Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

SFS 2009:105

Utkom från trycket den 10 mars 2009
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152);
utfärdad den 26 februari 2009.

Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs att 1 kap. 7 och 7 a §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 4 kap. 5, 6 och 10 §§, 5 kap. 7 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 3 §, 9 kap. 1 § och 12 kap. 4 § samt rubriken till 9 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska ha följande lydelse.

1)

Prop. 2008/09:83, bet. 2008/09:SkU21, rskr. 2008/09:171.

2) Allmän fastighetstaxering ska ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande ordning.

2)

Senaste lydelse 2001:1218.

År 2003 och därefter vart sjätte år taxeras småhusenheter,

år 2005 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter,

år 2007 och därefter vart sjätte år hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter samt

år 2013 och därefter vart sjätte år ägarlägenhetsenheter.

3) Förenklad fastighetstaxering ska ske för hyreshusenheter, småhusenheter, ägarlägenhetsenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i 2–10 och 12–14 kap. och i följande ordning.

3)

Senaste lydelse 2001:1218.

År 2004 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter,

år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter,

år 2008 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter samt

år 2010 och därefter vart sjätte år ägarlägenhetsenheter.

4)

4)

Senaste lydelse 2003:1201.

Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus

 

Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad ska höra komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

 
 

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer ska tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.

 
 

Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utgöra småhus.

 

Ägarlägenhet

 

Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet och som är inrättad till bostad åt en enda familj.

 

Hyreshus

 

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, ska utgöra hyreshus.

 
 

Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till en tredimensionell fastighet ska utgöra hyreshus om den är inrättad till bostad åt fler än en enda familj. Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till ett tredimensionellt fastighetsutrymme ska utgöra hyreshus.

 
 

Till hyreshus ska dock inte räknas byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår i lantbruksenhet.

 

Ekonomibyggnad

 

Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.

 
 

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk.

 

Kraftverksbyggnad

 

Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen utgör kraftverksbyggnad.

 

Industribyggnad

 

Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och som inte utgör kraftverksbyggnad.

 

Specialbyggnad

 

Med specialbyggnad avses

 
 

Försvarsbyggnad

 

Byggnad som används för försvarsändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. Även mässbyggnad ska utgöra försvarsbyggnad.

 
 

Kommunikationsbyggnad

 

Garage, hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikationsändamål.

 
 
 

Byggnad som används i Statens järnvägars, Luftfartsverkets, Banverkets, Teracom Aktiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.

 
 

Distributionsbyggnad

 

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten.

 
 

Värmecentral

 

Byggnad för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning, dock inte sådan anläggning som även är inrättad för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.

 
 

Reningsanläggning

 

Vattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. Som reningsanläggning avses inte anläggning där verksamheten i allt väsentligt utgör ett led i en industriell process.

 
 

Vårdbyggnad

 

Byggnad som används för sjukvård, missmissbrukarvård, omsorger om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnts ska utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn.

 
 

Bad-, sport- och idrottsanläggning

 

Byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen.

 
 

Skolbyggnad

 

Byggnad som används för undervisning eller forskning vid

 
 
 

skola som anordnas av staten

 
 
 

skola som anordnas med statsbidrag och

 
 
 

skola vars undervisning står under statlig tillsyn.

 
 
 

Byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid sådana skolor.

 
 

Kulturbyggnad

 

Byggnad som används för kulturellt ändamål såsom teater, biograf, museum och liknande.

 
 

Ecklesiastikbyggnad

 

Kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet.

 
 
 

Krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet.

 
 

Allmän byggnad

 

Byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad ska inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet.

 

Övrig byggnad

 

Byggnad som inte ska utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

 

5)

5)

Senaste lydelse 2001:1218.

Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark

 

Mark som upptas av småhus, ägarlägenhet, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad.

 
 

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, ska i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta ska dock inte gälla om fastighetens mark till någon del ska taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

 
 

Vad nu har sagts om tomtmark ska också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden ska marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall ska obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte ska genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

 

Täktmark

 

Mark för vilken täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822), vattenlagen (1983:291) eller miljöbalken gäller. Med täkttillstånd ska jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

 

Åkermark

 

Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

 

Betesmark

 

Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas.

 

Skogsmark

 

Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

 
 

Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad ska dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion.

 
 

Mark ska anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.

 

Skogsimpediment

 

Mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöjande åtgärder men som bär skog eller har förutsättningar att bära skog.

 

Övrig mark

 

Mark som inte ska utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.

 

6) Taxeringsenhet ska omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet

6)

Senaste lydelse 2000:244.

  1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)

  2. ägarlägenhet och tomtmark för sådan byggnad (ägarlägenhetsenhet)

  3. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)

  4. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt sådan fiskefastighet som avses i 10 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (industrienhet)

  5. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet)

  6. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)

  7. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment (lantbruksenhet)

  8. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt samt taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft (elproduktionsenhet).

Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, ska ingå i den lantbruksenhet som omfattar marken.

Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna 1–8 i första stycket. Övrig mark ska i regel ingå i lantbruksenhet. I annat fall ska övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, ska den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort, och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort.

7) I småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet ska endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.

7)

Senaste lydelse 1994:1909.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk ska bilda egen lantbruksenhet.

8) Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet ska utgöra en taxeringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte om fastigheterna, som har del i samfälligheten, uteslutande eller så gott som uteslutande är småhusfastigheter eller ägarlägenhetsfastigheter. Detta gäller inte heller samfällighet, som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt värde.

8)

Senaste lydelse 1999:630.

I en elproduktionsenhet får inte kraftverksbyggnad, mark eller markanläggning ingå som tillhör mer än ett av följande slag av kraftverk: vattenkraftverk, kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk, gasturbin eller vindkraftverk.

Regleringsanläggning huvudsakligen avsedd för vattenkraftsändamål ska inte utgöra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de vattenkraftverk som har nytta av anläggningen.

9) Vid taxeringen ska följande delvärden bestämmas.

9)

Senaste lydelse 1999:630.

För småhus-, ägarlägenhets-, hyreshus-, industri- och elproduktionsenhet:

  1. Byggnadsvärde

    Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten.

  2. Markvärde

    Markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, täktmark, fallrätt och markanläggningar.

För lantbruksenhet:

  1. Bostadsbyggnadsvärde

    Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till taxeringsenheten.

  2. Ekonomibyggnadsvärde

    Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten.

  3. Tomtmarksvärde

    Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.

  4. Jordbruksvärde

    Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.

  5. Skogsbruksvärde

    Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk.

  6. Skogsimpedimentsvärde

    Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till taxeringsenheten.

10) Varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus, industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5 §.

10)

Senaste lydelse 1992:1666.

Komplementhus på småhusenheten ska i regel ingå i samma värderingsenhet som det mest värdefulla småhuset på taxeringsenheten.

Småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga byggnader vilkas värde inte uppgår till 50 000 kronor, ska ingå i samma värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla byggnadens värde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten utgöra en värderingsenhet.

11) För byggnader och ägoslag som avses i 8–15 kap. ska taxeringsvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa ska för varje värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.

11)

Senaste lydelse 2001:1218.

För övriga värdefaktorer ska riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

    Värdefaktorer, som särskilt ska beaktas vid riktvärdets bestämmande, ska, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

  1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment.

  2. Hyra för hyreshus och ägarlägenhet.

  3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på industrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

  4. Årligt uttag av täktmark.

  5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet ska redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

Riktvärde för hyreshus och ägarlägenhet

12) Riktvärdet för hyreshus ska utgöra värdet av en värderingsenhet avseende ett eller flera hyreshus eller del av hyreshus.

12)

Senaste lydelse 1992:1666.

Vad som sägs i detta kapitel om hyreshus gäller även ägarlägenhet.

13)

13)

Senaste lydelse 1992:1666.

Riktvärden för tomtmark för hyreshus och ägarlägenhet ska inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.

Storlek

 

Med storlek avses värderingsenhetens byggrätt i kvadratmeter.

 

Typ av bebyggelse

 

Med typ av bebyggelse avses det ändamål bebyggelsen på värderingsenheten är avsedd för, antingen bostäder eller lokaler.

 

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2009:105

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2009.

På regeringens vägnar

ANDERS BORG
Fredrik Löfstedt
(Finansdepartementet)