Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Lag (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Utfärdad: 1980-05-08

Om en utländsk medborgare som inte har hemvist här i landet eller en utländsk juridisk person vill väcka talan vid svensk domstol mot en svensk medborgare, mot någon som har hemvist i Sverige eller mot en svensk juridisk person, skall på svarandens yrkande käranden ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han genom lagakraftägande avgörande i målet kan bli skyldig att betala.

Vad som i denna lag sägs om mål gäller även ärenden. Med kärande jämställs en målsägande som för talan i brottmål och den som är sökande i ett ärende. Med svarande jämställs den som är tilltalad i brottmål och den som är sökandens motpart i ett ärende.

Vid tillämpningen av denna lag likställs den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och juridiska personer som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning med svenska medborgare och svenska juridiska personer.

Den som är statslös eller politisk flykting skall i fråga om skyldigheten att ställa säkerhet enligt denna lag vara likställd med en medborgare i den stat där han har hemvist.

SFS 1997:1188

Säkerhet behöver inte ställas i

  1. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

  2. mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt

    • jordabalken,

    • 21 kap. 1 § första stycket 2 miljöbalken som är ansökningsmål eller 21 kap. 1 § första stycket 5 miljöbalken som avser ersättning vid ingripande av det allmänna,

    • lagen (1933:269) om ägofred,

    • lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.,

    • fastighetsbildningslagen (1970:988),

    • rennäringslagen (1971:437),

    • väglagen (1971:948),

    • lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering,

    • lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning,

    • expropriationslagen (1972:719),

    • lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag,

    • ledningsrättslagen (1973:1144),

    • anläggningslagen (1973:1149),

    • lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

    • bostadsförvaltningslagen (1977:792),

    • lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

    • jordförvärvslagen (1979:230),

    • skogsvårdslagen (1979:429),

    • lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,

    • kulturmiljölagen (1988:950),

    • minerallagen (1991:45),

    • bostadsrättslagen (1991:614),

    • lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

    • ellagen (1997:857),

    • lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar,

    • naturgaslagen (2005:403), och

    • plan- och bygglagen (2010:900),

  3. växelmål och checkmål,

  4. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och

  5. mål vid förvaltningsdomstol.

Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.

SFS 2016:992

Säkerheten skall bestå av pant eller borgen. Borgen skall ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Är säkerheten inte godkänd av svaranden, skall den prövas av domstolen. Med svarandens medgivande kan även annan säkerhet ställas.

Säkerheten skall tas i förvar av domstolen eller av den som domstolen utser.

Hänvisad författning:

Ang. solidariskt ansvar för borgensmän se HB 10:11.

Rättsfall:

Ang. säkerhetens storlek och utformning H 2014:669.

Yrkandet om säkerhet skall framställas senast när svaranden första gången skall föra talan i målet. Var svaranden på grund av laga förfall hindrad att framställa yrkandet då, skall han framställa det så snart det kan ske sedan förfallet upphörde.

När yrkandet om säkerhet har framställts, skall domstolen förelägga käranden att inom en viss tid ställa säkerhet. Ställs inte säkerhet som godkänns av svaranden eller av domstolen, skall talan avvisas.

I den mån det har avtalats i internationella överenskommelser, som är bindande för Sverige, är utländska medborgare och utländska juridiska personer befriade från skyldigheten att ställa säkerhet och har samma befogenhet att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska juridiska personer.

Med avtal som avses i första stycket jämställs ett åtagande som regeringen har gjort i förhållande till en annan stat eller del av stat vid ömsesidigt internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag.

Rättsfall:

Förbjuden diskriminering enl. Romfördraget att i visst fall begära säkerhet; förhandsavgörande av EG-domstolen H 1996:668.

EG-domstolens praxis ang. skyldigheten att ställa säkerhet för rättegångskostnader, se C-43/95 Data Delecta och Forsberg, C-323/95 Hayes samt C-122/96 Saldanha och MTS.

SFS 1988:260

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1980:307

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1980.

Genom lagen upphävs lagen (1886:84 s. 14) angående skyldighet för utländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk man ställa borgen för kostnad och skada. Den gamla lagen gäller dock i fråga om säkerhet som har ställts före ikraftträdandet.

Om det i en lag eller en annan författning förekommer en hänvisning till den gamla lagen, skall hänvisningen i stället avse den nya lagen.

SFS 1988:260

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 1988.

SFS 1988:919

(Utkom 26 juli 1988).

SFS 1997:1188

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998.

2. De nya bestämmelserna gäller också i mål som är anhängiga vid svensk domstol vid ikraftträdandet. Har säkerhet i ett sådant mål ställts av en kärande som inte längre omfattas av en skyldighet att ställa säkerhet, skall säkerheten återgå.

SFS 1998:829

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

2. Mål som har inletts före denna lags ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser.

SFS 2010:981

Denna lag träder i kraft d. 2 maj 2011.

SFS 2012:186

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.

SFS 2013:550

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014.

SFS 2016:202

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2016.

SFS 2016:992

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter.

Rättsfall:

Ang. tillämpning av 1886 års lag se H 1977:349.