Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Förordning (1996:380) med kammarrättsinstruktion

Utkom från trycket den 4 juni 1996.
Utfärdad den 23 maj 1996.
<kgp:reprint>Omtryck SFS 2001:985.</kgp:reprint>

Organisation m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1999-0086

I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter, kammarrättsfiskaler och andra anställda.

Om inte något annat anges ska det som föreskrivs i denna förordning om kammarrättsråd också tillämpas på kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

SFS 2019:365

Kammarrättspresidenten är administrativ chef för kammarrätten. Kammarrättspresidenten ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att kammarrätten hushållar väl med statens medel.

SFS 2007:1087

Kammarrättspresidenten är skyldig att vid kammarrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket.

SFS 2007:1087

Vid var och en av kammarrätterna finns det antal avdelningar som kammarrätten bestämmer samt en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef.

SFS 1998:1803

En avdelning består av ordinarie ledamöter, kammarrättsassessorer, adjungerade råd eller andra adjungerade ledamöter, kammarrättsfiskaler och annan personal enligt vad kammarrätten bestämmer.

Kammarrätten delar in ledamöterna till tjänstgöring på avdelningarna för en viss tidsperiod.

SFS 2019:365

En nämndeman som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ska genomgå introduktionsutbildning innan tjänstgöringen påbörjas.

Om en nämndeman har genomgått introduktionsutbildningen ska han eller hon genomgå repetitionsutbildning inom sex månader efter tjänstgöringsperiodens början.

Kammarrätten ska, efter samråd med Domstolsverket, ansvara för att nämndemännen ges introduktions- och repetitionsutbildning och regelbunden information.

SFS 2019:365

Chef för en avdelning är kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Om det på en avdelning som inte leds av kammarrättspresidenten finns flera kammarrättslagmän, bestämmer kammarrätten vem av kammarrättslagmännen som är chef för avdelningen. Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt delar in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad kammarrätten närmare bestämmer.

Uppgifter som innefattar chefskap över ordinarie domare får utövas endast av kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman.

SFS 2018:429

[Upphävd g. F (2018:429).]

SFS 2018:429

Chefen för avdelningen ska, enligt de riktlinjer som kammarrätten beslutar och enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med kammarrätterna, se till att kammarrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning och ge vitsord över deras tjänstgöring.

Kammarrätten ska, enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med kammarrätterna, se till att adjungerade råd får en utvecklande och meriterande tjänstgöring i kammarrätten. Kammarrätten ska också ge vitsord över tjänstgöringen.

För varje kammarrättsfiskal och adjungerat råd ska kammarrätten utse en ledamot som handledare. Den som utses till handledare ska ha ett särskilt intresse och i övrigt vara lämplig för uppdraget.

SFS 2019:365

Chefen för avdelningen skall ha en ställföreträdare som biträder honom eller henne i arbetet. Ställföreträdare är en lagman eller en vice ordförande.

Vice ordförandena skall enligt de anvisningar som kammarrätten meddelar också särskilt följa rättskipningen på kammarrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning.

SFS 1998:1803

I en arbetsordning ska kammarrätten meddela de föreskrifter som behövs om kammarrättens organisation och formerna för kammarrättens verksamhet.

En kammarrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden.

SFS 2007:1087

Myndighetsförordningens tillämpning

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2007-1087

Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på kammarrätterna:

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om arbetsgivarpolitik,

19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och

21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden.

SFS 2007:1087

Fördelningen av mål

Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen.

SFS 2018:429

[Upphävd g. F (2003:326).]

SFS 2003:326

[Upphävd g. F (2003:326).]

SFS 2003:326

[Upphävd g. F (2003:326).]

SFS 2003:326

[Upphävd g. F (2018:429).]

SFS 2018:429

Handläggningen av mål

För varje mål skall det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare.

Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt.

SFS 2003:326

En enskild domare får vidta åtgärder för beredningen av målen. Han eller hon får dock inte

  1. avvisa utredning, eller

  2. vidta åtgärder som avses i 34 § första stycket 1–6 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Domaren får besluta om avskrivning av mål efter återkallelse.

Om det finns särskilda skäl skall domaren till avdelningen hänskjuta en fråga som han eller hon är behörig att pröva.

SFS 2003:326

Kammarrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar bereda mål eller ärenden på de sätt som anges i 16 § första stycket. Ett förordnande för en domstolssekreterare får dock inte avse frågor om offentligt biträde eller rättshjälp.

Förordnanden enligt första stycket får inte avse mål eller ärenden som kräver särskild kunskap eller erfarenhet. Om en fråga som kräver särskild kunskap eller erfarenhet uppkommer ska den som är ansvarig för beredningen genast anmäla frågan för den ansvariga domaren. Detsamma gäller en fråga som bör hänskjutas till avdelningen. Kammarrätten meddelar ytterligare anvisningar om när en sådan anmälan ska göras.

SFS 2017:549

Kammarrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar

  1. föra dagböcker,

  2. begära in handlingar från en underinstans,

  3. i den utsträckning som kammarrätten bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,

  4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden,

  5. fullgöra kammarrättens uppgifter i samband med delgivningar,

  6. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,

  7. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,

  8. utfärda lagakraft- och diariebevis,

  9. fullgöra uppgifter enligt förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),

  10. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m., och om ersättning till tolkar,

  11. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.,

  12. ta emot överklaganden av kammarrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som behövs, och

  13. förordna tolk.

SFS 2017:549

Målen avgörs efter föredragning. Om en muntlig förhandling äger rum får föredragningen begränsas.

Målen föredras av anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

SFS 2006:90

Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

En dom eller ett beslut skall meddelas så snart det kan ske.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor efter föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller art i övrigt eller av något annat särskilt skäl, får kammarrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.

Vid handläggning med två eller flera ledamöter ska minst en av dem vara en ordinarie domare i kammarrätt eller en kammarrättspresident, en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning som har anställts av regeringen för viss tid. När tre eller flera ledamöter deltar vid handläggning av mål ska ytterligare minst en ledamot vara eller ha varit ordinarie domare. Med en ordinarie domare jämställs här ett kammarrättsråd eller en rådman i en förvaltningsrätt som har anställts av regeringen för viss tid.

SFS 2018:429

Vid förstärkt sammansättning i Migrationsöverdomstolen enligt 16 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) gäller, utöver vad som i den bestämmelsen anges om ordföranden, att övriga ledamöter ska vara eller ha varit ordinarie domare.

SFS 2018:429

Kammarrättspresidenten bör delta när kammarrätten avgör mål, om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets art.

Chefen för avdelningen bestämmer vilka särskilda ledamöter i mål om fastighetstaxering som ska ingå i rätten med hänsyn till vilken sakkunskap som behövs i målet.

SFS 2018:1965

Handläggningen av administrativa ärenden

Administrativa ärenden avgörs av kammarrättspresidenten.

Kammarrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegium.

SFS 2004:1212

Plenum består av kammarrättspresidenten som ordförande, kammarrättslagmännen, kammarrättsråden, kammarrättsassessorerna och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader samt chefen för den administrativa enheten. I plenum ingår också alla av regeringen för viss tid anställda kammarrättslagmän eller kammarrättsråd tillika vice ordförande.

SFS 2019:365

Kollegium består av kammarrättspresidenten som ordförande, en eller flera kammarrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än kammarrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en kammarrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Plenum utser ledamöterna och ersättarna i kollegiet. Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda i kammarrätten och tjänstgöra där. De utses för högst ett år i sänder.

SFS 2004:1212

[Upphävd g. F (2004:1212).]

SFS 2004:1212

[Upphävd g. F (2004:1212).]

SFS 2004:1212

Administrativa ärenden skall avgöras med iakttagande av den enskilde domarens självständighet i dömande och rättstillämpande uppgifter.

Kammarrättspresidenten skall samråda med kollegiet innan han eller hon avgör ärenden som avser

  1. viktigare frågor om kammarrättens organisation eller arbetsformer, eller

  2. arbetsordningen.

Innan ärenden om godkännande för anställning av kammarrättsassessorer avgörs skall samråd ske med cheferna för de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot.

SFS 2004:1212

[Upphävd g. F (2004:1212).]

SFS 2004:1212

[Upphävd g. F (2004:1212).]

SFS 2004:1212

Kammarrättspresidenten får uppdra åt en avdelning eller någon som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol, en hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten att i sitt ställe avgöra administrativa ärenden. En avdelnings sammansättning när ett administrativt ärende avgörs bestäms av kammarrättspresidenten.

SFS 2017:549

I administrativa ärenden som efter att ha hänskjutits av kammarrättspresidenten handläggs i kollegium är kammarrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande.

SFS 2004:1212

Administrativa ärenden som handläggs i kollegium avgörs efter föredragning om inte kammarrättspresidenten bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som kammarrättspresidenten utser.

SFS 2004:1212

Anställningar

[Upphävd g. F (2010:1803).]

SFS 2010:1803

Anställningar m.m.

Rubriken införd g. SFS2014-0908

Bestämmelser om utnämning av kammarrättspresident, kammarrättslagman, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning och övriga kammarrättsråd finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

Kammarrätten ska anmäla till Domstolsverket när det finns en ledig anställning som ordinarie domare som behöver tillsättas.

Om en kammarrättslagman, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning eller ett kammarrättsråd har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Domarnämnden. Detsamma gäller om en sådan domare ska anställas för en begränsad tid för något annat än vikariatsändamål.

Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

SFS 2016:1355

Kammarrättspresidenten får förordna en ordinarie domare i en annan allmän förvaltningsdomstol eller i en allmän domstol eller ett hyresråd att tjänstgöra i kammarrätten, om han eller hon samtycker. Ett förordnande ges för viss tid eller för särskilt angivna uppgifter.

SFS 2017:549

Andra anställningar beslutas av kammarrätten.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställningar som chef för den administrativa enheten eller som kammarrättsfiskal.

SFS 2001:985

Vid anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373).

En ansökan om anställning som kammarrättsfiskal upphör att gälla sex månader efter den dag då den har kommit in till kammarrätten. När en ansökan har upphört att gälla skall sökanden underrättas om det.

SFS 2001:985

Som kammarrättsassessor får endast den anställas som har tjänstgjort

  1. under ett år som kammarrättsfiskal,

  2. under två år som lagman, rådman eller fiskal i förvaltningsrätt, och

  3. under ett år som adjungerad ledamot i kammarrätt.

En hovrättsassessor får anställas för att utföra en kammarrättsassessors arbetsuppgifter.

För fiskal som har tjänstgjort i domstol med administrativa uppgifter får hälften av den tjänstgöringstiden, upp till och med sex månader, jämställas med tjänstgöring som fiskal i förvaltningsrätt.

I andra fall än som avses i tredje stycket jämställs med tjänstgöring som fiskal i förvaltningsrätt upp till och med sex månaders tjänstgöring i annan domstol eller domstolsliknande nämnd under förutsättning att fiskalen har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal före den tid som han eller hon vill tillgodoräkna sig.

SFS 2020:959

Som kammarrättsfiskal får anställas endast den som

  1. uppfyller behörighetskravet enligt förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m., och

  2. förvärvat notariemeritering enligt notarieförordningen (1990:469).

Kammarrätten får i det enskilda fallet besluta om undantag från kravet enligt första stycket 2, om det finns särskilda skäl.

Kammarrättsfiskalen ska vara provanställd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd med en prövotid om sex månader. En kammarrättsfiskal som har fullgjort överrättsnotarietjänstgöring enligt förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna ska inte vara provanställd.

En hovrättsfiskal som har avslutat sin provanställning får utföra en kammarrättsfiskals arbetsuppgifter.

SFS 2008:424

Som adjungerat råd får följande personer anställas:

  1. en åklagare,

  2. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,

  3. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, eller

  4. en annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete.

Anställningen som adjungerat råd omfattar tjänstgöring i kammarrätten och i förvaltningsrätt.

Ett adjungerat råd ska anställas för en begränsad tid om ett år. Anställningen får förlängas om det finns särskilda skäl. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst ett år och sex månader. Vid anställning som adjungerat råd gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

SFS 2019:365

När kammarrättspresidenten är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, utövas anställningen av den främste av kammarrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har anställt en annan vikarie.

Om en ledamot är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

Såvitt gäller kammarrättslagmän och kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning får kammarrätten anställa en vikarie om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som ersättare eller vikarie anlitas eller anställs ett kammarrättsråd.

I stället för ett ledigt kammarrättsråd tjänstgör en kammarrättsassessor.

SFS 1996:1122

Kammarrätten får förordna följande personer till adjungerad ledamot:

  1. den som är eller har varit ordinarie domare,

  2. den som är eller har varit lagman eller rådman som har anställts av regeringen för en viss tid,

  3. den som har anställts som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som förvaltningsrättsfiskal, tingsfiskal, rådman eller lagman,

  4. en åklagare,

  5. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne,

  6. en ledamot av Sveriges advokatsamfund,

  7. en annan lagfaren person med mångårig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete, eller

  8. den som förut har varit adjungerad.

Kammarrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna den som har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal men som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket 3, om någon behörig ledamot inte finns att tillgå.

SFS 2019:365

Innan en nämndeman påbörjar en tjänstgöringsperiod i domstolen ska kammarrätten inhämta uppgifter om honom eller henne ur belastningsregistret enligt förordningen (1999:1134) om belastningsregister, om det inte möter något hinder enligt 7 § lagen (1998:620) om belastningsregister.

SFS 2014:908

Tjänstgöringsskyldighet

Kammarrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som justitiesekreterare i Högsta förvaltningsdomstolen, som lagman eller rådman i förvaltningsrätt eller som ledamot i en annan kammarrätt än den de hör till.

Kammarrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en förvaltningsrätt.

SFS 2010:1803

Kammarrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år är skyldiga att tjänstgöra som kammarrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i förvaltningsrätt.

SFS 2009:883

Kammarrättsassessorer eller kammarrättsfiskaler är skyldiga att avbryta en pågående tjänstgöring i en förvaltningsrätt för att ta emot ett förordnande i kammarrätten eller ett annat förordnande i en förvaltningsrätt under kammarrätten.

SFS 2009:883

Ett adjungerat råd som har tjänstgjort minst sex månader i kammarrätten är skyldig att tjänstgöra i förvaltningsrätt.

SFS 2019:365

Ledigheter

Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar kammarrätten om ledighet för egen personal.

SFS 1996:1122

[har upphävts genom förordning (1996:1122).]

SFS 1996:1122

[har upphävts genom förordning (1996:1122).]

SFS 1996:1122

Anställningars upphörande m.m.

Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller kammarrättspresidenten av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket.

Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 4 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

SFS 2019:592

[Upphävd g. F (2001:985).]

SFS 2001:985

Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller kammarrättsassessorer, adjungerade råd, andra adjungerade ledamöter och kammarrättsfiskaler.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än ordinarie domare och sådana anställda som avses i första stycket.

En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av kammarrätten när det gäller andra ordinarie domare än kammarrättspresidenten och när det gäller anställda som avses i första stycket.

Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra en sådan anmälan när det gäller kammarrättspresidenten.

SFS 2019:365

En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen.

SFS 2005:771

Frågor om bisyssla som avses i 7 a–7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när det gäller kammarrättspresidenter.

SFS 2019:139

Överklagande av administrativa beslut

Kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Kammarrättens beslut i fråga om vikariat för ordinarie domare får överklagas hos Domarnämnden. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas.

SFS 2008:424

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1996:380

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1996.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:571) med kammarrättsinstruktion.

3. Utöver vad som föreskrivs i 40 § får som kammarrättsassessor anställas en länsrättsassessor som under minst ett år har fullgjort en länsrättsfiskals arbetsuppgifter och under minst nio månader har tjänstgjort som adjungerad ledamot i kammarrätt.

4. Utöver vad som föreskrivs i 41 § får som kammarrättsfiskal anställas en länsrättsassessor som är notariemeriterad och under minst sex månader har fullgjort en kammarrättsfiskalsaspirants arbetsuppgifter.

5. Utöver vad som föreskrivs i 44 § får kammarrätten till adjungerad ledamot förordna en länsrättsassessor som under minst ett år har fullgjort en länsrättsfiskals arbetsuppgifter.

6. Med en länsrättsfiskals arbetsuppgifter jämställs i fråga som avses under 3 och 5 likvärdiga domaruppgifter i länsrätt, länsskatterätt eller fastighetstaxeringsrätt före den 1 juli 1979.

SFS 1996:1122

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1998:396

Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 1998.

SFS 1998:1225

Denna förordning träder i kraft d. 2 nov. 1998.

SFS 1998:1803

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1999:86

Denna förordning träder i kraft d. 1 april 1999.

SFS 1999:702

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2000.

SFS 1999:1387

Denna förordning träder i kraft d. 1 febr. 2000. För den som har anställts som kammarrättsfiskal före d. 1 febr. 2000 gäller äldre bestämmelser. För den som anställs som kammarrättsfiskal under perioden d. 1 febr. 2000 – d. 31 aug. 2001 gäller följande tjänstgöringsperiod i länsrätt för att få antas till kammarrättsassessor

1. ett år och två månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 febr. 2000 t.o.m. d. 30 april 2000,

2. ett år och fyra månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 maj 2000 t.o.m. d. 31 aug. 2000,

3. ett år och sex månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 sept. 2000 t.o.m. d. 31 dec. 2000,

4. ett år och åtta månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden 1 jan. 2001 t.o.m. d. 30 april 2001, samt

5. ett år och tio månader för en kammarrättsfiskal som anställs under tiden d. 1 maj 2001 t.o.m. d. 31 aug. 2001.

SFS 2000:807

Denna förordning träder i kraft d. 1 dec. 2000.

SFS 2001:40

Denna förordning träder i kraft d. 1 april 2001.

SFS 2001:69

Denna förordning träder i kraft d. 1 april 2001.

SFS 2001:985

(Omtryck)

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2002.

2. För den som har anställts som överrättsnotarie före d. 1 jan. 2002 tillämpas förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna.

3. För en kammarrättsfiskal som har fullgjort tjänstgöring som överrättsnotarie enligt förordningen om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna skall tiden som överrättsnotarie jämställas med tid som kammarrättsfiskal.

4. För den som före d. 1 jan. 2002 påbörjat tjänstgöring som adjungerad ledamot i kammarrätt gäller äldre bestämmelser.

SFS 2003:242

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2003.

SFS 2003:326

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2003.

SFS 2004:1212

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2005.

SFS 2005:675

Denna förordning träder i kraft d. 1 nov. 2005.

SFS 2005:771

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2006.

SFS 2006:90

Denna förordning träder i kraft d. 31 mars 2006.

SFS 2006:1418

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut i sådana ärenden om anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler som har meddelats före ikraftträdandet.

SFS 2007:1087

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2008.

SFS 2008:424

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2008.

SFS 2009:883

Denna förordning träder i kraft d. 15 febr. 2010.

SFS 2010:1803

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2014:908

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 sept. 2014.

2. Bestämmelsen i 44 a § tillämpas första gången för de nämndemän som utses 2014 för en tjänstgöringsperiod som börjar d. 1 jan. 2015.

SFS 2014:1355

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2015.

2. Bestämmelsen i 4 a § första stycket tillämpas första gången för de nämndemän vars tjänstgöringsperiod börjar d. 1 jan. 2016, även omvalda nämndemän.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för de nämndemän vars tjänstgöringsperiod upphör senast d. 31 dec. 2015.

SFS 2014:1405

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2016:1355

Denna förordning träder i kraft d. 1 mars 2017.

SFS 2017:549

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2017.

SFS 2018:429

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2018:1965

Denna förordning träder i kraft d. 1 mars 2019.

SFS 2019:139

Denna förordning träder i kraft d. 1 maj 2019.

SFS 2019:365

Denna förordning träder i kraft d. 1 september 2019.

SFS 2019:592

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2020:959

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2021.