23.2.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/65

—

Alltsedan inrättandet av Europeiska unionen har företagsbeskattningen tilldragit sig särskild uppmärksamhet som en viktig faktor för upprättandet av den inre marknaden, vilket Regionkommittén ser positivt på.

—

Kommittén anser att det faktum att företagen bara skulle ha att göra med en enda skattemyndighet när det gäller beräkningen av skattebasen, en myndighet som dessutom skulle vara behörig i alla frågor eller tvister i samband med denna skattebas, skulle utgöra en förenkling och en besparing i fråga om administrativa kostnader för företagen, som skulle ha endast en samtalspartner i arbetet med att fastställa skattebasen, och inte 27.

—

Regionkommittén vill att kommissionen ser över konsekvenserna av att skatteförluster kan överföras i ny räkning på obestämd tid, och även hur eventuella åtgärder kan sättas in för att motverka missbruk.

—

Utan att direkt vilja avfärda själva principen bakom direktivet anser kommittén dock att förslaget borde ses över mot bakgrund av behovet av (a) tillräckliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att genomföra en fullständig utvärdering av konsekvenserna för subsidiaritetsprincipen av denna typ av förslag med gränsöverskridande följder, (b) ytterligare information om samtliga effekter av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, samt (c) en analys av förslagets konsekvenser för de lokala och regionala myndigheterna.

Föredragande

Gusty GRAAS (LU–ALDE), ledamot av kommunfullmäktige i Bettembourg

Referensdokument

Förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

KOM(2011) 121 slutlig

1.

Alltsedan inrättandet av Europeiska unionen har företagsbeskattningen tilldragit sig särskild uppmärksamhet som en viktig faktor för upprättandet av den inre marknaden, vilket Regionkommittén ser positivt på.

2.

Kommittén anser att utvecklingen av den gränsöverskridande affärsverksamheten ofta hämmas av det stora antalet olika bestämmelser, särskilt i skattehänseende, något som i första hand utgör ett handikapp för små och medelstora företag och ett hinder för utvecklingen av inre marknaden.

3.

Kommittén vill också hänvisa till kommissionens meddelande om företagsbeskattning från 1990 (SEK(90) 601), som låg till grund för flera viktiga åtgärder i fråga om direkt beskattning, t.ex. fusionsdirektivet 90/434/EEG, moder/dotterbolagsdirektivet 90/435/EEG och skiljemannakonventionen 90/436/EEG. Ett årtionde senare kompletterades förteckningen över europeiska skatteåtgärder med direktivet om räntor och royalties, 2003/49/EG.

4.

Regionkommittén konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen sedan 2000-talet åter har börjat föra en mer ambitiös skattepolitik, och strävat efter att täcka samtliga företagsverksamheter på EU-nivå genom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Kommissionens ”nya” ambition på detta område har bekräftats i meddelanden från 2003 (KOM(2003) 726) och 2005 (KOM(2005) 702).

5.

ReK noterar att kommissionens uttalanden fick en mer konkret utformning i november 2004 genom inrättandet av en arbetsgrupp med uppdrag att studera införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

6.

Kommittén har tagit del av arbetsgruppens verksamhet, i synnerhet arbetsdokumentet om den tekniska ramen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB/WP/57). Det fungerar i stor utsträckning som teknisk grundval för förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas av den 16 mars 2011 (KOM(2011) 121 slutlig), som behandlas i detta yttrande.

7.

Kommittén anser att det faktum att företagen bara skulle ha att göra med en enda skattemyndighet när det gäller beräkningen av skattebasen, en myndighet som dessutom skulle vara behörig i alla frågor eller tvister i samband med denna skattebas, skulle utgöra en förenkling och en besparing i fråga om administrativa kostnader för företagen, som skulle ha endast en samtalspartner i arbetet med att fastställa skattebasen, och inte 27.

8.

Kommittén vill påpeka att idén om en enda kontaktpunkt (huvudskattemyndigheten) inte får leda till att koncernerna fritt kan välja sin skattemässiga hemvist såsom faktiskt är fallet för åtminstone koncerner med moderbolag i länder utanför EU.

9.

Regionkommittén noterar att kommissionen anser att en konsolidering av de skattepliktiga resultaten skulle lösa problemet med internprissättning och därmed innebära avsevärda besparingar i fråga om administrativa kostnader för företagen, eftersom inomeuropeiska överföringar inte längre skulle behöva behandlas i rapporter om internprissättning. Konsolideringen skulle också lösa frågan om gränsöverskridande förlustutjämning.

10.

ReK konstaterar att kommissionen uttryckligen anger att förslaget inte avser att ”påverka skatteinkomsterna”, och att ”en analys av effekterna på fördelningen av skattebaserna mellan EU:s medlemsstater har gjorts”. Den naturliga och logiska följden av en gemensam konsoliderad skattebas är emellertid en anpassning av bolagsskattesatserna.

11.

Kommittén påminner om att förslagets syfte är att upprätta gemensamma regler för att fastställa skattebasen för de företag som tillämpar systemet. När företagen ingår i en koncern skulle den gemensamma skattebasen dessutom fastställas på konsoliderad grund.

12.

Kommittén understryker att föreliggande förslag inte omfattar harmonisering av skattesatser och att medlemsstaterna kommer att tillämpa sina egna skattesatser på sin andel av skattebetalarnas skattebas. Man borde dock överväga att införa en minimiskattesats, som dock borde vara så måttlig att det fortfarande finns tillräckligt med utrymme för sund skattekonkurrens mellan medlemsstaterna.

13.

Direktivet ska tillämpas på företag som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning och som i) föreligger i en av de former som anges i förteckningen i bilaga I till direktivet och ii) omfattas av en av de bolagsskatter som förtecknas i bilaga II eller av en liknande skatt som införts i ett senare skede (företag med hemvist i EU). Direktivet ska dessutom tillämpas på företag som etablerats enligt ett tredjelands lagstiftning och som i) har en form som liknar en av de former som förtecknas i bilaga I (1) till direktivet och ii) omfattas av en av de bolagsskatter som förtecknas i bilaga II (företag utan hemvist i EU).

14.

ReK undrar om inte handelsbolag också borde omfattas av systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

15.

Kommittén konstaterar att företag med respektive utan hemvist i EU endast omfattas av bestämmelserna i förslaget om de väljer att tillämpa dem.

16.

När ett företag utövar sin verksamhet enligt det system som föreskrivs i föreliggande direktiv ska det upphöra att omfattas av nationella bolagsskatteregler när det gäller samtliga områden som regleras av detta direktiv.

17.

ReK konstaterar med tillfredsställelse att de avdragsgilla kostnaderna också omfattar kostnader för forskning och utveckling och för anskaffning av eget kapital eller upptagande av lån ”för rörelsens ändamål”. Kommittén motsätter sig ett omedelbart avdrag för kostnader med anknytning till hållbara ekonomiska tillgångar.

18.

ReK föreslår att återkommande kostnader för miljöskydd och insatser för minskade växthusgasutsläpp också bör vara avdragsgilla.

19.

Regionkommittén vill att kommissionen ser över konsekvenserna av att skatteförluster kan överföras i ny räkning på obestämd tid, och även hur eventuella åtgärder kan sättas in för att motverka missbruk.

20.

Kommittén vill påpeka att systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas endast inför särskilda regler för beräkningen av företagens skattebas, inte några redovisningsregler. Förslaget påverkar inte nationella regler för affärsredovisning.

21.

ReK anser att skapandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas borde åtföljas av gemensamma redovisningsregler om man vill uppnå målet om administrativ förenkling till fullo.

22.

ReK konstaterar att den nuvarande fördelningsformeln skulle leda till minskade skatteinkomster i 11 medlemsstater om systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas vore frivilligt. Dessutom skulle ett frivilligt system leda till minskad BNP och minskad sysselsättning i 21 medlemsstater.

23.

Regionkommittén erinrar om att lagstiftning om direkta skatter omfattas av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Där fastställs att rådet ska besluta med enhällighet om åtgärder efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén.

24.

Regionkommittén konstaterar att vissa parlamentariska församlingar har överlämnat motiverade yttranden till Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande där man uttrycker farhågor när det gäller förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen.

25.

Regionkommittén konstaterar att förslaget inte berör de lokala och regionala skatterna eftersom det bara omfattar ”de bolagsskatter som förtecknas i bilaga II”, vilket i huvudsak är medlemsstaternas viktigaste direkta nationella skatter.

26.

Kommittén bedömer emellertid att förslaget är av stor vikt för de lokala och regionala myndigheterna, som får en stor del av sina inkomster dels från i) lokala eller regionala skatter som tas ut på grundval av den nationellt fastställda skattebasen, dels – och oftare – ii) i form av en andel av den nationella bolagsskatten (2).

27.

Även om de lokala och regionala skatterna alltså inte omfattas direkt av förslaget, kommer de i de flesta medlemsstater att påverkas direkt av införandet av ett system med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Och även om förslaget inte föreskriver det, förefaller det självklart att de medlemsstater som erbjuder företagen möjlighet att tillämpa systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas också kommer att använda det för att fastställa de lokala och regionala skatterna. Att göra på något annat sätt skulle innebära att man fastställde skattebasen på lokal och regional nivå enligt de gamla nationella reglerna, vilket förstås skulle minska fördelarna med systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i stor utsträckning.

28.

Kommittén tror att det finns skäl att i första hand ägna sig åt denna aspekt av direktivförslaget, i synnerhet som bilagorna II och III kan leda till skilda tolkningar. Detta gäller i synnerhet bilaga III om icke-avdragsgilla skatter, skatter som ibland är av rent lokal eller regional karaktär. Om skattebasen fastställs på nationell nivå skulle det vara rimligt att inkludera lokala och regionala skatter i tillämpningen, för att skattebasen på den nivån ska vara densamma som den som man på EU-nivå beslutar ska gälla på nationell nivå. Om ett företag å andra sidan väljer en gemensam skattedeklaration på europeisk nivå och skatteintäkterna därefter omfördelas, måste de lokala och regionala myndigheterna återfå det de har rätt till.

29.

Man bör alltså tydligt fastställa i vilka situationer en gemensam konsoliderad bolagsskattebas påverkar bolagsbeskattningen för de lokala och regionala myndigheterna.

30.

Med tanke på att varje förändring av företagsbeskattningen troligtvis kommer att få konsekvenser för regioner och kommuner beklagar Regionkommittén att det saknas detaljerad information om direktivets konsekvenser för de lokala och regionala myndigheterna.

31.

Regionkommittén är mån om att försvara de lokala och regionala myndigheternas intressen, och anser därför att en fördjupad analys av konsekvenserna för kommunernas och regionernas budgetar behövs innan man genomför förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

32.

Kommittén förespråkar därför att man inrättar en tillfällig arbetsgrupp bestående av medlemmar från ReK, kommissionen och de lokala och regionala skattemyndigheterna med uppdrag att genomföra denna analys.

33.

ReK anser att alla medlemsstater bör ägna mer uppmärksamhet åt konsekvenserna av förslaget till direktiv, och snarast möjligt tillställa kommissionen sina kommentarer och reflexioner, grundade på professionellt utförda och oberoende studier.

34.

Kommittén tror att en ökad harmonisering av skatterna endast skulle bli verkningsfull om systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas tillämpas i alla medlemsstater.

35.

ReK frågar sig om de valmöjligheter som direktivet föreskriver inte kan leda till extra administration för både företag och skattemyndigheter, och undrar därför om inte valmöjligheterna borde finnas endast under en övergångsperiod. ReK undrar dessutom om inte systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, efter en översyn av texten bör göras obligatoriskt när övergångsperioden löper ut, åtminstone för företag av en viss storlek.

36.

Regionkommittén föreslår att införandet av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen sker i ett steg. Endast på så sätt kan man i full utsträckning uppnå de förenklingseffekter som hänger samman med harmoniseringen.

37.

ReK förespråkar en översyn av fördelningsformeln så att den beaktar den ekonomiska situationen i de olika medlemsstaterna på ett bättre sätt.

38.

Mot bakgrund av de finansiella problem som Europa nu lider av och de negativa konsekvenserna för skatteinkomster och sysselsättning som understryks i kommissionens konsekvensanalys och andra studier, undrar kommittén om det är en lämplig tidpunkt att ta ett så viktigt steg i riktning mot skatteharmonisering.

39.

ReK anser att direktivförslaget bör innehålla tydligare hänvisningar till de nationella jurisdiktionernas bestämmelser i händelse av rättsliga förfaranden.

40.

ReK noterar de europeiska företagens vilja att förenkla de skattemässiga förfarandena, kvitta förluster inom koncernen och undanröja den dubbelbeskattning och de överuttag som de nu drabbas av.

41.

Kommittén hyser däremot oro för återverkningarna på medlemsstatsnivå, som kan variera mycket men som i de flesta fall skulle vara negativa vad avser såväl skatteintäkter som tillväxt och sysselsättning.

42.

Regionkommittén undrar om systemet i sin helhet utgör en förenkling för företagen, eller tvärtom en källa till skatteplanering och därmed medför ytterligare komplexitet. Eftersom tillämpningen av systemet är valfritt måste företagen studera det i detalj, och dessutom granska de befintliga 27 systemen och regelbundet utvärdera sitt beslut att tillämpa systemet eller inte (3).

43.

Kommittén undrar om det inte finns några andra, mindre komplexa, alternativ till systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, särskilt för de små och medelstora företagen, för att hantera gränsöverskridande förlustutjämning. Kommittén vill i detta sammanhang hänvisa till kommissionens meddelande KOM(2006) 824.

44.

Regionkommittén undrar slutligen om proportionalitetsprincipen respekteras med tanke på antalet europeiska koncerner som skulle utnyttja systemet.

45.

ReK anser i alla händelser att förslaget till direktiv är ofullständigt genom att det inte omfattar de lokala och regionala skatterna. Därigenom riskerar man att flytta problemet från nationell nivå till lokal och regional nivå eftersom det fortfarande skulle finnas skilda system, och behovet av att fastställa skattebasen på skilda sätt skulle kvarstå för de lokala och regionala skatterna enligt förslagets nuvarande utformning. Kommittén uttalar sig alltså för en öppningsklausul för lokala och regionala skatter så att medlemsstaterna kan vidta nödvändiga åtgärder.

46.

Utan att direkt vilja avfärda själva principen bakom direktivet anser kommittén dock att förslaget borde ses över mot bakgrund av behovet av (a) tillräckliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att genomföra en fullständig utvärdering av konsekvenserna för subsidiaritetsprincipen av denna typ av förslag med gränsöverskridande följder, (b) ytterligare information om samtliga effekter av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, samt (c) en analys av förslagets konsekvenser för de lokala och regionala myndigheterna.