Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS2019-0453

Lag (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Publicerad den 13 juni 2019
Utfärdad den 5 juni 2019

Lagens tillämpningsområde

I denna lag finns bestämmelser om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Hänvisningar

I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om

  • vissa definitioner och villkor för skattereduktion (20–22 §§),

  • begäran om skattereduktion (23 §),

  • vilka som kan få skattereduktion (24 §)

  • underlag för skattereduktion (25 §), och

  • skattereduktionens storlek (26 §).

Definitioner

Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.

Beslutande myndighet

Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Belopp

Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

Godkänd gåvomottagare

En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska efter ansökan godkännas som gåvomottagare under förutsättning att

  1. den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229),

  2. den sökande har som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet,

  3. det är sannolikt att den sökande

    1. även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt den bestämmelse som anges i samma punkt, och

    2. kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,

  4. det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och

  5. den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.

För en sökande vars skattskyldighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) än 3 §, ska prövningen enligt 6 § 1 och 3 a denna lag gälla om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen.

Som gåvomottagare ska efter ansökan godkännas även utländska sökande om förutsättningarna i 6 § är uppfyllda och den sökande hör hemma i en stat

  1. inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

  2. med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a ska då gälla om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) om denne skulle beskattas i Sverige.

För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha kommit in till Skatteverket.

Godkännande som gåvomottagare

Ansökan

Den som vill bli godkänd som sådan gåvomottagare som avses i 6– 8 §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket.

En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter.

De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.

Giltighetstid och förlängning

Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år då beslutet fattades.

Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla.

Om en ansökan om förlängning har kommit in, är godkännandet giltigt även efter den tid som anges i första eller andra stycket till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.

Vid ansökan om förlängning enligt 10 § andra stycket tillämpas 9 §.

Underrättelse till Skatteverket

Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som avses i 6–8 §§, ska gåvomottagaren omedelbart underrätta Skatteverket om detta.

Förelägganden

Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.

Återkallelse

Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om

  1. innehavaren begär det,

  2. förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,

  3. innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen,

  4. innehavaren inte följer ett föreläggande enligt 13 §, eller

  5. innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2, 3 eller 5.

Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller omedelbart.

Kontrollavgift

Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av den som inte kommit in med en sådan underrättelse som avses i 12 §.

Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket och som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion enligt 67 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229), dock lägst 5 000 kronor.

Om värdet på de gåvor som avses i andra stycket inte kan beräknas tillförlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp. Kontrollavgiften tillfaller staten.

Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från kontrollavgiften.

Första stycket ska beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts.

Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

  1. debitering och betalning av kontrollavgift i 61–65 kap.,

  2. verkställighet i 68 kap. 1 §, och

  3. indrivning i 70 kap.

Omprövning och överklagande

I fråga om beslut om godkännande enligt 6 §, om förlängning av godkännande enligt 10 § och om återkallelse av godkännande enligt 14 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om omprövning och överklagande av beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas.

I fråga om beslut om kontrollavgift enligt 16 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen. Tidsfristen i 66 kap. 24 § skatteförfarandelagen ska dock räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.

Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2019:453

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2019.

Anmärkt författning:

F (2019:456) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

Lag 2019:0453

Författare: Ann Linders

Författare: Ann Linders

Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för fysiska personers gåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1). De materiella bestämmelserna om skattereduktion för gåvor inordnades bland övriga bestämmelser om skattereduktion i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Regler rörande godkännande av gåvomottagare fanns i en särskild lag, lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Skattereduktionen slopades den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1) och kom därmed att gälla endast för gåvor som lämnades under tiden 2012–2015.

Efter tillkännagivande från riksdagen (2018/19:FiU1, reservation 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62) återinfördes under 2019 skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet. De materiella bestämmelserna placerades liksom tidigare i 67 kap. IL. Även systemet med förhandsgodkännande genom en individuell prövning av varje enskild gåvomottagare mot i förväg fastställda generella kriterier återinfördes. Regleringen togs in i en särskild lag. Den tidigare ordningen med ansöknings- och årsavgifter återinfördes dock inte. Skälet var att flera hjälporganisationer hade vittnat om att ansökningsavgiften innebar en tröskel för de mindre ideella verksamheterna att ansöka om att bli godkända som gåvomottagare (prop. 2018/19:92 s. 22 f.).

För att minska risken för fusk är den som är godkänd som gåvomottagare skyldig att lämna kontrolluppgift för gåvor som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor under förutsättning att den som lämnat gåvan är känd (22 kap. 22 § skatteförfarandelagen [2011:1244], SFL). En utländsk gåvomottagare måste ge in ett skriftligt åtagande om att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket för att kunna godkännas som gåvomottagare (se 8 § 3 st. i den nu aktuella lagen där det hänvisas till 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § SFL). Kontrolluppgifter behöver inte lämnas för anonyma gåvor.

Skatteverket publicerar löpande på sin webbplats en lista med de organisationer som är godkända som gåvomottagare. Av listan framgår även från och med vilket datum godkännandet gäller. Det är bara under den tid godkännandet gäller som en givare har rätt till skattereduktion för gåvan.

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2019.

Förarbeten: prop. 2018/19:92, bet. 2018/19:SkU21.

Förordning: Förordning (2019:456) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Av 3 § framgår att Skatteverket får meddela verkställighetsföreskrifter.

Författare: Ann Linders

Kravet i första punkten att den sökande ska ha bedömts som inskränkt skattskyldig innebär att nystartade stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund – vilka ännu inte hunnit bedömas – inte kan bli godkända gåvomottagare (prop. 2018/19:92 s. 46).

Med främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning i andra punkten avses detsamma som i 7 kap. 4 § IL. Att bestämmelsen tar sikte på såväl det formella ändamålet som den helt eller delvis faktiskt bedrivna verksamheten innebär t.ex. att en idrottsförening med ett formellt ändamål inom idrotten som även bedriver främjande av social hjälpverksamhet har möjlighet att bli godkänd gåvomottagare. Ett annat exempel är ett registrerat trossamfund som har till ändamål att bedriva gudstjänstverksamhet men i sin verksamhet också bedriver främjande av social hjälpverksamhet (se prop. 2018/19:92 s. 25 och 46). En närmare beskrivning av vad som menas med främjande och vad som menas med social hjälpverksamhet respektive vetenskaplig forskning finns i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.14.5.2, 6.14.5.3.3 och 6.14.5.3.4).

Tredje punkten innebär att Skatteverket vid prövningen av en ansökan ska göra en prognos. Utgångspunkten för denna prognos är att det är sannolikt att den sökande även fortsättningsvis kommer att bli inskränkt skattskyldig. Härtill kommer ytterligare ett krav i form av att det är sannolikt att gåvorna kommer att användas på det sätt givarna avsett, dvs. att gåvorna kommer att användas till främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Exempel på omständigheter som kan beaktas vid denna prövning är den sökandes ledning, organisation, personal och erfarenhet. Huruvida fortsatt inskränkt skattskyldighet kan förväntas för en stiftelse eller ideell förening eller ett registrerat trossamfund beror på en helhetsbedömning. Kravet på gåvornas användning är däremot ett instrument för prövning av hur just den del av verksamheten som godkännandet avser sköts (prop. 2018/19:92 s. 25 f. och 46).

Kravet i fjärde punkten innebär att det ska vara möjligt att se vilka gåvor av sådan beskaffenhet och storlek att de kan grunda rätt till skattereduktion som har lämnats och vem som har lämnat dem. Det krävs inte att varje enskild gåvas användning kan härledas men däremot ska det finnas tillfredsställande dokumentation av att minst så mycket medel som motsvarande vad som influtit i form av skattereduktionsgrundande gåvor använts till de ändamål för vilka gåvorna varit avsedda (prop. 2018/19:92 s. 26).

I femte punkten uppställs ett krav på att den sökande ska ha minst en revisor som är auktoriserad eller godkänd. Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i revisorslagen (2001:883).

Författare: Ann Linders

Bestämmelsen tar sikte på bland annat de stiftelser som finns i den s.k. katalogen i 7 kap. 17 § IL och som vid beskattningen således inte ska prövas enligt de allmänna reglerna i 3 § i det kapitlet (prop. 2018/19:92 s. 25 och 46).

Författare: Ann Linders

Utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller förutsättningarna i 6 §, kan av EU-rättsliga skäl godkännas som gåvomottagare. Det krävs att de hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett tredjeland med vilket Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. Utländska motsvarigheter till stiftelser måste bl.a. stå under en statlig tillsyn som motsvarar den som de svenska subjekten är föremål för. Kravet på hypotetisk inskränkt skattskyldighet innebär – i likhet med vad som gäller för svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund – ett faktiskt hinder mot att nystartade associationer kan bli godkända gåvomottagare. Det ankommer i första hand på den sökande att visa att förutsättningar för godkännande föreligger (prop. 2018/19:92 s. 27 och 47).

Författare: Ann Linders

Kravet i andra stycket på att ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär är teknikneutralt och begränsar inte möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (prop. 2018/19:92 s. 28 och 47, där det hänvisas till prop. 2010/11:165 s. 346). Vilka identifikationsuppgifter som ska lämnas framgår av 2 § förordningen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Formuläret fastställs av Skatteverket.

I författningskommentaren avseende tredje stycket i paragrafen ges som exempel på handlingar som den sökande önskar åberopa och som Skatteverket kan antas behöva få in stadgar av senaste lydelse, stadgar i äldre lydelse om de ändrats under de senaste åren, årsredovisningar för två räkenskapsår eller motsvarande sammanställningar över inkomster och utgifter, tillgångar och skulder vid respektive räkenskapsårs början och slut samt verksamhetsberättelser för de senaste två åren (prop. 2018/19:92 s. 47 f.).

Författare: Ann Linders

Ett förlängt godkännande kan i sin tur förlängas ytterligare om förutsättningarna för beslut om förlängning var uppfyllda. Om en ansökan om förlängning har kommit in innan det tidigare godkännandet löpt ut, är godkännandet fortsatt giltigt även efter den tidpunkt då det annars skulle ha upphört att gälla till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket. Detta hindrar inte att Skatteverket återkallar det tidigare godkännandet om förutsättningarna för återkallelse är uppfyllda (jfr 14 §). Den utsträckta giltigheten av godkännandet upphör så snart Skatteverket har prövat frågan om förlängning. I det fall en ansökan om förlängning kommer in efter att det tidigare godkännandet har löpt ut upphör godkännandet att gälla. En sådan ansökan anses som en ny ansökan. Gåvor som lämnas efter att ett tidigare godkännande upphört att gälla och innan ett eventuellt nytt godkännande beslutas kommer inte att kunna grunda rätt till skattereduktion (prop. 2018/19:92 s. 28 f.).

Författare: Ann Linders

Skatteverket har bara möjlighet att utfärda förelägganden i samband med eventuell återkallelse. Av allmänna principer följer att en ansökan får avslås om den sökande inte har kommit in med den utredning som behövs för att visa att förutsättningarna för att godkänna en ansökan är uppfyllda. Det har därför inte bedömts finnas behov av bestämmelser om förelägganden i ytterligare situationer än då återkallelse aktualiseras (prop. 2011/12:1 s. 464).

Författare: Ann Linders

Att de förutsättningar som legat till grund för godkännandet brister kan t.ex. handla om att villkoren i fråga om redovisningens beskaffenhet eller revisor inte är uppfyllda (jfr 6 § 4 och 5).

Författare: Ann Linders

Synnerliga skäl kan vara t.ex. att en förening under ett enstaka år inte blir inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL, men att orsaken till detta är sådan att det inte bör påverka föreningens status som godkänd gåvomottagare. Undantaget är avsett att tillämpas restriktivt. Det bör med hänsyn till det t.ex. inte vara möjligt att beträffande en viss gåvomottagare tillämpa undantaget återkommande (prop. 2018/19:92 s. 31 och 49).

Författare: Ann Linders

Eftersom en återkallelse gäller omedelbart och utan hinder av att återkallelsebeslutet överklagats, kan en gåva som lämnas till en mottagare efter att dennas godkännande har återkallats inte ingå i underlaget för skattereduktion. Om beslutet om återkallande efter överklagande till allmän förvaltningsdomstol inhiberas enligt 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) kan de gåvor som lämnas under den tid som inhibitionen gäller ingå i underlaget för skattereduktion (prop. 2018/19:92 s. 30 f.).

Författare: Ann Linders

Bestämmelsen i första stycket omfattar även det förhållandet att en godkänd gåvomottagare visserligen kommit in med en underrättelse men borde ha kommit in med underrättelsen tidigare. Kontrollavgiften är enligt andra stycket alltid minst 5 000 kronor. Uttaget av kontrollavgift är således inte beroende av att det rent faktiskt har lämnats några gåvor under den angivna tidsperioden (prop. 2018/19:92 s. 49).

Författare: Ann Linders

Ett särskilt skäl kan enligt förarbetena vara t.ex. att Skatteverket ansett att det föreligger synnerliga skäl att avstå från återkallelse av mottagarens godkännande (jfr 14 § 2 st.). Ett annat särskilt skäl kan vara att underlåtenheten berott på omständigheter utanför gåvomottagarens kontroll eller att en brist som i och för sig bort föranleda en underrättelse sedermera rättats till och det därför inte finns grund för att återkalla godkännandet. Ytterligare exempel på vad som kan vara särskilda skäl är att frågan om förutsättningarna för godkännande varit fortsatt uppfyllda är svårbedömd eller att avgiften framstår som oskäligt hög i sig med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Bedömningen av om det finns särskilda skäl ska vara nyanserad och inte alltför restriktiv (prop. 2018/19:92 s. 32).

När det gäller utländska godkända gåvomottagare som har underlåtit att underrätta Skatteverket om ändrade förhållanden torde det i realiteten inte finnas andra sanktionsmöjligheter än att återkalla ett godkännande som gåvomottagare (prop. 2018/19:92 s. 32).

Författare: Ann Linders

Kontrollavgiften, som tas ut enligt 16 § vid underlåtelse att underrätta Skatteverket, hanteras inom ramen för skattekontosystemet. Av första punkten följer att reglerna om bl.a. anstånd och ställande av säkerhet i 63 kap. SFL är tillämpliga vid betalning och debitering av kontrollavgift.

Författare: Ann Linders

Att omprövning och överklagande av beslut om godkännande av gåvomottagare, om förlängning av godkännande och om återkallelse av godkännande följer den ordning som gäller för beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas innebär bl.a. att prövningstillstånd gäller vid överklagande till kammarrätten (se 67 kap. 27 § SFL).