Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Domstolens dom (femte avdelningen) den 12 december 1996. - Europeiska kommissionen mot Konungariket Belgien. - Fördragsbrott - Underlåtenhet att införliva direktiven 92/32/EEG, 92/69/EEG, 93/67/EEG, 93/86/EEG och 93/105/EEG. - Förenade målen C-218/96, C-219/96, C-220/96, C-221/96 och C-222/96.



Rättsfallssamling 1996 s. I-06817



Parter

Domskäl

Beslut om rättegångskostnader

Domslut

Nyckelord



Medlemsstater - Skyldigheter - Genomförande av direktiv - Obestritt fördragsbrott

(EG-fördraget, artikel 169)

Parter



I de förenade målen C-218/96, C-219/96, C-220/96, C-221/96 och C-222/96,

Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av juridiske rådgivaren G. zur Hausen, i egenskap av ombud, biträdd av advokaten J.-J. Evrard, Bryssel, med delgivningsadress i Luxemburg hos Carlos Gómez de la Cruz, rättstjänsten, Centre Wagner, Kirchberg,

sökande,

mot

Konungariket Belgien, företrätt av allmänna rådgivaren A.-M. Snyers (mål C-218/96, C-220/96, C-221/96 och C-222/96), avdelningen för rättsliga frågor vid ministère de Affaires étrangères, du Commerce extérieur et de la Coopération au développement, och generaldirektören R. Foucart (mål C-219/96), samma avdelning, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg vid Belgiens ambassad, 4, rue des Girondins,

svarande,

angående fastställelse av att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget genom att inte inom de föreskrivna fristerna införliva eller lämna underrättelse om de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa

- rådets direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 om ändring för sjunde gången i rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT nr L 154, s. 1),

- kommissionens direktiv 92/69/EEG av den 31 juli 1992 om anpassning till tekniska framsteg för sjuttonde gången av rådets direktiv 67/548/EEG (EGT nr L 383, s. 113),

- kommissionens direktiv 93/67/EEG av den 20 juli 1993 om principer för bedömning av risker för människor och miljön med ämnen som anmälts enligt rådets direktiv 67/548/EEG (EGT nr L 227, s. 9),

- kommissionens direktiv 93/86/EEG av den 4 oktober 1993 om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 91/157/EEG om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen (EGT nr L 264, s. 51), och

- kommissionens direktiv 93/105/EG av den 25 november 1993 om fastställande av bilaga VII D som innehåller nödvändiga uppgifter för den dokumentation som avses i artikel 12 i den sjunde ändringen av rådets direktiv 67/548/EEG (EGT nr L 294, s. 21),

meddelar

DOMSTOLEN

(femte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden J.C. Moitinho de Almeida samt domarna L. Sevón, C. Gulmann (referent), J.-P. Puissochet och P. Jann,

generaladvokat: C.O. Lenz,

justitiesekreterare: R. Grass,

med hänsyn till referentens rapport,

och efter att den 28 november 1996 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

Domskäl



1 Europeiska gemenskapernas kommission har genom ansökningar, som inkom till domstolens kansli den 26 juni 1996, väckt fem talan med stöd av artikel 169 i EG-fördraget om fastställelse av att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt

- rådets direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 om ändring för sjunde gången i rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT nr L 154, s. 1),

- kommissionens direktiv 92/69/EEG av den 31 juli 1992 om anpassning till tekniska framsteg för sjuttonde gången av rådets direktiv 67/548/EEG (EGT nr L 383, s. 113),

- kommissionens direktiv 93/67/EEG av den 20 juli 1993 om principer för bedömning av risker för människor och miljön med ämnen som anmälts enligt rådets direktiv 67/548/EEG (EGT nr L 227, s. 9),

- kommissionens direktiv 93/86/EEG av den 4 oktober 1993 om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 91/157/EEG om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen (EGT nr L 264, s. 51), och

- kommissionens direktiv 93/105/EG av den 25 november 1993 om fastställande av bilaga VII D som innehåller nödvändiga uppgifter för den dokumentation som avses i artikel 12 i den sjunde ändringen av rådets direktiv 67/548/EEG (EGT nr L 294, s. 21) (nedan kallade de ifrågavarande direktiven)

genom att inte inom de föreskrivna fristerna införliva eller lämna underrättelse om de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa dessa direktiv.

2 Domstolens ordförande fastställde genom beslut av den 17 oktober 1996 att dessa fem mål skulle förenas vad gäller det muntliga förfarandet och domen.

3 Enligt den näst sista artikeln i de ifrågavarande direktiven skulle medlemsstaterna senast den 30 oktober 1993 (direktiv 92/69), den 31 oktober 1993 (direktiven 92/32 och 93/67) och den 31 december 1993 (direktiven 93/86 och 93/105) sätta i kraft de lagar och andra författningar som var nödvändiga för att följa dessa direktiv och genast underrätta kommissionen om detta.

4 Eftersom kommissionen hade konstaterat att de respektive frister som föreskrivs i direktiven hade löpt ut och eftersom den inte hade underrättats om att Konungariket Belgien hade vidtagit några åtgärder, inledde den med stöd av artikel 169 i EG-fördraget förfaranden angående fastställelse av fördragsbrott. Kommissionen anmodade den belgiska regeringen, genom skrivelser av den 3 december 1993 i målen C-220/96, C-221/96 och C-222/96 samt av den 10 februari 1994 i målen C-218/96 och C-219/96, att tillkännage sina synpunkter i fråga om dessa överträdelser av bestämmelserna i fördraget.

5 Eftersom dessa skrivelser inte hade besvarats och kommissionen inte hade fått någon underrättelse om att åtgärder för införlivande hade vidtagits, skickade kommissionen motiverade yttranden av den 29 juni 1995 i mål C-219/96, av den 10 juli 1995 i målen C-218/96, C-220/96 och C-221/96 samt av den 3 augusti 1995 i mål C-222/96 till den belgiska regeringen, i vilka den senare anmodades att vidta de nödvändiga åtgärderna inom en frist om två månader från dagen för delgivning.

6 Den belgiska regeringen svarade i skrivelser av den 5 september 1995, i målen C-218/96, C-220/96 och C-221/96, att direktiven höll på att införlivas med nationell rätt och att ett förslag till kunglig förordning hade utarbetats. Den besvarade yttrandet i mål C-222/96 den 20 oktober 1995 genom att underrätta kommissionen om det förslag till kunglig förordning som redan hade nämnts inom ramen för mål C-218/96, C-220/96 och C-221/96. Den belgiska regeringen besvarade inte det motiverade yttrandet i mål C-219/96.

7 Eftersom kommissionen den 21 juni 1996 inte hade fått någon ny officiell och slutgiltig uppgift från den belgiska regeringens sida, beslutade kommissionen att väcka denna talan.

8 Konungariket Belgien bestrider i sitt svaromål inte att de ifrågavarande direktiven inte har införlivats inom föreskrivna frister. Det har begränsat sig till att påpeka att det, för att införliva direktiven 92/32, 92/69, 93/67 och 93/105, är nödvändigt att ändra kunglig förordning av den 24 maj 1982 om avsättning på marknaden av ämnen som kan vara farliga för människan eller miljön, och att det, för att införliva direktiv 93/86, är nödvändigt att anta en kunglig förordning. Det har därtill anfört att förslag med detta innehåll har varit föremål för de samråd som föreskrivs i det belgiska systemet och för närvarande har underställts regeringen för underskrift innan de skall översändas till konungen.

9 Eftersom de ifrågavarande direktiven inte har införlivats inom de frister som fastställs i direktiven, skall de talan som kommissionen har väckt anses grundade.

10 Det skall därför fastställas att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 3 i direktiv 92/32, artikel 3 i direktiv 92/69, artikel 8 i direktiv 93/67, artikel 7 i direktiv 93/86 och artikel 2 i direktiv 93/105 genom att inte inom de föreskrivna fristerna införliva de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa de ifrågavarande direktiven.

Beslut om rättegångskostnader



Rättegångskostnader

11 Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Konungariket Belgien har tappat målen, skall det ersätta rättegångskostnaderna.

Domslut



På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN

(femte avdelningen)

följande dom:

12 Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 3 i direktiv 92/32, artikel 3 i direktiv 92/69, artikel 8 i direktiv 93/67, artikel 7 i direktiv 93/86 och artikel 2 i direktiv 93/105 genom att inte inom de föreskrivna fristerna införliva de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa

- rådets direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 om ändring för sjunde gången i rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen,

- kommissionens direktiv 92/69/EEG av den 31 juli 1992 om anpassning till tekniska framsteg för sjuttonde gången av rådets direktiv 67/548/EEG,

- kommissionens direktiv 93/67/EEG av den 20 juli 1993 om principer för bedömning av risker för människor och miljön med ämnen som anmälts enligt rådets direktiv 67/548/EEG,

- kommissionens direktiv 93/86/EEG av den 4 oktober 1993 om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 91/157/EEG om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen, och

- kommissionens direktiv 93/105/EG av den 25 november 1993 om fastställande av bilaga VII D som innehåller nödvändiga uppgifter för den dokumentation som avses i artikel 12 i den sjunde ändringen av rådets direktiv 67/548/EEG.

13 Konungariket Belgien skall ersätta rättegångskostnaderna.