Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS2005-0807

Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2019:922.

Utkom från trycket den 29 november 2005
utfärdad den 17 november 2005.

Tillämpningsområde

Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till ersättning för kommuner för ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (2023:200) och skyldighet att i vissa fall justera en sådan ersättning.

Det som sägs om kommun i denna lag gäller även region och kommunalförbund samt samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

SFS 2023:207

Definitioner

Rubriken införd g. SFS2008-0909

I denna lag förstås med

  • investeringsvara: det som enligt 15 kap. 46 §§ mervärdesskattelagen (2023:200) avses med investeringsvara, och

  • justeringsperiod: det som enligt 15 kap. 10 och 11 §§ mervärdesskattelagen avses med justeringsperiod.

SFS 2023:207

Rätt till ersättning

Kommuner har rätt till ersättning för ingående skatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen (2023:200).

SFS 2023:207

I denna paragraf finns bestämmelser om vad som utgör ersättningsbelopp och när rätten till ersättning inträder när användningen av en investeringsvara ändras samt när en investeringsvara förvärvas.

Om justering av avdrag för ingående skatt ska göras enligt 15 kap. 7 § 1 mervärdesskattelagen (2023:200) eller rättighet och skyldighet att justera avdrag för ingående skatt övertas enligt 15 kap. 20 eller 21 § samma lag, utgör ersättningsbeloppet ett belopp som beräknas på samma sätt som justeringsbeloppet enligt 15 kap. 12–17 och 19 §§ samma lag.

Rätten till ersättning inträder årligen under återstoden av justeringsperioden. I justeringsperioden ska även det kalenderår då användningen ändras eller förvärvet sker räknas in.

SFS 2023:207

Om det vid tillämpningen av denna lag inte går att fastställa fördelningen mellan ingående skatt som får dras av enligt mervärdesskattelagen (2023:200) och ingående skatt för vilken ersättning kan erhållas enligt denna lag, får fördelningen i stället göras efter skälig grund.

SFS 2023:207

Vid utbetalning av ersättning enligt 2 § tillämpas bestämmelserna i 13 kap. 16 och 1827 §§ mervärdesskattelagen (2023:200). Bestämmelsen i 13 kap. 26 § mervärdesskattelagen ska dock inte tillämpas i fråga om

  1. boendeformer som anges i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena och 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453),

  2. hem för vård eller boende och stödboenden som anges i 6 kap. 2 § socialtjänstlagen, och

  3. boendeformer som anges i 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

SFS 2023:207

Kommuner har rätt till ersättning för de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om mervärdesskatt uppkommer vid upphandling av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt vid hyra av lokal för sådana boendeformer som avses i 4 §. Rätt till ersättning har kommunen också när den lämnar bidrag till näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda områden.

Storleken av ersättningar som avses i denna paragraf beräknas enligt schablon.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkningen.

SFS 2012:385

Med kommun avses i 8 och 12–18 §§ även landsting, kommunalförbund, sådant beställarförbund som avses i 5 § andra stycket 2 samt sådant samordningsförbund som avses i 5 § andra stycket 3.

SFS 2012:385

Skyldighet att justera ersättning

Rubriken införd g. SFS2008-0909

I 6 b § finns bestämmelser om justering i vissa fall av ersättning enligt denna lag när en kommun överlåter en investeringsvara. I 6 c § finns bestämmelser om justering i vissa fall när användningen av en investeringsvara ändras.

Bestämmelserna i 6 b och 6 c §§ om justering gäller endast om kommunen har haft rätt till ersättning för ingående skatt hänförlig till anskaffningen av investeringsvaran. Med anskaffning av en investeringsvara avses även förvärv för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet.

SFS 2012:385

En kommun är skyldig att justera ersättning enligt denna lag om en investeringsvara överlåtits inom justeringsperioden.

Justeringen ska göras med ett belopp (justeringsbelopp) som motsvarar den ingående skatt som avser återstoden av justeringsperioden. I justeringsperioden ska även det kalenderår då överlåtelsen sker räknas in.

Justeringen ska göras vid ett enda tillfälle.

SFS 2023:207

En kommun är skyldig att justera ersättning enligt denna lag om justering av avdrag för ingående skatt ska göras enligt 15 kap. 7 § 2 mervärdesskattelagen (2023:200).

Justeringen ska göras med ett belopp (justeringsbelopp) som motsvarar den justering som ska göras enligt mervärdesskattelagen. Om kommunen i stället gjort avdrag enligt 12 kap. 22–25 §§ i den lagen, ska justeringsbeloppet motsvara avdraget.

Justering ska göras med ett årligt belopp under återstoden av justeringsperioden. I justeringsperioden ska även det kalenderår då användningen ändras räknas in. Om kommunen i stället gjort avdrag enligt 12 kap. 2225 §§ mervärdesskattelagen, ska justering göras vid ett enda tillfälle.

SFS 2023:207

Ansökan

Den som har rätt till ersättning enligt 2 och 5 §§ får ansöka om sådan ersättning hos Skatteverket. Ansökan ska vara undertecknad och ha kommit in senast andra året efter utgången av det kalenderår som ersättningen avser.

Ansökan ska avse en ersättningsperiod på en kalendermånad eller tre på varandra följande kalendermånader under samma kalenderår. Uppgift om ersättningsbelopp enligt 2 a § ska lämnas i den ansökan som omfattar den första ersättningsperioden varje kalenderår efter det kalenderår då användningen ändrats eller förvärvet skett.

Ansökan ska lämnas enligt ett fastställt formulär.

SFS 2008:909

Anmälan av överlåtelse eller ändrad användning av investeringsvara

Rubriken införd g. SFS2008-0909

Den som är skyldig att justera ersättning enligt 6 a–6 c §§ ska anmäla överlåtelsen eller den ändrade användningen och justeringsbelopp till Skatteverket. Anmälan ska göras i samband med ansökan om ersättning för den ersättningsperiod då överlåtelsen skett eller för den första ersättningsperioden varje kalenderår efter det kalenderår då användningen ändrats. Anmälan ska dock ha kommit in till Skatteverket före utgången av juni året efter det kalenderår som överlåtelsen skett eller användningen ändrats.

Anmälan ska vara undertecknad och lämnas enligt ett fastställt formulär.

SFS 2008:909

Årsuppgift

För varje kalenderår ska kommunen lämna uppgift (årsuppgift) om

  1. det belopp som bokförts på konton för sådan mervärdesskatt som berättigar till ersättning enligt 2 §,

  2. sådana schablonbelopp som beräknats enligt 5 §, samt

  3. belopp enligt 2 a, 6 b och 6 c §§.

Årsuppgiften ska vara undertecknad och ha kommit in till Skatteverket före utgången av juni året efter det kalenderår som uppgiften avser.

Årsuppgiften ska lämnas enligt ett fastställt formulär.

SFS 2008:909

Elektroniska dokument

Rubriken införd g. SFS2008-0909

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om eller i ett enskilt fall besluta att en ansökan om ersättning enligt 7 §, en anmälan av överlåtelse eller ändrad användning enligt 7 a § samt årsuppgift enligt 8 § får lämnas i form av ett elektroniskt dokument.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet på underskrift enligt 7, 7 a och 8 §§ uppfyllas med elektroniska medel.

SFS 2008:909

Beslutande myndighet

Skatteverket fattar beslut enligt denna lag.

Ersättningsbeslut

Ett beslut om ersättning enligt 2 eller 5 § (ersättningsbeslut) fattas för varje ersättningsperiod för sig. Beslutet fattas med ledning av ansökan och andra tillgängliga uppgifter. Ett beslut om justering av ersättning enligt 6 a– 6 c §§ fattas med ledning av anmälan och andra tillgängliga uppgifter.

Om en ansökan om ersättning eller anmälan av överlåtelse eller ändrad användning har lämnats in på rätt sätt inom föreskriven tid, anses ett beslut om ersättning eller justering av ersättning ha fattats i enlighet med ansökan eller anmälan.

Om ansökan om ersättning eller anmälan av överlåtelse eller ändrad användning inte har kommit in inom föreskriven tid, anses ersättningen eller justeringen av ersättning ha bestämts till noll kronor.

Om Skatteverket omprövat sitt ersättningsbeslut enligt 18 eller 19 §, får en sådan ändring av beslut som omfattar flera ersättningsperioder under ett kalenderår och som görs efter utgången av kalenderåret, hänföras till den sista ersättningsperioden under kalenderåret.

SFS 2008:909

Innan ett ersättningsärende avgörs, skall kommunen ges tillfälle att yttra sig om det inte är onödigt.

Ett ersättningsärende får inte avgöras utan att kommunen dels har underrättats om en uppgift som har tillförts av någon annan än kommunen, dels fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om det är uppenbart obehövligt.

Skyldighet att bevara underlag

Rubriken införd g. SFS2008-0909

Underlaget för rätt till ersättning ska bevaras under fyra år efter utgången av det kalenderår som underlaget avser. Underlag som avser rätt till ersättning vid anskaffning av investeringsvara ska dock bevaras under fyra år efter utgången av det kalenderår som justeringsperioden löpte ut.

SFS 2023:207

Utredning

Skatteverket får förelägga kommunen att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av rätt till ersättning eller skyldighet att justera ersättning.

SFS 2008:909

Om uppgifter i en ansökan om ersättning eller anmälan av överlåtelse eller ändrad användning behöver kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får Skatteverket komma överens med kommunen om att en sådan avstämning ska göras vid besök hos kommunen.

SFS 2008:909

Skatteverket får besluta om revision hos kommunen för att kontrollera att uppgift som kommunen lämnat till ledning för ersättningsbeslut är riktig.

Vid revision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten granskas. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Vid revision ska kommunen tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Kommunen ska i övrigt lämna den hjälp som behövs vid revisionen. För revision gäller bestämmelserna i 41 kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2011:1418

Ränta

Ränta ska beräknas dagligen.

Kostnadsränta tas ut på ersättning som kommunen ska betala tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från och med dagen efter den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet senast ska betalas enligt 17 b § andra stycket.

Kostnadsränta tas ut på justeringsbelopp som kommunen ska betala enligt beslut om justering av ersättning. Räntan beräknas från och med dagen efter den dag då beloppet senast skulle ha betalats in till Skatteverket enligt 17 b § andra stycket och till och med den dag beloppet betalas.

Intäktsränta betalas på ersättning som ska betalas till kommunen. Räntan beräknas från utgången av första månaden efter den månad då ansökan om ersättning kom in till Skatteverket och till och med den dag beloppet betalas ut.

Kostnadsränta och intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244), om inte annat följer av sjätte stycket.

Kostnadsränta enligt andra stycket beräknas efter en räntesats som motsvarar intäktsränta enligt 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen om kommunen har begärt omprövning av ett ersättningsbeslut på grund av att den i stället har rätt till avdrag eller återbetalning enligt mervärdesskattelagen (1994:200).

SFS 2020:1011

Utbetalning och betalning

Rubriken införd g. SFS2008-0909

Ersättning som ska utbetalas av Skatteverket enligt denna lag ska tillgodoföras mottagaren genom kreditering på sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2011:1418

Ersättning eller justeringsbelopp som ska betalas till Skatteverket enligt denna lag ska tas ut genom debitering på sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Betalning ska ha gjorts senast den förfallodag enligt 62 kap. 9 § skatteförfarandelagen som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen.

Om en anmälan enligt 7 a § har lämnats i samband med en ansökan om ersättning, ska Skatteverket besluta att helt eller delvis räkna av ersättningen mot det justeringsbelopp som anmälan avser. På den del avräkning genomförs som betalning av justeringsbeloppet ska kostnadsränta inte tas ut.

SFS 2011:1418

Beslut enligt 17 a eller 17 b § anses vara ett beslut om skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2011:1418

Omprövning

Skatteverket får ompröva ett ersättningsbeslut, beslut om justering av ersättning och beslut om avräkning eller ränta enligt denna lag, om detta begärs av kommunen eller om det finns andra skäl.

Omprövning får dock inte ske om frågan har avgjorts av en förvaltningsdomstol.

SFS 2008:909

En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast tredje året efter utgången av det kalenderår som ersättningen eller justeringen av ersättningen avser.

Om Skatteverket självmant omprövar ett beslut, får omprövningsbeslut meddelas senast tredje året efter utgången av det kalenderår som ersättningen eller justeringen av ersättningen avser.

Ett beslut får omprövas även efter den tid som anges i första och andra styckena när en ändring föranleds av Skatteverkets beslut om skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2011:1418

Överklagande

Skatteverkets beslut om föreläggande enligt 13 § eller revision enligt 15 § får inte överklagas.

Övriga beslut av Skatteverket enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om ett beslut överklagas av en kommun är Skatteverket motpart.

Verkställighet

Skatteverkets ersättningsbeslut skall gälla omedelbart, om inte annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av den instans som skall pröva beslutet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2005:807

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006.

2. Genom lagen upphävs lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

3. Den upphävda lagen skall fortfarande tillämpas i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före d. 1 jan. 2006, dock skall all ersättning avräknas direkt mot en inkomsttitel på statsbudgeten.

SFS 2008:909

(Omtryck)

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på överlåtelse av investeringsvara som sker från och med d. 1 maj 2008. Anmälan om överlåtelser som sker från och med d. 1 maj 2008 till och med d. 31 dec. 2008 ska göras i samband med ansökan om ersättning för den första ersättningsperioden 2009. Anmälan ska dock ha kommit in till Skatteverket före utgången av juni 2009.

3. Bestämmelserna i 2 a § tillämpas på förvärv av investeringsvara som sker från och med d. 1 maj 2008.

4. Ersättning för ingående skatt som omfattas av den upphävda lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting ska efter denna lags ikraftträdande anses som ersättning för ingående skatt. I fråga om överlåtelser av investeringsvara ska detta gälla från och med d. 1 maj 2008.

SFS 2011:1418

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna om ränta i 17 § tillämpas på ränta som hänför sig till tid från och med d. 1 jan. 2013. För ränta som hänför sig till tid dessförinnan gäller i stället bestämmelserna om ränta i 19 kap. skattebetalningslagen (1997:483).

SFS 2012:385

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012.

2. Bestämmelsen i 2 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med d. 1 jan. 2010 i fråga om sådant samordningsförbund som avses i 1 § andra stycket.

SFS 2016:1093

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 2018:1725

Denna lag träder i kraft d. 2 april 2019.

SFS 2019:922

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2020:1011

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2021.

SFS 2023:207
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2023.

  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

  3. Om avdrag för eller jämkning av ingående skatt görs i enlighet med bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) gäller bestämmelserna i 1 a, 2 a, 6 b och 6 c §§ i den äldre lydelsen.

Lag 2005:807

Författare: Björn Westberg

Författare: Björn Westberg

Den 1 januari 1995 slopades kommunernas rätt att inom mervärdesskattesystemet få återbetalning av ingående skatt i skattefri verksamhet. I stället fick kommuner och regioner (före 1 januari 2020 benämnda landsting) ansöka om återbetalning i särskild ordning med stöd av lagen (1994:1799) om kommuners och landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995, se prop. 1994/95:57 s. 150 f. Den lagen ersattes den 1 januari 1996 av lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Där reglerades återbetalningen av den ingående skatten genom ett självfinansierat system, i vilket kommuner och landsting löpande sköt till lika mycket som staten betalade ut till enskilda kommuner och landsting i kompensation för mervärdesskattekostnader, jfr prop. 1995/96:64. Kommunkontosystemet bestod av två räntebärande konton hos Riksgäldskontoret, ett för kommunerna och ett för landstingen. Genom SFS 2002:671 och SFS 2002:672 ersattes den 1 januari 2003 denna kommunala finansieringsform av en statlig finansiering, vilken innebar att uttagen från systemet i stället skedde över statsbudgeten, se prop. 2001/02:112. Eftersom övergången skulle vara kostnadsneutral minskades de generella statsbidragen till kommuner och landsting i motsvarande grad. Samtidigt infördes nya bestämmelser som syftade till att öka kontrollen av kommunkontosystemet. I samband med att kontona hos Riksgäldskontoret avskaffades den 1 januari 2006 upphävdes lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och ersattes av den nu aktuella lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting, se prop. 2005/06:7. Förändringen påverkade inte ansökningsförfarandet eller förutsättningarna för när kompensation kan medges. Utgångspunkten i det nuvarande systemet är fortfarande att kommuner och landsting ska bära kostnaden för mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Deras situation anses därmed jämförbar med situationen för privata aktörer som bedriver icke skattepliktig verksamhet. För att denna konkurrensneutralitet inte ska urholkas i takt med att mervärdesskattekostnaderna ökar, vägs utvecklingen av ersättningarna in som en faktor i samband med den årliga bedömningen av nivån på statsbidragen till kommuner och landsting.

Jfr förordning (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Jfr SKV, Handledning för mervärdesskatteförfarandet 2007, avsnitt 31 Kommunkontosystemet.

Regeringen har den 27 mars 2014 beslutat att en särskild utredare ska se över den ersättning som kommuner och landsting får för s.k. dold mervärdesskatt (dir. 2014:48). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 augusti 2015. Förlängd tid för deluppdraget för utredningen beslutades i tilläggsdirektiv den 19 juni 2014 (dir. 2014:93).

Jfr SKV:s ställningstagande 2010-03-09 Underlag för ersättning för ingående skatt för kommuner och landsting; 2010-06-30 Underlag för att styrka rätt till ersättning för ingående skatt som avser boende med särskild service.

Författare: Björn Westberg

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Ersättningssystemet syftar till att utjämna mervärdesskattens konkurrenssnedvridande effekter vid kommunernas, landstingens, kommunalförbundens och samordningsförbundens val mellan att utföra tjänster i egen regi eller att upphandla tjänsterna från privata entreprenörer. Ersättning ges för ingående skatt i icke skattepliktig verksamhet såsom vård, skola och omsorg. Ersättning ges också för den dolda mervärdesskatt som ligger i priset vid upphandling av skattefri verksamhet inom områdena vård, skola och omsorg se 5 §. Angående skyldigheten att justera ersättningen för ingående skatt vid försäljning och ändrad användning av investeringsvaror, se 6 a §–6 c §. Enligt 3 kap. 20 § kommunallagen (1991:900) får kommuner och landsting överlåta uppgifter till kommunalförbund. Av andra stycket i förevarande paragraf framgår att kommunalförbund har samma rätt till ersättning som kommunerna; detta förhållande får anses följa även av 3 kap. 22 § kommunallagen. Samordningsförbund enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser hade tidigare rätt till ersättning endast för s.k. dold mervärdesskatt enligt 5 §, men fick genom SFS 2012:385, prop. 2011/12:132 även rätt till ersättning för ingående skatt enligt 2 § och blev därmed ersättningsberättigade i samma utsträckning och på samma grund som kommuner, landsting och kommunalförbund. Samtidigt slopades beställarförbundens rätt till ersättning för dold mervärdesskatt eftersom dessa förbund hade ersatts av samordningsförbunden. Finansiell samordning genom samordningsförbund kan ske frivilligt mellan Försäkringskassan, ett landsting, en länsarbetsnämnd samt en eller flera kommuner. Lagändringarna, som trädde i kraft den 1 juli 2012, tillämpas i fråga om ersättning som avser tid fr.o.m. den 1 januari 2010, se p. 2 i övergångsbestämmelserna.

Författare: Björn Westberg

Genom hänvisningen till 8 a kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200) blir de beloppsgränser som anges där i fråga om minsta storlek på ingående skatt för att en investeringsvara ska anses föreligga, tillämpliga även rörande justering av ersättning enligt förevarande lag. Av 8 a kap. 6 § ML framgår att korrigeringstiden är tio år för ny-, till- eller ombyggnad av fastigheter och fem år för andra investeringsvaror såsom maskiner och inventarier.

Författare: Björn Westberg

Ersättning kan endast utgå för ingående skatt som kommunerna inte får dra av eller få återbetalning för enligt det ordinarie mervärdesskattesystemet. Ersättning kan således inte utgå enbart av den anledningen att den ingående skatten faktiskt inte dragits av, jfr prop. 1995/96:64 s. 65 och prop. 2001/02:112. Angående ytterligare begränsningar i ersättningsrätten, se 4 §. Angående ansökningsförfarandet, se 7 §. Jfr RÅ 1995 not. 232 (en kommun ansågs ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt enligt 10 kap. 10 § 1 st. ML som belöpte på kostnader som dagbarnvårdare, anställda av kommunen haft för barnen).

Författare: Björn Westberg

I paragrafen anges hur kommunens rätt till ersättning ska beräknas om kommunen haft rätt till avdrag för ingående skatt vid anskaffningen av en investeringsvara men till följd av ändrad användning ska jämka den ingående skatten. Ersättningsbeloppet ska då beräknas på samma sätt som jämkningsbeloppet enligt ML. Motsvarande gäller kommunens rätt till ersättning vid förvärv av investeringsvaror om kommunen övertagit rättigheter eller skyldigheter att jämka avdrag för ingående skatt från förre ägaren. Om en rättighet att jämka övertas av kommunen men avdragsrätt enligt ML inte uppkommit (jfr 2 §) finns således rätt till ersättning enligt ersättningssystemet med ett belopp som beräknas på samma sätt som vid jämkning enligt reglerna i ML. Paragrafens 3 st. reglerar tidpunkten för när den rätt till ersättning som avses i 2 st. inträder (jfr motsvarande bestämmelse för jämkning i 8 a kap. 7 § första stycket ML). Angående innebörden av paragrafen, se även prop. 2008/09:30 s. 27 ff. Bestämmelserna i 2 a § tillämpas på förvärv av investeringsvaror som görs från och med den 1 maj 2008.

Författare: Björn Westberg

Paragrafen är utformad efter förebild av 8 kap. 13 § ML. Bestämmelsen som är avsedd att användas restriktivt, kan bli tillämplig när den skattepliktiga verksamheten är av mycket begränsad omfattning. Skatteverket förutsätts vid behov meddela tillämpningsföreskrifter, se SFS 2002:671, prop. 2001/02:112.

Författare: Björn Westberg

Ersättning enligt 2 § medges inte för sådana kostnader som omfattas av avdragsförbudet i 8 kap. 9 §, 10 §, 15 § och 16 § ML.

Avdragsförbudet i 8 kap. 9 § 1 st. 1 p. ML avseende ingående skatt hänförlig till stadigvarande bostad motiveras med att det är fråga om privata levnadsomkostnader som inte bör undantas från beskattning. Kommunens lokalkostnader för vård och omsorg berättigar däremot till ersättning för ingående skatt. För att undvika gränsdragningsproblem mellan vad som är stadigvarande bostad och lokaler för vård och omsorg och problem med uppdelning av ingående skatt mellan ersättningsberättigade och inte ersättningsberättigade delar av gemensamma ytor, anges direkt i bestämmelsen vilka boendeformer som ska berättiga till ersättning, se prop. 1997/98:153 och SFS 1998:588. För de boendeformer som avses i de angivna paragraferna i socialtjänstlagen (2001:453) (bl.a. servicehus, gruppbostäder, ålderdomshem och sjukhem) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (bl.a. bostad med särskild service för barn eller ungdomar eller för vuxna) föreligger rätt till ersättning oavsett om de är att betrakta som social omsorg eller som stadigvarande bostad. Jfr RÅ 1997 not. 245 (återbetalning för år 1995 av ingående skatt hänförlig till ombyggnad av ett hem för äldreboende till lägenheter för permanent- och korttidsboende). Jfr SKV:s ställningstagande 2008-12-16 Kommuners möjlighet till ersättning för mervärdesskatt vid förvärv av byggnad inrättad för vissa boendeformer med särskild service.

Stödboende enligt 2 p. är en ny placeringsform som infördes under 2016 (se prop. 2015/16:1 s. 407).

8 kap. 9 § 1 st. 2 ML ska tillämpas när det gäller ersättning hänförlig till utgifter för representation, Rätten till avdrag för lunch, middag eller supé är därvid begränsad till högst mervärdesskatten på den avdragsram som gäller enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. 90 kr exklusive mervärdesskatt per person och måltid. Den vidgade avdragsrätt som den EU-rättsliga standstill-klausulen medför för beskattningsbara personer är inte tillämplig enligt LENK. Se främst SKV:s ställningstagande ”Tillämpning av avdragsbegränsningen i mervärdesskattelagen vid representation” 2014-06-19, dnr 131 222261-14/111, p. 4.3.

Författare: Björn Westberg

Genom prop. 2017/18:273 görs endast den ändringen i 4 §, att bestämmelsen i 8 kap. 9 § 1 st. 1 p. ML fr.o.m. 2019-04-02 inte heller ska tillämpas i fråga om sådana boendeformer som anges i 5 kap. 5 § 3 st. socialtjänstlagen (2001:453).

Författare: Björn Westberg

Se primärt förordning (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund.

Bestämmelsen om ersättning enligt 5 § vid hyra av sådana bostäder som anges i 4 § infördes genom SFS 1998:588. Syftet är att täcka kommunens kostnad för s.k. dold mervärdesskatt som ingår i hyran i de fall fastighetsägaren inte har rätt till frivillig skattskyldighet för uthyrning av de aktuella bostäderna och därmed inte kunnat göra avdrag för ingående skatt hänförlig till uthyrningen. Så är exempelvis fallet om uthyrningen avser en stadigvarande bostad, se 3 kap. 3 § 2 st. och 9 kap. ML. Utan en särskild rätt till ersättning för denna kostnad hade det blivit billigare för kommunen att äga fastigheten än att hyra den, vilket skulle kunna medföra konkurrenssnedvridning, se prop. 1997/98:153 s. 14 f. Motsvarande motiv ligger bakom kommunernas rätt till ersättning för de högre kostnader som uppstår vid upphandling av tjänster inom områdena sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Även inom dessa verksamheter saknas normalt avdragsrätt för ingående skatt för den som tillhandahåller tjänsten. Nivån på ersättningen enligt 5 § regleras i 1 § förordningen (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund. Jfr HFD 2011 ref. 9 (en kommun har ansetts ha rätt till ersättning enligt lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting för bidrag som lämnats till hjälp- och intresseorganisationer för verksamhet som utgör social omsorg). Jfr SKV:s ställningstagande 2011-02-10, dnr 131 74236-11/111, Ersättning för mervärdesskatt vid utbetalning av skolpeng och tillämpning av schablonen 18 procent för lokalkostnader.

Kammarrätten i Sundsvall fann i dom 2017-04-10 i mål nr 1621-1622-16, ”att kommunens beskrivningar tillsammans med besluten om bistånd inte ger tillräckligt stöd för att Treskillingen är ett sådant boende som ger rätt till ersättning”, dvs. en sådan boendeform som avses i 4 §.

Författare: Björn Westberg

Skyldigheten att justera ersättning för ingående skatt vid försäljning och ändrad användning av investeringsvaror infördes genom prop. 2008/09:30, SFS 2008:909 i syfte att förhindra dubbel kompensation för erlagd mervärdesskatt. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på överlåtelser av investeringsvaror som görs från och med den 1 maj 2008. Skyldigheten att justera omfattar även sådan ersättning som en kommun haft rätt till enligt den upphävda lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Justeringsskyldigheten förutsätter att det funnits rätt till ersättning vid anskaffningen. Detta gäller oavsett om kommunen faktiskt ansökt om och erhållit ersättning för investeringsvaran. Justeringsreglerna tillämpas även på investeringsvaror som används i verksamheter som inte omfattas av mervärdesskattesystemet.

Jfr SKV:s ställningstagande 2009-04-22 Övergångsbestämmelser till SFS 2008:909 och justering av ersättning vid överlåtelse av investeringsvara i vissa fall.

Författare: Björn Westberg

Justering ska göras med ett belopp som motsvarar den mervärdesskatt som en köpare som övertar rättigheter och skyldigheter att jämka har möjlighet att utnyttja, dvs. den ingående skatt som avser resterande del av korrigeringstiden, jfr 8 a kap. 7 § ML. Justering av ersättningen ska göras oberoende av om köparen faktiskt övertar jämkningsrättigheter eller kommer att utnyttja en rättighet som övertagits. Angående exempel på situationer som motiverat införandet av paragrafen och på hur justeringen beräknas, se prop. 2008/09:30 s. 22 ff.

Författare: Björn Westberg

Paragrafen innebär att en kommun som haft rätt till ersättning enligt 2 § för ingående skatt vid inköp av en investeringsvara ska justera ersättningen om det senare blir möjligt att återfå den ingående skatten genom jämkning enligt ML på grund av ändrad användning. Ersättningen ska då justeras med ett årligt belopp under återstoden av korrigeringstiden. Därmed kommer ersättningen att justeras i takt med att det blir möjligt att redovisa jämkningen enligt ML, jfr 8 a kap. 7 § 1 st. och 13 kap. 28 a § 1 st. ML. Om en kommun i stället gjort avdrag enligt 9 kap. 8 § ML för ny-, till- eller ombyggnadskostnader ska justeringsbeloppet motsvara avdraget och justering ska göras vid ett enda tillfälle. Angående paragrafen se även prop. 2008/09:30 s. 25 f.

Författare: Björn Westberg

Tidsfristen för ansökan är anpassad till att ersättningsbeslut inte ska kunna fattas efter det att tidsfristen för omprövning har löpt ut, se prop. 2001/02:112. Om ansökan inte inkommit i tid bestäms ersättningen till noll kronor, se 11 § 2 st. Skulle en ansökan komma in därefter kan beslutet omprövas. Genom bestämmelsen i 3 st. har Skatteverket möjlighet att styra uppgiftslämnandet. Angående Skatteverkets rätt att meddela verkställighetsföreskrifter, se 3 § förordningen (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund. Ansökan om ersättning görs hos Skatteverket i Jönköping på blankett SKV 5933.

Författare: Björn Westberg

För att underlätta hanteringen ska anmälan av justering lämnas samtidigt som ansökan om ersättning. Justeringsbeloppet kan då räknas av från den ersättning som ska betalas ut, se 17 b § 3 st. Eftersom det inte är obligatoriskt att lämna ansökan om ersättning finns det dock en senaste tidpunkt för när anmälan av justering av ersättning ska ha kommit in till Skatteverket. Den tidpunkten är kopplad till den tidpunkt då årsuppgift enligt 8 § senast ska ha kommit in. Angående senaste tidpunkten för betalning av belopp som ska betalas in till Skatteverket, se 17 b §.

Författare: Björn Westberg

Angående bestämmelserna i denna paragraf och i 10–22 §§, se prop. 2001/02:112. Om uppgifterna i en årsuppgift enligt 1 st. inte överensstämmer med utbetalade ersättningar kan detta föranleda Skatteverket att göra närmare utredning. Om för mycket eller för lite ersättning erhållits från ersättningssystemet ska tidigare beslut omprövas och överskjutande belopp betalas tillbaka inom den tid som Skatteverket bestämmer alternativt beslut fattas om ytterligare ersättning så snart som möjligt. Genom formuläret i 3 st. har Skatteverket, inom ramen för sin föreskriftsrätt, möjlighet att styra uppgiftslämnandet. Årsuppgiften ska lämnas på blankett SKV 5939.

Författare: Björn Westberg

Att kravet på underskrift får uppfyllas med elektroniska medel innebär att det finns en kvalificerad elektronisk signatur. Detta följer av 17 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. De aktuella blanketterna finns normalt endast som ifyllnadsbara pdf-blanketter på Skatteverkets hemsida.

Författare: Björn Westberg

I paragrafen avses beslut om utbetalning, beslut om ytterligare utbetalning eller återbetalning efter justering eller omprövning och beslut om ränta.

Författare: Björn Westberg

Med ”tillgängliga uppgifter” i 1 st. avses t.ex. uppgifter som lämnats efter föreläggande av Skatteverket. Bestämmelsen i 2 st. innebär att ersättningen respektive justering av ersättningen anses beslutad enligt ansökan respektive anmälan utan att något särskilt beslut behöver meddelas och utan att en underrättelse behöver skickas ut. Av 3 st. framgår att ett beslut fattas även om ingen ansökan inkommer. En ansökan som inkommer för sent kan därmed betraktas som en ansökan om omprövning. Bestämmelserna i 3 och 4 st. är utformade efter förebild av 11 kap. 18 § skattebetalningslagen (1997:483) (SBL), numera 53 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) respektive 11 kap. 2 § 2 st. SBL, numera 66 kap. 35 § SFL, jfr prop. 1996/97:100 s. 579. Regeln i 4 st. ska tillämpas restriktivt och bör användas först när det föreligger svårigheter att hänföra en ersättning till rätt period.

Författare: Björn Westberg

Kommunikation enligt 1 st. kan vara onödig då beslutet avser utbetalning i enlighet med ansökan eller då yttrande från kommunen inte skulle ge bättre beslutsunderlag (såsom vid ränteberäkning enligt 17 § eller vid rättelse av felräkningar, misskrivningar, felöverföringar och liknande förbiseenden från kommunen). Mot bakgrund av revisionsbestämmelserna i 15 § har en bestämmelse om kommunikation motsvarande den som finns i förvaltningslagen (1986:223) (FL) införts i 2 st. En kommunikation kan anses uppenbart onödig då ersättningsbeslutet inte går kommunen emot eller då uppgiften saknar betydelse för utgången i ersättningsärendet.

Författare: Björn Westberg

För att kunna fullgöra skyldigheterna enligt 6 a–6 c §§ ska underlaget i dessa situationer bevaras under fyra år efter utgången av det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut. Underlaget för ersättningsbelopp enligt 2 a § ska bevaras under motsvarande tid.

Författare: Björn Westberg

Ett föreläggande kan tillgripas såväl inför ett ersättningsbeslut, t.ex. då ansökan om ersättning innehåller oklarheter, som därefter, t.ex. i samband med en stickprovskontroll. Bestämmelsen är utformad efter förebild av 14 kap. 3 § SBL, numera 37 kap. 6 och 7 §§ SFL.

Författare: Björn Westberg

Genom bestämmelsen införs ett kontrollinstrument som inte är lika ingripande som en revision. Besöket måste avse vissa bestämda och avgränsade frågeställningar. Kommunen själv avgör vilka räkenskaper eller andra handlingar som Skatteverket ska få tillgång till.

Författare: Björn Westberg

Bestämmelsen är utformad efter förebild av 14 kap. 7 § SBL, numera 41 kap. 2 § SFL. Revisionen kan avse ersättningsperioder under löpande kalenderår eller tid dessförinnan. Alla typer av handlingar granskas vid revisionen, se 2 st. Begreppet handling har samma innebörd som i 3 kap. 9 § SFL.

Författare: Björn Westberg

När det gäller kommunens skyldigheter att lämna hjälp krävs inte att kommunen direkt biträder vid själva granskningen genom att göra sammanställningar och liknande för revisionen. Genom sista meningen klargörs att Skatteverket har rätt att göra en s.k. ADB-revision.

Författare: Björn Westberg

Kostnadsränta blir aktuell i samband med omprövning och överklagande av beslut om ersättning. Kostnadsränta tas även ut på justeringsbelopp som inte betalas i rätt tid. Intäktsränta blir aktuell när ytterligare ersättning betalas ut på grund av att tidigare ersättningsbeslut ändrats genom omprövning eller domstols dom eller på grund av att ett beslut om utbetalning dröjt utöver normal handläggningstid. Denna bör, även om viss utredning sker, normalt inte överstiga en månad. Kommunen bör kompenseras för den ränteförlust som uppkommer om en ersättning inte kan betalas ut i avvaktan på att utredning utförs.

Av övergångsbestämmelserna till den ändring av paragrafen som gjordes genom SFS 2011:1418 med anledning av den nya SFL, framgår att bestämmelserna om ränta i paragrafen ska tillämpas på ränta som hänför sig till tid från och med den 1 januari 2013. För ränta som hänför sig till tid dessförinnan gäller i stället bestämmelserna om ränta i 19 kap. SBL.

Författare: Björn Westberg

Alla betalningar enligt denna lag görs via skattekontosystemet.

Författare: Björn Westberg

Omprövning på begäran av kommunen kan föranledas av omföringar i bokföringen, uppmärksammad misstämning i samband med upprättande av årsuppgift eller en avslutad rättsprocess. Omprövning på initiativ av Skatteverket kan föranledas av att det av årsuppgiften framkommit att för mycket eller för lite ersättning utbetalats till kommunen. Skatteverket är inte skyldigt att ompröva beslut, jfr 66 kap. 4 § SFL. Verket kan avstå från omprövningsbeslut när fråga är om belopp av marginell betydelse. Om ett ersättningsbeslut ändras efter omprövning av Skatteverket eller efter överklagande hos allmän förvaltningsdomstol så att mervärdesskatten inte ska ersättas enligt förevarande lag utan i det ordinarie mervärdesskattesystemet, möjliggörs omprövningsbeslut på Skatteverkets initiativ till kommunens fördel utan tidsbegränsning, se 66 kap. 19 § SFL. Innebär det nya ersättningsbeslutet i stället att kommunen får ersättning enligt förevarande lag för skatt som redan dragits av enligt ML, ska det felaktiga beslutet om skatt ändras till kommunens nackdel. För efterbeskattning i de fall kommunen lämnat oriktig uppgift eller i andra fall, se 66 kap. 27 § SFL.

Författare: Björn Westberg

Den treåriga omprövningsfristen gäller oavsett om omprövningen är till fördel eller till nackdel för kommunen och oberoende av vem som initierar omprövningen. Inom de tidsramar som anges i 1 och 2 st. kan beslut om ersättning omprövas flera gånger med den begränsning som anges i 18 § 2 st. Syftet med bestämmelsen i 3 st. är att undvika rättsförluster för kommunen, exempelvis till följd av utdragna rättsprocesser. Att en ändring föranleds av Skatteverkets beslut om skatt och inte av allmän förvaltningsdomstols beslut beror på att det är Skatteverket som genom beslut om debiteringsåtgärder verkställer domstolens beslut.

Författare: Björn Westberg

Syftet med bestämmelsen i 1 st. är att undvika fördröjning av ärendens handläggning. Beslut enligt 2 st. överklagas enligt 23 § FL inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Ersättningsbeslut och beslut om ränta får överklagas endast av den kommun till vilken beslutet är riktat. Förutsättningarna för prövningstillstånd i kammarrätt regleras i 34 a § 2 st. förvaltningsprocesslagen (1971:291) (FPL), se prop. 1993/94:133 s. 33. Beslut som fattas av Skatteverket överklagas till Förvaltningsrätten i Falun, se 7 a § 6 p. förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.

Författare: Björn Westberg

Angående Skatteverkets rätt att överklaga beslut av förvaltningsrätt eller kammarrätt som går verket emot, se 33 § FPL.

Författare: Björn Westberg

Omprövning eller överklagande av ersättningsbeslut inverkar inte på kommunens eller Skatteverkets skyldigheter enligt lagen, om inte annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av den instans som har att pröva överklagandet. Ett beslut ska således verkställas omedelbart.