Delgivningslag (1970:428)
Denna lag upphör enligt Lag (2010:1932) att gälla den 1 april 2011.
Angående övergångsbestämmelser, se Lag (2010:1932).
Allmänna bestämmelser
Skall i enlighet med föreskrift i lag eller annan författning delgivning ske i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet, verkställes delgivningen enligt denna lag.
Har beträffande delgivning i visst slag av mål eller ärenden i annan författning meddelats bestämmelser som avviker från denna lag, gäller dock de bestämmelserna. Även om så ej uttryckligen föreskrives i annan författning, skall 12–15 §§ icke tillämpas, om myndigheten finner att det på grund av målets eller ärendets beskaffenhet föreligger särskilda skäl mot att delgivning sker i den ordning som anges i dessa paragrafer.
<kgp:refblock>Ang. 2 st. R 1987:44 anm. vid 2 § lagen (1985:206) om viten, inf. under FörvProc – Delgivningslagen har inte ansetts tillämplig i skiljeförfarande H 1996:330.
</kgp:refblock>Delgivning ombesörjes av myndigheten.
Begär part, sökande eller annan sakägare att själv få ombesörja delgivning, kan myndigheten medge detta, om det kan ske utan olägenhet. Myndigheten skall i sådant fall förelägga honom att inom viss tid komma in till myndigheten med bevis om delgivning. Har sådant bevis ej inkommit inom föreskriven tid, skall myndigheten själv utan dröjsmål ombesörja delgivningen.
Myndighet ombesörjer delgivning genom att sända handlingen med post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen begärs delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär delgivning). Ordinär delgivning kan också ske genom förenklad delgivning enligt 3 a § eller genom särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje stycket.
Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagningsbevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning).
När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds.
Kan delgivning inte ske enligt första–tredje styckena, får delgivning ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).
I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse (kungörelsedelgivning).
<kgp:refblock>Ang. beviskravet för påstående att delgivning skett senare än som angivits i delgivningskvittot H 1987:941.
</kgp:refblock>SFS 1997:268
Om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får ordinär delgivning med den som är part eller som har liknande ställning i ett mål eller ärende ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till den sökte under hans senast kända adress och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (förenklad delgivning).
Förenklad delgivning får användas bara om den sökte har delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet eller ärendet. Sådan upplysning behöver dock inte delges med den som har inlett förfarandet vid myndigheten eller som har gett in en handling i målet eller ärendet, om upplysningen lämnas i nära anslutning till att ansökan eller handlingen har kommit in till myndigheten.
Förenklad delgivning får i andra fall än som följer av 3 b § inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds.
<kgp:refblock>Sedan förenklad delgivning använts i tvistemål, som avgjorts genom tredskodom, ansågs sådan delgivning kunna användas även under målets fortsatta handläggning efter sökt återvinning H 1995:601 – Upplysning delgiven före förenklad delgivning? H 1999:376 – Att tilltalad har adress utomlands utgör ej absolut hinder mot att använda förenklad delgivning av kallelse till huvudförhandling med föreläggande att inställa sig personligen vid påföljd att överklagandet annars förfaller H 2006:588.
</kgp:refblock>SFS 2001:236
Har ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning eller ett mål om europeiskt betalningsföreläggande efter bestridande överlämnats till tingsrätt, Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd, får svaranden delges sökandens begäran om överlämnande och andra handlingar i målet genom förenklad delgivning, om svaranden under handläggningen hos Kronofogdemyndigheten har delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet hos tingsrätten, Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd.
En tilltalad i ett brottmål vid tingsrätt får delges stämningsansökan och andra handlingar i målet genom förenklad delgivning om han eller hon i samband med föreläggande av ordningsbot, eller utredning av ett brott som enligt 48 kap. 13 § rättegångsbalken får beivras genom sådant föreläggande, har delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i brottmålet.
SFS 2008:882
Om befordran av meddelande, som skall delges, genom telefon, telegram eller på annat liknande sätt till den på vilken delgivningsuppdraget ankommer meddelas bestämmelser av regeringen.
SFS 1978:768
Har den, med vilken delgivning skall ske, känt hemvist utom riket eller vistas han på ort utom riket, får delgivningen ske enligt lagen på den orten.
En kallelse av en målsägande, ett vittne, en sakkunnig eller någon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rättegångsbalken får inte ske vid vite om delgivning skall ske i en annan stat, såvida inte lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt är tillämplig.
<kgp:refblock>Jfr betr. stämning i brottmål RB 33:6.
</kgp:refblock>SFS 2000:569
Vid delgivning överbringas handlingen i original eller styrkt kopia. En kopia som har framställts vid en myndighet behöver inte bestyrkas.
Är handling som skall delges av vidlyftig beskaffenhet eller är det av annan anledning ej lämpligt att handlingen mångfaldigas, får myndigheten besluta, att handlingen i stället skall hållas tillgänglig hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer. Meddelande därom och om den tid, under vilken handlingen hålles tillgänglig, delges den sökte.
Andra stycket gäller ej delgivning av stämningsansökan eller annan handling, varigenom talan anhängiggöres. I fråga om bilaga till sådan handling får andra stycket dock tillämpas.
<kgp:refblock>Jfr ang. tillämpning av äldre lag (RB 33:6 och 25) H 1970:425.
</kgp:refblock>SFS 1990:1410
Vem som skall sökas för delgivning
Skall delgivning ske med enskild person, överbringas handlingen till honom. Finns ställföreträdare för honom och är denne behörig att företräda honom i målet eller ärendet överbringas handlingen till ställföreträdaren. När anledning föreligger till det skall både ställföreträdaren och den företrädde sökas för delgivning.
Skall delgivning ske med staten, överbringas handlingen till den myndighet som skall bevaka statens talan i målet eller ärendet eller till länsstyrelsen i det län där den myndighet finns hos vilken målet eller ärendet är anhängigt.
Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne.
Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen överbringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen.
Om ett försök till delgivning med ett aktiebolag enligt första stycket har misslyckats eller delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa och det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får delgivning ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till aktiebolaget och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (särskild delgivning med aktiebolag). Handlingen och meddelandet skall skickas till den postadress som är registrerad för bolaget i aktiebolagsregistret som förs av Bolagsverket.
Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen.
Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet.
<kgp:refblock>Social centralnämnd ansågs ha fått del av kammarrätts dom den dag socialchefen tecknat erkännande att han mottagit domen R 1976:123 (plenum) – Fråga om aktiebolag delgivits kallelse i laga ordning H 1979:655, 1990:312 (äldre rätt) anm. vid ABL 25:25, 1999:113 (tillämpn. av 3 st.) – Delgivning med kommanditbolag av konkursansökan kunde ske genom att handlingarna överlämnades till förvaltaren i komplementärens – ett aktiebolag – konkurs H 2000:479 – Delgivning med aktiebolag utan styrelse kan inte ske genom att handlingen överbringas till bolagets revisor H 2005:175.
</kgp:refblock>SFS 2004:237
Skall delgivning ske med delägare i samfällighet eller med medlemmar i sammanslutning och är styrelse eller annan utsedd att förvalta samfällighetens eller sammanslutningens angelägenheter, får handlingen överbringas till ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i samfällighetens eller sammanslutningens angelägenheter, får handlingen överbringas till denne.
Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen överbringas till en suppleant för en ledamot av styrelsen.
Tillhör gruva flera gemensamt, får delgivning med delägarna ske genom att handlingen överbringas till gruvföreståndaren.
Har den som enligt denna paragraf mottagit handling ej rätt att föra delägarnas eller medlemmarnas talan, skall han lämna handlingen till någon som har sådan behörighet eller underrätta dem som avses med delgivningen.
SFS 1990:1410
Har den med vilken delgivning skall ske ombud i målet eller ärendet, bör handling, som ombudet är behörigt att mottaga, överbringas till ombudet. Överbringas handlingen till huvudmannen, bör ombudet underrättas härom.
Om annat ej följer av fullmakt, är ombud behörigt att mottaga delgivning av inlagor, beslut och andra handlingar. Detta gäller dock ej handling som avser föreläggande för huvudmannen att infinna sig personligen eller att eljest personligen fullgöra något.
Har beträffande fullmakt i visst slag av mål eller ärenden i annan författning meddelats bestämmelser som avviker från andra stycket, gäller de bestämmelserna.
<kgp:refblock>Fullmakt att i ett mål föra talan i viss instans ansågs medföra behörighet att mottaga delgivning av den instansens dom R 1974:122 – Kriminalvårdsstyrelsens beslut ang. uppskov med verkställighet av fängelse skall delges parten personligen R 19792:31 – Ombud ej behörigt mottaga vitesföreläggande enl. FB 21:R 19822:29 – Beslut om vård enl. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och om omedelbar verkställighet av beslutet ansågs ej som föreläggande som avses i 2 st. R 1994:68 anm. även vid 7 § förvaltningsprocesslagen – Fråga, om delgivning i konkursmål i visst fall bort ske med gäldenärens ombud i st.f. genom s.k. spikning H 1998:814 – Tiden för överklagande av dom ansågs börja löpa i och med att det ena av två ombud delgivits domen R 2009:44.
</kgp:refblock>Delgivning genom att handling lämnas till annan än den sökte
Har enskild person som sökes för delgivning känt hemvist inom riket och träffas han ej där, får handlingen lämnas till vuxen medlem av det hushåll, som han tillhör. Träffas ej heller sådan person, får handlingen lämnas till den söktes hyresvärd, om denne bor i samma hus, eller till annan som i hyresvärdens ställe har tillsyn över huset och bor där. Driver den sökte rörelse med fast kontor och träffas han ej där under vanlig arbetstid, får handlingen lämnas på kontoret till någon som är anställd där.
Om en enskild person söks för delgivning på sin arbetsplats men inte träffas där under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till den söktes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på den söktes arbetsplats.
Har handling lämnats på sätt som anges i första eller andra stycket skall meddelande härom sändas med posten till den sökte under hans vanliga adress.
<kgp:refblock>Jfr betr. delgivning av stämning RB 33:6.
</kgp:refblock>SFS 1990:1410
Har annan juridisk person än staten kontor, där förvaltningen föres och där någon som har rätt att taga emot delgivning för den juridiska personen vanligen har sitt arbete, men träffas han ej på kontoret under vanlig arbetstid, får handlingen lämnas på kontoret till någon som är anställd där. Skall delgivning ske med kommun, får handlingen även eljest lämnas på kontor, där förvaltningen föres, om någon som äger mottaga delgivning för kommunen ej träffas på kontoret under vanlig arbetstid.
Har handling lämnats på sätt som anges i första stycket skall meddelande härom sändas med posten till den juridiska personen under dess vanliga adress.
Har juridisk person kontor som avses i första stycket får delgivning med företrädare icke ske enligt 12 §.
<kgp:refblock>Delgivning med bolag i utlandet ansågs ha skett genom åtgärder som motsvarar kraven i 13 § H 2004:407.
</kgp:refblock>Kungörelsedelgivning m.m.
Saknar den som sökes för delgivning känt hemvist och kan det ej klarläggas var han uppehåller sig, sker delgivningen genom kungörelse.
Har den sökte känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 12 § och kan det ej klarläggas var han uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas, om det finns anledning antaga att den sökte avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Myndigheten kan i stället besluta, att handlingen skall i slutet kuvert lämnas i den söktes hemvist eller, om detta ej kan ske, fästas på dörren till hans bostad.
<kgp:refblock>Jfr betr. stämning i brottmål RB 33:6 med anm. – Jfr även Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning29 § inf. efter UP – Fråga om förutsättningar för kungörelsedelgivning enl. 2 st. förelåg H 1979:283; R 19811:55 – Fråga om förutsättningar för s.k. spikning (2 st. andra meningen) förelåg H 1983:544, 1984:684, 1991:196 – När tredskodom meddelats av TR efter kungörelsedelgivning men förutsättningar för sådan delgivning inte förelegat, undanröjdes tredskodomen pga. domvilla; tillika fråga om resning eller domvilla H 1997:270 – Fråga om förutsättningar förelegat för kungörelsedelgivning vid hyresnämnd H 2004:826 anm. även vid RB 58:11.
</kgp:refblock>Delgivning med en obestämd krets personer sker genom kungörelse.
Kungörelsedelgivning får också användas
om ett stort antal personer skall delges och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen att överbringa handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket till var och en av dem,
om delägare eller medlemmar som avses i 10 § inte företräds av känd styrelse eller förvaltare och det inte heller finns någon sammankallande och delägarna eller medlemmarna är fler än tio,
om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt
9 och 11–13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa, eller
om ett aktiebolag saknar en registrerad postadress som kan användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket.
SFS 1997:268
Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § andra stycket 1 med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning.
I fall som avses i 16 § första stycket och andra stycket 1 och 2 sänds dessutom meddelande med post till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant meddelande alltid sändas till myndigheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 § andra stycket 1 de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället handlingen eller meddelandet enligt 6 § andra stycket sändas med post till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen.
Har i fall som avses i 16 § andra stycket 3 den juridiska personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med post till den juridiska personen under denna adress.
<kgp:refblock>Jfr Lag (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m., inf. efter förvaltningslagen (1986:223) under FörvProc och Delgivningsförordning (1979:101)11 och 12 §§, inf. efter denna lag.
När meddelande enl. 2 st. 1 meningen ej sänts, återställdes försutten besvärstid R 1991:49.
</kgp:refblock>SFS 1997:268
Övriga bestämmelser
Vid delgivning får handling ej lämnas till någon som i samma mål eller ärende är motpart till den som skall delges handlingen.
Om det för att ett visst delgivningssätt skall få användas föreskrivs att det skall finnas anledning att anta att den sökte har avvikit eller på annat sätt håller sig undan, får bedömningen grundas även på omständigheter som har framkommit vid andra delgivningsförsök med den sökte.
SFS 1995:638
Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av budet.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå ha skett.
Delgivning skall anses ha skett
enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet delgivits,
enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den söktes senast kända adress,
enligt
3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som föreskrivs där,
enligt 9 § tredje stycket när tre veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före treveckorsfristens utgång kommit fram till den registrerade postadressen,
enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,
enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke.
Fråga om den sökte kunde anses ha vägrat att ta emot handlingen H 1978:222 – Fråga om part fått del av beslut på sådant sätt att från delgivning räknad besvärstid börjat löpa H 1979:481 – R 19831:37 (försändelsen utlämnad av lantbrevbärare till adressatens make mot av adressaten kvitterad avi).
Rättsfall ang. äldre lydelse av 19 §: Fullmakt att utkvittera rekommenderad postförsändelse har ansetts ej medföra behörighet att mottaga delgivning H 1975:193 (plenum); motsatt utgång R 1973:42 (plenum) – Se även R 1974:120 (utkvittering på utländsk postanstalt under ej utredda omständigheter).
Ang. gällande lydelse: R 19821:44 (utkvittering i utlandet av annan än adressaten) – Kvittering av mottagningsbevis till rekommenderad försändelse gjord av sekreterare på ombudets advokatbyrå ansågs som delgivning R 1992:33 – Ang. 1 st. 2 meningen R 1993:22 (bostadsrättsförening) – 1 st. andra meningen ansågs analogt tillämplig i fall enl. 21 § lagen (1929:145) om skiljemän H 1999:300, anm. även vid lagen (1999:116) om skiljeförfarande 34 §.
</kgp:refblock>SFS 1997:268
Om föreläggande eller annat beslut meddelas vid förhandling, förhör eller annat sammanträde, anses delgivning därav ha skett med den som var närvarande, när beslutet meddelades. Myndigheten skall skyndsamt tillhandahålla utskrift av beslutet, om det begäres.
Har delgivning ej skett på sätt som sägs i denna lag, kan myndigheten förordna om ny delgivning. Den som i mål eller ärende vill framställa invändning om att delgivning med honom ej skett på behörigt sätt skall göra detta så snart det kan ske.
<kgp:refblock>Ang. p. 2 H 1975:575 anm. vid RB 52:3.
</kgp:refblock>Bestämmelserna i denna lag om delgivning av handling tillämpas även vid delgivning av annat än handling.
Lagen gäller i tillämpliga delar när någon på grund av föreskrift i författning har att, utan samband med mål eller ärende, ombesörja delgivning. I fall som avses i 15 eller 16 § får han påkalla biträde hos länsstyrelsen som föranstaltar om delgivning på hans bekostnad. Länsstyrelsens beslut i delgivningsfrågor enligt denna paragraf får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
<kgp:refblock>Ang. 2 st. sista meningen se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar14 § under FörvProc.
</kgp:refblock>SFS 1995:20
Polismyndighet förordnar stämningsmän till det antal som behövs i varje polisdistrikt.
SFS 1978:768
Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i intyget gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid svensk utlandsmyndighet, åklagare, polisman, kronofogde, exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten samt tjänsteman vid någon av följande inrättningar, nämligen
kriminalvårdsanstalt,
häkte,
hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
sådan enhet som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,
om delgivningen avser den som är intagen där. Samma vitsord tillkommer intyg av Notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt vid delgivning för tingsrättens räkning.
Vid särskild postdelgivning har intyg av befattningshavare vid postbefordringsföretag som avses i 3 § andra stycket sådant vitsord som anges i första stycket.
Intyg att delgivning skett på utrikes ort skall gälla som fullt bevis att delgivning skett på sätt som anges i intyget, om intygsgivarens behörighet styrkes av tjänsteman vid svensk utlandsmyndighet. Intyg om delgivning på utrikes ort gäller som fullt bevis även utan sådant bestyrkande som nyss nämnts, om detta följer av överenskommelse med främmande stat.
SFS 2006:750
Part, sökande eller annan sakägare är ej skyldig att bekosta delgivning som sker genom myndighets försorg.
Skall annan än myndighet ombesörja delgivning, får han anlita stämningsman eller, om delgivningen skall ske på utrikes ort, påkalla biträde därmed i utrikesdepartementet.
<kgp:refblock>Ang. 2 st. jfr KK 1933:618 här nedan.
</kgp:refblock>En fastighetsägare, arrendator eller innehavare av bostadslägenhet är skyldig att på begäran av en stämningsman eller annan som anges i 24 § första eller andra stycket uppge om den som söks för delgivning är bosatt på fastigheten eller i lägenheten eller annars disponerar utrymme där. Med fastighetsägare jämställs tomträttshavare.
SFS 1985:266
En arbetsgivare skall på begäran av en stämningsman eller annan som anges i 24 § första eller andra stycket uppge om den som söks för delgivning är anställd hos honom samt, om så är fallet, upplysa om den söktes arbetstider, arbetsplats och om andra förhållanden som rör anställningen och kan underlätta delgivningen.
SFS 1985:266
Vad som sägs i 26 och 27 §§ gäller inte i fråga om den som står i sådant förhållande till den sökte som anges i 36 kap. 3 § rättegångsbalken.
SFS 1985:266
För att verkställa delgivning har stämningsman, åklagare, polisman, kronofogde och exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad.
Vägras annan än polisman tillträde som han enligt första stycket har rätt till, skall polismyndighet på begäran av honom lämna biträde. Polisman får, efter beslut av polismyndighet, själv bereda sig tillträde.
SFS 2006:684
En delgivningsförsändelse som lämnats till en polismyndighet för delgivning får öppnas av polismyndigheten, om det behövs för att innehållet skall kunna överbringas till en annan polismyndighet för delgivning med den sökte. Vad nu sagts gäller dock inte om uppdragsgivaren angett att försändelsen inte får öppnas.
SFS 1990:1410
Den som uppsåtligen underlåter att lämna uppgifter enligt 27 § eller lämnar oriktiga uppgifter döms till penningböter.
SFS 1991:297