Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

SFS 2001:985

Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck

Förordning om ändring i förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion;
utfärdad den 29 november 2001.

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion

dels att 52 § skall upphöra att gälla,

dels att 1, 4, 7, 17, 19, 22, 30, 31, 38–41, 44, 46 och 53–55 §§ skall ha följande lydelse.

Förordningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

Organisation m.m.

I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer, kammarrättsfiskaler och andra anställda.

Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna instruktion om kammarrättsråd också tillämpas på kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Förordning (2001:985).

Kammarrättspresidenten är administrativ chef för kammarrätten.

Vid var och en av kammarrätterna finns det antal avdelningar som kammarrätten bestämmer samt en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1998:1803).

1) En avdelning består av ordinarie ledamöter, kammarrättsassessorer eller andra adjungerade ledamöter, kammarrättsfiskaler och annan personal enligt vad kammarrätten bestämmer.

1)

Senaste lydelse 1998:1803.

Kammarrätten delar in ledamöterna till tjänstgöring på avdelningarna för en viss tidsperiod. Förordning (2001:985).

Kammarrätten skall, efter samråd med Domstolsverket, svara för att de nämndemän som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ges introduktionsutbildning och regelbunden information. Förordning (1999:86).

Chef för och ordförande på en avdelning är kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Förordning (1998:1803).

När kammarrättspresidenten deltar i arbetet på en avdelning för han eller hon ordet på avdelningen.

2) Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt delar in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad kammarrätten närmare bestämmer.

2)

Senaste lydelse 1998:1803.

Chefen för avdelningen skall enligt de riktlinjer som kammarrätten beslutar och enligt den utbildningsplan som Domstolsverket fastställt i samråd med kammarrätterna se till att kammarrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning samt ge vitsord över deras tjänstgöring.

För varje kammarrättsfiskal skall kammarrätten utse en ledamot som handledare. Till handledare skall den utses som har särskilt intresse och som i övrigt är lämplig för uppdraget. Förordning (2001:985).

Chefen för avdelningen skall ha en ställföreträdare som biträder honom eller henne i arbetet. Ställföreträdare är en lagman eller en vice ordförande.

Vice ordförandena skall enligt de anvisningar som kammarrätten meddelar också särskilt följa rättskipningen på kammarrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning. Förordning (1998:1803).

Verksförordningens tillämpning

Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) tillämpas på kammarrätterna:

6–8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,

18 § om interna föreskrifter,

26 § om vem som får begära in förklaringar m.m.,

27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter,

29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,

31 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 26, 29 och 31 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden.

Fördelningen av mål

Målen fördelas på rotlarna i turordning.

Mål av särskild art (specialmål) eller mål från en viss del av domkretsen (lokalt knutna mål) kan tilldelas en eller flera bestämda rotlar.

I arbetsordningen anges vilka mål som är specialmål eller lokalt knutna mål.

Kammarrätten fördelar rotlarna mellan ledamöterna.

Med undantag för chefen för avdelningen och lagman som inte är chef för avdelning skall varje lagfaren ledamot på en avdelning tilldelas en rotel. Om det finns särskilda skäl får kammarrätten besluta att en viss ledamot under en bestämd tid inte skall ha någon rotel. Förordning (1998:1803).

Vid fördelningen av målen på rotlarna skall det iakttas

  1. att arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla ledamöter, och

  2. att ett mål som har samband med ett annat mål tilldelas samma rotel som detta.

Om det finns särskilda skäl får kammarrätten besluta att en viss rotel under en begränsad tid skall befrias från tilldelning av nya mål eller att ett mål som har tilldelats en viss rotel skall flyttas över till en annan rotel.

Kammarrätten meddelar de ytterligare bestämmelser som behövs om fördelningen av målen på rotlarna.

Handläggningen av mål

Rotelinnehavaren skall ansvara för beredningen av målen på roteln och, om inte särskilda skäl motiverar annat, i egenskap av referent delta i handläggningen och avgörandet av målen.

Rotelinnehavaren skall ensam vidta åtgärder för beredningen av målen. Rotelinnehavaren får dock inte

  1. avvisa utredning, eller

  2. vidta åtgärder som avses i 34 § första stycket 1–6 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Rotelinnehavaren får ensam besluta om avskrivning av mål efter återkallelse.

Om det finns särskilda skäl skall rotelinnehavaren till avdelningen hänskjuta en fråga som han eller hon är behörig att pröva. Förordning (2000:807).

Kammarrättsfiskaler och andra som förordnas till det skall hjälpa till med beredningen av målen enligt de anvisningar och i den omfattning som kammarrätten bestämmer. Förordning (2001:985).

Kammarrätten får förordna anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet att på eget ansvar

  1. föra dagböcker,

  2. begära in handlingar från en underinstans,

  3. i den utsträckning som kammarrätten bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,

  4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden,

  5. fullgöra kammarrättens uppgifter i samband med delgivningar,

  6. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,

  7. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,

  8. utfärda lagakraft- och diariebevis,

  9. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),

  10. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m., om ersättning till tolkar och om ersättning för utförande av uppdrag enligt 21 kap. 2 § föräldrabalken,

  11. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.,

  12. ta emot överklaganden av kammarrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som detta föranleder, och

  13. förordna tolk. Förordning (2001:40).

Målen avgörs efter föredragning. Om en muntlig förhandling äger rum får föredragningen begränsas.

Målen föredras av en kammarrättsfiskal, rotelinnehavaren eller någon annan som är lagfaren och som kammarrätten har utsett. Förordning (2001:985).

Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

En dom eller ett beslut skall meddelas så snart det kan ske.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor efter föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller art i övrigt eller av något annat särskilt skäl, får kammarrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.

3) Vid handläggning med tre eller flera ledamöter skall ordföranden vara ordinarie domare i kammarrätten eller av regeringen för viss tid anställd kammarrättslagman eller kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Minst ytterligare en ledamot skall vara eller ha varit ordinarie domare. En av regeringen för viss tid anställd rådman i länsrätt jämställs här med en ordinarie domare.

3)

Senaste lydelse 1998:396.

Om det finns särskilda skäl får kammarrätten för särskilda mål förordna den som har varit ordinarie domare i kammarrätt eller den som är ordinarie domare i en annan kammarrätt att tjänstgöra som ordförande.

När frågor om prövningstillstånd enligt 34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) avgörs, skall kammarrättspresidenten, en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd tillika vice ordförande delta. Detsamma gäller vid avgörande av en fråga om avvisning av ett överklagande på grund av att det har kommit in för sent. Förordning (2001:985).

Kammarrättspresidenten bör delta när kammarrätten avgör mål, om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets art.

Chefen för avdelningen bestämmer när särskilda ledamöter vid handläggning av mål om fastighetstaxering skall kallas in. Chefen bestämmer också vilka särskilda ledamöter som skall kallas för att behövlig sakkunskap skall vara företrädd i varje mål.

Särskilda ledamöter skall inte kallas in till handläggning av

  1. mål som rör en rättsfråga som inte kräver teknisk sakkunskap,

  2. mål i en serie, om särskilda ledamöter har deltagit, när kammarrätten har avgjort något annat mål i serien, och den fråga som förekommer i målet har prövats i det andra målet, eller

  3. mål om taxering av fastighet som utgörs av obebyggd tomt eller som till huvudsaklig del används för bostadsändamål, om det inte på grund av målets art finns skäl för att särskilda ledamöter deltar i handläggningen. Förordning (1998:1803).

Handläggningen av administrativa ärenden

Administrativa ärenden avgörs av kammarrätten i plenum eller i kollegium, av kammarrättspresidenten eller på avdelning.

Plenum består av kammarrättspresidenten som ordförande, kammarrättslagmännen, kammarrättsråden, kammarrättsassessorerna och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader samt chefen för den administrativa enheten. I plenum ingår också alla av regeringen för viss tid anställda kammarrättslagmän eller kammarrättsråd tillika vice ordförande.

Kollegium består av kammarrättspresidenten som ordförande, en eller flera kammarrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än kammarrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en kammarrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda hos och tjänstgöra i kammarrätten. De utses för högst ett år i sänder.

En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt ärende bestäms av kammarrätten.

I plenum utses ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem. I plenum avgörs vidare ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet.

I kollegium avgörs ärenden som avser

  1. viktigare frågor om kammarrättens organisation eller

    arbetsformer,

  2. andra organisationsfrågor av större vikt för rättsvården,

  3. förslag till Domstolsverket i fråga om anslagsframställningar,

  4. frågor om godkännande för anställning av kammarrättsassessorer och andra anställningsfrågor av större betydelse,

  5. förordnande som ledamot i kammarrätten för någon som inte har haft ett sådant förordnande förut,

  6. annat skiljande från anställningar och uppdrag än avskedande, och

  7. frågor som kammarrättspresidenten hänskjuter till kollegiet.

Vad som sägs i första stycket 5 gäller inte i fråga om kammarrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år.

Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, till plenum hänskjuta ärenden som avses i första stycket 1, 3 och 6. Förordning (2001:985).

4) När kollegiet avgör ärenden om godkännande för anställning av kammarrättsassessorer skall i kollegiet, utöver de ledamöter som anges i 27 § första stycket, om möjligt ingå cheferna för och lagmännen på de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot. Förordning (2001:985).

4)

Senaste lydelse 1998:1803.

Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor eller liknande handläggs i den sammansättning kammarrätten bestämmer.

Kammarrättspresidenten bör om möjligt delta när sådana ärenden avgörs.

Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning avgörs av kammarrättspresidenten.

Kammarrättspresidenten får uppdra åt någon annan som är anställd vid kammarrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som är av sådant slag att de inte behöver avgöras av kammarrättspresidenten.

Kammarrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegiet eller till en avdelning.

I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är kammarrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i kammarrättspresidentens frånvaro endast om det inte tål uppskov.

Administrativa ärenden avgörs efter föredragning, om inte kammarrätten bestämmer annat. Sådana ärenden föredras av den som kammarrätten utser.

Anställningar

Kammarrättspresidenten anställs med fullmakt genom beslut av regeringen.

Kammarrättslagmän anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter anmälan av kammarrätten. Om en kammarrättslagman har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen. Detsamma gäller om en kammarrättslagman för något annat än vikariatsändamål skall anställas för en begränsad tid.

Vid anställningsförfaranden enligt första och andra styckena tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1996:1122).

Kammarrättsråd anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Om ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Detsamma gäller om ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning för något annat än vikariatsändamål skall anställas för en begränsad tid.

Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) skall fullgöras av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1999:702).

Andra anställningar beslutas av kammarrätten.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställningar som chef för den administrativa enheten eller som kammarrättsfiskal. Förordning (2001:985).

Vid anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373).

En ansökan om anställning som kammarrättsfiskal upphör att gälla sex månader efter den dag då den har kommit in till kammarrätten. När en ansökan har upphört att gälla skall sökanden underrättas om det. Förordning (2001:985).

5) Som kammarrättsassessor får anställas endast den som har tjänstgjort

5)

Senaste lydelse 2001:69.

  1. under ett år som kammarrättsfiskal,

  2. under två år som lagman, rådman eller fiskal i länsrätt, och

  3. under ett år som adjungerad ledamot i kammarrätt.

En hovrättsassessor får anställas för att utföra en kammarrättsassessors arbetsuppgifter.

En kammarrättsfiskal som tjänstgjort under ett år i kammarrätt med administrativa uppgifter får dock anställas som kammarrättsassessor även om tjänstgöringstiden enligt första stycket 2 uppgått till ett år och sex månader.

Med tjänstgöring som fiskal i länsrätt jämställs upp till och med sex månaders tjänstgöring i annan domstol eller domstolsliknande nämnd under förutsättning att fiskalen har tjänstgjort minst sex månader som länsrättsfiskal före den tid som önskas tillgodoräknas. Förordning (2001:985).

Som kammarrättsfiskal får anställas endast den som har förvärvat notariemeritering. Kammarrättsfiskalen skall vara provanställd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd med en prövotid om sex månader. En kammarrättsfiskal som har fullgjort överrättsnotarietjänstgöring enligt förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna skall inte vara provanställd.

En hovrättsfiskal som avslutat sin provanställning får utföra en kammarrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2001:985).

När kammarrättspresidenten är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, utövas anställningen av den främste av kammarrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har anställt en annan vikarie.

Om en ledamot är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

Såvitt gäller kammarrättslagmän och kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning får kammarrätten anställa en vikarie om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som ersättare eller vikarie anlitas eller anställs ett kammarrättsråd.

I stället för ett ledigt kammarrättsråd tjänstgör en kammarrättsassessor. Förordning (1996:1122).

Kammarrätten får till adjungerad ledamot förordna

  1. den som är eller har varit ordinarie domare eller den som är eller har varit av regeringen för viss tid anställd lagman eller rådman,

  2. den som har anställts som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som länsrättsfiskal, tingsfiskal, rådman eller lagman,

  3. en åklagare,

  4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne eller annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av ett rättsområde som förekommer i kammarrätten,

  5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, eller

  6. den som förut har varit adjungerad.

Kammarrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna den som har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal men som inte uppfyller föreskrifterna under 2, om en behörig ledamot inte finns att tillgå. Förordning (2001:985).

Tjänstgöringsskyldighet

Kammarrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som regeringsrättssekreterare, som lagman eller rådman i länsrätt eller som ledamot i en annan kammarrätt än den de hör till.

Kammarrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en länsrätt.

Kammarrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år är skyldiga att tjänstgöra som kammarrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i länsrätt. Förordning (2001:985).

Kammarrättsassessorer eller kammarrättsfiskaler är skyldiga att avbryta en pågående tjänstgöring i en länsrätt för att ta emot ett förordnande i kammarrätten eller ett annat förordnande i en länsrätt under kammarrätten.

Ledigheter

Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar kammarrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1122).

Har upphävts genom förordning (1996:1122).

Har upphävts genom förordning (1996:1122).

Anställningars upphörande m.m.

Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller kammarrättspresidenten av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket.

Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

Har upphävts genom förordning (2001:985).

Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller kammarrättsassessorer, andra adjungerade ledamöter samt kammarrättsfiskaler.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än ordinarie domare och sådana anställda som avses i första stycket.

En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av kammarrätten när det gäller andra ordinarie domare än kammarrättspresidenten och när det gäller anställda som avses i första stycket.

Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra sådan anmälan när det gäller kammarrättspresidenten. Förordning (2001:985).

6) Frågor om bisyssla som avses i 7 a7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av regeringen när det gäller kammarrättspresident. Förordning (2001:985).

6)

Senaste lydelse 1998:1225. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

Överklagande av administrativa beslut

Kammarrättens beslut i ärenden om anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler får överklagas hos regeringen.

Ett beslut som innebär att en viss rotel, ett visst mål eller ett visst ärende skall tilldelas en viss domare eller som annars rör fördelningen av dömande uppgifter mellan olika domare får inte överklagas.

Kammarrättens beslut i fråga om vikariat för ordinarie domare får överklagas hos Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat anställningsärende får inte överklagas. Förordning (2001:985).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2001:985

1. Denna förordning7) träder i kraft den 1 juli 1996.

7)

1996:380.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:571) med kammarrättsinstruktion.

3. Utöver vad som föreskrivs i 40 § får som kammarrättsassessor anställas en länsrättsassessor som under minst ett år har fullgjort en länsrättsfiskals arbetsuppgifter och under minst nio månader har tjänstgjort som adjungerad ledamot i kammarrätt.

4. Utöver vad som föreskrivs i 41 § får som kammarrättsfiskal anställas en länsrättsassessor som är notariemeriterad och under minst sex månader har fullgjort en kammarrättsfiskalsaspirants arbetsuppgifter.

5. Utöver vad som föreskrivs i 44 § får kammarrätten till adjungerad ledamot förordna en länsrättsassessor som under minst ett år har fullgjort en länsrättsfiskals arbetsuppgifter.

6. Med en länsrättsfiskals arbetsuppgifter jämställs i fråga som avses under 3 och 5 likvärdiga domaruppgifter i länsrätt, länsskatterätt eller fastighetstaxeringsrätt före den 1 juli 1979.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2001:985

Denna förordning8) träder i kraft den 1 februari 2000. För den som har anställts som kammarrättsfiskal före den 1 februari 2000 gäller äldre bestämmelser. För den som anställs som kammarrättsfiskal under perioden den 1 februari 2000–den 31 augusti 2001 gäller följande tjänstgöringsperiod i länsrätt för att få antas till kammarrättsassessor

8)

1999:1387.

1. ett år och två månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 februari 2000 t.o.m. den 30 april 2000,

2. ett år och fyra månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 maj 2000 t.o.m. den 31 augusti 2000,

3. ett år och sex månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 september 2000 t.o.m. den 31 december 2000,

4. ett år och åtta månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 januari 2001 t.o.m. den 30 april 2001, samt

5. ett år och tio månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden den 1 maj 2001 t.o.m. den 31 augusti 2001.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2001:985

1. Denna förordning9) träder i kraft den 1 januari 2002.

9)

2001:985.

2. För den som har anställts som överrättsnotarie före den 1 januari 2002 tillämpas förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna.

3. För en kammarrättsfiskal som har fullgjort tjänstgöring som överrättsnotarie enligt förordningen om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna skall tiden som överrättsnotarie jämställas med tid som kammarrättsfiskal.

4. För den som före den 1 januari 2002 påbörjat tjänstgöring som adjungerad ledamot i kammarrätt gäller äldre bestämmelser.

På regeringens vägnar

THOMAS BODSTRÖM
Per Hall
(Justitiedepartementet)