Förordning (1983:476) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tunisien
Skatteavtal Tunisien
Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Tunisien undertecknade den 7 maj 1981 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga 1 till denna förordning.
Vid tillämpning av avtalet skall iakttas de anvisningar som är fogade till förordningen som bilaga 2.
Bilaga 1
Avtal mellan Sveriges regering och Tunisiens regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet
|
ARTIKEL 1 Personer på vilka avtalet tillämpas
|
ARTIKEL 2 Skatter som omfattas av avtalet
|
ARTIKEL 3 Allmänna definitioner
|
ARTIKEL 4 Skatterättsligt hemvist
|
ARTIKEL 5 Fast driftställe
|
ARTIKEL 6 Inkomst av fastighet
|
ARTIKEL 7 Inkomst av rörelse
|
ARTIKEL 8 Sjö- och luftfart
|
ARTIKEL 9 Företag med intressegemenskap
|
ARTIKEL 10 Utdelning
|
ARTIKEL 11 Ränta
|
ARTIKEL 12 Royalty
|
ARTIKEL 13 Realisationsvinst
|
ARTIKEL 14 Självständig yrkesverksamhet
|
ARTIKEL 15 Enskild tjänst
|
ARTIKEL 16 Styrelsearvode
|
ARTIKEL 17 Artister och idrottsmän
|
ARTIKEL 18 Studerande och praktikanter
|
ARTIKEL 19 Inkomster som inte uttryckligen nämnts
|
ARTIKEL 20 Förmögenhet
|
ARTIKEL 21 Undvikande av dubbelbeskattning
|
ARTIKEL 22 Förbud mot diskriminering
|
ARTIKEL 23 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
|
ARTIKEL 24 Utbyte av upplysningar
|
ARTIKEL 25 Diplomatiska och konsulära tjänstemän
|
ARTIKEL 26 Ikraftträdande
|
ARTIKEL 27 Upphörande
|
Bilaga 2
Anvisningar
A. Allmänna anvisningar
Frågan om och i vilken omfattning en person är skattskyldig i Sverige avgörs i första hand med ledning av de svenska skatteförfattningarna. Om enligt dessa författningar skattskyldighet inte föreligger, kan sådan ej heller inträda på grund av avtalet. I den mån avtalet innebär inskränkning av den skattskyldighet i Sverige, som föreskrivs i de svenska skatteförfattningarna, skall avtalet däremot gälla.
Även om enligt avtalet skattskyldigs inkomst eller förmögenhet helt eller delvis skall vara undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars varit skyldig att lämna.
Om skattskyldig kan visa att åtgärd som beskattningsmyndighet eller domstol vidtagit medfört eller kommer att medföra beskattning som strider mot avtalets bestämmelser, får han enligt art. 23 punkt 1 göra framställning om rättelse. Sådan framställning skall göras hos regeringen och bör ges in snarast möjligt efter det den skattskyldige erhöll kännedom om den avtalsstridiga beskattningen.
Sådan prövning av avtalets tillämpning som avses i föregående stycke kan påkallas av fysisk person, som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, eller av svensk juridisk person.
De flesta inkomstslagen är särskilt behandlade i avtalet. Några speciella arter av inkomst t.ex. periodiskt understöd är dock ej nämnda i avtalet. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i art. 19.
B. Särskilda anvisningar
till art. 1 och 4
Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Tunisien.
Huruvida fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s. k dubbel bosättning dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt tunisiska beskattningsregler anses bosatt i Tunisien. Vid tillämpning av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.
Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § lagen (1974:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Sverige, såvitt fråga är om svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Tunisien.
Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen, 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt och 18 § lagen om statlig förmögenhetsskatt skall vid tillämpning av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Tunisien, såvitt fråga är om tunisisk beskickning eller lönat tunisiskt konsulat i Sverige.
till art. 2
Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2.
till art. 6
Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse [jfr bl. a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370)]. Inkomst som omfattas av art. 6 beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång.
Annan royalty beskattas enligt art. 12.
till art. 7
Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket ”fast driftställe” anges i art. 5.
Om en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Tunisien, får den till driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men tunisisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 21 punkt 1. I fråga om avräkning i vissa fall av högre tunisisk skatt än som faktiskt erlagts (art. 21 punkt 3) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
Inkomst av rörelse, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Tunisien bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2 6. Till grund för inkomstbeskattningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället.
Om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8
till art. 8
Inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning.
till art. 9
Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan koncernföretag. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § kommunalskattelagen (1928:370).
Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Tunisien, skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.
till art. 10
1. Vad som förstås med uttrycket ”utdelning” anges i art. 10 punkt 3.
2. När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Tunisien och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Tunisien, iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Om utdelningen uppbärs av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. 21 punkt 4 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 21 punkt 4 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för tunisisk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 21 punkt 1 genom avräkning av tunisisk skatt som uttagits enligt art. 10 punkt 2. Den tunisiska skatten får därvid inte överstiga 20 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 15 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre tunisisk skatt än som faktiskt erlagts (art. 21 punkt 3) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
3. När fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Tunisien och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som mottagaren av utdelningen har i Tunisien, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Utdelningen skall, om inte annat gäller på grund av art. 21 punkt 4, i detta fall beskattas i Sverige men tunisisk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. 21 punkt 1. I fråga om avräkning i vissa fall av högre tunisisk skatt än som faktiskt erlagts (art. 21 punkt 3) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
4. När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till fysisk eller juridisk person med hemvist i Tunisien och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som mottagaren av utdelningen har i Sverige, tas kupongskatt ut med 20 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 15 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 20 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 15 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning överförs till skattelängden.
Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser.
Om mottagaren av utdelningen har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, tillämpas art. 7 resp. art. 14. I sådant fall gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.
till art. 11
1. Vad som förstås med uttrycket ”ränta” anges i art. 11 punkt 3.
2. Ränta, som betalas från Tunisien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är räntan inte hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som mottagaren av räntan har i Tunisien, beräknas svensk skatt på räntans bruttobelopp utan avdrag för tunisisk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader etc. Svensk skatt på räntan nedsätts enligt art. 21 punkt 1 genom avräkning av tunisisk skatt som tagits ut enligt art. 11 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 12 % av räntans bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre tunisisk skatt än som faktiskt erlagts (art. 21 punkt 3) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
Är räntan hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som mottagaren av räntan har i Tunisien, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Tunisisk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 21 punkt 1. I fråga om avräkning i vissa fall av högre tunisisk skatt än som faktiskt erlagts (art. 21 punkt 3) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
3. Ränta, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Tunisien, kan enligt gällande skatteförfattningar inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse [jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370)], beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till skuld, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Sverige (art. 11 punkt 4).
till art. 12
1. Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 3 gäller följande.
Royalty, som utbetalas från Tunisien till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.
Är royaltyn inte hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som mottagaren av royaltyn har i Tunisien, beräknas svensk skatt på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för tunisisk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för kostnader. Svensk skatt på royaltyn nedsätts enligt art. 21 punkt 1 genom avräkning av tunisisk skatt som tagits ut enligt art. 12 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 12 punkt 2 a), 5 % av royaltyns bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre tunisisk skatt än som faktiskt erlagts (art. 21 punkt 3) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som mottagaren av royaltyn har i Tunisien, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Tunisisk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 21 punkt 1. I fråga om avräkning i vissa fall av högre tunisisk skatt än som faktiskt erlagts (art. 21 punkt 3) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
Royalty, som utbetalas från Sverige till fysisk eller juridisk person med hemvist i Tunisien, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom. tredje stycket punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 12 punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 12 punkt 2 a), 5 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas bestämmelserna i följande stycke.
Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som royaltyn efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklarationen anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 15 % eller, i fall som avses i art. 12 punkt 2 a), 5 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedsättas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Tunisien uppbär sådan royalty som avses i art. 12 punkt 2 a) från Sverige med ett bruttobelopp av 10 000 kronor. Till royaltyn hänförliga avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära i Sverige skattepliktig intäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 5 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500 + 5 000 1 000)= 13 500 kronor. I deklarationen antecknas: ”Enligt avtalet med Tunisien skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det belopp varmed summan av den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, och 9 500/14 500 av hela den statliga inkomstskatten överstiger 5 % av 10 000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger 9 500/14 500 av hela den statliga inkomstskatten.”
2. Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6.
till art. 13
Vinst, som fysisk eller juridisk person med hemvist i Tunisien förvärvar genom avyttring av fastighet i Sverige eller av andel i ett bolag, vars tillgångar huvudsakligen består av sådan fastighet, beskattas här (art. 13 punkt 1).
Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom som ingår i fast driftställe som person med hemvist i Tunisien har här (art. 13 punkt 2). Motsvarande gäller i fråga om lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet vilken inkomsttagaren har i Sverige.
Realisationsvinst, som förvärvas av fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Beträffande vinst på grund av överlåtelse av sådan lös egendom som avses i art. 20 punkt 3 gäller dock att denna får beskattas endast där företaget har sin verkliga ledning. Enligt art. 13 punkt 1 får tunisisk skatt tas ut på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgörs av fastighet i Tunisien eller av andel i ett bolag, vars tillgångar huvudsakligen består av sådan fastighet. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom som ingår i fast driftställe som inkomsttagaren har i Tunisien, eller lös egendom som ingår i stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet vilken inkomsttagaren har i Tunisien.
Svensk skatt på realisationsvinsten nedsätts enligt art. 21 punkt 1 genom avräkning av den tunisiska skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
till art. 14
1. I art. 14 punkt 2 ges exempel på vad som avses med uttrycket ”fritt yrke”.
2. Inkomst av fritt yrke eller därmed jämförlig självständig verksamhet beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Utövas verksamheten i den andra staten och vistas inkomsttagaren där under mer än 183 dagar under kalenderåret i fråga, får emellertid så stor del av inkomsten som är hänförlig till verksamheten i denna andra stat beskattas där. Vidare får inkomst hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1 a), beskattas i den stat där anordningen finns.
Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller därmed jämförlig verksamhet i Tunisien, som i enlighet med vad som tidigare sagts får beskattas där, får inkomsten beskattas i Sverige men tunisisk skatt på samma inkomst avräknas från den svenska skatten enligt art. 21 punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
3. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m. fl. se anvisningarna till art. 17.
till art. 15
Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 15 punkterna 2 och 3 samt art. 16 och 18.
Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m. fl. se anvisningarna till art. 17.
till art. 16
När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till person med hemvist i Tunisien, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Tunisien, får inkomsten beskattas i Sverige men tunisisk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 21 punkt 1. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 21.
till art. 17
Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten tillfaller artisten eller idrottsmannen själv eller annan person (art. 17 punkt 2). För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 bestämmelserna i 54 § första stycket c) kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
till art. 19
Inkomst som inte har behandlats särskilt i art. 6 18 beskattas enligt art. 19 endast i mottagarens hemviststat. Detta gäller dock inte inkomst av offentlig tjänst, pension eller livränta. Dessa inkomstslag behandlas inte i avtalet.
till art. 21
1. Inkomst från Sverige beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten enligt avtalet kan beskattas även i Tunisien, medges lättnad vid den tunisiska beskattningen enligt art. 21 punkt 1.
2. Inkomst från Tunisien, som uppbärs av person med hemvist i Sverige, tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Tunisien. I fråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså tas förmögenhetstillgång som är belägen i Tunisien med vid taxering till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 21 punkt 1, om inte fall föreligger som anges i anvisningpunkten 3 eller 4.
Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för tunisisk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 21 punkt 1 ett belopp motsvarande den tunisiska skatt som belöper på inkomsten. Beträffande storleken av tunisisk skatt på utdelning, ränta och royalty hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 10, anvisningspunkten 2 till art. 11 samt anvisningspunkten 1 till art. 12. Vidare iakttas att, i fall som avses i art. 21 punkt 3, högre tunisisk skatt skall avräknas än vad som utgått på inkomsten i fråga. Har tunisisk skatt enligt avtalet tagits ut på inkomst av rörelse som har bedrivits i Tunisien, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7. Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten resp. förmögenheten tas upp till beskattning, förete bevis eller annan utredning om den tunisiska skatt som har påförts inkomsten resp. förmögenheten eller, i fråga om rörelseinkomst i fall som avses i art. 21 punkt 3, den tunisiska skatt som skulle ha utgått om skattebefrielse eller skattenedsättning inte hade meddelats.
Avräkning av tunisisk inkomstskatt får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpning av denna regel anses på inkomsten från Tunisien belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten efter avdrag för kostnader utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på inkomst från Tunisien till så stor andel som inkomsten efter avdrag för kostnader utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Tunisien.
Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten.
Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den tunisiska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden.
Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Tunisien med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antas belöpa tunisisk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av i Sverige lokaliserade förvärvskällor med ett belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500 + 90 000 10 000)= 89 500 kronor. I deklarationen antecknas: ”Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Tunisien skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt som belöper på 9 500 kronor, och 9 500/99 500 av hela den statliga inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten.”
Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet, kan vid avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt bli tillämpliga.
3. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art. 8 punkt 1 eller art. 13 punkt 2 skall beskattas endast i Tunisien, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som vid en proportionell beräkning belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Tunisien. Motsvarande gäller i fråga om förmögenhet som enligt art. 20 punkt 3 skall beskattas endast i Tunisien.
4. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av offentlig tjänst, pension eller livränta från Tunisien, tas inkomsten med vid beskattning i Sverige. Har inkomsten beskattats även i Tunisien, medges lättnad vid beskattningen i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Inkomst av offentlig tjänst, pension eller livränta, som betalas från Sverige till person med hemvist i Tunisien, beskattas här om så kan ske enligt gällande skatteförfattningar.
till art. 22
Av art. 22 punkt 2 följer att bolag i Tunisien inte får påföras förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från regeln i 6 § 1 mom. första stycket c) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.