Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

31983L0181.pdf

31983L0181

Rådets direktiv 83/181/EEG av den 28 mars 1983 om räckvidden av artikel 14.1 d i direktiv 77/388/EEG om befrielse från mervärdeskatt vid slutlig införsel av vissa varor



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 105 , 23/04/1983 s. 0038 - 0058

Finsk specialutgåva Område 9 Volym 1 s. 0096

Spansk specialutgåva: Område 09 Volym 1 s. 0135

Svensk specialutgåva Område 9 Volym 1 s. 0096

Portugisisk specialutgåva: Område 09 Volym 1 s. 0135



RÅDETS DIREKTIV av den 28 mars 1983 om räckvidden av artikel 14.1 d i direktiv 77/388/EEG om befrielse från mervärdeskatt vid slutlig införsel av vissa varor (83/181/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 99 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(), och

med beaktande av följande:

I kraft av artikel 14.1 d i rådets direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmoniseringen av medlemsstaternas lagar rörande omsättningsskatt - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund() skattebefriar medlemsstaterna - utan att det påverkar tillämpningen av övriga gemenskapsbestämmelser och under förutsättningar som de fastställer i syfte att bland annat förhindra eventuell skatteflykt, skatteundandragande eller missbruk - slutlig införsel av varor som är berättigade till befrielse från annan tullavgift än den som fastställs i den gemensamma tulltaxan eller som skulle vara berättigade därtill om de infördes från tredje land.

I enlighet med artikel 14.2 i ovan nämnda direktiv skall kommissionen föreslå rådet gemenskapsregler om skatter vari klargörs räckvidden av de undantag som avses i punkt 1 i nämnda artikel samt närmare regler för deras tillämpning.

Det är önskvärt att få största möjliga enhetlighet mellan systemen för tull och för mervärdeskatt men hänsyn bör ändå tas till skillnaderna i syfte och uppbyggnad mellan tullar och mervärdeskatt.

Regler för mervärdeskatt bör införas som skiljer sig åt beroende på om varorna importeras från tredje land eller från andra medlemsstater i den utsträckning som är nödvändig för skatteharmoniseringens syften; skattebefrielser vid införsel kan beviljas bara under förutsättning att de inte är ägnade att påverka konkurrensförhållandena på hemmamarknaden.

Vissa lättnader som för närvarande tillämpas i medlemsstaterna härrör från överenskommelser med tredje land eller med andra medlemsstater vilka till sina syften bara berör signatärstaten. Det är inte lämpligt att på gemenskapsnivå definiera villkoren för beviljande av sådana lättnader. Det är tillräckligt att medlemsstaterna i fråga tillåts behålla dem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Räckvidden för de undantag från mervärdeskatt som avses i artikel 14.1 d i direktiv 77/388/EEG och de regler för deras tillämpning som avses i artikel 14.2 i det direktivet skall definieras i det här direktivet. I enlighet med nämnda artikel skall medlemsstaterna tillämpa de skattebefrielser som fastställs i det här direktivet på de villkor som de själva bestämmer för att säkerställa att sådana undantag tillämpas riktigt och på enklaste sätt och för att förhindra varje form av skatteflykt, skatteundandragande, eller missbruk.

2. I detta direktiv avses med

a) införsel: införsel enligt definitionen i artikel 7 i direktiv 77/388/EEG och övergång till fri omsättning av varor som inte längre omfattas av något av de förfaranden som föreskrivs i artikel 16.1 a i nämnda direktiv eller tillfällig införsel eller transitering.

b) personlig egendom: egendom som är avsedd för personligt bruk av de berörda personerna eller för användning i deras hushåll.

I synnerhet följande skall utgöra personlig egendom:

- bohag,

- cyklar och motorcyklar, privata motorfordon och släpvagnar till sådana, husvagnar, fritidsbåtar och privata flygplan.

Livsmedel för normalt familjebehov, husdjur och riddjur skall också betraktas som personlig egendom.

Den personliga egendomen får inte ha en beskaffenhet eller mängd som ger anledning till antagande att införseln är förvärvsmässig eller avsedd för näringsverksamhet i den mening som avses i artikel 4 i direktiv 77/388/EEG. Bärbara instrument och verktyg för konsthantverk eller de fria konsterna som personen i fråga behöver för att utöva sitt yrke skall också anses vara personlig egendom.

c) bohag: personliga tillhörigheter, sängkläder och möbler och utrustning avsedd för personligt bruk av de berörda personerna eller för användning i deras hushåll.

d) alkoholhaltiga varor: varor (öl, vin, aperitif på vin- eller alkoholbas, konjak, likör och spritdrycker m.fl.) som är hänförliga till nummer 22.03 22.09 i Gemensamma tulltaxan.

e) gemenskapen: det territorium tillhörande medlemsstaterna där direktiv 77/388/EEG är tillämpligt.

AVDELNING I INFÖRSEL FRÅN LÄNDER UTANFÖR GEMENSKAPEN AV PERSONLIG EGENDOM TILLHÖRANDE ENSKILDA PERSONER

Kapitel I Personlig egendom hörande till fysiska personer som flyttar sin bosättning från ett tredje land till gemenskapen

Artikel 2

Om inte annat sägs i artikel 3 10 skall befrielse från mervärdeskatt vid import medges när det gäller personlig egendom införd av fysiska personer som flyttar sin bosättning från en plats utanför gemenskapen till någon av gemenskapens medlemsstater.

Artikel 3

Befrielsen skall begränsas till personlig egendom som

a) utom i de särskilda fall då omständigheterna motiverar ett undantag har ägts av och, om det inte gäller förbrukningsvaror, använts av personen i fråga på bosättningsorten under minst sex månader före den dag då han upphör att ha sin bosättning utanför gemenskapen,

b) är avsedd att användas för samma ändamål på hans nya bosättningsort.

Medlemsstaterna kan dessutom ställa som villkor för befrielsen att egendomen antingen i sitt ursprungsland eller i avreselandet har belagts med de tullar eller avgifter - eller bådadera - som den i vanliga fall är underkastad.

Artikel 4

Befrielse får bara beviljas personer vars bosättningsort har varit belägen utanför gemenskapen under en sammanhängande tid om minst tolv månader.

De behöriga myndigheterna får dock bevilja undantag från denna regel förutsatt att vederbörande persons avsikt uppenbarligen varit att vara bosatt utanför gemenskapen under en sammanhängande tid om minst tolv månader.

Artikel 5

Undantag skall inte beviljas för

a) alkoholhaltiga varor,

b) tobak eller tobaksvaror,

c) transportmedel för yrkesmässigt bruk,

d) andra artiklar som används i yrkesutövning än bärbara instrument och verktyg för konsthantverk eller de fria konsterna.

Fordon avsedda för blandad användning, som brukas för kommersiella eller yrkesmässiga ändamål, får också undantas från befrielse.

Artikel 6

Utom i särskilda fall skall befrielse medges endast när det gäller personlig egendom som har anmälts för varaktig införsel inom tolv månader från den dag då personen i fråga bosatte sig i den medlemsstat dit införseln skedde.

Den personliga egendomen får föras in i flera separata sändningar inom den tid som nämns i föregående stycke.

Artikel 7

1. Personlig egendom som har förts in med skattebefrielse kan inte förrän tolv månader har förflutit från den dag då den slutliga införseln deklarerades lånas ut, pantsättas, hyras ut eller överlåtas, vare sig mot eller utan vederlag, utan att berörda myndigheter dessförinnan har underrättats.

2. Varje utlåning, pantsättning, uthyrning eller överlåtelse före utgången av den frist som nämns i punkt 1 skall medföra skyldighet att betala vederbörlig mervärdeskatt för varorna i fråga, enligt den skattesats som gällde på dagen för lånet, pantsättningen, uthyrningen eller överlåtelsen, allt efter det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de berörda myndigheterna.

Artikel 8

1. Trots vad som sägs i artikel 6 första stycket kan befrielse beviljas för personlig egendom som varaktigt har införts innan personen i fråga bosätter sig i den medlemsstat dit införseln skedde, förutsatt att han förbinder sig att bosätta sig där inom sex månader. För denna förbindelse skall ställas säkerhet vars art och belopp skall bestämmas av de behöriga myndigheterna.

2. Om bestämmelserna i punkt 1 åberopas skall den tidsfrist som fastställs i artikel 3 räknas från dagen för införseln till medlemsstaten i fråga.

Artikel 9

1. Om personen i fråga på grund av åtaganden som gäller hans arbete lämnar det land utanför gemenskapen där han hade sin normala bostadsort utan att samtidigt bosätta sig i en medlemsstats territorium, fastän han har för avsikt att förr eller senare göra detta, får de berörda myndigheterna bevilja skattebefrielse för den personliga egendom som han inför i nämnda territorium för detta ändamål.

2. Befrielse vad avser den personliga egendom som nämns i punkt 1 skall beviljas i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 2 7, varvid

a) de tidsfrister som fastställs i artikel 3 a och i artikel 6 första stycket skall räknas från dagen för införseln,

b) den tidsfrist som nämns i artikel 7.1 skall räknas från den dag då personen i fråga verkligen bosätter sig i en medlemsstats territorium.

3. Befrielsen skall också vara förbunden med ett åtagande av personen i fråga att han verkligen kommer att bosätta sig i en medlemsstats territorium inom en tidsfrist som fastställs av de behöriga myndigheterna, allt efter omständigheterna. Myndigheterna kan kräva att säkerhet ställs, vars art och belopp de skall bestämma.

Artikel 10

De behöriga myndigheterna får göra undantag från artiklarna 3 a och 3 b, 5 c och 5 d och 7 när en person måste flytta sin bosättning från ett land utanför gemenskapen till en medlemsstats territorium till följd av extraordinära politiska förhållanden.

Kapitel II Varor som införs vid giftermål

Artikel 11

1. Om inte annat sägs i artiklarna 12 15 skall befrielse beviljas för personlig utrustning och bohag vare sig det är nytt eller ej, som tillhör en person som vid sitt giftermål flyttar sin bosättning från ett land utanför gemenskapen till ett territorium i en medlemsstat.

2. Befrielse skall också beviljas för presenter som enligt sed ges vid giftermål och som skickas till en person som uppfyller de villkor som fastställs i punkt 1 av personer som har sin normala bostadsort i ett land utanför gemenskapen. Befrielsen skall tillämpas på presenter som har ett värde av högst 200 ecu per styck. En medlemsstat får dock bevilja befrielse för mer än 200 ecu förutsatt att värdet på någon befriad present inte överskrider 1 000 ecu.

3. Medlemsstaten kan göra befrielser för de varor som nämns i punkt 1 beroende av att varorna antingen i ursprungslandet eller i avreselandet har belagts med de tullar eller avgifter - eller bådadera - som i vanliga fall åvilar dem.

Artikel 12

Den befrielse som nämns i artikel 11 får bara beviljas personer

a) vars normala bostadsort har varit belägen utanför gemenskapen under en sammanhängande tid om minst tolv månader. Undantag från denna regel får dock beviljas förutsatt att vederbörande persons avsikt uppenbarligen var att vara bosatt utanför gemenskapen under en sammanhängande tid om minst tolv månader.

b) som företer bevis på sitt giftermål.

Artikel 13

Ingen befrielse skall beviljas för alkoholhaltiga varor, tobak eller tobaksvaror.

Artikel 14

1. Förutom under exceptionella förhållanden skall befrielse beviljas endast för varor som varaktigt har införts

- tidigast två månader före den dag som har fastställts för bröllopet. I detta fall får undantaget göras beroende av att vederbörlig säkerhet ställs, vars art och belopp bestäms av de behöriga myndigheterna, och

- senast fyra månader efter dagen för bröllopet.

2. Varor som nämns i artikel 11 får införas i flera separata sändningar inom den tid som nämns i punkt 1.

Artikel 15

1. Varor som har förts in med skattebefrielse får inte förrän tolv månader har förflutit från den dag då deras slutliga införsel deklarerades lånas ut, pantsättas, hyras ut eller överlåtas, vare sig mot eller utan vederlag, utan att berörda myndigheter dessförinnan har underrättats.

2. Varje lån, pantsättning, uthyrning eller överlåtelse före utgången av den frist som nämns i punkt 1 skall medföra skyldighet att betala mervärdeskatt för varorna i fråga, enligt den skattesats som gällde dagen för lånet, pantsättningen, uthyrningen eller överlåtelsen, och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de berörda myndigheterna.

Kapitel III Personlig egendom förvärvad genom arv

Artikel 16

Om inte annat sägs i artikel 17 19 skall befrielse beviljas för personlig egendom förvärvad genom arv av en fysisk person som har sin normala bostadsort i en medlemsstat.

Artikel 17

Befrielse skall inte beviljas för

a) alkoholhaltiga varor,

b) tobak eller tobaksvaror,

c) transportmedel för yrkesmässigt bruk,

d) artiklar för utövandet av ett yrke, andra än bärbara instrument och verktyg för konsthantverk eller de fria konsterna som behövdes för utövandet av den avlidnes yrke,

e) lager av råmaterial samt färdiga eller halvfärdiga varor,

f) boskap och lager av jordbruksprodukter som överstiger de kvantiteter som är motiverade av normala hushållsbehov.

Artikel 18

1. Befrielse skall endast beviljas för personlig egendom som varaktigt införts inom två år från den dag då personen blev ägare till varorna (slutliga arvsskiftet).

Denna tidsfrist får dock utsträckas av de behöriga myndigheterna om särskilda skäl föreligger.

2. Varorna får införas i flera separata sändningar inom den tidsfrist som nämns i punkt 1.

Artikel 19

Artikel 16 18 skall i tillämpliga delar gälla för personlig egendom som genom testamentsförordnande övergått till juridiska personer som driver verksamhet utan vinstsyfte och som är etablerade i en medlemsstats territorium.

AVDELNING II STUDIEUTRUSTNING OCH STUDIEMATERIEL SAMT STUDERANDES PERSONLIGA UTRUSTNING OCH BOHAG

Artikel 20

1. Befrielse skall beviljas för personlig utrustning, läromedel och bohag som utgör vanliga inventarier i en studerandes bostad och som tillhör elever eller studenter som kommer till en medlemsstat för att studera där och som är avsedda för deras personliga bruk under tiden för studierna.

2. I detta direktiv avses med

a) elev eller studerande: person som är inskriven vid en läroanstalt för att på heltid följa undervisningen där,

b) personlig utrustning: linne och kläder, vare sig de är nya eller gamla,

c) läromedel: artiklar och redskap (inklusive räknare och skrivmaskiner) som normalt används av elever eller studerande för studierna.

Artikel 21

Befrielse skall beviljas minst en gång per läsår.

AVDELNING III INFÖRSEL AV RINGA VÄRDE

Artikel 22

Medlemsstater får tillåta befrielse för införsel av varor med ett sammanlagt värde om högst 22 ecu.

Artikel 23

Skattebefrielse skall inte beviljas för

a) alkoholhaltiga varor,

b) parfymer och luktvatten,

c) tobak eller tobaksvaror.

AVDELNING IV KAPITALVAROR OCH ANNAN UTRUSTNING SOM INFÖRS I SAMBAND MED FLYTTNING AV VERKSAMHET

Artikel 24

1. Utan att det påverkar medlemsstaternas industri- och handelspolitiska åtgärder och med beaktande av artikel 25 28 får medlemsstaterna vid införseltillfället tillåta befrielse för införsel av kapitalvaror och annan utrustning som tillhör företag som för gott upphör med sin verksamhet i utreselandet i avsikt att bedriva liknande verksamhet i den medlemsstat dit varorna införs och som i enlighet med artikel 22.1 i direktiv 77/388/EEG i förväg har underrättat de behöriga myndigheterna i införselmedlemsstaten om påbörjandet av denna verksamhet.

Om den överförda verksamheten är ett jordbruksföretag, skall även dess boskap vara befriad vid införseln.

2. I punkt 1 avses med

- verksamhet: näringsverksamhet som avses i artikel 4 i direktiv 77/388/EEG,

- företag: självständig ekonomisk tillverkningsenhet eller tjänsteenhet.

Artikel 25

1. Den befrielse som nämns i artikel 24 skall begränsas till kaptialvaror och utrustning som

a) förutom i särskilda fall där omständigheterna berättigar till undantag, verkligen har använts inom företaget under minst tolv månader före den dag då företaget upphörde med sin verksamhet i avreselandet,

b) är avsedd att användas för samma ändamål efter flyttningen,

c) kommer att användas för en verksamhet som inte är undantagen enligt artikel 13 i direktiv 77/388/EEG,

d) är motiverade av arten och omfattningen av företaget i fråga.

2. Medlemsstater får dock befria kapitalvaror och utrustning som har införts från en annan medlemsstat av välgörenhetsorganisationer eller filantropiska organisationer vid det tillfälle då deras huvudsakliga verksamhetsort flyttas till införselmedlemsstaten.

En sådan befrielse skall dock beviljas endast under förutsättning att kapitalvarorna och utrustningen i fråga inte vid inköpstillfället var undantagna enligt artikel 15.12 i direktiv 77/388/EEG.

3. I avvaktan på att de gemensamma regler som nämns i artikel 17.6 första stycket i direktiv 77/388/EEG skall träda i kraft kan medlemsstaterna undanta från befrielse, helt eller delvis, kapitalvaror för vilka de har tillämpat det andra stycket i den punkten.

Artikel 26

Ingen skattebefrielse skall beviljas företag etablerade utanför gemenskapen och vars flyttning till en medlemsstats territorium sker som en följd av eller i syfte att sammangå med eller uppgå i ett företag som är etablerat i gemenskapen och utan att någon ny verksamhet sätts i gång.

Artikel 27

Skattebefrielse skall inte beviljas för:

a) transportmedel som inte har karaktären av apparatur för tillverkning eller för tjänstesektorn,

b) alla typer av livsmedel eller foder,

c) bränsle och råmateriallager eller färdiga produkter eller halvfabrikat,

d) boskap i återförsäljares besittning.

Artikel 28

Förutom i särskilda fall då omständigheterna så motiverar skall den skattebefrielse som avses i artikel 24 beviljas enbart för kapitalvaror och annan utrustning som importerats inom tolv månader från den dag då företaget upphörde med sin verksamhet i det land varifrån företaget flyttade.

AVDELNING V INFÖRSEL AV VISSA JORDBRUKSPRODUKTER OCH VAROR AVSEDDA FÖR ANVÄNDNING INOM JORDBRUKET

Kapitel 1 Varor förvärvade av jordbrukare inom gemenskapen på egendomar i en annan stat än införselstaten

Artikel 29

1. Med förbehåll för vad som sägs i artikel 30 och 31 skall jordbruksprodukter, produkter av boskapsuppfödning, produkter av biskötsel, trädgårdsprodukter och skogsbruksprodukter från ägor som ligger i ett land gränsande till införselmedlemsstatens territorium och brukas av jordbruksproducenter som har sin huvudsakliga verksamhet i denna medlemsstat och intill landet i fråga, befrias från skatt vid införseln.

2. För att omfattas av punkt 1 skall produkter av boskapsuppfödning komma från djur som har fötts upp, förvärvats eller införts i enlighet med de allmänna skatteregler som tillämpas i införselmedlemsstaten.

3. Rashästar som är högst sex månader gamla och är födda utanför införselmedlemsstaten av ett djur som har betäckts i den staten och tillfälligt utförts för att föda, skall vid införseln vara skattebefriade.

Artikel 30

Skattebefrielsen skall vara begränsad till varor som inte har undergått någon annan behandling än den som normalt följer på skörd eller produktion.

Artikel 31

Skattebefrielse skall beviljas enbart för varor som importeras av jordbruksproducenten eller för dennes räkning.

Artikel 32

Detta kapitel skall i tillämpliga delar gälla fiskeprodukter och produkter av fiskodlingsverksamhet som bedrivs i de sjöar och vattendrag som gränsar till införselmedlemsstaten av fiskare som är etablerade i den medlemsstaten, samt produkter från jaktverksamhet som bedrivs på sådana sjöar eller vattendrag av jägare etablerade i den medlemsstaten.

Kapitel II Utsäde, gödningsmedel och varor för bearbetning av jord och grödor

Artikel 33

Med förbehåll för vad som sägs i artikel 34 skall skattebefrielse vid införseln medges utsäde, gödningsmedel och varor för bearbetning av jord och grödor, avsedda för användning på ägor som är belägna i en medlemsstat gränsande till ett land utanför gemenskapen eller till en annan medlemsstat och som brukas av jordbruksproducenter som har sin huvudsakliga verksamhet i nämnda land utanför gemenskapen eller i den till införselmedlemsstatens territorium gränsande medlemsstaten.

Artikel 34

1. Skattebefrielsen skall begränsas till de kvantiteter utsäde, gödningsmedel eller andra varor som krävs för att bruka ägorna.

2. Den skall bara beviljas för utsäde, gödningsmedel eller andra produkter som införs direkt till införselmedlemsstaten av jordbruksproducenten eller för dennes räkning.

3. En medlemsstat får ställa som villkor för skattebefrielsen att den beviljas ömsesidigt.

AVDELNING VI INFÖRSEL AV SUBSTANSER FÖR MEDICINSK BEHANDLING, MEDICIN, LABORATORIEDJUR OCH BIOLOGISKA ELLER KEMISKA ÄMNEN

Kapitel I Laboratoriedjur och biologiska eller kemiska ämnen avsedda för forskning

Artikel 35

1. Följande skall skattebefrias vid införsel:

a) Djur som har undergått särskild behandling och utan vederlag skickas för laboratorieanvändning.

b) Biologiska eller kemiska ämnen

- som införs utan vederlag från en annan medlemsstats territorium, eller

- som införs från länder utanför gemenskapen i enlighet med de begränsningar och villkor som fastställs i artikel 60.1 b i rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättandet av ett gemenskapssystem för befrielse från tullavgifter().

2. Den skattebefrielse som avses i punkt 1 skall begränsas till djur och biologiska eller kemiska ämnen som är avsedda för

- offentliga eller allmännyttiga institutioner främst verksamma med utbildning eller vetenskaplig forskning, inklusive de avdelningar inom offentliga eller allmännyttiga institutioner som främst är verksamma med utbildning eller vetenskaplig forskning, eller

- privata eller allmännyttiga institutioner som främst är verksamma med utbildning eller vetenskaplig forskning och som av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har fått rätt att ta emot sådana skattebefriade artiklar.

Kapitel II Substanser för medicinsk behandling, härrörande från människa, samt reagenser för blodgruppering och typbestämning av vävnader

Artikel 36

1. Utan att det påverkar den skattebefrielse som föreskrivs i artikel 14.1 a i direktiv 77/388/EEG och om inte annat sägs i artikel 37, skall följande varor undantas:

a) Substanser för medicinsk behandling härrörande från människa.

b) Reagenser för blodgruppering.

c) Reagenser för typbestämning av vävnader.

2. I punkt 1 används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

- substanser för medicinsk behandling härrörande från människa: blod från människa och därur framställda produkter (helblod, torkad blodplasma, albumin och fixerade lösningar av plasmaprotein, immunglobulin och fibrinogen),

- reagenser för blodgruppering: reagenser, som härrör från människa, djur, växter eller annat, använt för blodgruppsbestämning och för att upptäcka blodinkompatibilitet,

- reagenser för typbestämning av vävnader: reagenser, som härrör från människa, djur, växter eller annat, använt för att typbestämma mänskliga vävnader.

Artikel 37

Skattefriheten skall begränsas till varor som

a) är avsedda för institutioner eller laboratorier som har godkänts av behöriga myndigheter och enbart för användning i icke-kommersiella medicinska eller vetenskapliga syften,

b) åtföljs av ett intyg om överensstämmelse utfärdat av ett vederbörligen bemyndigat organ i det land varifrån varan sändes,

c) förvaras i behållare med en särskild etikett som identifierar dem.

Artikel 38

Skattefriheten skall innefatta den särskilda förpackning som är nödvändig för transporten av terapeutiska ämnen av mänskligt ursprung eller reagens för blodgruppering och typbestämning av vävnader, och även alla lösningsmedel och tillbehör som krävs för deras användning och som kan ingå i försändelserna.

Kapitel III Läkemedel som används vid internationella sport- och idrottsevenemang

Artikel 39

Läkemedel för människor eller djur som används av människor eller djur som deltar i internationella sport- eller idrottsevenemang skall, inom de gränser som är nödvändiga för att tillgodose vederbörandes behov under vistelsen i införselmedlemsstaten, vara skattefria vid införseln.

AVDELNING VII VAROR FÖR VÄLGÖRENHETSORGANISATIONER ELLER FILANTROPISKA ORGANISATIONER

Artikel 40

En medlemsstat får begränsa mängden eller värdet av de varor som avses i artikel 41 55 för att komma till rätta med missbruk och för att stävja betydande snedvridning av konkurrensen.

Kapitel 1 Varor som importeras för allmänna ändamål

Artikel 41

1. Om inte annat sägs i artikel 42 44 skall följande varor vara skattebefriade vid införseln:

a) Väsentliga förnödenheter som statliga organisationer eller andra av behöriga myndigheter godkända välgörenhetsorganisationer eller filantropiska organisationer utan kostnad förvärvat och inför för att dela ut gratis till behövande.

b) Varor av alla slag som av en person eller organisation som är etablerad i ett annat land än införselmedlemsstaten utan något kommersiellt syfte hos avsändaren sänds gratis till av behöriga myndigheter godkända välgörenhetsorganisationer eller filantropiska organisationer för att enbart användas vid insamling av pengar vid enstaka välgörenhetsevenemang till förmån för behövande.

c) Utrustning och kontorsmateriel som av en person eller organisation som är etablerad i ett annat land än införselmedlemsstaten utan något kommersiellt syfte hos avsändaren sänds gratis till statliga organisationer eller andra av behöriga myndigheter godkända välgörenhetsorganisationer eller filantropiska organisationer för att enbart användas i deras verksamhet eller för deras välgörenhetssyften eller filantropiska syften.

2. I punkt 1 a avses med väsentliga förnödenheter de varor som behövs för att uppfylla människors omedelbara behov, t.ex. mat, medicin, kläder och sängkläder.

Artikel 42

Skattebefrielse skall inte beviljas för

a) alkoholhaltiga varor,

b) tobak eller tobaksvaror,

c) kaffe och te,

d) andra motorfordon än ambulanser.

Artikel 43

Skattebefrielse skall endast beviljas organisationer vars redovisningsförfaranden gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att övervaka deras verksamhet, och som medger all den säkerhet som anses nödvändig.

Artikel 44

1. De i artikel 41 angivna varorna får inte av den organisation som är berättigad till befrielse lånas ut, hyras ut eller överlåtas, mot eller utan vederlag, för andra ändamål än dem som bestäms i artikel 41.1 a och 41.1 b, såvida inte de behöriga myndigheterna i förväg har underrättats om detta.

2. Om varor och utrustning lånas ut, hyrs ut eller överlåts till en organisation som själv har rätt att åtnjuta befrielse enligt artiklarna 41 och 43, skall befrielsen alltjämt gälla, förutsatt att mottagaren använder varorna och utrustningen för ändamål som ger rätt till befrielse.

I annat fall skall före utlåningen, uthyrningen eller överlåtelsen mervärdeskatt erläggas enligt den skattesats som var tillämplig dagen för utlåningen, uthyrningen eller överlåtelsen, och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

Artikel 45

1. Organisationer som avses i artikel 41 och som upphör att uppfylla de villkor som ger rätt till skattebefrielse eller som har för avsikt att använda varor och utrustning som vid införseln var skattebefriade för andra ändamål än dem som fastställs i den artikeln, skall underrätta de behöriga myndigheterna om detta.

2. Varor som kvarstår i ägo hos organisationer som upphör att uppfylla de villkor som ger rätt till skattebefrielse skall beläggas med vederbörlig importmervärdeskatt enligt den skattesats som var tillämplig den dag då förutsättningarna upphörde att vara uppfyllda och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

3. Varor som av den organisation som åtnjuter skattebefrielse används för andra ändamål än dem som fastställs i artikel 41 skall beläggas med vederbörlig mervärdeskatt enligt den skattesats som var tillämplig den dag då de började användas på annat sätt och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

Kapitel II Varor som importeras för handikappade personer

Artikel 46

1. Varor som är särskilt konstruerade för att bereda möjlighet till utbildning eller sysselsättning eller ge socialt stöd åt synskadade eller andra fysiskt eller mentalt handikappade personer skall vara skattebefriade vid införseln om de

a) importeras av institutioner eller organisationer som huvudsakligen ägnar sig åt att ge utbildning eller hjälp till handikappade och är bemyndigade av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att erhålla sådana varor med skattebefrielse, och

b) har skänkts till sådana institutioner eller organisationer utan vederlag och utan kommersiellt syfte hos givaren.

2. Skattebefrielse skall gälla för särskilda reservdelar, komponenter eller tillbehör uttryckligen avsedda för varorna i fråga samt för de verktyg som skall användas för underhåll, kontroll, kalibrering och reparation av varorna, förutsatt att dessa reservdelar, komponenter eller tillbehör importeras samtidigt som varorna eller, om de importeras senare, att det kan konstateras att de är avsedda för varor som tidigare var skattebefriade vid införseln eller som skulle ha varit berättigade till sådan befrielse vid den tidpunkt då införsel begärs för reservdelarna, komponenterna eller tillbehören och verktygen i fråga.

3. Varor som skattebefrias vid införseln får inte användas för andra ändamål än att ge utbildning, sysselsättning eller socialt stöd åt synskadade eller andra handikappade personer.

Artikel 47

1. Varor som skattebefrias vid införseln får utan att mervärdeskatt betalas för importen lånas ut, hyras ut eller överlåtas, mot eller utan vederlag, av de mottagande institutionerna eller organisationerna till de personer som avses i artikel 46 och som de arbetar för om det sker utan vinstintresse.

2. Utlåning, uthyrning eller överlåtelse får inte ske under andra förutsättningar än dem som anges i punkt 1, om inte de behöriga myndigheterna först har underrättats.

Om en vara lånas ut, hyrs ut eller överlåts till en institution eller organisation som själv har rätt att åtnjuta denna skattebefrielse, skall befrielsen alltjämt gälla, förutsatt att mottagaren använder varan för ändamål som ger rätt till befrielse.

I annat fall skall före utlåningen, uthyrningen eller överlåtelsen mervärdeskatt betalas enligt den skattesats som var tillämplig på dagen för utlåningen, uthyrningen eller överlåtelsen och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

Artikel 48

1. Institutioner eller organisationer som avses i artikel 46 vilka upphör att uppfylla de förutsättningar som ger rätt till skattebefrielse, eller som avser att använda varor som skattebefriades vid införsel för andra ändamål än dem som fastställs i den artikeln, skall underrätta de behöriga myndigheterna om detta.

2. Varor som förblir i ägo hos institutioner eller organisationer, vilka upphör att uppfylla de förutsättningar som ger rätt till skattebefrielse, skall beläggas med mervärdeskatt enligt den skattesats som var tillämplig den dag då förutsättningarna upphörde att vara uppfyllda, och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

3. Varor som av de institutioner eller organisationer vilka åtnjuter skattebefrielse används för andra ändamål än dem som anges i artikel 46, skall beläggas med mervärdeskatt enligt den skattesats som var tillämplig den dag då förutsättningarna upphörde att vara uppfyllda, och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

Kapitel III Varor som införts till förmån för katastrofoffer

Artikel 49

1. Om inte annat sägs i artikel 50 55 skall varor som införs av statliga organisationer eller andra välgörenhetsorganisationer eller filantropiska organisationer, godkända av behöriga myndigheter, vara skattebefriade vid införseln om de är avsedda att

a) gratis delas ut till offer för katastrofer som drabbar territorier i en eller flera medlemsstater, eller

b) gratis ställas till förfogande för offren för sådana katastrofer samtidigt som de förblir respektive organisationers egendom.

2. Även varor som importeras av katastrofhjälpsorgan för att tillgodose deras behov under deras hjälpinsatser skall vid införseln åtnjuta den skattebefrielse som avses i punkt 1 och på samma villkor.

Artikel 50

Skattebefrielse skall inte medges för material och utrustning avsedd för återuppbyggnad av katastrofområden.

Artikel 51

Beviljandet av skattebefrielse kräver beslut av kommissionen på begäran av den eller de medlemsstater som berörs i enlighet med ett katastrofförfarande som innefattar samråd med de andra medlemsstaterna. Beslutet skall vid behov ange befrielsens räckvidd och förutsättningar.

I avvaktan på kommissionens beslut får medlemsstater som har drabbats av en katastrof medge anstånd med betalningen av den mervärdeskatt som kan läggas på varor som införs för de ändamål som anges i artikel 49, förutsatt att den importerande organisationen åtar sig att betala denna skatt om befrielse inte beviljas.

Artikel 52

Skattebefrielse skall enbart beviljas organisationer vars redovisningsförfarande gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att övervaka deras verksamhet och som medger den säkerhet som anses nödvändig.

Artikel 53

1. De organisationer som åtnjuter skattebefrielse får endast under de förutsättningar som fastställs i artikel 49.1 låna ut, hyra ut eller överlåta, mot eller utan vederlag, de varor som avses i den artikeln utan att dessförinnan underrätta de behöriga myndigheterna om detta.

2. Om varor lånas ut, hyrs ut eller överlåts till en organisation som själv har rätt att åtnjuta befrielse enligt artikel 49, skall befrielsen alltjämt gälla, förutsatt att mottagaren använder varan för ändamål som ger rätt till befrielse.

I annat fall skall före utlåningen, uthyrningen eller överlåtelsen mervärdeskatt betalas enligt den skattesats som var tillämplig på dagen för utlåningen, uthyrningen eller överlåtelsen och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

Artikel 54

1. När de varor som avses i artikel 49.1 b inte längre används av katastrofoffer får de inte lånas ut, hyras ut eller överlåtas, mot eller utan vederlag, såvida inte de behöriga myndigheterna underrättas i förväg.

2. Om varor lånas ut, hyrs ut eller överlåts till en organisation som själv har rätt att åtnjuta befrielse enligt artikel 49 eller, i tillämpliga fall, till en organisation som har rätt att åtnjuta befrielse enligt artikel 41.1 a, skall befrielsen alltjämt gälla, förutsatt att mottagaren använder varan för ändamål som ger rätt till befrielse.

I annat fall skall före utlåningen, uthyrningen eller överlåtelsen mervärdeskatt betalas enligt den skattesats som var tillämplig på dagen för utlåningen, uthyrningen eller överlåtelsen och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

Artikel 55

1. Organisationer som avses i artikel 49 och som upphör att uppfylla de förutsättningar som ger rätt till skattebefrielse eller som har för avsikt att använda varor som vid införseln var skattebefriade för andra ändamål än dem som fastställs i den artikeln, skall underrätta de behöriga myndigheterna om detta.

2. Om en organisation upphör att uppfylla de förutsättningar som ger rätt till skattebefrielse men i sin ägo behåller varor som vid införseln var skattebefriade och dessa varor överlåts till en organisation som själv är berättigad att åtnjuta befrielse enligt detta kapitel eller, i tillämpliga fall, till en organisation som har rätt att åtnjuta befrielse enligt artikel 41, skall befrielsen alltjämt gälla, förutsatt att organisationen använder varorna i fråga för ändamål som ger rätt till sådan befrielse. I annat fall skall varorna beläggas med importmervärdeskatt enligt den skattesats som var tillämplig den dag då förutsättningarna upphörde att vara uppfyllda och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

3. Varor som av den organisation som åtnjuter skattebefrielse används för andra ändamål än dem som fastställs i detta kapitel skall beläggas med mervärdeskatt enligt den skattesats som var tillämplig den dagen då förutsättningarna upphörde att vara uppfyllda och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

AVDELNING VIII INFÖRSEL MED ANKNYTNING TILL VISSA INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER

Kapitel I Hedersutmärkelser i form av ordnar eller belöningar

Artikel 56

Förutsatt att nöjaktigt bevis företes inför de behöriga myndigheterna av berörda personer, och förutsatt att den berörda verksamheten inte på något sätt är av kommersiell art, skall skattebefrielse beviljas för

a) ordnar som regeringen i ett annat land än införselmedlemsstaten tilldelar personer vars normala bosättningsort är belägen i den senare staten,

b) pokaler, medaljer och liknande föremål av väsentligen symbolisk art som vid ett särskilt tillfälle i ett annat land än införselmedlemsstaten överlämnats till personer med hemvist i den senare staten som en hyllning av mottagarnas verksamhet inom vissa områden såsom konst, vetenskap, sport eller offentlig tjänst eller som ett erkännande av förtjänst och som införs av mottagarna själva,

c) pokaler, medaljer och liknande föremål av väsentligen symbolisk art som utan vederlag skänks av myndigheter eller personer etablerade i ett annat land än införselmedlemsstaten i avsikt att överlämnas på den senare statens territorium för samma ändamål som avses i punkt b.

Kapitel II Gåvor som erhålls inom ramen för internationella förbindelser

Artikel 57

Utan att det påverkar tillämpliga bestämmelser om internationella resor och om inte annat sägs i artikel 58 59, skall skattebefrielse beviljas för varor som

a) införs av personer som har avlagt officiellt besök i ett annat land än det där de normalt är bosatta och som vid detta tillfälle har erhållit varorna som gåvor av de myndigheter som står för värdskapet,

b) införs av personer som avlägger officiellt besök i införselmedlemsstaten och som avser att vid detta tillfälle ge varorna som gåva till de myndigheter som står för värdskapet,

c) officiella myndigheter, offentliga sammanslutningar eller allmännyttiga föreningar i ett annat land än införselmedlemsstaten som tecken på vänskap eller välvilja sänder som gåva till officiella myndigheter, offentliga sammanslutningar eller allmännyttiga föreningar i införselmedlemsstaten, när mottagaren har vederbörande myndigheters godkännande att ta emot en sådan gåva skattefritt.

Artikel 58

Skattebefrielse skall inte beviljas för alkoholhaltiga varor, tobak eller tobaksvaror.

Artikel 59

Skattebefrielse skall endast beviljas

- om de föremål som är avsedda som gåvor skänks vid enstaka tillfällen,

- om de inte genom sin art, värde eller mängd avspeglar något kommersiellt intresse,

- om de inte används i kommersiellt syfte.

Kapitel III Varor som skall användas av monarker eller statsöverhuvuden

Artikel 60

Inom de gränser och under de förutsättningar som fastställs av de behöriga myndigheterna skall befrielse från skatt beviljas med avseende på

a) gåvor till regerande monarker och till statsöverhuvuden,

b) varor som skall användas eller förbrukas av regerande monarker och av statsöverhuvuden i en annan stat, eller av personer som officiellt representerar dem, under deras officiella vistelse i införselmedlemsstaten. Medlemsstaten får dock ställa krav på motsvarande behandling som villkor för befrielsen.

Bestämmelserna i föregående stycke är också tillämpliga på personer som åtnjuter privilegier på internationellt plan likvärdiga dem som åtnjuts av regerande monarker eller av statsöverhuvuden.

AVDELNING IX IMPORT AV VAROR FÖR FRÄMJANDET AV HANDEL

Kapitel I Varuprov av ringa värde

Artikel 61

1. Med förbehåll för vad som sägs i artikel 65.1 a skall varuprov av ringa värde och som endast kan användas för att söka få beställning på varor av det slag som de representerar, vara skattebefriade vid införseln.

2. De behöriga myndigheterna får kräva att vissa varor, för att vara berättigade till skattebefrielse vid införseln, måste göras varaktigt obrukbara genom att rivas sönder, perforeras eller tydligt och outplånligt märkas, eller genom någon annan process, förutsatt att åtgärden inte förstör deras egenskap av prov.

3. I punkt 1 avses med varuprov varje artikel som representerar ett varuslag och vars presentationssätt och kvantitet när det gäller varor av det slaget eller den kvaliteten utesluter dess användning för något annat ändamål än att erhålla beställningar.

Kapitel II Trycksaker och reklammaterial

Artikel 62

Om inte annat sägs i artikel 63 skall tryckt reklammaterial såsom kataloger, prislistor, bruksanvisningar och broschyrer vara skattebefriade vid införseln förutsatt att de hänför sig till

a) varor som bjuds ut till försäljning eller uthyrning, eller

b) transporttjänster, kommersiella försäkringstjänster eller banktjänster som erbjuds

av en person som är etablerad utanför införselmedlemsstaten.

Artikel 63

Den skattebefrielse som avses i artikel 62 skall vara begränsad till tryckt reklam som uppfyller följande villkor:

a) Trycksakerna måste tydligt visa namnet på det företag som tillverkar, säljer eller hyr ut varorna eller som erbjuder de tjänster som de avser.

b) Ingen sändning får innehålla mer än ett dokument eller ett enda exemplar av varje dokument, om den utgörs av flera dokument. Sändningar som utgörs av flera exemplar av samma dokument får dock beviljas befrielse, förutsatt att deras sammanlagda bruttovikt inte överstiger ett kilogram.

c) Trycksaker får inte vara föremål för gruppförsändelser från samma avsändare eller till samma adressat.

Artikel 64

Skattefrihet skall även gälla för varor för reklamändamål vilka saknar eget kommersiellt värde, som utan vederlag sänds av leverantörer till kunderna, och som inte kan användas för annat ändamål.

Kapitel III Varor som används eller förbrukas på en mässa eller liknande evenemang

Artikel 65

1. Om inte annat sägs i artikel 66 69 skall följande varor vara skattebefriade vid införseln:

a) Små, representativa varuprover avsedda för en mässa eller liknande evenemang.

b) Varor som införs enbart för att demonstreras eller för att demonstrera maskiner och apparater som ställs ut på en mässa eller liknande evenemang.

c) Diverse materiel av ringa värde, såsom färg, fernissa och tapeter, som skall användas för uppförande, utrustning eller utsmyckning av tillfälliga stånd vid en mässa eller liknande evenemang och som inte kan återanvändas.

d) Trycksaker, kataloger, prospekt, prislistor, reklamaffischer, kalendrar - illustrerade eller ej -, oinramade fotografier och andra artiklar som utan vederlag tillhandahålls för att göra reklam för varor som visas upp på en mässa eller liknande evenemang.

2. I punkt 1 avses med mässa eller liknande evenemang

a) utställningar, mässor, uppvisningar och liknande evenemang som har att göra med handel, näring, jordbruk eller hantverk,

b) utställningar och evenemang som ordnas främst i välgörenhetssyfte,

c) utställningar och evenemang som ordnas främst i vetenskapligt, tekniskt, hantverksmässigt, konstnärligt, utbildnings- eller kulturellt syfte eller i sportsligt eller idrottsligt syfte, av religiösa skäl eller av skäl som hänger samman med religionsutövning, fackföreningsverksamhet eller turism, eller för att främja internationellt samförstånd,

d) möten med representanter för internationella organisationer eller sammanslutningar,

e) officiella ceremonier och sammankomster eller minnesceremonier och minnessammankomster,

men inte utställningar som arrangeras för privata ändamål i kommersiella lokaler för försäljning av varor.

Artikel 66

Den skattebefrielse som avses i artikel 65.1 a skall vara begränsad till varuprov som

a) införs som sådana utan vederlag eller framställs vid utställningen av varor importerade en gros,

b) enbart delas ut utan vederlag till besökande vid utställningen att användas eller förbrukas av dem de har skänkts till,

c) kan konstateras vara reklamprov med lågt styckevärde,

d) inte med lätthet kan saluföras och, i tillämpliga fall, är förpackade på ett sådant sätt att kvantiteten av varan i fråga är mindre än den minsta kvantitet av samma vara som försäljs på marknaden,

e) när det gäller matvaror och drycker som inte är förpackade enligt punkt d, förbrukas på platsen vid utställningen,

f) i fråga om sammanlagt värde och sammanlagd mängd är anpassade till utställningens art, antalet besökande och omfattningen av utställarens deltagande.

Artikel 67

Den skattebefrielse som avses i artikel 65.1 b skall vara begränsad till varor som

a) förbrukas eller förstörs vid utställningen, och

b) i fråga om sammanlagt värde och sammanlagd mängd är anpassade till utställningens art, antalet besökande och omfattningen av utställarens deltagande.

Artikel 68

Den skattebefrielse som avses i artikel 65.1 d skall vara begränsad till trycksaker och artiklar för reklamändamål som

a) enbart är avsedda att utan vederlag delas ut till besökarna på den plats där utställningen äger rum,

b) i fråga om sammanlagt värde och sammanlagd mängd är anpassade till utställningens art, antalet besökande och omfattningen av utställarens deltagande.

Artikel 69

Den skattebefrielse som avses i artikel 65.1 a och b skall inte medges för

a) alkoholhaltiga varor,

b) tobak eller tobaksvaror,

c) bränsle, vare sig det är fast, flytande eller gasformigt.

AVDELNING X VAROR SOM INFÖRS FÖR UNDERSÖKNING, ANALYS ELLER PROVNING

Artikel 70

Om inte annat sägs i artikel 71 76 skall varor som är avsedda att genomgå undersökning, analys eller provning för att utröna deras sammansättning, kvalitet eller andra tekniska egenskaper i informationssyfte eller för industriella eller kommersiella forskningsändamål vara skattebefriade vid införseln.

Artikel 71

Med förbehåll för vad som sägs i artikel 74 skall den skattebefrielse som avses i artikel 70 beviljas enbart under förutsättning att de varor som skall undersökas, analyseras eller provas fullständigt förbrukas eller förstörs under loppet av undersökningen, analysen eller provningen.

Artikel 72

Skattebefrielse skall inte beviljas för varor som används vid undersökning, analys eller provning som i sig utgör säljfrämjande verksamhet.

Artikel 73

Skattebefrielse skall beviljas enbart för de kvantiteter varor som är absolut nödvändiga för de ändamål för vilka de införs. Dessa kvantiteter skall i varje enskilt fall bestämmas av de behöriga myndigheterna med hänsyn till det uppgivna ändamålet.

Artikel 74

1. Det undantag som avses i artikel 70 skall omfatta varor som inte helt och hållet förbrukas eller förstörs vid undersökning, analys eller provning, förutsatt att återstående varor med behöriga myndigheters medgivande och under deras tillsyn

- fullständigt förstörs eller görs kommersiellt värdelösa vid avslutningen av undersökningen, analysen eller provningen, eller

- överlämnas kostnadsfritt till staten, såvida detta är möjligt enligt nationell lag, eller

- förs ut ur införselmedlemsstatens territorium när detta visats vara motiverat.

2. I punkt 1 avses med "återstående varor" varor som blir resultatet av undersökningarna, analyserna eller provningarna, eller varor som faktiskt inte kommit till användning.

Artikel 75

Med förbehåll för artikel 74.1 skall varor som återstår vid slutet av de undersökningar, analyser eller provningar som avses i artikel 70 beläggas med mervärdeskatt enligt den skattesats som var tillämplig den dag då undersökningarna, analyserna eller provningarna avslutades och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

Intressenten får dock med de behöriga myndigheternas medgivande och tillsyn omvandla de återstående varorna till avfall eller skrot. I så fall skall skatten vara den som gällde för sådant avfall eller skrot vid tiden för omvandlingen.

Artikel 76

Den tidsfrist inom vilken undersökningarna, analyserna eller provningarna måste utföras liksom de administrativa formaliteter som skall uppfyllas för att se till att varorna används för de avsedda ändamålen skall bestämmas av de behöriga myndigheterna.

AVDELNING XI DIVERSE SKATTEBEFRIELSER

Kapitel I Varusändningar till organisationer som skyddar upphovsrätt eller industriella och kommersiella rättigheter och patenträttigheter

Artikel 77

Skattebefrielse vid införsel skall gälla för varumärken, mönster eller formgivningar och tillhörande dokumentation såväl som ansökningar om patent på uppfinningar eller liknande, avsedda att överlämnas till de organ som är behöriga att handha skyddet av upphovsrätt, industriella eller kommersiella rättigheter eller patenträttigheter.

Kapitel II Turistinformation

Artikel 78

Följande varor skall vara skattebefriade vid införsel:

a) Dokumentation (foldrar, broschyrer, böcker, magasin, guideböcker, affischer, vare sig inramade eller ej, oinramade fotografier och fotografiska förstoringar, kartor, vare sig illustrerade eller ej, fönstertransparanger och illustrerade almanackor), avsedda att spridas utan vederlag och vars huvudsakliga syfte är att uppmuntra allmänheten att besöka främmande länder bl.a. för att bevista möten eller evenemang som gäller kultur, turism, sport, religion, handel eller yrkesutövning, förutsatt att innehållet inte till mer än 25 % utgörs av privat kommersiell annonsering och att det är uppenbart att dess allmänna syfte är att främja turism.

b) Utländska hotellistor och årsböcker publicerade av officiella turistbyråer eller under deras ledning, och tidtabeller för utländska transporttjänster, förutsatt att denna litteratur är avsedd att spridas utan vederlag och innehållet inte till mer än 25 % utgörs av privat kommersiell annonsering.

c) Handboksmaterial som tillhandahålls ackrediterade företrädare eller korrespondenter utnämnda av officiella nationella turistbyråer och som inte är avsett att utdelas, dvs. årsböcker, förteckningar över telefon- eller telexnummer, hotellförteckningar, utställningskataloger, hantverksprover av ringa värde och litteratur om museer, universitet, kurorter eller andra liknande inrättningar.

Kapitel III Diverse dokument och artiklar

Artikel 79

Följande varor skall vid införsel vara skattebefriade:

a) Dokument som skickas utan vederlag till medlemsstaternas myndigheter.

b) Publikationer från utländska regeringar och officiella internationella organ, avsedda för gratis utdelning.

c) Röstsedlar för val organiserade av organ etablerade i andra länder än införselmedlemsstaten.

d) Föremål som skall överlämnas som bevis eller i liknande syften till domstolar eller andra officiella organ i medlemsstaterna.

e) Namnteckningsprover och tryckta cirkulär som gäller namnteckningar som skickas som en del av normalt informationsutbyte mellan myndigheter eller bankinrättningar.

f) Officiella trycksaker som skickas till medlemsstaternas centralbanker.

g) Rapporter, verksamhetsberättelser, informationsskrivelser, prospekt, teckningsblanketter och andra dokument som har utformats av företag med huvudkontor utanför införselmedlemsstaten och skickas till dem som innehar eller har tecknat värdepapper som utges av dessa företag.

h) Inspelade medier, hålkort, ljudinspelningar, mikrofilm osv. som används för överföring av information som skickas utan vederlag till adressaten, såvida inte skattebefrielsen ger upphov till missbruk eller till betydande snedvridning av konkurrensen.

i) Akter, arkiv, tryckta blanketter och andra dokument som skall användas vid internationella möten, konferenser eller kongresser och rapporter från sådana sammankomster.

j) Ritningar, konstruktionsritningar, tecknade mönster, beskrivningar och andra liknande dokument som har införts i avsikt att erhålla eller verkställa beställningar i ett annat land än införselmedlemsstaten eller i avsikt att delta i en tävling som hålls i den sistnämnda staten.

k) Dokument som skall användas vid undersökningar som utförs i införselmedlemsstaten av institutioner som är etablerade i ett annat land.

l) Tryckta blanketter som skall användas som officiella dokument vid förflyttning av fordon eller varor över gränserna inom ramen för internationella konventioner.

m) Tryckta blanketter, etiketter, biljetter och liknande dokument som skickas av transportföretag eller av företag inom hotellbranschen belägna i ett annat land än införselmedlemsstaten till reseföretag som är etablerade i den sistnämnda staten.

n) Tryckta blanketter och biljetter, fraktsedlar, passagerarlistor och andra kommersiella dokument eller kontorsdokument som har använts.

o) Officiella trycksaker från nationella eller internationella myndigheter och trycksaker i överensstämmelse med internationella standarder som skickas av sammanslutningar i andra länder än införselmedlemsstaten till motsvarande sammanslutningar i den sistnämnda staten för utdelning.

p) Fotografier, diabilder och klichéer till fotografier, med eller utan tillhörande text, som skickas till nyhetsbyråer eller utgivare av tidningar eller tidskrifter.

q) Artiklar som förtecknas i bilagan till detta direktiv och som tillverkas av Förenta nationerna eller någon av dess fackorgan, oavsett för vilket ändamål de är avsedda.

r) Samlarobjekt och konstverk av utbildningsinriktad, vetenskaplig eller kulturell art som inte är avsedda för försäljning och som importeras av museer, gallerier och andra institutioner som har godkänts av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna för skattefri införsel av sådana varor. Befrielsen medges endast under förutsättning att artiklarna införs utan vederlag eller, om det sker mot betalning, att de inte tillhandahålls av någon skattskyldig person.

Kapitel IV Material för lastning och skydd av varor under transport

Artikel 80

De olika material såsom rep, halm, tyg, papper och papp, trä och plast som används för lastning och skydd - inklusive värmeskydd - av varor under transporten till en medlemsstats territorium skall vara skattebefriade vid införsel, förutsatt att

a) de i normala fall inte kan återanvändas, och

b) det vederlag som erläggs för dem utgör en del av beskattningsunderlaget sådant det definieras i artikel 11 i direktiv 77/388/EEG.

Kapitel V Strö och foder för djur under transport

Artikel 81

Alla typer av strö och foder som förs ombord för att användas under resan på det transportmedel som används för att transportera djur till en medlemsstats territorium skall vid införsel vara skattebefriade.

Kapitel VI Bränsle och smörjmedel i landgående motorfordon

Artikel 82

1. Om inte annat sägs i artikel 83 85 skall följande varor vara skattebefriade vid införsel:

a) Bränsle som finns i standardtankarna i privata och kommersiella motorfordon och motorcyklar.

b) Bränsle som finns i reservdunkar i privata motorfordon och på motorcyklar, dock högst 10 liter per fordon, med förbehåll för nationella bestämmelser om innehav och transport av bränsle.

2. I punkt 1 används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) kommersiella motorfordon: motordrivna vägfordon som genom sin konstruktionstyp och sin utrustning är utformade för och ägnade att mot eller utan betalning transportera

- mer än nio personer inräknat föraren,

- varor,

liksom varje vägfordon för annat särskilt ändamål än egentlig transport.

b) privata motorfordon: motorfordon som inte omfattas av definitionen i a.

c) standardtankar: tankar som av tillverkaren är fast monterade i alla motorfordon av samma typ som fordonet i fråga och vars fasta installation gör det möjligt att använda bränslet direkt, både för framdrivning och i tillämpliga fall för drift av kylsystem.

Gastankar som är installerade i motorfordon och avsedda för direktanvändning av gas som bränsle skall också anses vara standardtankar.

Artikel 83

Medlemsstaterna kan begränsa skattebefrielsen för bränsle i standardtankarna på kommersiella motorfordon till 200 liter per fordon och resa.

Artikel 84

Medlemsstaterna kan begränsa den mängd bränsle som vid införseln är skattebefriad när det gäller

a) kommersiella motorfordon som används för internationella transporter

- från tredjeländer till deras gränszon som sträcker sig högst 25 km fågelvägen in i landet,

- från en annan medlemsstat till dess gränszon som sträcker sig högst 15 km fågelvägen in i landet,

om transporten utförs av personer bosatta i denna zon,

b) privata motorfordon som tillhör personer som är bosatta i gränszonen intill ett tredje land upp till ett avstånd om högst 15 km fågelvägen.

Artikel 85

Bränsle som vid införseln är skattebefriat får inte användas i något annat fordon än det som det infördes i och inte heller flyttas från det fordonet och lagras, utom vid nödvändiga reparationer, eller överlåtas mot eller utan vederlag av den person som beviljades befrielsen.

Överträdelse av föregående stycke skall leda till påförande av mervärdeskatt för varorna i fråga enligt den skattesats som var tillämplig den dag då överträdelsen skedde och på grundval av det varuslag och värde som den dagen fastställdes eller godtogs av de behöriga myndigheterna.

Artikel 86

Den skattebefrielse som avses i artikel 82 skall också tillämpas på smörjmedel i motorfordon som krävs för deras normala drift under resan i fråga.

Kapitel VII Varor för uppförande, underhåll eller utsmyckning av minnesmärken eller krigskyrkogårdar

Artikel 87

Befrielse från skatt skall beviljas för varor som importeras av organisationer som har de behöriga myndigheternas tillstånd för ändamålet, om varorna skall användas vid uppförande, underhåll eller utsmyckning av begravningsplatser och gravar för och minnesmärken över krigsoffer från ett annat land än införselmedlemsstaten, som är begravda i den senare staten.

Kapitel VIII Kistor, gravurnor och gravutsmyckningar

Artikel 88

Följande skall vid införsel vara skattebefriade:

a) Kistor innehållande avlidna personers kvarlevor och urnor innehållande aska efter avlidna personer, därtill de blommor, begravningskransar och andra utsmyckningsföremål som normalt åtföljer dem.

b) Blommor, kransar och andra utsmyckningsföremål som medförs av personer bosatta i en annan stat än införselmedlemsstaten, vilka bevistar en begravning eller kommer för att smycka gravar inom införselmedlemsstatens territorium, förutsatt att denna import inte genom vare sig art eller kvantitet avspeglar något kommersiellt syfte.

AVDELNING XII ALLMÄNNA OCH SLUTLIGA BESTÄMMELSER

Artikel 89

I de fall skattefrihet enligt detta direktiv är underkastat vissa villkor, skall den berörda personen inför de behöriga myndigheterna styrka att villkoren är uppfyllda.

Artikel 90

1. Motvärdet i nationell valuta av belopp uttryckta i ecu skall för tillämpningen av detta direktiv fastställas en gång om året. De kurser som skall tillämpas skall vara de som gällde första arbetsdagen i oktober, och de skall gälla från och med den 1 januari följande år.

2. Medlemsstaterna får avrunda de belopp i nationell valuta som erhålls vid omräkning av beloppen i ecu.

3. Medlemsstaterna får fortsätta att tillämpa de gränsbelopp för skattefrihet som var i kraft vid tiden för den årliga justering som bestäms i punkt 1, om omräkning av beloppen uttryckta i ecu, före den avrundning som anges i punkt 2, leder till en förändring som är mindre än 5 % av beloppet uttryckt i nationell valuta.

Artikel 91

Detta direktiv skall inte hindra medlemsstaterna från att fortsätta att bevilja

a) de privilegier och rättigheter som de har beviljat inom ramen för kulturella, vetenskapliga eller tekniska samarbetsavtal vilka de har slutit sinsemellan eller med tredje land,

b) de särskilda befrielser, motiverade av arten av gränstrafik, som de har beviljat i gränsavtal vilka de har slutit sinsemellan eller med länder utanför gemenskapen.

Artikel 92

Till dess att gemenskapsregler införs om skattefrihet vid införsel får medlemsstaterna behålla de befrielser som de medger

a) sjömän vid handelsflottan,

b) arbetare som återvänder till sitt land efter att på grund av sitt yrke ha varit bosatta utanför införselmedlemsstaten under minst sex månader.

Artikel 93

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv så att de träder i kraft från och med den 1 juli 1984.

2. Medlemsstaterna skall underätta kommissionen om de åtgärder som de vidtar för att sätta detta direktiv i kraft och i förekommande fall ange vilka åtgärder som de vidtar genom att endast hänvisa till identiska bestämmelser i förordning (EEG) nr 918/83.

Artikel 94

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 mars 1983.

På rådets vägnar

J. ERTL

Ordförande

() EGT nr C 171, 11.7.1980, s. 8.

() EGT nr C 50, 9.3.1981, s. 106.

() EGT nr C 300, 18.11.1980, s. 11.

() EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1.

() EGT nr L 105, 23.4.1983, s. 1.

BILAGA

>Plats för tabell>