Förordning (1982:70) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien
Skatteavtal Jugoslavien
Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Jugoslavien undertecknade den 18 juni 1980 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilagorna 1 och 2 till denna förordning.
Vid tillämpning av avtalet och protokollet skall iakttas de anvisningar som är fogade till förordningen som bilaga 3.
Bilaga 1
Avtal mellan Konungariket Sverige och den Socialistiska Federala Republiken Jugoslavien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
|
Artikel 1 Personer som omfattas av avtalet
|
Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet
|
Artikel 3 Allmänna definitioner
|
Artikel 4 Skatterättsligt hemvist
|
Artikel 5 Fast driftställe
|
Artikel 6 Fastighet
|
Artikel 7 Rörelse
|
Artikel 8 Sjö- och luftfart
|
Artikel 9 Företag med intressegemenskap
|
Artikel 10 Utdelning
|
Artikel 11 Ränta
|
Artikel 12 Royalty
|
Artikel 13 Realisationsvinst
|
Artikel 14 Fritt yrke
|
Artikel 15 Tjänst
|
Artikel 16 Ersättningar för arbete i bolagsstyrelse (styrelsearvoden)
|
Artikel 17 Artister och idrottsmän
|
Artikel 18 Pensioner
|
Artikel 19 Studerande
|
Artikel 20 Annan inkomst
|
Artikel 21 Förmögenhet
|
Artikel 22 Undanröjande av dubbelbeskattning
|
Artikel 23 Förbud mot diskriminering
|
Artikel 24 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
|
Artikel 25 Utbyte av upplysningar
|
Artikel 26 Diplomatiska och konsulära befattningshavare
|
Artikel 27 Ikraftträdande
|
Artikel 28 Upphörande
|
Bilaga 2
Protokoll
|
Bilaga 3
Anvisningar
A. Allmänna anvisningar
Frågan om och i vilken omfattning en person är skattskyldig i Sverige avgörs i första hand med ledning av de svenska skatteförfattningarna. Om enligt dessa författningar skattskyldighet inte föreligger, kan sådan ej heller inträda på grund av avtalet. I den mån avtalet innebär inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som föreskrivs i de svenska skatteförfattningarna skall avtalet däremot gälla.
Även om enligt avtalet skattskyldigs inkomst eller förmögenhet helt eller delvis skall vara undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars varit skyldig att lämna.
Om skattskyldig kan visa att åtgärd som beskattningsmyndighet eller domstol vidtagit medfört eller kommer att medföra beskattning som strider mot avtalets bestämmelser, får han enligt art. 24 punkt 1 göra framställning om rättelse. Sådan framställning skall göras hos regeringen och bör ges in snarast möjligt efter det den skattskyldige erhöll kännedom om den avtalsstridiga beskattningen.
Sådan prövning av avtalets tillämpning som avses i föregående stycke kan påkallas av fysisk person, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, eller av svensk juridisk person.
De flesta inkomstslagen är särskilt behandlade i avtalet. Några speciella arter av inkomst t.ex. vissa slag av periodiska understöd är dock ej nämnda i avtalet. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i art. 20.
Vissa slag av förmögenhet är särskilt behandlade i art. 21 punkterna 1 3. I övrigt sker beskattningen enligt art. 21 punkt 4. Jfr även art. 22.
B. Särskilda anvisningar
till art. 1 och 4
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Jugoslavien.
Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt jugoslaviska beskattningsregler anses bosatt i Jugoslavien. Vid tillämpning av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.
Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Sverige, såvitt fråga är om svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Jugoslavien.
Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen, 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt och 18 § lagen om statlig förmögenhetsskatt, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Jugoslavien, såvitt fråga är om jugoslavisk beskickning eller lönat jugoslaviskt konsulat i Sverige.
till art. 2
Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. Angående annan beskattning se dock art. 23 punkt 5.
till art. 6
Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse [jfr bl.a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370)]. Inkomst som omfattas av art. 6 beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruva, stenbrott eller annan naturtillgång.
Annan royalty beskattas enligt art. 12.
till art. 7
Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket ”fast driftställe” anges i art. 5.
Om fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Jugoslavien, får den till driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men jugoslavisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 1. Detsamma gäller inkomst som förvärvas från Jugoslavien av person med hemvist i Sverige genom deltagande i ett s.k. blandat företag (joint venture) tillsammans med ett jugoslaviskt företag. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22.
Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Jugoslavien bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2 5. Till grund för inkomstbeskattningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan anses belöpa på det fasta driftstället.
Om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8.
till art. 8
Inkomst av sjöfart eller luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning.
till art. 9
Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Jugoslavien, skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.
till art. 10
Vad som förstås med uttrycket ”utdelning” anges i art. 10 punkt 3.
När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Jugoslavien och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Jugoslavien, beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för jugoslavisk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 22 punkt 1 genom avräkning av jugoslavisk skatt som uttagits enligt art. 10 punkt 2. Den jugoslaviska skatten får därvid inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22
När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Jugoslavien och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Jugoslavien, tillämpas art. 7. Utdelningen skall i detta fall beskattas i Sverige men jugoslavisk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22.
När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till fysisk eller juridisk person med hemvist i Jugoslavien och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe som den utdelningsberättigade har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser.
Om mottagaren av utdelningen har fast driftställe i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället, tillämpas art. 7. I sådant fall gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.
till art. 11
Vad som förstås med uttrycket ”ränta” anges i art. 11 punkt 2.
Ränta, som utbetalas från Jugoslavien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är räntan hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe, som mottagaren av räntan har i Jugoslavien, får räntan beskattas även i Jugoslavien. Jugoslavisk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art 22.
Ränta, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Jugoslavien, kan enligt gällande skatteförfattningar inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse [jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370)], beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan än hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe som mottagaren av räntan har i Sverige (art. 11 punkt 3).
till art. 12
Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 2 gäller följande.
Royalty, som utbetalas från Jugoslavien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är royaltyn hänförlig till rätt eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe som mottagaren av royaltyn har i Jugoslavien, får royaltyn beskattas även i Jugoslavien. Jugoslavisk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22.
Royalty, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Jugoslavien, beskattas i Sverige endast under förutsättning att den rätt eller egendom som ger upphov till royaltyn äger verkligt samband med fast driftställe som mottagaren av royaltyn har i Sverige (art. 12 punkt 3). Är detta fallet, beskattas royaltyn enligt 28 § 1 mom. tredje stycket och punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
till art. 13
Vinst, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Jugoslavien förvärvar genom avyttring av fastighet i Sverige, beskattas här (art. 13 punkt 1). Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom som ingår i fast driftställe som person med hemvist i Jugoslavien har här (art. 13 punkt 2). Motsvarande gäller i fråga om lös egendom som ingår i stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke vilken inkomsttagaren har i Sverige.
Realisationsvinst, som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Enligt art. 13 punkt 1 får jugoslavisk skatt tas ut på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgörs av fastighet i Jugoslavien. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom som ingår i fast driftställe som inkomsttagaren har i Jugoslavien, eller lös egendom som ingår i stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke vilken inkomsttagaren har i Jugoslavien.
Svensk skatt på realisationsvinsten nedsätts enligt artikel 22 punkt 1 genom avräkning av den jugoslaviska skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22.
till art. 14
Vad som förstås med ”fritt yrke” exemplifieras i art. 14 punkt 3.
Inkomst av fritt yrke eller därmed jämförlig självständig verksamhet beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Utövas verksamheten under mer än 183 dagar under kalenderåret i fråga i den andra staten, får inkomsten emellertid beskattas i denna andra stat. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller därmed jämförlig självständig verksamhet i Jugoslavien vid vistelse eller vistelser där som sammanlagt överstiger 183 dagar under kalenderåret, får inkomsten beskattas i Sverige men jugoslavisk skatt på samma inkomst avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17.
till art. 15
Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 15 punkterna 2 och 6, art. 16 och art. 19.
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17.
Lön som utbetalas av någon av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter beskattas enligt art. 15 punkt 3 a) endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 15 punkt 3 b) endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte erhöll hemvist där endast för att utföra arbetet. Lön, som utbetalas för arbete utfört i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, beskattas som inkomst av enskild tjänst (art. 15 punkt 4).
till art. 16
När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Jugoslavien, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Jugoslavien, får inkomsten beskattas i Sverige men jugoslavisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22.
till art. 17
Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 får inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. Bestämmelserna i art. 17 punkterna 1 och 2 tillämpas inte i fall som avses i art. 17 punkt 3. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
till art. 18
Pension på grund av enskild tjänst och annan liknande ersättning beskattas i regel endast i inkomsttagarens hemviststat (art. 18 punkt 1).
Pension, som utbetalas av en av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, beskattas enligt art. 18 punkt 2 i regel endast i denna stat. Om mottagaren av pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid sådan pension endast i denna stat. Vidare beskattas pension, som utbetalas för arbete utfört i samband med rörelse som bedrivits av en av staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter endast i den stat där inkomsttagaren har hemvist (art. 18 punkt 3).
Pension och annan utbetalning enligt svensk socialförsäkringslagstiftning till person med hemvist i Jugoslavien får enligt art. 18 punkt 4 beskattas här.
Person med hemvist i Sverige, som uppbär utbetalning enligt jugoslavisk socialförsäkringslagstiftning, beskattas i Sverige för sådan utbetalning men jugoslavisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten på inkomsten enligt art. 22 punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22.
till art. 22
Inkomst från Sverige beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten kan beskattas även i Jugoslavien, medges lättnad vid den jugoslaviska beskattningen enligt art. 22 punkterna 5 och 6.
Inkomst från Jugoslavien, som uppbärs av person med hemvist i Sverige, medtas vid taxering i Sverige. Likaså medtas förmögenhetstillgång, som är belägen i Jugoslavien, vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 22 punkterna 1 och 2, om inte fall föreligger som anges i anvisningspunkten 3.
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för jugoslavisk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 22 punkt 1 ett belopp motsvarande den jugoslaviska skatt som belöper på inkomsten. Beträffande storleken av jugoslavisk skatt på utdelning hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 10. Har jugoslavisk skatt enligt avtalet tagits ut på inkomst av rörelse som har bedrivits i Jugoslavien, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7.
Har befrielse eller nedsättning medgivits i fråga om jugoslavisk skatt som enligt art. 7 kan utgå på inkomst vilken förvärvas av ett svenskt företag genom fast driftställe eller s.k. blandat företag i Jugoslavien, skall på grund av föreskriften i art. 22 punkt 3 från den svenska skatten på sådan inkomst avräknas ett belopp motsvarande den jugoslaviska skatt som skulle ha utgått, om sådan befrielse eller nedsättning inte hade medgivits.
Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten upptas till beskattning, förete bevis eller annan utredning om den jugoslaviska skatt som har påförts inkomsten eller som skulle ha påförts denna om skattebefrielse eller skattenedsättning som avses i föregående stycke inte hade medgivits.
Avräkning av jugoslavisk inkomstskatt får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Jugoslavien belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten efter avdrag för kostnader utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Jugoslavien till så stor andel som inkomsten efter avdrag för kostnader utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Jugoslavien.
Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten.
Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den jugoslaviska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Jugoslavien med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antas belöpa jugoslavisk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av andra förvärvskällor med ett belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500 + 90 000 10 000=) 89 500 kronor. I deklarationen antecknas: ”Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Jugoslavien skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, och 9 500/99 500 av hela den statliga inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten.”
Anvisningarna i denna punkt om avräkning från svensk inkomstskatt gäller i tillämpliga delar även i fråga om avräkning av jugoslavisk skatt på förmögenhet från svensk förmögenhetsskatt.
Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art. 8 punkt 1, art. 13 punkt 3, art. 15 punkterna 3 a) och 5 eller art. 18 punkt 2 skall beskattas endast i Jugoslavien, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som vid en proportionell beräkning belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Jugoslavien. Motsvarande gäller i fråga om förmögenhet som enligt art. 21 punkt 3 skall beskattas endast i Jugoslavien.
Exempel:En jugoslavisk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension från jugoslaviska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter och inkomster av andra förvärvskällor med 50 000 kronor samt åtnjuta allmänna avdrag och grundavdrag med 4 500 kronor resp. 7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir statligt (10 050 + 50 000 4 500=) 55 500 kronor och kommunalt (10 050 + 50 000 4 500 7 500=) 48 000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit statligt (50 000 4 500=) 45 500 kronor och kommunalt (50 000 4 500 7 500=) 38 000 kronor. Den statliga och kommunala inkomstskatten, beräknad på 55 500 resp. 48 000 kronor, nedsätts med (55 500 45 500)/55 500 resp. (48 000 38 000)/48 000.
I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning som avräkning görs i skattelängden.
till art. 23
Av art. 23 punkt 2 följer att bolag i Jugoslavien inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom. första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.