Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

SFS 2009:345

Utkom från trycket den 19 maj 2009
Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar;
utfärdad den 29 april 2009.

Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar2)

1)

Prop. 2008/09:117, bet. 2008/09:JuU16, rskr. 2008/09:213.

2)

Lagen omtryckt 1981:1323.

Senaste lydelse av 3 § 1996:156.

dels att i 3 och 7 §§ ordet "regeringsrätten" ska bytas ut mot "Regeringsrätten",

dels att 4–6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 4 b, 4 c och 5 a §§, av följande lydelse.

3) Regeringsrätten får vara indelad i avdelningar. Om Regeringsrätten är indelad i avdelningar, är Regeringsrättens ordförande även ordförande på en avdelning. Ordförande på annan avdelning är det regeringsråd som regeringen förordnar.

3)

Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

4) Rätten ska, om inte annat följer av andra och tredje styckena eller 4 b § andra stycket, bestå av minst fem ledamöter vid prövning av själva saken i

4)

Senaste lydelse 1998:373.

  1. mål där prövningstillstånd har beviljats av Regeringsrätten,

  2. mål där Regeringsrätten är första domstolsinstans,

  3. mål som avses i 35 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291), och

  4. mål om resning eller återställande av försutten tid, om prövningen inte är enkel.

I mål som avses i första stycket är rätten domför med fyra ledamöter om tre av dessa är ense om slutet.

I mål om rättsprövning enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får rätten bestå av tre eller fyra ledamöter om det är fråga om att avvisa en för sent inkommen ansökan eller om prövningen annars är enkel.

När Regeringsrätten avger ett sådant yttrande som avses i 2 § lagen (1974:579) om handläggningen av nådeärenden ska rätten bestå av minst tre ledamöter.

I andra fall än sådana som avses i 4 a § beslutar Regeringsrätten för varje mål eller ärende hur många ledamöter som ska ingå i rätten.

Det som sägs i första stycket gäller även vid prövning av

  1. frågor om beviljande av prövningstillstånd i kammarrätt, och

  2. överklagade beslut enligt vilka ett överklagande har avvisats som för sent inkommet.

Fler än sju ledamöter får inte ingå i rätten, om inte annat följer av 5 §.

Om det vid överläggning till dom eller beslut framkommer att den mening som råder i rätten avviker från en rättsgrundsats eller lagtolkning, som förut varit antagen av Regeringsrätten, får rätten besluta att målet eller, om det är lämpligt, en viss fråga i målet ska avgöras av Regeringsrätten i dess helhet. Ett sådant beslut får också meddelas om det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller en viss fråga avgörs av Regeringsrätten i dess helhet.

Om det i olika domar eller beslut av Regeringsrätten har kommit till uttryck mot varandra stridande åsikter i fråga om en viss rättsgrundsats eller lagtolkning, gäller första stycket första meningen endast om rätten finner att den rådande meningen avviker från den dom eller det beslut som meddelades senast.

När ett mål eller en fråga avgörs av Regeringsrätten i dess helhet ska alla regeringsråd som inte har förhinder delta i avgörandet.

Om rätten består av fler än två ledamöter och en av dessa får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rättten ändå domför.

När Regeringsrätten behandlar en ansökan om resning i ett mål eller ärende som har avgjorts av Regeringsrätten, får inte någon ledamot som deltagit i det tidigare avgörandet ingå i rätten, om ett tillräckligt antal ledamöter ändå finns tillgängligt inom domstolen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2009:345

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

På regeringens vägnar

STEN TOLGFORS
Johan Danelius
(Justitiedepartementet)