Förordning (1977:75) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien
Skatteavtal Spanien
Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Spanien ingick den 16 juni 1976 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet lända till efterrättelse för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga 1 till denna förordning.
Vid tillämpning av avtalet och protokollet skall iakttagas de anvisningar som är fogade till förordningen som bilaga 2.
Ärende, som enligt artikel IV punkt 3 i avtalet skall avgöras genom överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna, skall på svensk sida handläggas av riksskatteverket. Är sådant ärende av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av budgetministern, skall dock riksskatteverket med eget yttrande överlämna ärendet till budgetdepartementet.
Mot riksskatteverkets beslut enligt denna förordning får talan ej föras.
Bilaga 1
Avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
|
Artikel I Personer som omfattas av avtalet
|
Artikel II Skatter som omfattas av avtalet
|
Artikel III Allmänna definitioner
|
Artikel IV Skatterättsligt hemvist
|
Artikel V Fast driftställe
|
Artikel VI Fastighet
|
Artikel VII Rörelse
|
Artikel VIII Sjöfart och luftfart
|
Artikel IX Företag med intressegemenskap
|
Artikel X Utdelning
|
Artikel XI Ränta
|
Artikel XII Royalty
|
Artikel XIII Realisationsvinst
|
Artikel XIV Fritt yrke
|
Artikel XV Enskild tjänst
|
Artikel XVI Styrelsearvoden
|
Artikel XVII Artister och idrottsmän
|
Artikel XVIII Pensioner och livräntor
|
Artikel XIX Allmän tjänst
|
Artikel XX Studerande
|
Artikel XXI Lärare och forskare
|
Artikel XXII Övriga inkomster
|
Artikel XXIII Förmögenhet
|
Artikel XXIV Metoder för undvikande av dubbelbeskattning
|
Artikel XXV Förbud mot diskriminering
|
Artikel XXVI Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
|
Artikel XXVII Utbyte av upplysningar
|
Artikel XXVIII Diplomatiska och konsulära befattningshavare
|
Artikel XXIX Ikraftträdande
|
Artikel XXX Upphörande
|
Protokoll
|
I. Till artikel II punkt 3 b) 2)
|
II. Till artikel IV punkt 3
|
III. Till artikel V punkt 2 g)
|
IV. Till artikel XXIV punkt 4
|
V. Till artikel XXV punkt 3
|
VI. Till artikel XXVII punkt 1
|
Bilaga 2
Anvisningar
A. Allmänna anvisningar
Frågan huruvida och i vilken omfattning en person är skattskyldig i Sverige avgöres i första hand med ledning av de svenska skatteförfattningarna. Om enligt dessa författningar skattskyldighet icke föreligger, kan sådan ej heller inträda på grund av avtalet. I den mån avtalet innebär inskränkning av den skattskyldighet i Sverige, som föreskrives i de svenska skatteförfattningarna, skall avtalet däremot lända till efterrättelse.
Även om enligt avtalet skattskyldigs inkomst eller förmögenhet helt eller delvis skall vara undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars hade varit skyldig att lämna.
Om skattskyldig kan visa att åtgärd som beskattningsmyndighet eller domstol vidtagit har medfört eller kommer att medföra beskattning som strider mot avtalets bestämmelser, får han enligt art. XXVI punkt 1 göra framställning om rättelse. Sådan framställning göres hos regeringen och bör inges snarast möjligt efter det den skattskyldige erhöll kännedom om den avtalsstridiga beskattningen.
Sådan prövning av avtalets tillämpning som avses i föregående stycke kan påkallas av fysisk person, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, eller av svensk juridisk person.
De flesta inkomstslagen är särskilt behandlade i avtalet. Några speciella arter av inkomst – t.ex. vissa slag av periodiska understöd – är dock ej nämnda i avtalet. I sådana fall tillämpas art. XXII.
Vissa slag av förmögenhet är särskilt behandlade i art. XXIII punkterna 1–3. I övrigt sker beskattningen enligt art. XXIII punkt 4. Jfr även art. XXIV.
B. Särskilda anvisningar
till art. I och IV
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Spanien.
Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgöres i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. IV punkterna 2 och 4 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt spanska beskattningsregler anses bosatt i Spanien. Vid tillämpning av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.
Om fysisk person, som enligt bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) anses bosatt i Sverige, även anses bosatt i Spanien enligt spansk lagstiftning, skall frågan om hans hemvist enligt art. IV punkt 3 avgöras genom överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna (jfr punkt II första stycket av det till avtalet fogade protokollet). Behörig myndighet på svensk sida är i sådant fall riksskatteverket.
Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall vid tillämpning av art. IV anses bosatt i Sverige, såvitt fråga är om svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Spanien.
Person, som avses i 70 § kommunalskattelagen (1928:370), 18 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 18 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall vid tillämpning av art. IV anses bosatt i Spanien, såvitt fråga är om spansk beskickning eller lönat spanskt konsulat i Sverige.
till art. II
Avtalet gäller de skatter som anges i art. II (se även punkt I av det till avtalet fogade protokollet). Angående annan beskattning se dock art. XXV punkt 6.
till art. VI
Enligt svensk skattelagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse (jfr bl.a. 27 § kommunalskattelagen [1928:370]). Inkomst som omfattas av art. VI beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen.
Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruva, källa eller annan naturtillgång.
Annan royalty beskattas enligt art. XII.
till art VII
Inkomst av rörelse, som bedrives från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. VII. Vad som förstås med uttrycket ”fast driftställe” anges i art. V (jfr punkt III av det till avtalet fogade protokollet).
Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Spanien, får den till verksamheten vid driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men spansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. XXIV punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXIV.
Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Spanien bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. VII punkterna 2 och 3. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i nämnda bestämmelser angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan anses belöpa på det fasta driftstället.
Om sjöfarts- och luftfartsrörelse finns särskilda bestämmelser i art. VIII.
till art. VIII
Inkomst av sjöfart eller luftfart i internationell trafik beskattas endast i den stat där företaget har hemvist (art. VIII punkt 1).
till art. IX
Art IX punkt 1 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
Äger sådan omräkning rum mellan företag i Sverige och Spanien, skall skattechefen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.
till art. X
Vad som förstås med uttrycket ”utdelning” anges i art. X punkt 3.
När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Spanien och utdelningen icke är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Spanien iakttages bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Om utdelningen uppbäres av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. XXIV punkt 3 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. XXIV punkt 3 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Frågan om avdrag för ränta på skuld, som belöper på aktier eller andelar i det spanska bolaget, bedömes vid tillämpningen av 39 § 1 mom. kommunalskattelagen som om utdelning, för vilken skattefrihet åtnjutes enligt avtalet, undantagits från skatteplikt enligt 54 § samma lag.
I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för spansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsättes enligt art. XXIV punkt 1 genom avräkning av spansk skatt som uttagits enligt art. X punkt 2. Den spanska skatten får därvid icke överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. X punkt 2 a, 10 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av spansk skatt som har eftergivits (art. XXIV punkt 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXIV.
När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Spanien och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Spanien, tillämpas art. VII resp. art. XIV. Utdelningen skall, om icke annat gäller på grund av art. XXIV punkt 3, i detta fall beskattas i Sverige men spansk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. XXIV punkt 1. I fråga om avräkning i vissa fall av spansk skatt som har eftergivits (art. XXIV punkt 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXIV.
När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till fysisk eller juridisk person med hemvist i Spanien och utdelningen icke är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Sverige, uttages kupongskatt med 15 % eller, i fall som avses i art. X punkt 2 a, med 10 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får icke överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. X punkt 2 a, 10 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklaration anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överföres till inkomst- och debiteringslängderna.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser.
Om den utdelningsberättigade har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, tillämpas art. VII. resp. art. XIV. I sådant fall gäller icke ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.
till art. XI
Ränta, som utbetalas från Spanien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är räntan icke hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Spanien, beräknas svensk skatt på räntans bruttobelopp utan avdrag för spansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader etc. Svensk skatt på räntan nedsättes enligt art. XXIV punkt 1 genom avräkning av spansk skatt, som har uttagits enligt art. XI punkt 2 eller punkt 3. Den spanska skatten får icke överstiga 15 % av räntans bruttobelopp såvida icke fall som avses i art. XI punkt 3 föreligger.
Är räntan hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Spanien tillämpas art. VII resp. art. XIV. Spansk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. XXIV punkt 1.
I fråga om avräkning i vissa fall av spansk skatt som har eftergivits (art. XXIV punkt 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXIV.
Ränta, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Spanien, kan enligt gällande skatteförfattningar icke beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse (jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen [1928:370]), beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Sverige (art. XI punkt 5).
till art. XII
Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. XII punkt 3 gäller följande.
Royalty, som utbetalas från Spanien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är royaltyn icke hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Spanien, beräknas svensk skatt på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för spansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för kostnader. Svensk skatt på royaltyn nedsättes enligt art. XXIV punkt 1 genom avräkning av spansk skatt som uttagits enligt art. XII punkt 2. Denna skatt får icke överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp.
Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i Spanien, tillämpas art. VII resp. art. XIV. Spansk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. XXIV punkt 1.
I fråga om avräkning i vissa fall av spansk skatt som har eftergivits (art. XXIV punkt 4) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXIV.
Royalty, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Spanien, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom. tredje stycket och punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om icke fall som avses i art. XII punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn enligt art. XII punkt 2 icke överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttages bestämmelserna i följande stycke.
Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som royaltyn – efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn – utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 10 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överföres till inkomst- och debiteringslängderna.
Exempel: En person med hemvist i Spanien uppbär royalty från Sverige med ett bruttobelopp av 10 000 kronor. Till royaltyn hänförliga avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antages vidare uppbära i Sverige skattepliktig nettointäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 5 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500+5 000–1 000=) 13 500 kronor. I deklarationen antecknas :”Enligt avtalet med Spanien skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det belopp varmed summan av 9 500/14 500 av hela den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, överstiger 10 % av 10 000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger 9 500/14 500 av hela den statliga inkomstskatten.”
Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av gruva, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. VI.
till art. XIII
Vinst, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Spanien förvärvar genom överlåtelse av fastighet i Sverige, beskattas här. Vidare beskattas i Sverige vinst genom överlåtelse av lös egendom som utgör anläggnings- eller driftkapital i fast driftställe, som inkomsttagaren har här. Motsvarande gäller i fråga om lös egendom, som ingår i en i Sverige belägen stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke.
Vinst, som förvärvas av fysisk person med hemvist i Spanien genom överlåtelse av aktier i bolag vars väsentliga tillgångar utgöres av fastighet, beskattas i Sverige under de förutsättningar som anges i art. XIII punkt 5, om så kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har spansk skatt erlagts för vinsten, avräknas den spanska skatten från svensk skatt enligt bestämmelserna i art. XXIV punkt 5 (jfr anvisningspunkten 4 till art. XXIV).
Realisationsvinst, som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Enligt art. XIII punkt 1 får spansk skatt uttagas på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgöres av fastighet belägen i Spanien. Motsvarande gäller enligt art. XIII punkt 2 i fråga om lös egendom som utgör anläggnings- eller driftkapital i fast driftställe, som inkomsttagaren har i Spanien eller lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke, vilken inkomsttagaren har där. Svensk skatt på realisationsvinsten nedsättes i dessa fall enligt art. XXIV punkt 1 genom avräkning av den spanska skatt som har påförts samma vinst. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXIV.
Spansk skatt får enligt art. XIII punkt 5 under vissa förutsättningar uttagas på vinst som förvärvas av fysisk person med hemvist i Sverige genom överlåtelse av aktier. Den spanska skatten skall i sådana fall icke avräknas från den svenska skatten på realisationsvinsten (jfr art. XXIV punkt 5).
till art. XIV
Vad som förstås med uttrycket ”fritt yrke” anges i art. XIV punkt 2.
Inkomst av fritt yrke beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. XIV punkt 1 a eller under sådana förutsättningar som anges i art. XIV punkt 1 b eller c får inkomsten emellertid beskattas i den stat där anordningen finns eller där verksamheten annars utövas.
Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke i Spanien under sådana omständigheter som anges i första stycket, får inkomsten beskattas i Sverige men spansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. XXIV punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXIV.
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. XVII.
till art. XV
Inkomst av enskild tjänst får enligt art. XV punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utföres. Undantag från denna regel föreskrives i art. XV punkterna 2 och 3, art. XVI, art. XX punkt 2 samt art. XXI.
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. XVII.
till art. XVI
När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Spanien, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Spanien, får inkomsten beskattas i Sverige men spansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. XXIV punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. XXIV.
till art. XVII
Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt professionella idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i den stat där verksamheten utövas (art. XVII punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. XVII punkt 2 får inkomsten beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. För Sveriges vidkommande iakttages vid tillämpningen av art. XVII bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
till art. XVIII
Pension på grund av enskild tjänst samt livränta beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat (art. XVIII punkt 1) om icke fall som avses i andra, tredje eller fjärde stycket föreligger.
Pension och annan utbetalning enligt svensk socialförsäkringslagstiftning till svensk medborgare med hemvist i Spanien får enligt art. XVIII punkt 3 beskattas här, men spansk skatt på sådan inkomst avräknas från den svenska skatten enligt bestämmelserna i art. XXIV punkt 5 (jfr anvisningspunkten 4 till art. XXIV).
Utbetalning till svensk medborgare med hemvist i Spanien på grund av pensionsförsäkring som har meddelats i Sverige får enligt art. XVIII punkt 3 beskattas i Sverige om så kan ske enligt gällande beskattningsregler men spansk skatt på inkomsten skall avräknas från den svenska skatten enligt bestämmelserna i art. XXIV punkt 5 (jfr anvisningspunkten 4 till art. XXIV).
Spansk medborgare med hemvist i Sverige, som uppbär utbetalning enligt spansk socialförsäkringslagstiftning eller på grund av pensionsförsäkring meddelad i Spanien, beskattas i Sverige för sådan inkomst. Har spansk skatt utgått, skall emellertid denna icke avräknas från den svenska skatten på inkomsten (jfr art. XXIV punkt 5).
till art. XIX
Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna, dess administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter för arbete utfört i allmän tjänst beskattas enligt huvudregeln i art. XIX punkt 1 a endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. XIX punkt 1 b endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller icke erhöll hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete.
Pension, som utbetalas av – eller från fonder inrättade av – en av staterna, dess administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter på grund av allmän tjänst, beskattas enligt art. XIX punkt 2 a endast i denna stat. Om mottagaren av pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid pensionen enligt art. XIX punkt 2 b endast i denna stat.
Ersättning (inklusive pension), som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten, dess administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. XV, XVI och XVIII.
till art. XXIV
Inkomst från Sverige beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten icke följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten kan beskattas även i Spanien, medges lättnad vid den spanska beskattningen enligt art. XXIV punkt 1. Undantag från denna regel gäller enligt art. XXIV punkt 5; se anvisningspunkten 4 nedan.
Inkomst från Spanien, som uppbäres av person med hemvist i Sverige, medtages vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Spanien. I fråga om sådan utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. X. Likaså medtages förmögenhetstillgång, som är belägen i Spanien, vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten nedsättes genom avräkning enligt art. XXIV punkterna 1 och 4, om icke fall som anges i anvisningspunkten 3 nedan eller i fjärde stycket av anvisningarna till art. XVIII föreligger.
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för spansk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas ett belopp motsvarande den spanska skatt som belöper på inkomsten. Beträffande storleken av spansk skatt på utdelning, ränta och royalty hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. X, anvisningspunkten 1 till art. XI och anvisningspunkten 1 till art. XII. Har spansk skatt enligt avtalet uttagits på inkomst av rörelse, som har bedrivits i Spanien, iakttages att inkomsten har beräknats enligt art. VII.
Har befrielse från eller nedsättning av spansk skatt meddelats på utdelning, ränta eller royalty, skall på grund av föreskriften i art. XXIV punkt 4 från den svenska skatten på sådan inkomst avräknas ett belopp motsvarande den spanska skatt som skulle ha utgått, om sådan befrielse eller nedsättning ej hade meddelats. Med stöd av punkt IV av det till avtalet fogade protokollet har de behöriga myndigheterna kommit överens om att de spanska skatter som omfattas av denna bestämmelse är de som anges i artikel 25 punkt c) 1 och 2 samt artikel 26 i lagen 61/1978 av den 27 december 1978.
Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten upptages till beskattning, förete bevis eller annan utredning om den spanska skatt som har påförts inkomsten eller skulle ha påförts denna om skattebefrielse eller skattenedsättning som avses i föregående stycke ej hade meddelats.
Avräkning av spansk inkomstskatt enligt art. XXIV punkterna 1 och 4 får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Spanien belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten – efter avdrag för kostnader – utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Spanien till så stor andel som inkomsten – efter avdrag för kostnader – utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Spanien.
Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten.
Taxeringsnämnd skall i deklarationen anteckna motvärdet i svenska kronor av den spanska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överföres till inkomst- och debiteringslängderna.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Spanien med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antages belöpa spansk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antages vidare uppbära nettointäkter av andra förvärvskällor med ett belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500+90 000–10 000=) 89 500 kronor. I deklarationen antecknas: ”Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Spanien skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, och 9 500/99 500 av hela den statliga inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten.”
Anvisningarna i denna punkt om avräkning från svensk inkomstskatt gäller i tillämpliga delar även i fråga om avräkning av spansk skatt på förmögenhet från svensk förmögenhetsskatt.
Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art. XIX punkt 1 a eller 2 a skall beskattas endast i Spanien, medtages inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. Från de sålunda uträknade inkomstskatterna avräknas ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som vid proportionell fördelning belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Spanien.
Exempel: En spansk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension från spanska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 50 000 kronor och åtnjuta allmänna avdrag och grundavdrag med 9 000 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir såväl statligt som kommunalt (10 050+50 000–9 000=) 51 000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit (50 000–9 000=) 41 000 kronor. Den statliga och kommunala inkomstskatten, beräknad på 51 000 kronor, nedsätts med vardera (51 000–41 000)/51 000.
I de fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överföres till inkomstlängden och debiteringslängden.
När en person med hemvist i Spanien uppbär inkomst som avses i art. XIII punkt 5 och art. XVIII punkt 3, beskattas inkomsten i Sverige men spansk skatt på inkomsten avräknas enligt art. XXIV punkt 5 från den svenska skatten. Därvid gäller i tillämpliga delar anvisningspunkten 2 ovan. Avräkningsbeloppet får enligt art. XXIV punkt 5 icke överstiga den svenska skatten på inkomsten.
till art. XXV
Av art. XXV punkt 3 följer att bolag i Spanien icke får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelserna innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom. första stycket c lagen (1947:576) om statlig förmögenhetsskatt.
SFS 1980:742