Kungörelse (1974:69) om tillämpning av avtal mellan Sverige och Kenya för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
Skatteavtal Kenya
Kungl. Maj:t förordnar följande med stöd av 72 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370), 20 § 3 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 20 § 3 mom. förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Det mellan Sverige och Kenya den 28 juni 1973 ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, vars innehåll framgår av bilaga 1 till denna kungörelse, skall lända till efterrättelse för Sveriges del.
Vid tillämpningen av avtalet skall iakttagas de anvisningar som är fogade till kungörelsen som bilaga 2.
Bilaga 1
Avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Kenya för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
|
Artikel I
|
Artikel II
|
Artikel III
|
Artikel IV
|
Artikel V
|
Artikel VI
|
Artikel VII
|
Artikel VIII
|
Artikel IX
|
Artikel X
|
Artikel XI
|
Artikel XII
|
Artikel XIII
|
Artikel XIV
|
Artikel XV
|
Artikel XVI
|
Artikel XVII
|
Artikel XVIII
|
Artikel XIX
|
Artikel XX
|
Artikel XXI
|
Artikel XXII
|
Artikel XXIII
|
Artikel XXIV
|
Artikel XXV
|
Artikel XXVI
|
Artikel XXVII
|
Bilaga 2
Anvisningar
A. Allmänna anvisningar
Frågan huruvida och i vilken omfattning en person är skattskyldig i Sverige avgöres i första hand med ledning av de svenska skatteförfattningarna. Om enligt dessa författningar skattskyldighet icke föreligger, kan sådan ej heller inträda på grund av avtalet. I den mån avtalet innebär inskränkning av den skattskyldighet i Sverige, som föreskrives i de svenska skatteförfattningarna, skall avtalet däremot lända till efterrättelse.
Även om enligt avtalet skattskyldigs inkomst eller förmögenhet helt eller delvis skall vara undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars varit skyldig att lämna.
Om skattskyldig kan visa att åtgärd som beskattningsmyndighet eller domstol vidtagit medfört eller kommer att medföra beskattning som strider mot avtalets bestämmelser, får han enligt art. XXIV § 1 göra framställning om rättelse. Sådan framställning skall göras hos Kungl. Maj:t och bör ges in snarast möjligt efter det den skattskyldige erhöll kännedom om den avtalsstridiga beskattningen.
Sådan prövning av avtalets tillämpning som avses i föregående stycke kan påkallas av fysisk person, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, eller av svensk juridisk person.
De flesta inkomstslagen är särskilt behandlade i avtalet. Några speciella arter av inkomst – t.ex. vissa slag av periodiskt understöd – är dock ej nämnda i avtalet. I sådana fall tillämpas art. XXII.
Vissa slag av förmögenhet är särskilt behandlade i art. XXI a–c. I övrigt sker beskattningen enligt art. XXI d. Jfr även art. XXII § 2.
B. Särskilda anvisningar
till art. I
Avtalet gäller de skatter som anges i art. I. Angående annan beskattning se dock art. XXIII § 5.
till art. III
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Kenya.
Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgöres i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. III §§ 2 och 3 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt kenyanska beskattningsregler anses bosatt i Kenya. Vid tillämpning av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.
Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall vid tillämpningen av art. III anses bosatt i Sverige, såvitt fråga är om svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Kenya.
Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen, 18 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt och 18 § förordningen om statlig förmögenhetsskatt, skall vid tillämpningen av art. III anses bosatt i Kenya, såvitt fråga är om kenyansk beskickning eller lönat kenyanskt konsulat i Sverige.
till art. IV
Inkomst av rörelse, som bedrives från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. IV. Vad som förstås med uttrycket ”fast driftställe” anges i art. V.
Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Kenya, får den till driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men kenyansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. XXII § 2. I fråga om avräkning i vissa fall av kenyansk skatt som eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII.
Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Kenya bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. IV §§ 3–5. Till grund för inkomstbeskattningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i 3 och 5 §§ angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan anses belöpa på det fasta driftstället. Vid inkomstberäkningen iakttages vidare, att inkomst av försäljning eller tillhandahållande av tjänster som avses i art. IV § 4 medtages vid beräkningen av det fasta driftställets inkomst av rörelse, såvida icke den skattskyldige visar att försäljningen eller tillhandahållandet av tjänsterna icke är att hänföra till verksamheten vid driftstället.
Om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. VII.
till art. VI
Art. VI innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
Äger sådan omräkning rum mellan företag i Sverige och Kenya, skall skattechefen anmäla detta till Kungl. Maj:t och i korthet redogöra för vad som förekommit.
till art. VII
Inkomst av luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. VII § 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning.
Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst från Kenya av sjöfart i internationell trafik, beskattas inkomsten i Sverige men kenyansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten. Härvid iakttages, att den kenyanska skatten beräknats på en inkomst som icke överstiger 5 % av de bruttointäkter som förvärvats genom befordran av passagerare eller gods som tagits ombord i Kenya, samt att den sålunda beräknade skatten har nedsatts till halva beloppet (art. VII § 2). I fråga om avräkning i vissa andra fall då kenyansk skatt eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII.
Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Kenya förvärvar inkomst från Sverige av sjöfart i internationell trafik, beskattas inkomsten här, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Vid beräkning av den svenska skatten skall dock enligt art. VII § 2 följande gälla.
Nettointäkten av sjöfartsrörelsen beräknas på vanligt sätt. Om den skattepliktiga nettointäkten därvid överstiger ett belopp motsvarande 5 % av de bruttointäkter som förvärvats genom befordran av passagerare eller gods som tagits ombord i Sverige, beräknas nettointäkten dock till sistnämnda belopp. Såväl den statliga som den kommunala inkomstskatt som belöper på inkomsten av sjöfartsrörelsen skall nedsättas till halva beloppet. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överföres till inkomst- och debiteringslängderna.
till art. VIII
Vad som förstås med uttrycket ”utdelning” anges i art. VIII § 3.
När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Kenya och utdelningen icke är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Kenya, iakttages bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Om utdelningen uppbäres av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. VIII § 6 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. VIII § 6 finnes i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Frågan om avdrag för ränta på skuld, som belöper på aktier eller andelar i det kenyanska bolaget, bedömes vid tillämpningen av 39 § 1 mom. kommunalskattelagen som om utdelning, för vilken skattefrihet åtnjutes enligt avtalet, undantagits från skatteplikt enligt 54 § samma lag.
I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för kenyansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsättes enligt art. XXII § 2 genom avräkning av kenyansk skatt som uttagits enligt art. VIII § 2. Den kenyanska skatten får därvid icke överstiga 25 % eller, i fall som avses i art. VIII § 2 a, 15 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall då kenyansk skatt eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII.
När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Kenya och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Kenya, tillämpas art. IV. Utdelningen skall, om icke annat gäller på grund av art. VIII § 6, i detta fall beskattas i Sverige men kenyansk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. XXII § 2. I fråga om avräkning i vissa fall då kenyansk skatt eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII.
När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till fysisk eller juridisk person med hemvist i Kenya och utdelningen icke är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Sverige, uttages kupongskatt med 25 % eller, i fall som avses i art. VIII § 2 a, med 15 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a och c förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Den statliga inkomstskatten får icke överstiga 25 % eller, i fall som avses i art. VIII § 2 a, 15 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklaration anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överförs till inkomst- och debiteringslängderna.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser.
Om den utdelningsberättigade har fast driftställe i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället, tillämpas art. IV. I sådant fall gäller icke ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.
till art. IX
Ränta som utbetalas från Kenya till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige beskattas här.
Är räntan icke hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Kenya, beräknas svensk skatt på räntans bruttobelopp utan avdrag för kenyansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader etc. Svensk skatt på räntan nedsättes enligt art. XXII § 2 genom avräkning av kenyansk skatt, som uttagits enligt art. IX § 2. Denna får icke överstiga 15 % av räntans bruttobelopp.
Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Kenya tillämpas art. IV. Kenyansk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. XXII § 2.
I fråga om avräkning i vissa fall då kenyansk skatt eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII.
Ränta, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Kenya, kan enligt gällande skatteförfattningar icke beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse (jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen /1928:370/), beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe som inkomsttagaren har i Sverige (art. IX § 5).
Ränta, som regeringen, lokal myndighet, centralbank m.fl. organ i en av staterna uppbär från den andra staten, skall vara undantagen från beskattning i denna andra stat (art. IX § 3).
till art. X
Beträffande beskattning av sådan royalty som omfattas av art. X § 3 gäller följande.
Royalty, som utbetalas från Kenya till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Kenyansk skatt får uttagas på royaltyn endast i den mån det är medgivet enligt art. X § 2 eller § 4. I fall som avses i art. X § 2 får den kenyanska skatten icke överstiga 20 % av royaltyns bruttobelopp. Kenyansk skatt, som uttagits enligt art. X § 2 eller § 4, avräknas från den svenska skatten på royaltyn enligt art. XXII § 2. I fråga om avräkning i vissa fall då kenyansk skatt eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII.
Royalty, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Kenya, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom. tredje stycket och punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om icke fall som avses i art. X § 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn enligt art. X § 2 icke överstiga 20 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttages bestämmelserna i följande stycke.
Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som royaltyn – efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn – utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 20 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överföres till inkomst- och debiteringslängderna.
Exempel: En person med hemvist i Kenya uppbär royalty från Sverige med ett bruttobelopp av 10 000 kronor. Till royaltyn hänförliga avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antages vidare uppbära i Sverige skattepliktig nettointäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 5 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500+5 000 – 1 000=) 13 500 kronor. I deklarationen antecknas: ”Enligt avtalet med Kenya skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det belopp varmed summan av 9 500/14 500 av hela den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, överstiger 20 % av 10 000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger 9 500/14 500 av hela den statliga inkomstskatten.”
Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjande av gruva, oljekälla, stenbrott eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. XII.
till art. XI
Vad som förstås med uttrycket ”ersättning för företagsledning eller utövande av fritt yrke” framgår av art. XI § 3.
I fråga om beskattning av ersättning för företagsledning eller utövande av fritt yrke som utbetalas från Kenya till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, äger punkt 1 andra stycket av anvisningarna till art. X motsvarande tillämpning.
Ersättning för företagsledning eller utövande av fritt yrke, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Kenya, beskattas i Sverige om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Om icke fall som avses i art. XI § 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på ersättningen enligt art. XI § 2 icke överstiga 20 % av ersättningens bruttobelopp. Punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till art. X äger härvid motsvarande tillämpning.
till art. XII
Enligt svensk skattelagstiftning beskattas inkomst som härrör från fast egendom i vissa fall som inkomst av rörelse (jfr bl.a. 27 § kommunalskattelagen /1928:370/). Inkomst som omfattas av art. XII beskattas emellertid alltid i den stat där den fasta egendomen är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fast egendom eller för nyttjande av eller rätten att nyttja gruva, oljekälla, stenbrott eller annan naturtillgång.
Annan royalty beskattas enligt art. X.
till art. XIII
Vinst, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Kenya förvärvar genom avyttring av fastighet i Sverige, beskattas här. Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av annan egendom än fastighet, under förutsättning att inkomsttagaren bedriver rörelse från fast driftställe här, i den mån sådan beskattning kan ske enligt gällande regler.
Realisationsvinst, som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Kenyansk skatt får uttagas på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgöres av fastighet belägen i Kenya eller om inkomsttagaren bedriver rörelse från fast driftställe där (art. XIII §§ 1 och 2). Motsvarande gäller om vinsten uppkommit genom sådan överlåtelse som avses i art. XIII § 3. Svensk skatt på realisationsvinsten nedsättes i dessa fall genom avräkning enligt art. XXII § 2 av den kenyanska skatt som påförts samma vinst. I fråga om avräkning i vissa fall då kenyansk skatt eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII.
till art. XIV
Löner, pensioner och liknande ersättningar, som kenyanska staten utbetalar till person med hemvist i Sverige för arbete utfört i kenyanska statens tjänst, beskattas här endast om mottagaren är svensk medborgare eller fall föreligger som avses i art. XIV § 3.
Löner, pensioner och liknande ersättningar, som svenska staten utbetalar för arbete utfört i dess tjänst, beskattas i Sverige, om icke annat följer av art. XIV § 3.
Ersättning, som avses i art. XIV § 3, beskattas som inkomst av enskild tjänst.
till art. XV och XVI (jfr art. XXII)
Inkomst av enskild tjänst eller fritt yrke får på grund av art. XV § 3 beskattas i den stat där arbetet utföres om icke annat följer av art. XI, art. XV §§ 1 och 2, art. XVI, art. XVII § 3, art. XIX eller art. XX. Arbete, som utförts ombord på fartyg eller luftfartyg, anses utfört i den stat där den person som driver rederiet eller luftfartsföretaget har hemvist.
Beträffande beskattning av styrelsearvoden och liknande ersättningar gäller enligt art. XVI följande.
När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Kenya, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Kenya, får inkomsten beskattas i Sverige men kenyansk skatt på inkomsten avräknas för den svenska skatten enligt art. XXII § 2. I fråga om avräkning i vissa fall då kenyansk skatt eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII.
till art. XVII
Inkomst som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker, professionella idrottsmän och liknande yrkesutövare förvärvar genom sin yrkesverksamhet beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. XVII § 1). Detta gäller enligt art. XVII § 2 även i fråga om inkomst som förvärvas av företag i den andra avtalsslutande staten genom att tillhandahålla tjänster av här ifrågavarande yrkesutövare. Ovanstående bestämmelser gäller dock enligt art. XVII § 3 icke om artistens eller idrottsmannens besök i en av staterna bekostas av allmänna medel från den andra staten.
till art. XVIII
Pension, som utgår på grund av enskild tjänst eller enligt bestämmelser om allmän socialförsäkring och som utbetalas från Sverige till person med hemvist i Kenya, beskattas här om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Utbetalas sådan pension från Kenya till person med hemvist i Sverige, beskattas pensionen här men kenyansk skatt på pensionen avräknas på den svenska skatten enligt art. XXII § 2. I fråga om avräkning i vissa fall då kenyansk skatt eftergivits (art. XXII § 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXII. Motsvarande regler gäller för beskattning av annan pension samt livränta i den mån art. XIV icke föranleder annat.
Vad som förstås med uttrycken ”pension” och ”livränta” anges i art. XVIII § 2.
till art. XXI
Se allmänna anvisningarna, sista stycket, samt anvisningarna till art. XXII och XXIII.
till art. XXII
Inkomst från källa i Sverige beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten icke följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten beskattas även i Kenya, medges lättnad vid den kenyanska beskattningen enligt art. XXII § 1.
Inkomst från källa i Kenya, som uppbäres av person med hemvist i Sverige, medtages vid taxering i Sverige med undantag för inkomst som anges i anvisningspunkten 3 nedan och utdelning i vissa fall från bolag i Kenya. I fråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. VIII. Likaså medtages förmögenhetstillgång, som är belägen i Kenya, vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten nedsättes genom avräkning enligt art. XXII §§ 2 och 4.
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för kenyansk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. XXII § 2 ett belopp motsvarande den slutliga kenyanska skatt som i enlighet med bestämmelse i avtalet påförts inkomsten. Beträffande storleken av kenyansk skatt på utdelning, ränta, royalty och ersättning för företagsledning eller utövande av fritt yrke hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. VIII, anvisningspunkten 1 till art. IX, anvisningspunkten 1 till art. X och anvisningspunkten 2 till art. XI. Beträffande kenyansk skatt på inkomst av sjöfart i internationell trafik iakttages, att inkomsten beräknats med beaktande av art. VII § 2 a samt att skatten enligt art. VII § 2 b nedsatts till halva beloppet (anvisningspunkten 2 till art. VII). I fråga om kenyansk skatt på inkomst av annan rörelse som bedrivits i Kenya iakttages att inkomsten beräknats enligt art. IV.
Har befrielse från eller nedsättning av kenyansk skatt på inkomst från källa i Kenya meddelats i enlighet med sådan kenyansk lagstiftning som anges i art. XXII § 4 b, skall på grund av föreskriften i art. XXII § 2 jämförd med art. XXII § 4 från den svenska skatten på sådan inkomst avräknas ett belopp motsvarande den kenyanska skatt som skulle ha utgått om sådan befrielse eller nedsättning ej meddelats.
Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten upptages till beskattning, förete bevis eller annan utredning om den kenyanska skatt som påförts eller skulle ha påförts inkomsten om skattebefrielse eller skattenedsättning som avses i föregående stycke ej meddelats.
Avräkning av kenyansk inkomstskatt enligt art. XXII §§ 2 och 4 får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Kenya belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten – efter avdrag för kostnader – utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Kenya till så stor andel som inkomsten – efter avdrag för kostnader – utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Kenya.
Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten.
Taxeringsnämnd skall i deklarationen anteckna motvärdet i svenska kronor av den kenyanska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överföres till inkomst- och debiteringslängderna.
Exempel:En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Kenya med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antages belöpa kenyansk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antages vidare uppbära nettointäkter av andra förvärvskällor med ett belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500+90 000 – 10 000=) 89 500 kronor. I deklarationen antecknas:”Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Kenya skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, och 9 500/99 500 av hela den statliga inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten.”
Anvisningarna i denna punkt om avräkning från svensk inkomstskatt gäller i tillämpliga delar även i fråga om avräkning av kenyansk skatt på förmögenhet från svensk förmögenhetsskatt.
Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som på grund av art. VII § 1 eller art. XIV § 1 skall beskattas endast i Kenya, skall inkomsten icke medtagas vid taxering i Sverige. Om personen i fråga taxeras till statlig inkomstskatt för annan inkomst, kan skatteprogressionen komma att påverkas. För att förebygga detta iakttages följande.
Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts, om den skattskyldiges hela inkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställes hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den sålunda erhållna procentsatsen uttages skatt på den inkomst som skall beskattas i Sverige.
Exempel: En person med hemvist i Sverige har en beräknad beskattningsbar inkomst av 40 000 kronor. Av inkomsten utgör 30 000 kronor inkomst som på grund av art. XIV § 1 skall beskattas endast i Kenya. Om skatten på 40 000 kronor motsvarar 25 %, skall denna procentsats tillämpas på de 10 000 kronor som skall beskattas i Sverige.
I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överföres till inkomst- och debiteringslängderna.
till art. XXIII
Av art. XXIII § 3 följer att bolag i Kenya icke får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelserna innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom. första stycket c förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
|
SFS 1987:982