Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Åklagarförordning (2004:1265)

Åklagarförordningen

Utkom från trycket den 21 december 2004
utfärdad den 9 december 2004.

Allmänna bestämmelser

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2007-0973

I åklagarväsendet ingår Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Grundläggande bestämmelser om vilka som är allmänna åklagare och om åklagarväsendet finns i rättegångsbalken. Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten och i förordningen (2015:744) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.

Anmärkt författning:

F (2015:743) med instr. för Åklagarmyndigheten.

SFS 2020:71

[Upphävd g. F (2015:746).]

SFS 2015:746

Åklagarmyndigheten får, efter samråd med Ekobrottsmyndigheten, meddela de föreskrifter som behövs för att uppnå samordning, effektivitet, enhetlighet och följdriktighet i åklagarverksamheten.

Åklagarmyndigheten ska när den meddelar föreskrifter utgå från att Ekobrottsmyndigheten är en självständig myndighet under regeringen.

SFS 2007:973

Riksåklagaren ansvarar för att Åklagarmyndigheten meddelar de föreskrifter, allmänna råd och övriga riktlinjer och anvisningar som behövs för att uppnå enhetlighet och följdriktighet vid åklagarnas rättstillämpning.

SFS 2015:746

Allmänna behörighetsregler

Riksåklagaren, vice riksåklagaren och biträdande åklagare

Bestämmelser om riksåklagarens och vice riksåklagarens uppgifter som åklagare finns i rättegångsbalken.

Riksåklagaren utför åklagaruppgifter i mål som hör under allmänt åtal, dock inte i mål om brott som i tjänsten begåtts av statsråd, justitieråd, justitieombudsman, justitiekanslern eller den som utövar riksåklagarens tjänst.

SFS 2010:1808

Riksåklagaren får förordna biträdande åklagare vid riksåklagarens kansli. Dessa åklagare får i den omfattning som riksåklagaren bestämmer utföra de åklagaruppgifter som riksåklagaren får utföra. De får dock inte väcka eller fullfölja åtal i Högsta domstolen. Biträdande åklagare får heller inte fatta beslut på riksåklagarens vägnar i ärenden som är av principiellt intresse eller av större vikt eller som av någon annan anledning bör avgöras av riksåklagaren.

SFS 2007:973

[Upphävd g. F (2015:746).]

SFS 2015:746

Åklagares geografiska behörighet

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2007-0973

Åklagare inom åklagarväsendet får utföra åklagaruppgifter i hela landet.

SFS 2007:973

Assistentåklagare och extra åklagare

Rubriken införd g. SFS2007-0973

Vid Åklagarmyndigheten finns det assistentåklagare som genomgår grundläggande åklagarutbildning. Dessa åklagare får utföra de åklagaruppgifter som skall utföras av kammaråklagare om inte Åklagarmyndigheten bestämmer annat. Assistentåklagare får dock inte tilldelas arbetsuppgifter som kräver särskild erfarenhet. De får inte heller tilldelas arbetsuppgifter i större omfattning än som är förenligt med den utbildning som de genomgår.

Åklagarmyndigheten får förordna extra åklagare att utföra uppgifter som skall utföras av åklagare vid myndigheten. Detsamma gäller Ekobrottsmyndigheten i fråga om åklagaruppgifter vid myndigheten.

[[Ny beteckning – 11 a § – g. F 2007:973.]]

SFS 2007:973

Särskilda behörighetsregler

Endast allmänna åklagare får besluta

  1. om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken och om återkallelse av sådan åtalsunderlåtelse, och

  2. att inte inleda eller lägga ned en förundersökning i sådana fall som avses i 23 kap. 4 a § första stycket 1 rättegångsbalken.

SFS 2012:168

Endast riksåklagaren, vice riksåklagaren, överåklagare, vice överåklagare, chefsåklagare och vice chefsåklagare får handlägga frågor om ansvar för brott enligt förordningen (2014:1106) om handläggningen av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Om sådana åtgärder inte kan skjutas upp utan fara får de dock vidtas av andra åklagare.

SFS 2023:317

Delegation till andra arbetstagare än åklagare

Rubriken införd g. SFS2007-0973

Överåklagare och chefsåklagare, som är kammarchef, får förordna arbetstagare som inte är åklagare, men som har tillräcklig erfarenhet att på eget ansvar

  1. efter beslut av åklagare i varje särskilt fall hämta in yttranden som krävs i ärenden som rör straffvarning och åtalsunderlåtelse,

  2. underteckna och expediera underrättelser och meddelanden,

  3. fullgöra åklagares eller myndighetens underrättelseskyldighet med undantag för underrättelser enligt

    1. 18 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

    2. 1 § förordningen (1994:1763) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, och

    3. 3 och 4 §§ förordningen (1964:740) med föreskrifter för åklagare i vissa brottmål,

  4. hämta in sådana upplysningar som avses i 3 och 5 §§ förordningen (1994:1763) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

  5. efter beslut av åklagare i varje särskilt fall hämta in yttranden som avses i 1 § lagen (1990:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m.,

  6. underteckna och expediera kallelser och förelägganden, och

  7. utföra andra arbetsuppgifter vid handläggningen av mål eller ärenden som inte enligt lag eller annan författning måste utföras av åklagare.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 9 §.

SFS 2015:90

Skyldighet att utföra uppdrag

En allmän åklagare är skyldig att ta emot uppdrag att väcka och utföra åtal som beslutas av justitiekanslern eller en justitieombudsman samt i övrigt lämna den hjälp som de begär.

SFS 2007:973

Jour och beredskap

Åklagarmyndigheten delar, efter samråd med Ekobrottsmyndigheten, in myndigheternas åklagare för jour- och beredskapstjänstgöring.

Assistentåklagare får inte delas in för sådan tjänstgöring.

SFS 2007:973

[Upphävd g. F (2007:973).]

SFS 2007:973

Anställning och utbildning

[Upphävd g. F (2015:746).]

SFS 2015:746

Endast den som är eller har varit anställd som kammaråklagare får anställas som chefsåklagare och vice chefsåklagare. Detsamma gäller vid anställning som kammaråklagare i annat fall än som avses i 20 §.

Den som har avlagt juristexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande äldre examen och förvärvat notariemeritering får antas som åklagaraspirant.

Med svensk juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning är mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå kompletteringsutbildning som avslutas med ett kunskapsprov.

SFS 2007:387

[Upphävd g. F (2015:746).]

SFS 2015:746

Utbildningen för åklagaraspiranter skall omfatta minst nio och högst tolv månaders provtjänstgöring. Åklagarmyndigheten beslutar vid provtjänstgöringens slut om åklagaraspiranten skall anställas som assistentåklagare.

Utbildningen för assistentåklagare skall omfatta två års tjänstgöring som sådan åklagare. Åklagarmyndigheten beslutar vid utbildningstidens slut om assistentåklagaren skall anställas som kammaråklagare.

Åklagarmyndigheten får medge undantag från de behörighetskrav som gäller för chefsåklagare, vice chefsåklagare, kammaråklagare och assistentåklagare utom i fråga om kraven på juristexamen eller motsvarande äldre examen och notariemeritering.

SFS 2007:387

SFS 2015:746

SFS 2015:746

Överklagande

Riksåklagarens beslut i brottmålsfrågor får inte överklagas.

SFS 2007:973

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2004:1265

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2005, då åklagarförordningen (1996:205) upphör att gälla.

2. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ i den upphävda förordningen gäller fortfarande för överklagande av beslut som en åklagarmyndighet respektive Ekobrottsmyndigheten har meddelat före d. 1 jan. 2005. Vad som där sägs om Riksåklagaren skall då i stället gälla Åklagarmyndigheten.

SFS 2005:669

Denna förordning träder i kraft d. 1 okt. 2005.

SFS 2006:1410

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2007.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut i sådana anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet.

SFS 2007:387

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2007.

SFS 2007:973

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2008.

SFS 2010:72

Denna förordning träder i kraft d. 1 maj 2010.

SFS 2010:1808

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2012:168

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2012.

SFS 2012:473

Denna förordning träder i kraft d. 1 aug. 2012.

SFS 2014:1166

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2015:90

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2015.

SFS 2015:746

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2016.

SFS 2020:71

Denna förordning träder i kraft d. 1 april 2020.

SFS 2023:317

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2023.

Anmärkt författning:

Lag (2018:1697) om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens områdeF (2018:1738) i samma ämne.