Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

SFS 2001:984

Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck

Förordning om ändring i förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion;
utfärdad den 29 november 2001.

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion

dels att 54 § skall upphöra att gälla,

dels att 1, 4, 7, 17, 19, 30, 31, 38–41, 44, 47 och 55–57 §§ skall ha följande lydelse.

Förordningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

Organisation m.m.

1) I varje hovrätt finns en hovrättspresident. I hovrätterna finns också hovrättslagmän, hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, hovrättsråd, fastighetsråd, miljöråd, hovrättsassessorer, hovrättsfiskaler och andra anställda.

1)

Senaste lydelse 1998:1377.

Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna instruktion om hovrättsråd också tillämpas på hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Förordning(2001:984).

Hovrättspresidenten är administrativ chef för hovrätten.

Vid var och en av hovrätterna finns det antal avdelningar som hovrätten bestämmer samt en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1998:1802).

2) En avdelning består av ordinarie ledamöter, hovrättsassessorer eller andra adjungerade ledamöter, hovrättsfiskaler och annan personal enligt vad hovrätten bestämmer.

2)

Senaste lydelse 1998:1802.

Hovrätten delar in ledamöterna till tjänstgöring på avdelningarna för en viss tidsperiod. Förordning(2001:984).

Hovrätten skall, efter samråd med Domstolsverket, svara för att de nämndemän som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ges introduktionsutbildning och regelbunden information. Förordning (1999:85).

Chef för och ordförande på en avdelning är hovrättspresidenten eller en hovrättslagman. Förordning (1998:1802).

När hovrättspresidenten deltar i arbetet på en avdelning för han eller hon ordet på avdelningen.

3) Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt delar in ledamöterna till tjänstgöring.

3)

Senaste lydelse 1998:1802.

Chefen för avdelningen skall enligt de riktlinjer som hovrätten beslutar och enligt den utbildningsplan som Domstolsverket fastställt i samråd med hovrätterna se till att hovrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning samt ge vitsord över deras tjänstgöring.

För varje hovrättsfiskal skall hovrätten utse en ledamot som handledare. Till handledare skall den utses som har särskilt intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget. Förordning (2001:984).

Chefen för avdelningen skall ha en ställföreträdare som biträder honom eller henne i arbetet. Ställföreträdare är en lagman eller en vice ordförande.

Vice ordförandena skall enligt de anvisningar som hovrätten meddelar också särskilt följa rättskipningen på hovrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning. Förordning (1998:1802).

Verksförordningens tillämpning

Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) tillämpas på hovrätterna:

6–8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,

18 § om interna föreskrifter,

26 § om vem som får begära in förklaringar m.m.,

27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter,

29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,

31 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 26, 29 och 31 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden.

Fördelningen av mål och ärenden

Mål och ärenden fördelas på rotlarna i turordning.

Mål av särskild art (specialmål) eller mål från en viss del av domkretsen (lokalt knutna mål) kan tilldelas en eller flera bestämda rotlar.

I arbetsordningen anges vilka mål som är specialmål eller lokalt knutna mål.

Hovrätten fördelar rotlarna mellan ledamöterna.

Med undantag för chefen för avdelningen och lagman som inte är chef för avdelning skall varje lagfaren ledamot på en avdelning tilldelas en rotel. Om det finns särskilda skäl får hovrätten besluta att en viss ledamot under en bestämd tid inte skall ha någon rotel. Förordning (1998:1802).

Vid fördelningen av mål och ärenden på rotlarna skall det iakttas

  1. att arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla ledamöter, och

  2. att ett mål eller ärende som har samband med ett annat mål eller ärende tilldelas samma rotel som detta.

Om det finns särskilda skäl får hovrätten besluta att en viss rotel under en begränsad tid skall befrias från tilldelning av nya mål och ärenden eller att ett mål eller ärende som har tilldelats en viss rotel skall flyttas över till en annan rotel.

Hovrätten meddelar de ytterligare bestämmelser som behövs om fördelningen av mål och ärenden på rotlarna.

Handläggningen av mål och ärenden

Rotelinnehavaren skall ansvara för beredningen av mål och ärenden på roteln och, om inte särskilda skäl motiverar annat, i egenskap av referent delta i handläggningen och avgörandet av dem.

Rotelinnehavaren skall ensam vidta åtgärder för beredningen av mål och ärenden. Rotelinnehavaren får dock inte

  1. besluta om handräckning i tvistemål eller användning av tvångsmedel i brottmål, när fråga om detta väcks i hovrätten,

  2. hålla muntliga förhör enligt 52 kap. 11 § rättegångsbalken,

  3. avvisa utredning,

  4. avvisa ombud, biträden eller försvarare,

  5. döma ut viten eller andra påföljder med anledning av att förelägganden inte följs,

  6. förordna om annan personutredning än som avses i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,

  7. besluta i fråga om inhämtande av yttrande av en sakkunnig enligt 22 kap. 12 § miljöbalken eller 16 kap. 3 § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), och

  8. besluta i fråga om undersökning enligt 22 kap. 13 § miljöbalken eller 15 § lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål.

Rotelinnehavaren får ensam besluta om avskrivning av mål eller ärenden efter återkallelse eller efter det att ett överklagande har förfallit vid ett sådant sammanträde under förberedelsen som avses i 50 kap. 10 § eller i 51 kap. 10 § rättegångsbalken.

Om det finns särskilda skäl skall rotelinnehavaren till avdelningen hänskjuta en fråga som han eller hon är behörig att pröva.Förordning (1999:85).

Ett avräkningsunderlag enligt 16 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol skall upprättas av referenten. Förordning (2000:680).

4) Hovrätten får förordna hovrättsfiskaler eller domstolssekreterare som har tillräcklig kunskap och erfarenhet att enligt vad som närmare framgår av andra stycket på eget ansvar bereda mål eller ärenden på sätt som anges i 16 § första stycket. Ett förordnande för en domstolssekreterare får dock inte avse

4)

Senaste lydelse 1998:1377.

  1. förordnande eller byte av rättshjälpsbiträde, målsägandebiträde, offentligt biträde eller offentlig försvarare,

  2. beviljande av rättshjälp, eller

  3. förordnande om personutredning i brottmål.

En rotelinnehavare får besluta att ett visst mål eller ärende skall beredas på eget ansvar av en hovrättsfiskal eller en domstolssekreterare som har fått förordnande enligt första stycket. Vad som nu sagts gäller inte brottmål, där någon är berövad friheten.

Vad som sägs om domstolssekreterare i första och andra stycket gäller även beredningsjurister i Miljööverdomstolen.

Beslut enligt andra eller tredje stycket får inte avse mål eller ärenden som kräver särskild kunskap och erfarenhet. Uppkommer en fråga som kräver särskild kunskap eller erfarenhet i ett mål eller ärende där beslut enligt andra eller tredje stycket har fattats, skall den som är ansvarig för beredningen genast anmäla frågan för rotelinnehavaren. Detsamma gäller en fråga som bör hänskjutas till avdelningen. Hovrätten meddelar ytterligare anvisningar om när en sådan anmälan skall göras.

Hovrättsfiskaler och andra som förordnas till det skall hjälpa till med beredningen av målen och ärendena enligt de anvisningar och i den omfattning som hovrätten bestämmer.

Hovrätten får förordna anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet att på eget ansvar

  1. föra dagböcker,

  2. i den utsträckning som hovrätten bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,

  3. underteckna och expediera

    a. kallelser, förelägganden och andra meddelanden, dock inte underteckna kallelser enligt lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.,

    b. förordnanden av rättshjälpsbiträde, målsägandebiträde, offentligt biträde och offentlig försvarare,

    c. beslut om personutredning och läkarintyg enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. samt begäran om yttrande från frivårdsmyndighet enligt 25 § frivårdsförordningen (1983:250),

  4. fullgöra hovrättens uppgifter i samband med delgivningar,

  5. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,

  6. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,

  7. utfärda lagakraft- och diariebevis,

  8. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1980:900) om

    statliga myndigheters serviceskyldighet, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),

  9. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. och om ersättning till tolkar,

  10. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.,

  11. ta emot överklaganden av hovrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som detta föranleder,

  12. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol när det gäller underrättelser och anteckningar om felsända skrivelser,

  13. ombesörja renovationer i målen, och

  14. förordna tolk. Förordning (2000:365).

5) När ett mål eller ärende skall föredras, görs detta av en hovrättsfiskal, ett fastighetsråd, ett miljöråd, rotelinnehavaren eller någon som är lagfaren och som hovrätten har utsett. Förordning (2001:984).

5)

Senaste lydelse 1999:85.

Ett mål eller ärende skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller ärende eller en fråga som har kommit upp i målet eller ärendet skall handläggas med förtur, om målet, ärendet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål och ärenden som är förtursmål eller förtursärenden bestäms i arbetsordningen.

Frågor om prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken, 23 kap. 1 § miljöbalken och 39 § lagen (1996:242) om domstolsärenden skall tas upp så snart det kan ske. Förordning (1998:1377).

En dom eller ett beslut skall meddelas så snart det kan ske, om avgörandet har träffats efter en föredragning.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom sex veckor efter föredragningen med hänsyn till målets, ärendets eller frågans omfång eller art i övrigt eller av något annat särskilt skäl, får hovrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.

Vid handläggning med tre eller flera ledamöter skall ordföranden vara ordinarie domare i hovrätten eller av regeringen för viss tid anställd hovrättslagman eller hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Minst ytterligare en ledamot skall vara eller ha varit ordinarie domare. En av regeringen för viss tid anställd rådman i tingsrätt eller ett hyresråd jämställs här med en ordinarie domare.

Om det finns särskilda skäl, får hovrätten för ett särskilt mål eller ärende förordna den som har varit ordinarie domare i hovrätt eller den som är ordinarie domare i en annan hovrätt att tjänstgöra som ordförande.

Hovrätten får för ett särskilt mål eller ärende förordna ett fastighetsråd att tjänstgöra som miljöråd eller ett miljöråd att tjänstgöra som fastighetsråd. När ett fastighetsråd eller ett miljöråd har förhinder eller om det finns andra särskilda skäl, får hovrätten för ett särskilt mål eller ärende förordna ett annat fastighetsråd eller miljöråd.

När frågor om prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 eller 13 § rättegångsbalken, 23 kap. 1 § miljöbalken eller 39 § lagen (1996:242) om domstolsärenden avgörs, skall hovrättspresidenten, en hovrättslagman eller ett hovrättsråd tillika vice ordförande delta. Förordning (2000:114).

Hovrättspresidenten bör delta när hovrätten avgör mål som tas upp av hovrätten som första domstol eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets art.

Handläggningen av administrativa ärenden

Administrativa ärenden avgörs av hovrätten i plenum eller i kollegium, av hovrättspresidenten eller på avdelning.

Plenum består av hovrättspresidenten som ordförande, hovrättslagmännen, hovrättsråden, fastighetsråden, miljöråden, hovrättsassessorerna och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader samt chefen för den administrativa enheten. I plenum ingår också alla av regeringen för viss tid anställda hovrättslagmän eller hovrättsråd tillika vice ordförande.

Ett fastighetsråd ingår i plenum endast i den hovrätt där fastighetsrådets tjänstgöring företrädesvis är förlagd. Förordning (1998:1377).

Kollegium består av hovrättspresidenten som ordförande, en eller flera hovrättslagmän, dock högst fyra, och chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än hovrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en hovrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda hos och tjänstgöra i hovrätten. De utses för högst ett år i sänder.

En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt ärende bestäms av hovrätten.

I plenum utses ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem. I plenum avgörs vidare ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet.

I kollegium avgörs ärenden som avser

1. viktigare frågor om hovrättens organisation eller arbetsformer,

2. frågor om ändringar av större vikt i den judiciella indelningen,

3. andra organisationsfrågor av större vikt för rättsvården,

4. förslag till Domstolsverket i fråga om anslagsframställningar,

5. frågor om godkännande för anställning av hovrättsassessorer och andra anställningsfrågor av större betydelse,

6. förordnande som ledamot i hovrätten för någon som inte har haft ett sådant förordnande förut,

7. annat skiljande från anställningar och uppdrag än avskedande, och

8. frågor som hovrättspresidenten hänskjuter till kollegiet.

Vad som sägs i första stycket 6 gäller inte i fråga om hovrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år.

Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, till plenum hänskjuta ärenden som avses i första stycket 1, 4 och 7. Förordning (2001:984).

6) När kollegiet avgör ärenden om godkännande för anställning av hovrättsassessorer skall i kollegiet, utöver de ledamöter som anges i 27 § första stycket, om möjligt ingå cheferna för och lagmännen på de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot. Förordning (2001:984).

6)

Senaste lydelse 1998:1802.

Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor eller liknande handläggs i den sammansättning hovrätten bestämmer.

Hovrättspresidenten bör om möjligt delta när sådana ärenden avgörs.

Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning avgörs av hovrättspresidenten.

Hovrättspresidenten får uppdra åt någon annan som är anställd i hovrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som är av sådant slag att de inte behöver avgöras av hovrättspresidenten.

Hovrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegiet eller till en avdelning.

I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är hovrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i hovrättspresidentens frånvaro endast om det inte tål uppskov.

Administrativa ärenden avgörs efter föredragning, om inte hovrätten bestämmer annat. Sådana ärenden föredras av den som hovrätten utser.

Anställningar

Hovrättspresidenten anställs med fullmakt genom beslut av regeringen.

Hovrättslagmän anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter anmälan av hovrätten. Om en hovrättslagman har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen. Detsamma gäller om en hovrättslagman för något annat än vikariatsändamål skall anställas för en begränsad tid.

Vid anställningsförfaranden enligt första och andra styckena tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1996:1121).

Hovrättsråd, fastighetsråd och miljöråd anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Om ett hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Detsamma gäller om ett hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning för något annat än vikariatsändamål skall anställas för en begränsad tid.

Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) skall fullgöras av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1999:701).

Andra anställningar beslutas av hovrätten.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en anställning som chef för den administrativa enheten eller som hovrättsfiskal. Förordning (2001:984).

Vid anställning av hovrättsassessorer och hovrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373).

En ansökan om anställning som hovrättsfiskal upphör att gälla sex månader efter den dag då den har kommit in till hovrätten. När en ansökan har upphört att gälla skall sökanden underrättas om det. Förordning (2001:984).

7) Som hovrättsassessor får anställas endast den som har tjänstgjort

7)

Senaste lydelse 2001:68.

  1. under ett år som hovrättsfiskal,

  2. under två år som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt, och

  3. under ett år som adjungerad ledamot i hovrätt.

En kammarrättsassessor får anställas för att utföra en hovrättsassessors arbetsuppgifter.

En hovrättsfiskal som tjänstgjort under ett år i hovrätt med administrativa uppgifter får dock anställas som hovrättsassessor även om tjänstgöringstiden enligt första stycket 2 uppgått till ett år och sex månader.

Med tjänstgöring som fiskal i tingsrätt jämställs upp till och med sex månaders tjänstgöring i annan domstol eller domstolsliknande nämnd under förutsättning att fiskalen har tjänstgjort minst sex månader som tingsfiskal före den tid som önskas tillgodoräknas. Förordning (2001:984).

Som hovrättsfiskal får anställas endast den som har förvärvat notariemeritering. Hovrättsfiskalen skall vara provanställd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd med en prövotid om sex månader. En hovrättsfiskal som har fullgjort överrättsnotarietjänstgöring enligt förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna skall inte vara provanställd.

En kammarrättsfiskal som avslutat sin provanställning får utföra en hovrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2001:984).

När hovrättspresidenten är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, utövas anställningen av den främste av hovrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har anställt en annan vikarie.

Om en ledamot är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

Såvitt gäller hovrättslagmän och hovrättsråd tillika vice ordförande på avdelning får hovrätten anställa en vikarie om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som ersättare eller vikarie anlitas eller anställs ett hovrättsråd.

I stället för ett ledigt hovrättsråd tjänstgör en hovrättsassessor. Förordning (1996:1121).

Hovrätten får till adjungerad ledamot förordna

  1. den som är eller har varit ordinarie domare eller den som är eller har varit av regeringen för viss tid anställd lagman eller rådman,

  2. den som har anställts som hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som tingsfiskal, länsrättsfiskal, rådman eller lagman,

  3. en åklagare,

  4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne eller annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av ett rättsområde som förekommer i hovrätten,

  5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, eller

  6. den som förut har varit adjungerad.

Hovrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna den som har tjänstgjort minst ett år som hovrättsfiskal men som inte uppfyller föreskrifterna under 2, om en behörig ledamot inte finns att tillgå. Förordning (2001:984).

Tjänstgöringsskyldighet m.m.

Domstolsverket beslutar vid vilken hovrätt ett fastighetsråd företrädesvis skall ha sin tjänstgöring förlagd och vid vilka hovrätter fastighetsrådet därutöver skall tjänstgöra.

De hovrätter som berörs bestämmer hur fastighetsrådets tjänstgöring skall fördelas mellan hovrätterna.

Om det finns särskilda skäl, får Domstolsverket besluta att fastighetsråd skall tjänstgöra även vid andra hovrätter än dem som har beslutats enligt första stycket.

Hovrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som revisionssekreterare, som lagman eller rådman i tingsrätt, som ledamot i en annan hovrätt än den de hör till under högst ett år samt som hyresråd under högst sex månader.

Hovrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en tingsrätt.

Hovrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år är skyldiga att tjänstgöra som hovrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt. Förordning (2001:984).

Hovrättsassessorer eller hovrättsfiskaler är skyldiga att avbryta en pågående tjänstgöring i en tingsrätt eller en hyresnämnd för att ta emot ett förordnande i hovrätten eller ett annat förordnande i en tingsrätt eller en hyresnämnd under hovrätten.

Ledigheter

Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar hovrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1121).

Har upphävts genom förordning (1996:1121).

Har upphävts genom förordning (1996:1121).

Anställningars upphörande m.m.

Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller hovrättspresidenten av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket.

Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

I fråga om anställning, anställnings upphörande och anställning av vikarie anses ett fastighetsråd vara anställd i den hovrätt där fastighetsrådets tjänstgöring företrädesvis är förlagd.

Har upphävts genom förordning (2001:984).

Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller hovrättsassessorer, andra adjungerade ledamöter och hovrättsfiskaler.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än ordinarie domare och sådana anställda som avses i första stycket.

En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av hovrätten när det gäller andra ordinarie domare än hovrättspresidenten och när det gäller anställda som avses i första stycket.

Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra sådan anmälan när det gäller hovrättspresidenten. Förordning (2001:984).

8) Frågor om bisyssla som avses i 7 a7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av regeringen när det gäller hovrättspresident. Förordning (2001:984).

8)

Senaste lydelse 1998:1224. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

Överklagande av administrativa beslut

Hovrättens beslut i ärenden om anställning av hovrättsassessorer och hovrättsfiskaler får överklagas hos regeringen.

Ett beslut som innebär att en viss rotel, ett visst mål eller ett visst ärende skall tilldelas en viss domare eller som annars rör fördelningen av dömande uppgifter mellan olika domare får inte överklagas.

Hovrättens beslut i fråga om vikariat för en ordinarie domare får överklagas hos Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Hovrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat anställningsärende får inte överklagas. Förordning (2001:984).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2001:984

1. Denna förordning9) träder i kraft den 1 juli 1996.

9)

1996:379.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion.

3. I vattenmål som avses i 4 § första meningen och 5 § lagen (1983:292) om införande av vattenlagen (1983:291) tillämpas bestämmelserna i 19 § 7 och 8 förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion i deras lydelse före den 1 januari 1984.

4. I fråga om den som har antagits som fiskal före den 1 januari 1985 gäller 51 § förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion i sin lydelse före den 1 januari 1985.

5. Den som har antagits som hovrättsfiskal före den 1 juli 1990 får förordnas till hovrättsassessor efter sex månaders tjänstgöring som adjungerad ledamot, om han eller hon har tjänstgjort under minst två år som lagman, rådman eller fiskal i tingsrätt.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2001:984

Denna förordning10) träder i kraft den 1 februari 2000. För den som har anställts som hovrättsfiskal före den 1 februari 2000 gäller äldre bestämmelser. För den som anställs som hovrättsfiskal under perioden den 1 februari 2000 – den 31 augusti 2001 gäller följande tjänstgöringsperiod i tingsrätt för att få antas till hovrättsassessor

10)

1999:1386.

1. ett år och två månader för en hovrättsfiskal som anställs under tiden 1 februari 2000 t.o.m. den 30 april 2000,

2. ett år och fyra månader för en hovrättsfiskal som anställs under tiden 1 maj 2000 t.o.m. den 31 augusti 2000,

3. ett år och sex månader för en hovrättsfiskal som anställs under tiden 1 september 2000 t.o.m. den 31 december 2000,

4. ett år och åtta månader för en hovrättsfiskal som anställs under tiden 1 januari 2001 t.o.m. den 30 april 2001, samt

5. ett år och tio månader för en hovrättsfiskal som anställs under tiden den 1 maj 2001 t.o.m. den 31 augusti 2001.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2001:984

1. Denna förordning11) träder i kraft den 1 januari 2002.

11)

2001:984.

2. För den som har anställts som överrättsnotarie före den 1 januari 2002 tillämpas förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna.

3. För en hovrättsfiskal som har fullgjort tjänstgöring som överrättsnotarie enligt förordningen om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna skall tiden som överrättsnotarie jämställas med tid som hovrättsfiskal.

4. För den som före den 1 januari 2002 påbörjat tjänstgöring som adjungerad ledamot i hovrätt gäller äldre bestämmelser.

På regeringens vägnar

THOMAS BODSTRÖM
Per Hall
(Justitiedepartementet)