. Första till tredje meningarna gäller i motsvarande mån för närstående rättigheter.”

10

Såsom framgår av begäran om förhandsavgörande distribuerar Falcon två fonogram med inspelningar av artisten Bob Dylans framföranden. Den första cd-skivan heter ”Bob Dylan – Blowin’ in the Wind’ och den andra cd-skivan heter ”Bob Dylan – Gates of Eden”.

11

Dessa fonogram innehåller låtar som utgavs på albumen ”Bob Dylan – Bringing it All Back Home”, ”The Times They Are A-Changin” och ”Highway 61 Revisited”. Dessa album utgavs i Amerikas förenta stater före den 1 januari 1966.

12

Sony, sökanden vid den nationella domstolen, är en tysk filial till det japanska multinationella företaget med samma namn.

13

Sony yrkade vid den behöriga Landgericht att Falcon skulle förbjudas att mångfaldiga och/eller låta mångfaldiga och förbjudas att sprida och/eller låta sprida fonogrammen ”Bob Dylan – Blowin in the Wind” och ”Bob Dylan – Gates of Eden”. Sony yrkade vidare att Falcon skulle förpliktas att lämna ut uppgifter och att nämnda bolags skadeståndsskyldighet skulle fastställas.

14

Falcon gjorde gällande att en fonogramframställare inte har några rättigheter på det nationella territoriet till Bob Dylan-album som spelats in före den 1 januari 1966.

15

Landgericht ogillade Sonys talan. Sony överklagade domen. Appellationsdomstolen fann att det var ostridigt att Sony hade förvärvat fonogramframställarens rättigheter till prestationen i fråga i målet vid den nationella domstolen. Den ogillade emellertid Sonys överklagande och fann att fonogramframställare, i enlighet med konventionen om skydd för framställare av fonogram mot otillåten kopiering av deras fonogram som antogs den 29 oktober 1971 i Genève och som har trätt i kraft i Tyskland och i Förenta staterna, endast kan åtnjuta skydd enligt 85 § UrhG avseende rättigheter som uppkommit efter den . Appellationsdomstolen fann dessutom att musikinspelningar som ägt rum före denna tidpunkt inte heller är skyddade i enlighet med 137f § UrhG, som är en övergångsbestämmelse för anpassning av nationell rätt till direktiv 93/98. Bestämmelserna i 137f § andra stycket UrhG omfattar inte fonogram som tillkommit före den , eftersom dessa aldrig har skyddats i Tyskland.

16

Mot denna bakgrund överklagade Sony appellationsdomstolens dom till Bundesgerichtshof, som fann att utgången av det anhängiggjorda överklagandet beror på tolkningen av artikel 10.2 i direktiv 2006/116. Bundesgerichtshof beslutade att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

17

Det ska inledningsvis framhållas att de upphovsrätten närstående rättigheter som är i fråga i målet vid den nationella domstolen gäller rättigheter avseende mångfaldigande och spridning av fonogram. Det är ostridigt att Sony har förvärvat dessa rättigheter.

18

Det följer vidare av begäran om förhandsavgörande att företag med säte i Förenta staterna i enlighet med 126 § UrhG i Tyskland kan åberopa det skydd som föreskrivs i den konvention som nämns i punkt 15 i förevarande dom endast i fråga om rättigheter som uppkommit efter den 1 januari 1966. Detta är emellertid inte fallet med rättigheterna avseende fonogrammen i målet vid den nationella domstolen. Tillämpningen av 137f § andra stycket UrhG leder inte heller till att dessa fonogram beviljas skydd på det tyska territoriet, eftersom det enligt denna bestämmelse förutsätts att verket i fråga var skyddat på nämnda territorium före den , vilket aldrig har varit fallet avseende nämnda fonogram.

19

Det ska även framhållas att såsom framgår av ordalydelsen i begäran om förhandsavgörande, grundar sig denna begäran på förutsättningen att det skydd som föreskrivs enligt brittisk rätt är tillämpligt på fonogram som framställts före den 1 januari 1966, och att detta skydd har utvidgats till att även omfatta fonogram från amerikanska tillverkare som har utgivits i Förenta staterna.

20

Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida den i artikel 10.2 i direktiv 2006/116 föreskrivna skyddstiden ska tillämpas på prestationer som aldrig har åtnjutit något skydd i den medlemsstat i vilken skyddet görs gällande.

21

Enligt artikel 10.2 i direktiv 2006/116 är de skyddstider som föreskrivs i artikel 3.2 i nämnda direktiv för fonogramtillverkares rättigheter tillämpliga på prestationen i fråga om denna den 1 juli 1995 åtnjöt skydd på minst en medlemsstats territorium i enlighet med nationella bestämmelser om upphovsrätten närstående rättigheter eller om nämnda prestation uppfyllde de kriterier för skydd som föreskrivs i direktiv 92/100.

22

Det framgår således av ordalydelsen i nämnda artikel 10.2 att det där föreskrivna första alternativa villkoret innebär ett krav på att prestationen i fråga tidigare varit skyddad i minst en medlemsstat. Det krävs inte enligt nämnda bestämmelse att denna medlemsstat är den i vilken det skydd som föreskrivs i direktiv 2006/116 görs gällande.

23

Det ska vidare noteras att det i skäl 3 i direktiv 2006/116 föreskrivs att skillnaderna mellan de nationella lagstiftningarna kan hindra den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster samt snedvrida konkurrensen på den gemensamma marknaden. Detta direktiv syftar till att få den inre marknaden att fungera väl genom att harmonisera medlemsstaternas lagar så att skyddstiderna blir likadana inom hela gemenskapen.

24

En tolkning av artikel 10.2 i direktiv 2006/116 enligt vilken en förutsättning för att det första alternativa villkoret som föreskrivs i denna bestämmelse ska tillämpas är att rättigheten i fråga tidigare har åtnjutit skydd i enlighet med den nationella lagstiftningen i den medlemsstat i vilken det skydd som föreskrivs i nämnda direktiv görs gällande, även när ett sådant tidigare skydd har beviljats i en annan medlemsstat, överensstämmer, mot denna bakgrund, varken med den ifrågavarande bestämmelsens ordalydelse eller med detta direktivs syfte.

25

Med beaktande av det ovanstående ska den första frågan besvaras enligt följande. Den i direktiv 2006/116 föreskrivna skyddstiden ska med stöd av artikel 10.2 i detta direktiv även tillämpas på prestationer som aldrig har skyddats i den medlemsstat i vilken skyddet görs gällande.

26

Den hänskjutande domstolen har ställt denna fråga för att få klarhet i huruvida de nationella bestämmelser som avses i det första alternativa villkoret i artikel 10.2 i direktiv 2006/116 även omfattar bestämmelser om skydd för rättshavare till upphovsrätten närstående rättigheter som inte är gemenskapsmedborgare.

27

Såsom generaladvokaten har nämnt i punkt 64 i sitt förslag till avgörande avser bestämmelserna i artikel 10.2 i direktiv 2006/116 skyddets objekt och tillämpas på alla verk och prestationer som den 1 juli 1995 i minst en medlemsstat skyddades enligt nationella bestämmelser om upphovsrätt eller närstående rättigheter.

28

Det följer inte av ordalydelsen i nämnda artikel 10.2 att artikeln endast skulle avse sådana nationella bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter som avser skydd för rättshavare till sådana rättigheter som är gemenskapsmedborgare. Enligt denna bestämmelses ordalydelse ska medlemsstaterna tillämpa de skyddstider som föreskrivs i direktiv 2006/116 på alla verk och prestationer som skyddades i minst en medlemsstat den 1 juli 1995.

29

Vid tillämpningen av artikel 10.2 i direktiv 2006/116 ska det följaktligen prövas huruvida ett verk eller en prestation kan anses ha åtnjutit skydd i minst en medlemsstat den 1 juli 1995, och det saknar härvid betydelse vilken nationalitet rättshavaren till de upphovsrätten närstående rättigheterna avseende detta verk eller denna prestation har.

30

Det framgår emellertid av beslutet om hänskjutande att Bundesgerichtshof är osäker på huruvida en tolkning av artikel 10.2 i direktiv 2006/116, enligt vilken denna bestämmelse ska tillämpas på sådana innehavare av upphovsrätten närstående rättigheter som inte är gemenskapsmedborgare, är förenlig med artikel 7.2 i detta direktiv.

31

Syftet med artikel 10.2 i direktiv 2006/116 är att tydliggöra på vilka villkor de skyddstider för upphovsrätten närstående rättigheter som föreskrivs i nämnda direktiv som är tillämpliga under en övergångsperiod på befintliga situationer. I denna artikel föreskrivs att dessa skyddstider ska tillämpas på alla verk och prestationer som den 1 juli 1995 skyddades i enlighet med nationella bestämmelser om upphovsrätten närstående rättigheter i minst en medlemsstat.

32

Nämnda artikel 10.2 innebär inte att den lösning som föreskrivs i artikel 7.2 i direktiv 2006/116 frångås i alla de fall då de skyddstider som föreskrivs i nämnda direktiv görs gällande av rättshavare till upphovsrätten närstående rättigheter som inte är gemenskapsmedborgare, avseende ett verk eller en prestation som inte uppfyller något av de två alternativa villkoren i övergångsbestämmelsen i artikel 10.2 i detta direktiv.

33

Syftet med nämnda artikel 7.2 är att reglera skyddet för upphovsrätten närstående rättigheter i förhållande till rättshavare till sådana rättigheter som inte är gemenskapsmedborgare. Av denna anledning föreskrivs att de skyddstider som fastslås i artikel 3 i nämnda direktiv också ska tillämpas avseende sådana rättshavare, förutsatt att medlemsstaterna beviljar dem skydd.

34

Mot bakgrund av det ovan anförda ska frågan, i det sammanhang som artikel 10.2 i direktiv 2006/116 avser, huruvida en innehavare av upphovsrätten närstående rättigheter till ett verk eller en prestation och som är medborgare i ett tredjeland var skyddad den 1 juli 1995 i minst en medlemsstat bedömas mot bakgrund av de nationella bestämmelserna i denna medlemsstat och inte mot bakgrund av de nationella bestämmelserna i den medlemsstat i vilken det skydd som föreskrivs i detta direktiv görs gällande. En sådan slutsats har vidare stöd i skälen 3 och 17 i nämnda direktiv. I dessa skäl klargörs syftet med den avsedda harmoniseringen och i synnerhet syftet med att fastställa samma utgångspunkt för beräkning av skyddstiden för upphovsrätten närstående rättigheter och att fastställa samma skyddstider för dessa rättigheter inom hela gemenskapen, för att den inre marknaden ska kunna fungera väl.

35

Avseende ett verk eller en prestation som är skyddad den 1 juli 1995 i minst en medlemsstat enligt de nationella bestämmelserna i denna medlemsstat, följer det av ovanstående att omständigheten att rättshavaren till den skyddade prestationen respektive verket är medborgare i ett tredjeland och inte åtnjuter skydd i den medlemsstat i vilken den skyddstid som föreskrivs i direktiv 2006/116 görs gällande, i enlighet med den nationella rätten i denna sistnämnda medlemsstat, saknar betydelse för tillämpningen av artikel 10.2 i nämnda direktiv. Avgörande är huruvida verket eller prestationen i fråga åtnjöt skydd den enligt nationella bestämmelser i minst en medlemsstat.

36

Det framgår av beslutet om hänskjutande att det skydd som föreskrivs i nationell rätt i Förenade kungariket är tillämpligt på fonogram som upptagits före den 1 januari 1966 och att de fonogram som är i fråga i målet vid den nationella domstolen redan skyddades i denna medlemsstat den . Mot denna bakgrund är artikel 7.2 i direktiv 2006/116 inte tillämplig på den situation som är i fråga i målet vid den nationella domstolen.

37

Fråga 2a ska således besvaras enligt följande: Artikel 10.2 i direktiv 2006/116 ska tolkas så, att de skyddstider som föreskrivs i detta direktiv är tillämpliga i en situation i vilken verket eller prestationen i fråga åtnjöt skydd i denna egenskap den 1 juli 1995 i minst en medlemsstat enligt nationella bestämmelser om upphovsrätt eller närstående rättigheter i denna medlemsstat och i vilken innehavaren av sådana rättigheter avseende detta verk eller denna prestation är medborgare i ett tredjeland och vid denna tidpunkt åtnjöt det skydd som föreskrevs i dessa nationella bestämmelser.

38

Mot bakgrund av detta svar och med beaktande av den förutsättning som ligger till grund för beslutet om hänskjutande, vilken omnämns i punkt 19 i förevarande dom, saknas anledning att besvara fråga 2b.

39

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (stora avdelningen) följande: