Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS2010-1932

Delgivningslag (2010:1932)

Delgivningslagen

Utkom från trycket den 30 december 2010
utfärdad den 16 december 2010.

Inledande bestämmelser

Denna lag gäller när delgivning ska ske i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet eller när delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller annan författning.

Om det i lag eller annan författning finns en bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

Rättsfall:

Äldre rätt: Ang. 2 st. R 1987:44 anm. vid 2 § lagen (1985:206) om viten, inf. under FörvProc – Delgivningslagen har inte ansetts tillämplig i skiljeförfarande H 1996:330.

Delgivning innebär att en handling skickas eller lämnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen eller att något av de andra förfaranden som anges i denna lag används.

Den som ensam eller tillsammans med någon är behörig att ta emot delgivning betecknas i denna lag som delgivningsmottagare. Bestämmelser om vilka som är delgivningsmottagare finns i 11–15 §§.

Delgivning enligt denna lag sker genom delgivningssätten

  • vanlig delgivning (16–18 §§),

  • muntlig delgivning (19–21 §§),

  • förenklad delgivning (22–26 §§),

  • särskild delgivning med juridisk person (27–30 §§),

  • stämningsmannadelgivning (31–46 §§),

  • kungörelsedelgivning (47–51 §§), och

  • tillgänglighetsdelgivning (52–54 §§).

SFS 2022:1536

Delgivning med en person som vistas utomlands får ske om den stat där delgivning ska ske tillåter det.

Vid delgivning enligt första stycket får lagen på den utländska orten tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

En kallelse av en målsägande, ett vittne, en sakkunnig eller någon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rättegångsbalken, som ska delges utomlands, får inte ske vid vite, om inte annat följer av lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt.

Hänvisad författning:

Jfr betr. stämning i brottmål RB 33:6.

SFS 2013:877

Delgivningssätt ska väljas med utgångspunkt från att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt.

Delgivning får inte ske på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet.

Rättsfall:

H 2017:252.

Innehåller en ansökan om bistånd med delgivning i Sverige en begäran om att ett visst förfarande som avviker från denna lag ska användas, får det tillämpas, om det inte skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper.

Vid bistånd med delgivning i Sverige får delgivning av en handling som är skriven på eller översatt till ett annat språk än svenska eller ett språk som följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, endast ske med delgivningsmottagarens samtycke om det inte står klart att han eller hon förstår det andra språket.

SFS 2013:877

Om en handling som en myndighet ska delge en person är omfattande eller det av annan anledning är olämpligt att skicka eller lämna handlingen, får myndigheten besluta att handlingen i stället under viss tid ska hållas tillgänglig hos myndigheten eller på annan plats som myndigheten beslutar. Ett meddelande om beslutets innehåll ska delges.

Första stycket gäller inte delgivning av en handling som inleder ett förfarande vid en domstol eller annan myndighet. Första stycket gäller dock bilagor till en sådan handling.

Bestämmelserna i denna lag om delgivning av en handling tillämpas även vid delgivning av annat än handling.

Vem som ska se till att delgivning sker m.m.

En myndighet som handlägger ett mål eller ärende ska se till att delgivning sker.

Begär en part eller någon som har liknande ställning att själv få se till att delgivning sker och det inte är olämpligt, får myndigheten besluta om detta. Myndigheten ska i beslutet ange en viss tid inom vilken ett bevis om delgivning ska ges in till myndigheten. Har ett bevis om delgivning inte getts in inom föreskriven tid, ska myndigheten se till att delgivning sker.

En person som ska se till att delgivning sker utan samband med ett mål eller ärende får vända sig till en länsstyrelse eller, om delgivningen ska utföras utomlands, till Länsstyrelsen i Stockholms län för bistånd med delgivningen.

Regeringen får meddela föreskrifter om förutsättningar för bistånd med delgivning utomlands enligt första stycket.

Länsstyrelsen ska avvisa en framställan om delgivning om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.

Hänvisad författning:

Jfr F 2013:982 här nedan.

SFS 2013:877

När en person ska se till att delgivning sker enligt 8 eller 9 § får endast vanlig delgivning och stämningsmannadelgivning användas. När länsstyrelsen bistår enskild med delgivning enligt 9 § får dock delgivning även ske genom särskild delgivning med juridisk person och kungörelsedelgivning.

Delgivningsmottagare

Delgivning med en fysisk person

Vid delgivning med en fysisk person är han eller hon delgivningsmottagare.

Har en fysisk person ställföreträdare som är behörig att företräda honom eller henne i saken, är i stället ställföreträdaren delgivningsmottagare. Om det finns skäl till det, är den fysiska personen och ställföreträdaren tillsammans delgivningsmottagare.

Rättsfall:

Delgivning med underårig ansågs inte ha skett när handlingen lämnats till hans mor som dolt den både för den underårige och hans far H 2016:189 II.

Delgivning med staten

Vid delgivning med staten är en person som är behörig att ta emot delgivning vid den myndighet som ska bevaka statens rätt i saken delgivningsmottagare.

Om det inte av lag eller annan författning framgår att en viss myndighet ska bevaka statens rätt i saken är justitiekanslern, eller någon annan person som är behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns räkning, delgivningsmottagare.

Delgivning med annan juridisk person än staten

Vid delgivning med annan juridisk person än staten är en person som har rätt att företräda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera är behöriga tillsammans, är var och en av dem delgivningsmottagare. En verkställande direktör i ett aktiebolag är alltid delgivningsmottagare.

Har ett försök till delgivning med delgivningsmottagare enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sådant delgivningsförsök som utsiktslöst, är en suppleant för en behörig ställföreträdare, eller en vice verkställande direktör i ett aktiebolag, delgivningsmottagare. Suppleanten eller vice verkställande direktören ska se till att handlingen så snart det kan ske lämnas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen.

Rättsfall:

Äldre rätt: Social centralnämnd ansågs ha fått del av kammarrätts dom den dag socialchefen tecknat erkännande att han mottagit domen R 1976:123 (plenum) – Fråga om aktiebolag delgivits kallelse i laga ordning H 1979:655, 1990:312 anm. vid ABL 25:25 – Delgivning med kommanditbolag av konkursansökan kunde ske genom att handlingarna överlämnades till förvaltaren i komplementärens – ett aktiebolag – konkurs H 2000:479 – Delgivning med aktiebolag utan styrelse kan inte ske genom att handlingen överbringas till bolagets revisor H 2005:175.

Delgivning med delägare i samfällighet m.m.

Vid delgivning med delägare i en samfällighet eller med medlemmar i en sammanslutning är, om inte 13 § är tillämplig, även ledamot av styrelsen eller annan som utsetts att förvalta samfällighetens eller sammanslutningens angelägenheter delgivningsmottagare. Finns varken styrelse eller förvaltare, är någon som har rätt att sammankalla dem som ska besluta i samfällighetens eller sammanslutningens angelägenheter delgivningsmottagare.

Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sådant delgivningsförsök som utsiktslöst, är en suppleant för en ledamot av styrelsen delgivningsmottagare. Suppleanten ska se till att handlingen så snart det kan ske lämnas till någon som har rätt att företräda delägarna eller medlemmarna eller underrätta dem som avses med delgivningen.

Delgivning med den som har ett ombud

Har den med vilken delgivning ska ske ett ombud som är behörigt att ta emot handlingen är även ombudet delgivningsmottagare. Finns ett sådant ombud och handlingen lämnas till en delgivningsmottagare enligt 1114 §§, bör ombudet underrättas om detta.

Första stycket gäller inte om handlingen innehåller ett föreläggande för den som ska delges att fullgöra något personligen.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fullmakt att i ett mål föra talan i viss instans ansågs medföra behörighet att mottaga delgivning av den instansens dom R 1974:122 – Kriminalvårdsstyrelsens beslut ang. uppskov med verkställighet av fängelse skall delges parten personligen R 19792:31 – Ombud ej behörigt mottaga vitesföreläggande enl. FB 21: R 19822:29 – Beslut om vård enl. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och om omedelbar verkställighet av beslutet ansågs ej som föreläggande som avses i 2 st. R 1994:68 anm. även vid 6 a § förvaltningsprocesslagen – Fråga, om delgivning i konkursmål i visst fall bort ske med gäldenärens ombud i st.f. genom s.k. spikning H 1998:814 – Tiden för överklagande av dom ansågs börja löpa i och med att det ena av två ombud delgivits domen R 2009:44.

Vanlig delgivning

Hur vanlig delgivning går till

Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren.

När vanlig delgivning får användas

Vanlig delgivning får användas vid all delgivning.

Endast myndighet får vid vanlig delgivning skicka handlingen på elektronisk väg.

Delgivningstidpunkten

Vanlig delgivning har skett när den eller de som är delgivningsmottagare har tagit emot handlingen.

Om en postförsändelse har hämtats av bud, ska handlingen anses ha kommit delgivningsmottagaren till handa när försändelsen hämtats av budet.

Rättsfall:

Äldre rätt: Se även R 1974:120 (utkvittering på utländsk postanstalt under ej utredda omständigheter) – Fullmakt att utkvittera rekommenderad postförsändelse har ansetts ej medföra behörighet att mottaga delgivning H 1975:193 (plenum); motsatt utgång R 1973:42 (plenum) – Fråga om part fått del av beslut på sådant sätt att från delgivning räknad besvärstid börjat löpa H 1979:481R 19821:44 (utkvittering i utlandet av annan än adressaten) – R 19831:37 (försändelsen utlämnad av lantbrevbärare till adressatens make mot av adressaten kvitterad avi) – Ang. beviskravet för påstående att delgivning skett senare än som angivits i delgivningskvittot H 1987:941 – Kvittering av mottagningsbevis till rekommenderad försändelse gjord av sekreterare på ombudets advokatbyrå ansågs som delgivning R 1992:33R 1993:22 (bostadsrättsförening) – Tidigare motsv. till denna § ansågs analogt tillämplig i fall enl. 21 § lagen (1929:145) om skiljemän H 1999:300, anm. även vid lagen (1999:116) om skiljeförfarande 34 § – Delgivning av stämning i brottmål ansågs ha skett trots avsaknad av delgivningskvitto H 2013:364 – Delgivning ansågs inte ha skett med person som visat att han inte befunnit sig i Sverige när handlingen skulle ha mottagits i hans tidigare hemvist här H 2016:189 III.

Muntlig delgivning

Hur muntlig delgivning går till

Muntlig delgivning sker genom att innehållet i den handling som ska delges läses upp för delgivningsmottagaren. Sådan delgivning får även avse en kallelse, ett föreläggande eller ett annat beslut som ännu inte har fått skriftlig form.

Handlingen eller beslutet, sedan det har fått skriftlig form, ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

När muntlig delgivning får användas

Muntlig delgivning får användas av en myndighet när delgivning ska ske i ett mål eller ärende.

Muntlig delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

Delgivningstidpunkten

Muntlig delgivning har skett när innehållet som avses i 19 § har lästs upp.

Förenklad delgivning

Hur förenklad delgivning går till

Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Ett kontrollmeddelande behöver inte skickas om handlingen skickas på elektronisk väg.

Rättsfall:

Förenklad delgivning med e-post? H 2022:741.

SFS 2022:1536

Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet, om ett sådant skickas, skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress.

Om delgivningsmottagarens senast kända adress inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om en sådan adress finns och skiljer sig från den som använts när handlingen skickades enligt första stycket.

SFS 2022:1536

När förenklad delgivning får användas

Förenklad delgivning får användas av en myndighet vid delgivning med den som är part eller har liknande ställning i ett mål eller ärende, om denne har fått information av myndigheten om att delgivningssättet kan komma att användas i målet eller ärendet.

Förenklad delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

Rättsfall:

Äldre rätt: Sedan förenklad delgivning använts i tvistemål, som avgjorts genom tredskodom, ansågs sådan delgivning kunna användas även under målets fortsatta handläggning efter sökt återvinning H 1995:601 – Upplysning delgiven före förenklad delgivning? H 1999:376 – Att tilltalad har adress utomlands utgör ej absolut hinder mot att använda förenklad delgivning av kallelse till huvudförhandling med föreläggande att inställa sig personligen vid påföljd att överklagandet annars förfaller H 2006:588.

Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person eller stämningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske när någon har gett in en handling i målet eller ärendet och informationen till denne lämnas i nära anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

Delgivningstidpunkten

Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet, när ett sådant skickas, har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

SFS 2022:1536

Särskild delgivning med juridisk person

Hur särskild delgivning med juridisk person går till

Särskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen som ska delges skickas till den juridiska personen och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Rättsfall:

Äldre rätt:H 1999:113.

Vid särskild delgivning med juridisk person ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är registrerad för den juridiska personen i ett sådant register som anges i 29 §.

När särskild delgivning med juridisk person får användas

Särskild delgivning med juridisk person får användas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsärende eller ett sådant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst vid delgivning med

  1. aktiebolag som är registrerade i aktiebolagsregistret,

  2. ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar och sambruksföreningar som är registrerade i föreningsregistret,

  3. handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är registrerade i handelsregistret,

  4. bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som är registrerade i bankregistret,

  5. försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar som är registrerade i försäkringsregistret,

  6. europabolag som är registrerade i europabolagsregistret, och

  7. europakooperativ som är registrerade i europakooperativsregistret.

SFS 2020:399

Delgivningstidpunkten

Särskild delgivning med juridisk person har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

Stämningsmannadelgivning

Hur stämningsmannadelgivning går till

Stämningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt 40 § har behörighet att utföra sådan delgivning lämnar handlingen som ska delges på något av de sätt som anges i 3238 §§ och dokumenterar åtgärden.

Stämningsmannadelgivning när delgivningsmottagaren påträffas

Vid stämningsmannadelgivning ska handlingen lämnas till delgivningsmottagaren om han eller hon påträffas.

Vägrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lämnas kvar på platsen, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fråga om den sökte kunde anses ha vägrat att ta emot handlingen H 1978:222.

Om den handling som ska delges inte finns tillgänglig när en delgivningsmottagare påträffas, får vid stämningsmannadelgivning i stället ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen delges.

Handlingen ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas till en annan person än delgivningsmottagaren

Vid stämningsmannadelgivning får handlingen i fall som anges i 35 och 36 §§ lämnas till en annan person än den som är delgivningsmottagare. Handlingen får lämnas endast till en person som samtycker till det och som inte är motpart i samma mål eller ärende till den som ska delges.

En underrättelse om att delgivning enligt första stycket har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

Hänvisad författning:

Jfr betr. delgivning av stämning RB 33:6.

Om delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte påträffas där, får handlingen lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som påträffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 34 §.

Rättsfall:

Delgivning ansågs inte ha skett när handlingen överlämnats till delgivningsmottagarens sambo som dolt den för delgivningsmottagaren H 2016:189 I.

Om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till hans eller hennes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på delgivningsmottagarens arbetsplats.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 34 §.

Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att handlingen lämnas till delgivningsmottagaren så snart det kan ske. Den som utför delgivningen ska informera om denna skyldighet när handlingen lämnas.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 34 §.

Stämningsmannadelgivning genom att handlingen lämnas i eller i anslutning till delgivningsmottagarens hemvist

Vid stämningsmannadelgivning får handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om

  1. delgivningsmottagaren inte påträffas där,

  2. handlingen inte kan lämnas enligt 3436 §§,

  3. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och

  4. det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 34 §.

En ansökan om utdömande av vite fick inte delges genom spikning H 2021:490.

Delgivningstidpunkten

Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller meddelandet.

Stämningsmannadelgivning enligt 3437 §§ har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.

Vem som får utföra stämningsmannadelgivning

Stämningsmannadelgivning får utföras av stämningsman eller av den som är anställd vid

  • Polismyndigheten,

  • Säkerhetspolisen,

  • åklagarmyndighet,

  • allmän domstol,

  • allmän förvaltningsdomstol,

  • Kronofogdemyndigheten,

  • Skatteverket,

  • svensk utlandsmyndighet, och

  • auktoriserat delgivningsföretag.

Stämningsmannadelgivning får utföras av personal vid respektive inrättning om delgivningsmottagaren är intagen i

  • kriminalvårdsanstalt,

  • häkte,

  • sådan undersökningsenhet som avses i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,

  • sådan vårdinrättning som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

  • sådan sjukvårdsinrättning som avses i 15 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

  • sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, eller

  • sådant hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

SFS 2014:647

Förordnande av stämningsmän

Polismyndigheten förordnar stämningsmän.

SFS 2014:647

Polismyndighetens rätt att öppna postförsändelse

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2014-0647

Polismyndigheten får öppna en försändelse som har lämnats till myndigheten för stämningsmannadelgivning, om det behövs för att innehållet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten för delgivning. Detta gäller dock inte om uppdragsgivaren har angett att försändelsen inte får öppnas.

SFS 2014:647

Upplysningsskyldighet

En fastighetsägare, tomträttshavare, arrendator eller innehavare av bostadslägenhet ska på begäran av den som utför stämningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är bosatt på fastigheten eller i lägenheten eller annars disponerar utrymme där.

En arbetsgivare är skyldig att på begäran av den som utför stämningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är anställd hos honom eller henne och, om så är fallet, upplysa om delgivningsmottagarens arbetstider, arbetsplats och om andra förhållanden som rör anställningen och som kan underlätta delgivningen.

Upplysningsskyldighet enligt 43 och 44 §§ gäller inte den som står i sådant förhållande till delgivningsmottagaren som anges i 36 kap. 3 § rättegångsbalken.

Tillträde till enskilt område som inte utgör bostad

Stämningsman och den som är anställd vid Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, åklagarmyndighet, allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och auktoriserat delgivningsföretag har rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad för att verkställa stämningsmannadelgivning.

En polisman som vägras sådant tillträde får, efter beslut av Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen, själv bereda sig tillträde. Om någon annan person som anges i första stycket vägras tillträde, ska Polismyndigheten lämna biträde om personen begär det.

SFS 2014:647

Kungörelsedelgivning

Hur kungörelsedelgivning går till

Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll inom tio dagar från beslutet kungörs och i vissa fall ges till känna på annat sätt i enlighet med vad som närmare anges i 4850 §§.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 48 §.

Kungörelsedelgivning när delgivningsmottagaren saknar känt hemvist eller undandrar sig delgivning

Kungörelsedelgivning får ske

  1. om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig,

  2. om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § är uppfyllda, eller

  3. om förutsättningarna för förenklad delgivning är uppfyllda men sådan adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt första stycket har skett och därefter ny delgivning ska ske i samma mål eller ärende, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal.

Hänvisad författning:

Jfr betr. stämning i brottmål RB 33:6 med anm. – Jfr även Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning29 § inf. efter UP.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fråga om förutsättningar för kungörelsedelgivning förelåg H 1979:283; R 19811:55 – Fråga om förutsättningar för s.k. spikning förelåg H 1983:544, 1984:684, 1991:196 – När tredskodom meddelats av TR efter kungörelsedelgivning men förutsättningar för sådan delgivning inte förelegat, undanröjdes tredskodomen pga. domvilla; även fråga om resning eller domvilla H 1997:270 – Fråga om förutsättningar förelegat för kungörelsedelgivning vid hyresnämnd H 2004:826 anm. även vid RB 58:11.

Kungörelsedelgivning när en obestämd krets eller ett stort antal personer ska delges

Kungörelsedelgivning får ske

  1. om en obestämd krets ska delges,

  2. om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller

  3. om delägare i samfällighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns någon som är delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delägarna eller medlemmarna är fler än tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sådant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lägenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslås inom fastigheten på lämpligt sätt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till någon eller några av dem som delgivningen avser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 48 §.

Rättsfall:

Äldre rätt: När meddelande enl. tidigare motsv. till 3 st. ej sänts, återställdes försutten besvärstid R 1991:49.

I mål om rättsprövning av beslut om utvidgat strandskydd ansågs dels att föreskrifterna om kungörelsedelgivning av en obestämd krets personer kunde tillämpas trots att flera sakägare i denna krets var kända för myndigheten, dels att kravet om att meddelande om delgivning ska skickas till några av sakägarna inte är uppfyllt om meddelandet endast skickas till en myndighet eller kommun HFD 2017:48 I, II.

HFD 2018:45 anm. vid lagen 2006:3047 §.

Kungörelsedelgivning när en juridisk person inte har fullgjort sin registreringsplikt

Kungörelsedelgivning får ske

  1. om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad postadress som kan användas för särskild delgivning med juridisk person, eller

  2. om en juridisk person i strid mot gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning med andra tillämpliga delgivningssätt har misslyckats eller sådana försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar.

Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sådant fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till denna adress.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 48 §.

Delgivningstidpunkten

Kungörelsedelgivning har skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna åtgärder har skett i rätt tid.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 48 § – Jfr Lag (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m., inf. efter förvaltningslagen (2017:900) under FörvProc och Delgivningsförordning (2011:154)19 och 20 §§, inf. efter denna lag – Se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar14 § under FörvProc.

Tillgänglighetsdelgivning

Rubriken införd g. Lag 2022:1536. SFS2022-1536

Hur tillgänglighetsdelgivning går till

Rubriken införd g. Lag 2022:1536. SFS2022-1536

Tillgänglighetsdelgivning sker genom att handlingen som ska delges hålls tillgänglig hos en myndighet antingen omedelbart eller från och med en i förväg bestämd tidpunkt.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 52 § nu 55 §.

SFS 2022:1536

När tillgänglighetsdelgivning får användas

Rubriken införd g. Lag 2022:1536. SFS2022-1536

Tillgänglighetsdelgivning får användas av en myndighet i de fall som särskilt anges i lag, om delgivningsmottagaren vid ett personligt sammanträffande eller genom ljud- och bildöverföring har delgetts information om att sådan delgivning kan komma att användas samt information om från vilken tidpunkt och på vilken plats handlingen kommer att hållas tillgänglig.

SFS 2022:1536

Delgivningstidpunkten

Rubriken införd g. Lag 2022:1536. SFS2022-1536

Tillgänglighetsdelgivning har skett när handlingen har gjorts tillgänglig vid den tidpunkt och på den plats som delgivningsmottagaren har delgetts information om. Om handlingen hålls tillgänglig omedelbart har tillgänglighetsdelgivning skett den tredje arbetsdagen efter det att delgivningsmottagaren har delgetts information om att tillgänglighetsdelgivning kan komma att användas.

SFS 2022:1536

Överklagande

Rubriken har denna placering enl. Lag 2022:1536. SFS2022-1536

Länsstyrelsens beslut i delgivningsfrågor enligt 9 och 10 §§ och om avvisning enligt 9 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 52 §.

SFS 2022:1536

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2010:1932

1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011, då delgivningslagen (1970:428) upphör att gälla.

2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 1517 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före d. 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.

SFS 2013:877

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014.

SFS 2014:647

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2019:765

Denna lag träder i kraft d. 15 dec. 2019.

SFS 2020:399

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2020.

SFS 2022:1536
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023.

  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för delgivningsmottagare som har delgetts information om förenklad delgivning före ikraftträdandet.

  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för delgivningsmottagare som har delgetts information om tillgänglighetsdelgivning före ikraftträdandet.

Lag 2010:1932

Författare: Olof Wetterqvist

Författare: Olof Wetterqvist

Delgivningslagen (DelgL), som trädde i kraft den 1 april 2011, infördes genom SFS 2010:1932, se prop. 2009/10:237, 2010/11:JuU2, Ds 2009:28. En hel del av bestämmelserna i lagen har utan saklig ändring överförts från 1970 års delgivningslag (1970:428). Beträffande förarbeten till 1970 års lag, se bl.a. prop. 1970:13, prop. 1972:109, prop. 1976/77:63, prop. 1981/82:8, prop. 1984/85:109, prop. 1988/89:9, prop. 1988/89:13, prop. 1989/90:28, prop. 1990/91:11, prop. 1990/91:47, prop. 1990/91:58, prop. 1990/91:68, prop. 1991/92:169, prop. 1992/93:68, prop. 1993/94:19, prop. 1993/94:38, prop. 1994/95:27, prop. 1994/95:188, prop. 1995/96:21, prop. 1996/97:132, prop. 1999/2000:61 och prop. 2000/01:108.

Litteratur: Delgivningshandboken, 2018 (tillgänglig på Kronofogdemyndighetens webbplats, www.kronofogden.se); Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång III, 8 uppl. 2018, s. 334–337; Peter Fitger, Sveriges Rikes Lag, Processrätt I, 5:2 uppl. 2001, s. 488–514; Bengt Lindell, Civilprocessen, 4 uppl. 2017, s. 253–257, Charlotte Andersson och Stieg Synnergren, Delgivningslagstiftningen, 3 uppl. 2022; och – beträffande äldre, till viss del motsvarande bestämmelser – Natanael Gärde m.fl., Nya rättegångsbalken jämte lagen om dess införande, 1949, s. 446–466. Beträffande förvaltningsprocessen, se Ulrik von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m., 7 uppl. 2019,70–71, 158–159, 385 och 572–576.

Med delgivning avses i allmänhet ett rättsligt reglerat förfarande i syfte att skapa rimliga garantier för att en person har kunnat ta del av innehållet i en viss handling. Syftet med delgivning är bl.a. att garantera att ingen döms ohörd eller ovetande drabbas av ingripande rättsverkningar. DelgL ger föreskrifter endast om hur delgivning ska ske. Ytterligare regler om förfarandet finns i delgivningsförordningen (2011:154), DelgF. När delgivning ska ske framgår däremot inte av DelgL utan av andra författningar, se kommentaren till 1 §. Avsikten är att det ska prövas i varje särskilt fall om delgivning är nödvändigt eller om det är tillräckligt att en handling eller dess innehåll överbringas mer formlöst till adressaten. Avgörande ska vara dels hur viktig handlingen är för mottagaren, jfr JO 2002/03 s. 344 (angående beslut om destruktion av djur), dels hur viktigt det är för myndigheten att få ett bevis om delgivningen. Kallelser till domstolsförhandling och andra meddelanden som innebär att någon löper viss risk vid utebliven reaktion, t.ex. att ett vite döms ut, bör normalt delges, jfr NJA 1996 s. 16.

Författare: Olof Wetterqvist

Delgivningsförfarandet är gemensamt för rättegång och förvaltning. Angående delgivning i domstol, se t.ex. 33 kap. 2 § 1 st. rättegångsbalken, 47 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, och 46 § lagen (1996:242) om domstolsärenden, ÄrendeL. I fråga om domstolsärenden, se Peter Fitger m.fl., Lagen om domstolsärenden 2019, JUNO, kommentaren till 46 och 46 a §§. Angående delgivning inom förvaltningen, se 33 § förvaltningslagen (2017:900), FL, och Bertil Wennergren, Offentlig förvaltning i arbete, 3 uppl. 2008, s. 120 och 157. För att en bestämmelse i annan författning ska anses innebära krav på delgivning, ska ordet delgivning i någon böjningsform finnas i författningstexten. DelgL är därmed inte direkt tillämplig i skiljeförfaranden, jfr NJA 1996 s. 330 och Lars Heuman, Delgivning av påkallelseskrift i skiljeförfarande, JT 1996-97 s. 459–464. Delgivningsbestämmelser finns även i EU-rätten. I Bryssel I-förordningen finns krav på att delgivning ska ha skett på ”rätt sätt” för att en tredskodom eller annan dom som har meddelats mot en utebliven svarande ska kunna verkställas i en annan medlemsstat, jfr artikel 34.2 i Bryssel I-förordningen. Se även EU-domstolens domar den 16 februari 2006 i mål C-3/05 och den 13 oktober 2005 i mål C-522/03. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar finns s.k. miniminormer för delgivning (artiklarna 13 och 14). Hänvisningar till dessa miniminormer finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande. I dessa miniminormer anges de delgivningssätt som godtas för att en exekutionstitel ska få verkställas i en annan medlemsstat med stöd av dessa instrument utan något s.k. exekvaturförfarande.

Författare: Olof Wetterqvist

Jämför t.ex. 33 kap. 6 § 2 st. och 7 § RB och 8 kap. 8 § 3 st. JB. Se även lagen (2018:160) om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål, prop. 2017/18:67. Enligt lagen (2019:665) om fortsatt giltighet av lagen (2018:160) om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål, ska lagen fortsätta gälla till utgången av 2022, se prop. 2018/19:139. I prop. 2021/22:279 föreslås att tillgänglighetsdelgivning ska införas som ett permanent delgivningssätt från och med den 1 januari 2023.

Författare: Olof Wetterqvist

Paragrafen innehåller definitioner av vad delgivning innebär och av begreppet delgivningsmottagare samt en uppräkning av lagens delgivningssätt.

Författare: Olof Wetterqvist

Delgivningsmottagare är den person som ensam eller tillsammans med någon annan är behörig att ta emot delgivning för det rättssubjekt som ska delges. Om flera personer är delgivningsmottagare tillsammans innebär det att samtliga ska ta emot delgivningen. I annat fall är det tillräckligt att någon av dem tar emot delgivningen. Begreppet ”delgivningsmottagare” motsvarar uttrycken ”den som söks för delgivning” eller ”den sökte” i 1970 års lag.

Författare: Olof Wetterqvist

Vilka stater som tillåter delgivning framgår normalt av den internationella överenskommelse som är tillämplig. Se prop. 2012/13:182 s. 27–28 och 44–45.

Författare: Olof Wetterqvist

Av paragrafens lydelse följer att delgivningen inte måste ske enligt lagen på den utrikes orten, utan endast att sådan delgivning ska godtas här, se prop. 2009/10:237 s. 96–97 och 230–231. I NJA 2004 s. 407 godtogs delgivning med ett bolag i Ukraina som skett på ett sätt som motsvarade svenska delgivningsbestämmelser. I NJA 2006 s. 588 godtogs förenklad delgivning med part i Danmark. Av andra författningar, nedan nämnda EU-förordning, och av de mellanstatliga avtal som binder Sverige framgår krav på och folkrättsliga begränsningar i fråga om vilka förfaranden som kan godtas vid delgivning utomlands. Valet av delgivningsmetod måste göras med beaktande av Sveriges internationella åtaganden, se NJA 2006 s. 588. Angående möjligheter att förordna god man, se 18 kap. 1 § 1 st. äktenskapsbalken och 20 kap. 2 § 1 st. föräldrabalken. Beträffande stämning i brottmål, jfr 33 kap. 6 § 1 st. RB. Bestämmelser om delgivning i utlandet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2020/1784 av den 25 november 2020 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur; förordningen (2008:808) med kompletterande föreskrifter till EU:s delgivningsförordning, förordningen (2014:982) om bistånd med delgivning utomlands och i Sverige. Information om internationella delgivningsfrågor finns, i kommentarerna till respektive författning.

Författare: Olof Wetterqvist

Kallelse av målsägande, vittne eller sakkunnig får inte ske vid vite när delgivning ska ske utomlands. Bestämmelsen omfattar både sådana kallelser som delges med biträde av en annan stat och kallelser som delges direkt, se prop. 1999/2000:61 s. 156, 159–161 och 207. Se 4 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt beträffande vittne som är bosatt i ett annat nordiskt land.

Författare: Olof Wetterqvist

Vid bedömningen av vilket delgivningssätt som ska väljas ska myndigheten göra en proportionalitetsbedömning, varvid bl.a. handlingens innehåll och omfattning ska beaktas, se prop. 2009/10:237 s. 100–102 och 231.

Författare: Olof Wetterqvist

Bestämmelsen är tillämplig vid all delgivning. Vilka överväganden som ska göras beror på vilket delgivningssätt som det är aktuellt att tillämpa. Se vidare under respektive delgivningssätt.

Författare: Olof Wetterqvist

Utgångspunkten är att den utländska myndighetens begäran så långt det är möjligt ska tillmötesgås. Till de svenska allmänna rättsprinciperna hör bestämmelserna i Europakonventionen. Se prop. 2012/13:182 s. 34–38 och 45–46.

Författare: Olof Wetterqvist

Delgivning genom att handling hålls tillgänglig bör användas bara när starka praktiska skäl talar för det, se prop. 2009/10:237 s. 232 och prop. 1970:13 s. 129.

Författare: Olof Wetterqvist

Föremål, exempelvis varuprover, kan t.ex. delges genom att de överlämnas till delgivningsmottagaren, se prop. 2009/10:237 s. 232 och prop. 1970:13 s. 154.

Författare: Olof Wetterqvist

Utgångspunkten är att den myndighet som handlägger ett mål eller ärende också ska se till att delgivning sker. Myndigheten har ett ansvar för delgivningen, även om någon annan har fått i uppdrag att se till att delgivning sker, t.ex. Polismyndigheten eller ett privat delgivningsföretag. Beträffande partsdelgivning, se kommentaren till 8 §.

Författare: Olof Wetterqvist

Se prop. 2009/10:237 s. 102–104 och 233. Myndigheten måste beakta att både den delgivande parten och den part som ska delges får skäligt rådrum. Parten kan använda sig av vanlig delgivning eller stämningsmannadelgivning, se 10 §. Myndigheten avgör om det bevis om delgivning som parten vill åberopa kan godtas. Om den handläggande myndigheten anser att t.ex. surrogatdelgivning inte får förekomma, bör detta anmärkas i medgivandet. Skulle det bli aktuellt med kungörelsedelgivning, bör den handläggande myndigheten återkalla sitt medgivande till partsdelgivning och själv ombesörja kungörelsedelgivningen, se t.ex. prop. 1970:13 s. 143, jfr RH 1998:53. Särskilda bestämmelser om partsdelgivning i allmän domstol finns i 32 kap. 2 § och 33 kap. 5 § 2 st. RB, se kommentaren till dessa bestämmelser.

Författare: Olof Wetterqvist

Se prop. 2009/10:237 s. 104–106 och 233 samt prop. 2012/13:182 s. 29–33 och 46. Länsstyrelsens bistånd med delgivning gäller inte vid partsdelgivning enligt 8 §.

Författare: Olof Wetterqvist

Se förordningen (2013:982) om bistånd med delgivning utomlands och i Sverige.

Författare: Olof Wetterqvist

Ansökningsavgiften till länsstyrelsen uppgår till 500 kr. Om länsstyrelsens bistånd innefattar stämningsmannadelgivning eller kungörelsedelgivning tas en extra avgift ut motsvarande kostnaderna för sådan delgivning, se 22 § DelgF. Det föreskrivs inte någon skyldighet att förelägga sökanden att betala avgiften innan en framställan om delgivning får avvisas.

Författare: Olof Wetterqvist

Begränsning av vilka delgivningssätt som får användas kan dessutom finnas i den författning som anger att delgivning ska ske, se t.ex. 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672).

Författare: Olof Wetterqvist

Lagen skiljer på den person med vilken delgivning ska ske och den person som är delgivningsmottagare. Delgivningsmottagare är den person som i det särskilda fallet är behörig att ta emot delgivningshandlingen.

Författare: Olof Wetterqvist

Ställföreträdare kan vara en förmyndare eller förvaltare. En förvaltare är dock ensam behörig att ta emot handling endast om det gäller egendom eller angelägenhet som omfattas av hans förordnande. Om en ställföreträdare och den företrädde är delgivningsmottagare tillsammans, ska båda ta emot delgivningen. Se prop. 2009/10:237 s. 107 och 234–235, jfr prop. 1970:13 s. 130–131.

Författare: Olof Wetterqvist

Statens talan kan bevakas av olika myndigheter. Vilka dessa är kan framgå av författning på aktuellt område eller av instruktionen för respektive myndighet, jämför t.ex. 27 § myndighetsförordningen (2007:515) och förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. Vem som är behörig att ta emot delgivning för en myndighets räkning framgår normalt av myndighetens instruktion eller dess arbetsordning, jfr 4 och 5 §§ myndighetsförordningen. Se prop. 2009/10:237 s. 235.

Författare: Olof Wetterqvist

Med justitiekanslern avses den befattningshavare som är chef för myndigheten Justitiekanslern.

Författare: Olof Wetterqvist

Jfr 27–30 §§ (särskild delgivning med juridisk person) och 50 § (kungörelsedelgivning när en juridisk person inte har fullgjort sin registreringsplikt).

Författare: Olof Wetterqvist

Beträffande delgivning med kommunal nämnd, se 6 kap. 36 § kommunallagen (2017:725). Beträffande delgivning med aktiebolag, se även 8 kap. 40 § ABL angående särskild delgivningsmottagare. I NJA 2000 s. 479 ansågs delgivning med ett kommanditbolag, i ett mål om dess försättande i konkurs, kunna ske genom överlämnande av handlingarna till förvaltaren i komplementärens konkursbo. Angående det fallet att registrerad företrädare saknas, se 50 § 1 st. 2 p. Beträffande det fallet att ett aktiebolags styrelses sammansättning har ändrats utan att ändringen registrerats, jfr NJA 1979 s. 655 och NJA 1997 s. 762.

Författare: Olof Wetterqvist

Beträffande begreppet suppleant, se prop. 2009/10:237 s. 236. Det är inte avsett att någon omfattande utredning ska behöva företas i frågan om den ordinarie ledamoten kan anträffas, se prop. 1990/91:11 s. 34–35.

Författare: Olof Wetterqvist

Paragrafen är tillämplig antingen om det är delägarna eller medlemmarna som ska delges trots att fråga är om en juridisk person eller när samfälligheten eller sammanslutningen inte är en juridisk person. Med samfällighet avses det fastighetsrättsliga begreppet. Ordet sammanslutning avser associationsformer som har det gemensamt att de inte är juridiska personer, se prop. 2009/10:237 s. 236–237 och 1970:13 s. 134–136. Bestämmelsen är inte tillämplig vid delgivning av kallelser enligt 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter eller 12 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden. Angående bestämmelser om delgivning med andelshavare vid gemensam förvaltning av koncessionsrätt, se 12 kap. 3 § minerallagen (1991:45), jfr 10 § 3 st. i 1970 års lag.

Författare: Olof Wetterqvist

Jfr kommentaren till 13 § 2 st.

Författare: Olof Wetterqvist

Avsikten är att handlingar regelmässigt ska skickas till ombudet, om inte särskild anledning motiverar annat, se prop. 2009/10:237 s. 237, jämför t.ex. JK 1983 s. 263, JK 1989 s. 194, JO 2017/18 s. 473 och NJA 1985 s. 661. Behörigheten framgår vanligtvis av ombudets fullmakt. Bestämmelser om ombuds behörighet finns i 12 kap. 14 och 15 §§ RB, se också NJA 1998 s. 814. Fullmakt att i ett mål föra talan i viss instans har ansetts medföra behörighet att ta emot delgivning av den instansens dom, se RÅ 1974 ref. 122. Om en part företräds av flera ombud är det tillräckligt att ett av dem mottar delgivning, se RÅ 2009 ref. 44.

Författare: Olof Wetterqvist

Vanlig delgivning omfattar bl.a. delgivning med post eller bud. Bestämmelsen är teknikneutral och hindrar inte att handlingen skickas elektroniskt, jfr dock 17 § 2 st.

Författare: Olof Wetterqvist

Angående de överväganden som en myndighet måste göra innan en handling skickas på elektronisk väg, se prop. 2009/10:237 s. 121–122 och 238–239.

Författare: Olof Wetterqvist

Är det klarlagt att delgivningsmottagaren har mottagit handlingen har delgivning skett, även om mottagandet inte har skett enligt tillämpliga bestämmelser i delgivningslagen, jfr NJA 1996 s. 16 samt RH 1998:41, RH 1999:27 och RH 1999:99. Frågan om delgivning har skett är, liksom tidpunkten för delgivning, i princip föremål för fri bevisprövning, jfr exempelvis NJA 1987 s. 941. Ett av delgivningsmottagaren undertecknat delgivningskvitto godtas i regel som tillräckligt bevis. Om delgivningsmottagaren påstår att någon annan olovligen har undertecknat i delgivningsmottagarens namn krävs, för att delgivning inte ska anses ha skett, att det lämnas en plausibel förklaring till detta och dessutom läggs fram åtminstone någon bevisning som stöder förklaringen, se NJA 2008 s. 890 och NJA 2016 s. 189 II. Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 364 ansett det tillförlitligen utrett att delgivning skett trots att delgivningskvittot inte bevarats, jfr dock NJA 2016 s. 189 III där delgivning inte ansågs ha skett när delgivningskvittot i strid med gällande bestämmelser inte hade bevarats. I en sådan situation ansågs delgivning inte ha skett, utan krav på någon närmare förklaring när det gällde vem som kunde ha skrivit under kvittot. Angående beviskravet för påstående att delgivning skett senare än vad som angetts på delgivningskvitto, se NJA 1987 s. 941. Delgivning har inte ansetts ha skett i fall där vederbörande har mottagit ett avgörande från någon som inte haft att ombesörja delgivning, se t.ex. NJA 1979 s. 481, NJA 1981 s. 988 och NJA 1982 s. 188. I vissa fall krävs att det har förelegat en delgivningsavsikt för att delgivning ska anses ha skett, se t.ex. NJA 2014 s. 996 I och II där det uttalas att klanderfristen, när det gäller testamenten, börjar löpa endast om det klart framgår att testamentstagarens syfte varit att delge testamentet. Kvittering av mottagningsbevis till rekommenderad försändelse, gjord av sekreterare på ombuds advokatbyrå, har ansetts som delgivning, se RÅ 1992 ref. 33. Angående utkvittering av annan än adressaten, jfr RÅ 1993 ref. 22.

Författare: Olof Wetterqvist

Denna regel behandlas utförligt i prop. 1978/79:11 s. 43–49, 50, 184–185 och 194–195.

Författare: Olof Wetterqvist

Regeln om muntlig delgivning är plats- och teknikneutral. Den omfattar delgivning när delgivningsmottagaren är personligen närvarande liksom vid telefonsamtal eller videokonferens, se prop. 2009/10:237 s. 125–127 och 240.

Författare: Olof Wetterqvist

Delgivningsmottagaren bör tillfrågas om han eller hon önskar få handlingen skickad till sig. Om myndigheten underlåter att skicka handlingen så påverkar detta inte delgivningens giltighet, se 21 §.

Författare: Olof Wetterqvist

Delgivningstidpunkten infaller, till skillnad från vid telefondelgivning enligt 1970 års lag, redan när innehållet har lästs upp och oberoende av om handlingen senare bör skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren.

Författare: Olof Wetterqvist

Regler om förenklad delgivning infördes i 1970 års lag genom SFS 1990:1410 och behandlas i prop. 1990/91:11 s. 16–26. Vid förenklad delgivning får delgivningsmottagaren själv stå risken för att t.ex. någon stjäl försändelsen i brevlådan eller att någon i hans familj slarvar bort den.

Författare: Olof Wetterqvist

Myndigheten bör dokumentera att kontrollmeddelandet har skickats, se prop. 2009/10:237 s. 242, jfr NJA 1999 s. 376. Om kontrollmeddelandet inte skickas närmast följande arbetsdag är den förenklade delgivningen ogiltig. Domstolsverket fastställer innehållet i kontrollmeddelandet, se 24 § DelgF och DVFS 2011:1.

Författare: Olof Wetterqvist

Se prop. 2021/22:279 s. 34-35 och 97.

Författare: Olof Wetterqvist

Med senast kända adress avses den adress som delgivningsmottagaren har anvisat eller, om så inte har skett, den adress som senast har använts i målet eller ärendet.

Författare: Olof Wetterqvist

Beträffande den situationen att inte heller folkbokföringsadressen kan användas, se 48 § 1 st. 3 p.

Författare: Olof Wetterqvist

Förenklad delgivning får användas i såväl sådana mål eller ärenden som anhängiggörs av part som sådana som inleds av myndigheten själv. Angående vem som är part eller har liknande ställning, se prop. 1990/91:11 s. 49 samt prop. 1991/92:169 s. 8. Prövningen enligt 4 § 2 st. av om det är olämpligt att använda förenklad delgivning ska alltid göras med beaktande av förhållandena i det enskilda delgivningsärendet. Förfarandet bör i vissa fall inte användas under tid för sommarsemester och under jul- och nyårshelgerna. Vid lämplighetsbedömningen bör beaktas det sätt på vilket handlingen och kontrollmeddelandet skickas och när det som delgivningen avser, t.ex. ett sammanträde, äger rum. Det kan vara olämpligt att använda förenklad delgivning om en ovanligt lång tid har förflutit sedan myndigheten senast vidtog någon handlingsåtgärd, t.ex. skickade handlingar till delgivningsmottagaren. Att en tilltalad i brottmål har adress utomlands (Danmark) har ansett inte utgöra något absolut hinder mot att i visst fall använda förenklad delgivning, se NJA 2006 s. 588. Högsta domstolen anmärkte dock i det fallet att det ofta är olämpligt med förenklad delgivning när den som söks har adress utomlands, och särskilt om den sökte är utlänning. Beträffande tillfällig vistelseadress, jfr JO 1996/97 s. 295. Det förhållandet att delgivningsmottagaren fått information av myndigheten om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet eller ärendet, hindrar inte att myndigheten senare kan använda sig av annat delgivningssätt. Det måste dock stå klart för delgivningsmottagaren vilket delgivningssätt som tillämpas, se prop. 1990/91:11 s. 49. I RH 2011:50 ansågs det olämpligt att använda förenklad delgivning när delgivningsmottagaren vid ett tidigare sammanträde fått information om att vanlig delgivning skulle komma att användas.

Författare: Olof Wetterqvist

Regeln omfattar bl.a. stämningsansökningar. Undantagsbestämmelser finns i 33 kap. 6 § 2 st. och 7 § RB, 47 § 2 st. FPL, 60 a § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, 4 § lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som ska prövas av Statens va-nämnd, 46 a § ÄrendeL och lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande.

Författare: Olof Wetterqvist

Motsatsvis följer att information om förenklad delgivning inte får delges genom t.ex. surrogatdelgivning enligt 34–37 §§. Av 33 kap. 6 § 2 st. RB framgår i vilka fall informationen dessutom får delges genom förenklad delgivning.

Författare: Olof Wetterqvist

Om en part har gett in ett överklagande kan överinstansen skicka informationen när överklagandet har lämnats över dit, se prop. 1990/91:11 s. 48. I vissa fall behöver dock inte information om förenklad delgivning lämnas av överinstansen, se kommentaren till 39 § 2 st. och där gjorda hänvisningar.

Författare: Olof Wetterqvist

Om delgivningshandlingen kommer i retur till myndigheten har förenklad delgivning i regel inte skett, se prop. 2009/10:237 s. 244–245, jfr prop. 1990/91:11 s. 20 och 51 samt NJA 1997 C 59. Om det i efterhand visar sig att det har varit olämpligt att använda förenklad delgivning, så innebär det att delgivning inte anses ha skett (jfr 4 § 2 st.). Finns det särskild anledning att befara att en försändelse översänd genom förenklad delgivning inte kommer att nå fram till delgivningsmottagaren, ska annan delgivningsmetod användas. Bedömningen ska göras objektiverat och på grundval av de faktiska omständigheterna i delgivningsärendet, se NJA 2017 s. 252.

Författare: Olof Wetterqvist

Särskild delgivning med juridisk person innebär en utvidgning av delgivningsformen särskild delgivning med aktiebolag i 1970 års lag. Angående särskild delgivning med aktiebolag, se prop. 1996/97:132.

Författare: Olof Wetterqvist

Skyldighet att registrera en postadress följer av för den juridiska personen tillämplig registerförfattning. Om registrerad postadress saknas kan kungörelsedelgivning tillämpas, se 50 § 1 st. 1 p.

Författare: Olof Wetterqvist

Det inledande delgivningssättet måste ske på ett ändamålsenligt sätt. Myndigheten är dock inte skyldig att efterforska adresser till ställföreträdare. För att ett delgivningsförsök ska kunna sägas ha misslyckats krävs att företrädare för den juridiska personen ska ha medgetts skälig tid att ta del av handlingen och i förekommande fall vidarebefordra den till en behörig ställföreträdare, se prop. 2009/10:237 s. 246–247. Om den juridiska personen saknar registrerad ställföreträdare kan kungörelsedelgivning i stället användas, se 50 § 1 st. 2 p. och 3 st.

Författare: Olof Wetterqvist

Se kommentaren till 26 §, jfr prop. 1996/97:132 s. 24.

Författare: Olof Wetterqvist

Regeln i 4 § 1 st. innebär att stämningsmannadelgivning inte bör användas i onödan med hänsyn till bl.a. delgivningsmottagarens integritet och kostnaderna för myndigheterna. Angående betydelsen av dokumentationen, se kommentaren till 39 § DelgL.

Författare: Olof Wetterqvist

Angående begreppet vägran och hur handlingen ska lämnas, se prop. 2009/10:237 s. 172–173 och 249, NJA 1978 s. 222 och NJA 2008 N 51. Det har inte ansetts olämpligt att lämna en handling i ett fordon vari delgivningsmottagaren befinner sig, se RH 2011:47.

Författare: Olof Wetterqvist

Se prop. 2009/10:237 s. 173–175 och 249. Beträffande förmedling av uppgifterna i handlingen till den som utför delgivningen, se 14 § DelgF.

Författare: Olof Wetterqvist

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om s.k. surrogatdelgivning. Det förutsätts att försök till personlig delgivning har gjorts. Av 4 § 2 st. följer att surrogatdelgivning inte får användas när det är olämpligt, t.ex. på grund av personliga förhållanden hos den person som förklarar sig villig att ta emot handlingen i delgivningsmottagarens ställe. Kravet på att handlingen måste lämnas till en person som samtycker till det innebär inte att mottagandet av handlingen måste bekräftas av honom eller henne. Beträffande surrogatdelgivning av stämning i tvistemål, se 33 kap. 5 § 1 st. RB. Beträffande delgivning i konkursärenden, se 2 kap. 9 § 2 st. och 15 § KonkL. I vissa mål och ärenden får surrogatdelgivning inte användas, se t.ex. 5 § lagen (1988:688) om kontaktförbud, 41 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 38 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 46 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 7 kap. 7 § 2 st. körkortslagen (1998:488), 11 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453), 8 kap. 10 § smittskyddslagen (2004:168) och 4 § lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang.

Författare: Olof Wetterqvist

Om möjligt bör även beaktas att handlingen inte lämnas till någon vars intressen strider mot delgivningsmottagarens, även om någon formell motpartsställning inte föreligger, se prop. 1970:13 s. 150–151.

Författare: Olof Wetterqvist

Underrättelsen ska skickas av den som utfört stämningsmannadelgivningen, se 15 § DelgF.

Författare: Olof Wetterqvist

Med hemvist avses det hus där delgivningsmottagaren har sin stadigvarande bostad. Det förhållandet att delgivningsmottagaren är folkbokförd på viss adress saknar självständig betydelse, se NJA 1988 s. 89 (jfr JO 1975 s. 119 och Gärde, 1949, s. 450). Angående fastighetsägares m.fl. upplysningsskyldighet, se 43 §.

Författare: Olof Wetterqvist

Angående arbetsgivares upplysningsskyldighet, se 44 §. Det kan vara olämpligt att använda surrogatdelgivning om delgivningsmottagaren under längre tid kommer att vara borta från sin arbetsplats. Angående de efterforskningar som först behöver göras, se prop. 1990/91:11 s. 31.

Författare: Olof Wetterqvist

Underlåtenhet att vidarebefordra handlingen har inte någon rättsverkan med avseende på om delgivning har skett, se 39 § 2 st. samt prop. 1970:13 s. 225 och prop. 2009/10:237 s. 251.

Författare: Olof Wetterqvist

Delgivningsformen benämns vanligen ”spikning”. För spikning krävs att delgivningsmottagaren getts tillfälle att själv bekräfta mottagandet av delgivningshandlingen, jfr NJA 1984 s. 684 och NJA 1998 s. 814. Beträffande fall där det kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, men denne inte är villig att medverka, se prop. 1978/79:11 s. 37–38. Om förutsättningarna för spikning är uppfyllda kan kungörelsedelgivning ske enligt 48 § 1 st. 1 p. Angående beaktande av uppgifter från ett tidigare delgivningsärende, se prop. 1994/95:188 s. 22–24 och prop. 2009/10:237 s. 205–206 och 252. Av 33 kap. 6 § 1 st. RB framgår att spikning inte får tillämpas vid delgivning av stämning i brottmål. En ansökan om utdömande av vite får inte heller delges genom spikning, se NJA 2021 s. 490.

Författare: Olof Wetterqvist

Se prop. 2009/10:237 s. 162–163 och 252. Till skillnad från i 1970 års lag har ett intyg om att stämningsmannadelgivning har skett inte längre legal bevisverkan. Det innebär att en fri bevisprövning av dokumentationen ska ske. Ett intyg av en stämningsman är ett starkt bevis för att delgivning har skett på sätt som har dokumenterats. Delgivning har dock inte skett om det t.ex. med hänsyn till annan utredning framstår som tveksamt om handlingen har lämnats till rätt person, se NJA 2016 s. 189 III.

Författare: Olof Wetterqvist

Beträffande avgift när Polismyndigheten anlitas för stämningsmannadelgivning, se 21 § DelgF. Beträffande auktoriserade delgivningsföretag, se lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag och prop. 2009/10:237 s. 212–225 och 262–267.

Författare: Olof Wetterqvist

Angående stämningsmannaverksamhetens organisation m.m., se t.ex. JO 1996/97 s. 98, prop. 1978/79:11 s. 30–32, 34 och 195, prop. 1984/85:109 s. 30–35 och prop. 2013/14:110 s. 656. Se även RH 2005:54.

Författare: Olof Wetterqvist

Se närmare om bestämmelsen prop. 1990/91:11 s. 41–43 och prop. 2009/10:237 s. 185–186 och 254.

Författare: Olof Wetterqvist

Beträffande närstående till delgivningsmottagaren, se 45 §.

Författare: Olof Wetterqvist

Upplysningsskyldigheten gäller endast uppgifter som har samband med anställningen, se prop. 1984/85:109 s. 66 och prop. 2009/10:237 s. 255. Bestämmelsen är till skillnad från 1970 års lag inte straffsanktionerad, se prop. 2009/10:237 s. 186–187. Angående surrogatdelgivning med arbetsgivare, se 36 §. Beträffande närstående till delgivningsmottagaren, se 45 §.

Författare: Olof Wetterqvist

Bl.a. make, sambo, barn och föräldrar är undantagna från upplysningsskyldigheten.

Författare: Olof Wetterqvist

Tillträdesrätten innebär bl.a. en rätt att komma in i portuppgången i en hyresfastighet. Angående rätt att bereda sig tillträde genom att t.ex. bryta lås, se 46 § 2 st.

Författare: Olof Wetterqvist

Beträffande polismans befogenhet att använda våld för att bereda sig tillträde och polismyndighetens beslut om biträde, se prop. 1984/85:109 s. 78 och 85–86. Beträffande husrannsakan för delgivning med tilltalad i brottmål, se 28 kap. 2 § RB.

Författare: Olof Wetterqvist

Beträffande förfarandet, se även lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndigheter m.m. (KungL), kungörandeförordning (1997:827), KungF, samt 19 § DelgF.

Författare: Olof Wetterqvist

Angående begreppet ”saknar känt hemvist”, se JO 1975 s. 119, JK 1981 s. 172 och Gärde, 1949, s. 450. Det är inte tillräckligt att delgivningsmottagarens motpart påstår att delgivningsmottagaren saknar känt hemvist. Beträffande vilka krav som bör ställas på utredningen, se NJA 1997 s. 270, NJA 2004 s. 826, JO:s beslut den 31 januari 2005 i dnr 3665-2003 och RH 1993:37. Paragrafen är inte tillämplig om delgivningsmottagaren har känt hemvist utomlands.

Författare: Olof Wetterqvist

Se kommentaren till 38 §. Angående valet mellan spikning och kungörelsedelgivning, se prop. 2009/10:237 s. 181–182, 190 och 257.

Författare: Olof Wetterqvist

Punkten är tillämplig om delgivningsmottagaren har underlåtit att anmäla uppgift om aktuell adress till såväl den myndighet som handlägger målet eller ärendet som för folkbokföring, se 25 § folkbokföringslagen (1991:481).

Författare: Olof Wetterqvist

Angående ortstidning, se KungL och KungF samt prop. 1976/77:63 s. 194. Angående valet mellan ortstidning och Post- och Inrikes Tidningar, se prop. 2009/10:237 s. 258. Jfr RH 1999:70 och JO:s beslut den 31 januari 2005 i dnr 3665-2003.

Författare: Olof Wetterqvist

Det kan t.ex. vara fråga om okända sakägare som ska kallas till en förrättning.

Författare: Olof Wetterqvist

Vid bedömningen av om kungörelsedelgivning får användas ska den handläggande myndigheten ta hänsyn till sakens betydelse objektivt sett. Angående expropriationsmål och liknande, se prop. 1972:109 s. 336–337 och 418.

Författare: Olof Wetterqvist

Bestämmelsen är inte tillämplig vid delgivning av kallelser enligt 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter eller 12 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

Författare: Olof Wetterqvist

Närmare bestämmelser om anslag i fastighet, se 20 § DelgF. Angående tillämpningen, se prop. 1972:109 s. 336–338.

Författare: Olof Wetterqvist

Om myndigheten förbiser att skicka handlingen har kungörelsedelgivning inte skett, se prop. 2009/10:237 s. 202, jfr RÅ 1991 ref. 49.

Författare: Olof Wetterqvist

Bestämmelsen gäller både det fallet att registret inte innehåller någon adressuppgift över huvud taget och det fallet då den registrerade adressen inte längre är aktuell.

Författare: Olof Wetterqvist

Se 8 kap. 40 § ABL. Beträffande förhållandet mellan möjligheten att delge den juridiska personen och frågan om rättegångshinder p.g.a. att det saknas registrerad behörig företrädare, jfr NJA 1997 s. 207, NJA 1990 s. 114, Lagrådets yttrande i prop. 1996/97:132 s. 44 och JO 1994/95 s. 24.

Författare: Olof Wetterqvist

Regeln gäller i stället för vad som anges i 5 § 1 st. KungL.

Författare: Olof Wetterqvist

Begreppet myndighet innefattar både domstolar och förvaltningsmyndigheter. Att handlingen hålls tillgänglig innebär att delgivningsmottagaren ska ha möjlighet att tå ett skriftligt exemplar av handlingen hos myndigheten, se prop. 2021/22:279 s. 98.

Författare: Olof Wetterqvist

Den särskilda lagbestämmelse som avses är 33 kap. 6 b § RB. Informationen kan delges genom vanlig delgivning eller muntlig delgivning. Det kan vara olämpligt att använda tillgänglighetsdelgivning om den misstänkte inte kan förväntas ta till sig den information som lämnas om delgivningssättet, t.ex. på grund av språkförbistring, om den misstänkte är berusad eller lider av en kognitiv nedsättning. Se prop. 2021/22:279 s. 98 och 2017/18:67 s. 12.

Författare: Olof Wetterqvist

När handlingen hålls tillgänglig från och med en i förväg bestämd tidpunkt, i stället för omedelbart, bör tidpunkten för tillgängliggörandet inte sättas kortare än tre arbetsdagar, se prop. 2021/22:279 s. 51-52 och 99.

Författare: Olof Wetterqvist

Angående avgift hos länsstyrelsen, se 22 § DelgF.