Förordning (1980:1131) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nya Zeeland
Skatteavtal Nya Zeeland
Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter som Sverige och Nya Zeeland undertecknade den 21 februari 1979 skall lända till efterrättelse för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga 1 till denna förordning.
Vid tillämpning av avtalet skall iakttas de anvisningar som är fogade till förordningen som bilaga 2.
Bilaga 1
Avtal mellan Sveriges regering och Nya Zeelands regering för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter
|
Artikel 1 Skatter som omfattas av avtalet
|
Artikel 2 Allmänna definitioner
|
Artikel 3 Hemvist
|
Artikel 4 Fast driftställe
|
Artikel 5 Inkomst av rörelse
|
Artikel 6 Företag med intressegemenskap
|
Artikel 7 Inkomst av sjöfart och luftfart
|
Artikel 8 Utdelning
|
Artikel 9 Ränta
|
Artikel 10 Royalty
|
Artikel 11 Inkomst av fastighet
|
Artikel 12 Realisationsvinst
|
Artikel 13 Allmän tjänst
|
Artikel 14 Pensioner och livräntor
|
Artikel 15 Fritt yrke
|
Artikel 16 Enskild tjänst
|
Artikel 17 Styrelsearvoden
|
Artikel 18 Artister och idrottsmän
|
Artikel 19 Professorer och lärare
|
Artikel 20 Studerande
|
Artikel 21 Inkomst som uppbäres av person som är bosatt i båda staterna
|
Artikel 22 Svenska oskiftade dödsbon
|
Artikel 23 Avräkning
|
Artikel 24 Utbyte av upplysningar
|
Artikel 25 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
|
Artikel 26 Territoriell utvidgning
|
Artikel 27 Ikraftträdande
|
Artikel 28 Upphörande
|
Bilaga 2
Anvisningar
A. Allmänna anvisningar
Frågan huruvida och i vilken omfattning en person är skattskyldig i Sverige avgörs i första hand med ledning av de svenska skatteförfattningarna. Om enligt dessa författningar skattskyldighet inte föreligger, kan sådan ej heller inträda på grund av avtalet. I den mån avtalet innebär inskränkning av den skattskyldighet i Sverige, som föreskrivs i de svenska skatteförfattningarna, skall avtalet däremot lända till efterrättelse. SFS1980-1131
Även om enligt avtalet skattskyldigs inkomst helt eller delvis skall vara undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars varit skyldig att lämna. SFS1980-1131
Om skattskyldig kan visa att åtgärd som beskattningsmyndighet eller domstol vidtagit medfört eller kommer att medföra beskattning som strider mot avtalets bestämmelser, får han enligt art. 25 punkt 1 göra framställning om rättelse. Sådan framställning skall göras hos regeringen och bör ges in snarast möjligt efter det den skattskyldige erhöll kännedom om den avtalsstridiga beskattningen. SFS1980-1131
Sådan prövning av avtalets tillämpning som avses i föregående stycke kan påkallas av fysisk person, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, eller av svensk juridisk person. SFS1980-1131
De flesta inkomstslagen är särskilt behandlade i avtalet. Några speciella arter av inkomst t.ex. vissa slag av periodiskt understöd är dock ej nämnda i avtalet. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i art. 23. SFS1980-1131
B. Särskilda anvisningar
till art. 1 SFS1980-1131
Avtalet gäller de skatter som anges i art. 1. SFS1980-1131
till art. 3 SFS1980-1131
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Nya Zeeland. SFS1980-1131
Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 3 punkterna 2 och 3 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt nyzeeländska beskattningsregler anses bosatt i Nya Zeeland. Vid tillämpning av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser. SFS1980-1131
Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) och 17 §lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall vid tillämpningen av art. 3 punkt 1 anses bosatt i Sverige, såvitt fråga är om svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Nya Zeeland. SFS1980-1131
Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen och 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt skall vid tillämpningen av art. 3 punkt 1 anses bosatt i Nya Zeeland, såvitt fråga är om nyzeeländsk beskickning eller lönat nyzeeländskt konsulat i Sverige. SFS1980-1131
till art. 5 SFS1980-1131
Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 5. Vad som förstås med uttrycket ”fast driftställe” anges i art. 4. SFS1980-1131
Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Nya Zeeland, får den till driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men nyzeeländsk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. SFS1980-1131
Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Nya Zeeland bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 5 punkterna 2 4. Till grund för inkomstbeskattningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 3 och 4 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan anses belöpa på det fasta driftstället. SFS1980-1131
Om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 7. SFS1980-1131
till art. 6 SFS1980-1131
Art. 6 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag (jfr art. 23 punkt 4). För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370). SFS1980-1131
Äger sådan omräkning rum mellan företag i Sverige och Nya Zeeland, skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit. SFS1980-1131
till art. 7 SFS1980-1131
Inkomst av sjöfart eller luftfart i internationell trafik beskattas endast i den stat där företaget har hemvist. SFS1980-1131
Uttrycket ”internationell trafik” definieras i art. 2 punkt 1 k). SFS1980-1131
till art. 8 SFS1980-1131
Vad som förstås med uttrycket ”utdelning” avgörs enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist (se även art. 23 punkt 3 a).
När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Nya Zeeland och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Nya Zeeland, iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Om utdelningen uppbärs av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. 8 punkt 3 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 8 punkt 3 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för nyzeeländsk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 23 punkt 2 genom avräkning av nyzeeländsk skatt som uttagits enligt art. 8 punkt 2. Den nyzeeländska skatten får därvid inte överstiga 15% av utdelningens bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Nya Zeeland och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Nya Zeeland, gäller inte ovan angivna regler om begränsning av nyzeeländsk skatt på utdelning. Utdelningen skall, om inte annat gäller på grund av art. 8 punkt 3, i detta fall beskattas i Sverige men nyzeeländsk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till fysisk eller juridisk person med hemvist i Nya Zeeland och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15% av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a och c lagen (1947.576) om statlig inkomstskatt. Den statliga inkomstskatten får inte överstiga 15% av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklaration anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överförs till skattelängden.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser.
Om den utdelningsberättigade har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.
till art. 9 SFS1980-1131
Ränta, som utbetalas från Nya Zeeland till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Beträffande innebörden av uttrycket ”ränta” i vissa fall, se art. 9 punkt 6.
Är räntan inte hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Nya Zeeland, beräknas svensk skatt på räntans bruttobelopp utan avdrag för nyzeeländsk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader etc. Svensk skatt på räntan nedsätts enligt art. 23 punkt 2 genom avräkning av nyzeeländsk skatt, som tagits ut enligt art. 9 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 10% av räntans bruttobelopp.
Är räntan hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Nya Zeeland, gäller inte ovan angivna begränsning av nyzeeländsk skatt på ränta. Nyzeeländsk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2.
I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
Ränta, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Nya Zeeland, kan enligt gällande skatteförfattningar inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse (jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370)), beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Sverige (art. 9 punkt 3).
till art. 10 SFS1980-1131
Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 10 punkt 3 gäller följande.
Royalty, som utbetalas från Nya Zeeland till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är royaltyn inte hänförlig till erfarenhetsrön, information, bistånd, rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Nya Zeeland, beräknas svensk skatt på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för nyzeeländsk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för kostnader. Svensk skatt på royaltyn nedsätts enligt art. 23 punkt 2 genom avräkning av nyzeeländsk skatt som tagits ut enligt art. 10 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 10% av royaltyns bruttobelopp.
Är royaltyn hänförlig till erfarenhetsrön, information, bistånd, rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Nya Zeeland, gäller inte ovan angivna begränsning av nyzeeländsk skatt på royaltyn. Nyzeeländsk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23.
Royalty, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Nya Zeeland, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom. tredje stycket och punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 10 punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn enligt art. 10 punkt 2 inte överstiga 10% av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas bestämmelserna i följande stycke.
Om den som har rätt till royaltyn uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som royaltyn efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 10% av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedsättas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överförs till skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Nya Zeeland uppbär royalty från Sverige med ett bruttobelopp av 10 000 kronor. Till royaltyn hänförliga avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära i Sverige skattepliktig nettointäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 5 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500+5 000 1 000=) 13 500 kronor. I deklarationen antecknas:”Enligt avtalet med Nya Zeeland skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det belopp varmed summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, och 9 500/14 500 av hela den statliga inkomstskatten överstiger 10% av 10 000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger 9 500/14 500 av hela den statliga inkomstskatten.”
Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruva, oljekälla, gasfyndighet eller stenbrott eller för rätten att utvinna, avverka eller på annat sätt utnyttja skog på rot eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 11.
till art. 11 SFS1980-1131
Enligt svensk skattelagstiftning beskattas inkomst som härrör från fast egendom i vissa fall som inkomst av rörelse (jfr bl.a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370)). Inkomst som omfattas av art. 11 beskattas emellertid alltid i den stat där den fasta egendomen är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fast egendom eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruva, oljekälla, gasfyndighet eller stenbrott eller för rätten att utvinna, avverka eller på annat sätt utnyttja skog på rot eller annan naturtillgång. SFS1980-1131
Annan royalty beskattas enligt art. 10. SFS1980-1131
till art. 12 SFS1980-1131
Vinst, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Nya Zeeland förvärvar genom avyttring av fastighet i Sverige eller genom avyttring av annan i Sverige belägen egendom eller rättighet som avses i art. 12, beskattas här. Angående uttrycket ”rättighet”, se art. 11 punkt 5. SFS1980-1131
Vinst på grund av avyttring av patenträttighet beskattas i regel enligt art. 10 punkt 7. I vissa fall beskattas dock sådan vinst som inkomst av rörelse enligt art. 5. Vinst genom avyttring av övrig egendom beskattas med tillämpning av art. 23. SFS1980-1131
till art. 13 SFS1980-1131
Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna för arbete utfört i denna stats tjänst beskattas enligt huvudregeln i art. 13 punkt 1 endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten, får emellertid ersättningen enligt art. 13 punkt 2 beskattas även i den staten, om mottagaren är bosatt där (dock inte om han är bosatt där endast för att utföra ifrågavarande arbete) eller är medborgare i den staten. Sistnämnda stat skall i sådant fall ge avräkning för den skatt som tagits ut i den stat som betalar ersättningen. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. Ersättning, som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten bedrivit i vinstsyfte, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 16 och 17. SFS1980-1131
till art. 14 SFS1980-1131
Pension på grund av enskild tjänst samt livränta beskattas i regel endast i inkomsttagarens hemviststat (art. 14 punkt 1). SFS1980-1131
Pension, som utbetalas av svenska staten till fysisk person på grund av arbete som har utförts i svenska statens tjänst och pension som utbetalas enligt svensk socialförsäkringslagstiftning får enligt art. 14 punkt 3 beskattas i Sverige. SFS1980-1131
Pension, som utbetalas av nyzeeländska staten till fysisk person med hemvist i Sverige på grund av arbete som har utförts i nyzeeländska statens tjänst och pension som utbetalas till sådan person enligt socialförsäkringssystemet i Nya Zeeland, får enligt art. 14 punkt 3 beskattas i Sverige men nyzeeländsk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. SFS1980-1131
Vad som förstås med uttrycket ”livränta” anges i art. 14 punkt 2. SFS1980-1131
till art. 15 SFS1980-1131
Vad som förstås med uttrycket ”fritt yrke” anges i art. 15 punkt 3. SFS1980-1131
Inkomst av fritt yrke får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där yrket utövas. Undantag härifrån görs i fall som avses i art. 15 punkt 2. SFS1980-1131
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, idrottsmän m.fl. se anvisningarna till art. 18. SFS1980-1131
till art. 16 SFS1980-1131
Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 16 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 16 punkterna 2 och 3, art. 17 och art. 19. SFS1980-1131
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 18. SFS1980-1131
till art. 17 SFS1980-1131
När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Nya Zeeland, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Nya Zeeland, får inkomsten beskattas i Sverige men nyzeeländsk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 23. SFS1980-1131
till art. 18 SFS1980-1131
Inkomst som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och andra liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin verksamhet i sådan egenskap beskattas i den stat där verksamheten utövas. I art. 18 punkt 2 har intagits regler om beskattning av den vinst som företag förvärvar genom att tillhandahålla tjänster av sådan yrkesutövare och idrottsmän. Sådan vinst får beskattas i den stat där tjänsterna tillhandahålls. SFS1980-1131
till art. 22 SFS1980-1131
Person med hemvist i Nya Zeeland som enligt detta avtal är befriad från eller berättigad till lindring i svensk skatt skall åtnjuta motsvarande befrielse eller lindring på inkomst som han i egenskap av dödsbodelägare åtnjuter från oskiftat dödsbo. SFS1980-1131
Dödsbodelägare med hemvist i Nya Zeeland är berättigad erhålla avräkning enligt art. 22 punkt 1 av svensk skatt som utgått på det oskiftade dödsboet i den mån den belöper på hans inkomst från dödsboet. SFS1980-1131
till art. 23 SFS1980-1131
För att avräkningsbestämmelserna i denna artikel skall kunna tillämpas måste bestämmas var inkomsten har sin källa. Detta avgörs i första hand med ledning av den artikel där det särskilda inkomstslaget behandlas. För vissa inkomstslag har källan angivits i art. 23 punkt 3. I övrigt tillämpas resp. stats interna lagstiftning. Skulle dessa medföra olika resultat, kan frågan lösas genom ömsesidig överenskommelse enligt art. 25 punkt 2.
Inkomst från källa i Sverige beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Om inkomsten beskattas även i Nya Zeeland, medges lättnad vid den nyzeeländska beskattningen enligt art. 23 punkt 1.
Inkomst från källa i Nya Zeeland, som uppbärs av person med hemvist i Sverige, medtas vid taxering i Sverige med undantag för inkomst som anges i anvisningspunkten 4 nedan och utdelning i vissa fall från bolag i Nya Zeeland. I fråga om utdelning, se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 8. Svensk skatt på inkomsten nedsätts genom avräkning enligt art. 23 punkt 2.
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för nyzeeländsk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 23 punkt 2 ett belopp motsvarande den slutliga nyzeeländska skatt som enligt avtalet har påförts inkomsten. Beträffande storleken av nyzeeländsk skatt på utdelning, ränta och royalty hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 8, anvisningspunkten 1 till art. 9 och anvisningspunkten 1 till art. 10. I fråga om nyzeeländsk skatt på inkomst av rörelse som bedrivits i Nya Zeeland iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 5.
Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten upptas till beskattning, förete bevis eller annan utredning om den nyzeeländska skatt som har påförts inkomsten.
Avräkning av nyzeeländsk inkomstskatt enligt art. 23 punkt 2 får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Nya Zeeland belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten efter avdrag för kostnader utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Nya Zeeland till så stor andel som inkomsten efter avdrag för kostnader utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall texeras i samma kommun som inkomsten från Nya Zeeland.
Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten.
Taxeringsnämnd skall i deklarationen anteckna motvärdet i svenska kronor av den nyzeeländska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överförs till skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Nya Zeeland med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antas belöpa nyzeeländsk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av andra förvärvskällor med ett belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500+90 000 10 000=) 89 500 kronor. I deklarationen antecknas: ”Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Nya Zeeland skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, och 9 500/99 500 av hela den statliga inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten.”
Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som på grund av art. 13 punkt 1 skall beskattas endast i Nya Zeeland, skall inkomsten inte medtas vid taxering i Sverige. Om personen i fråga taxeras till statlig inkomstskatt för annan inkomst, kan skatteprogressionen komma att påverkas. För att förebygga detta iakttas följande.
Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts, om den skattskyldiges hela inkomst beskattas endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den sålunda erhållna procentsatsen tas skatt ut på den inkomst som skall beskattas i Sverige.
Exempel: En person med hemvist i Sverige har en beräknad beskattningsbar inkomst av 40 000 kronor. Av inkomsten utgör 30 000 kronor inkomst som på grund av art. 13 punkt 1 skall beskattas endast i Nya Zeeland. Om skatten på 40 000 kronor motsvarar 25%, skall denna procentsats tillämpas på de 10 000 kronor som skall beskattas i Sverige.
I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överförs till skattelängden.