Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1994-1776

Lag (1994:1776) om skatt på energi

Energiskattelagen

Utfärdad den 20 december 1994.

Lagens tillämpningsområde m.m.

Innehåll

Rubriken införd g. SFS2022-0166

I denna lag finns bestämmelser om beskattning av bränslen och elektrisk kraft.

Lagens innehåll är uppdelat enligt följande.

  • 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

  • 2 kap. Energiskatt och koldioxidskatt på bränslen

  • 3 kap. Svavelskatt

  • 4 kap. Godkännanden inom uppskovsförfarandet

  • 4 a kap. Flyttningar under uppskovsförfarandet

  • 4 b kap. Dokumenthantering vid flyttningar av bränsle under uppskovsförfarandet

  • 4 c kap. Distansförsäljning

  • 4 d kap. Förfarandet för beskattade varor

  • 4 e kap. Dokumenthantering vid flyttningar under förfarandet för beskattade varor

  • 5 kap. Skattskyldighet för bränslen som avses i 1 kap. 3 a §

  • 6 kap. Hantering och skattskyldighet avseende övriga bränslen

  • 6 a kap. Skattebefriade användningsområden m.m.

  • 7 kap. Avdrag

  • 8 kap. Skattebefriade förbrukare

  • 9 kap. Återbetalning av skatt m.m.

  • 10 kap. Sanktioner vid otillåten användning av märkta oljeprodukter, m.m.

  • 11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

  • 12 kap. Generella förfaranderegler, omprövning och överklagande.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 1 § nu 1 a §.

SFS 2022:166

Lagens tillämpningsområde

Rubriken har denna plancering enl. SFS2022-0166

Skatt skall betalas till staten enligt denna lag för bränslen och elektrisk kraft.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 1 §.

SFS 2022:166

Energiskatt ska betalas för bränslen som anges i 2 kap. 1, 1 a, 3 och 4 §§. Koldioxidskatt ska betalas för bränslen som anges i 2 kap. 1, 3 och 4 §§. Svavelskatt ska betalas på svavelinnehållet i bränslen som anges i 3 kap. 1 §. Bestämmelser om dessa skatter finns i 2–10 kap.

Bestämmelser om skatt på elektrisk kraft finns i 11 kap.

SFS 2009:1494

Genom denna lag genomförs rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.

Vidare genomförs rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt avseende de energiprodukter som omfattas av 3 a §.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 2 a § nu 2 b §.

SFS 2022:166

Innebörden av vissa uttryck

Rubriken har denna plancering enl. SFS2022-0166

Med KN-nr förstås nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxan.

För vissa produkter i denna lag finns uppdateringar av hänvisningarna till KN-nr till följd av ändringar av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 i

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 2 a §.

SFS 2022:166

I denna lag avses med

SFS 2022:166

Innebörden av vissa uttryck

Med energiprodukter förstås produkter enligt

  1. KN-nr 1507–1518, när produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,

  2. KN-nr 2701, 2702 samt 2704–2715,

  3. KN-nr 2901 och 2902,

  4. KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, när produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,

  5. KN-nr 3403,

  6. KN-nr 3811,

  7. KN-nr 3817,

  8. KN-nr 3824 90 99, när produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

SFS 2006:1508

I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag tillämpas vissa förfaranderegler för energiprodukter enligt följande KN-nr

  1. KN-nr 1507–1518, när produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,

  2. KN-nr 2707 10, 2707 20, 2707 30 och 2707 50,

  3. KN-nr 2710 11–2710 19 69,

  4. KN-nr 2711, dock inte KN-nr 2711 11, 2711 21 och 2711 29,

  5. KN-nr 2901 10,

  6. KN-nr 2902 20, 2902 30, 2902 41, 2902 42, 2902 43 och 2902 44,

  7. KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, när produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,

  8. KN-nr 3811 11 10, 3811 11 90, 3811 19 00 och 3811 90 00, samt

  9. KN-nr 3824 90 99, när produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

I fråga om produkter enligt KN-nr 2710 11 21, 2710 11 25 och 2710 19 29 gäller första stycket endast vid yrkesmässiga bulktransporter.

SFS 2012:836

En verksamhet är yrkesmässig, om den

  1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller

  2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.

SFS 1999:1289

Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

SFS 2001:569

Med skepp avses i denna lag fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Med båtar avses andra fartyg.

SFS 2017:1057

Med import avses varors övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i unionstullkodexen. Med import avses även införsel till EU av unionsvaror från något av de territorier som anges i 2 § lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde om de skyldigheter som följer av tullagstiftningen vid sådan införsel har fullgjorts.

Med otillåten införsel avses införsel till EU av en produkt som inte har hänförts till förfarandet för övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i unionstullkodexen och för vilken en tullskuld i enlighet med artikel 79.1 i unionstullkodexen har uppkommit eller skulle ha uppkommit om produkten hade varit belagd med tull. Med otillåten införsel avses även införsel till EU av unionsvaror från något av de territorier som anges i 2 § lagen om Europeiska unionens punktskatteområde om de skyldigheter som följer av tullagstiftningen vid sådan införsel inte har fullgjorts.

Med export avses att en produkt, direkt från Sverige eller via ett annat EU-land, förs ut från EU.

Med EU eller ett EU-land avses de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde enligt lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde. Med ett tredjeland avses länder och områden utanför detta skatteområde.

SFS 2022:166

SFS 2009:1497

Med biomassa förstås den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, samt den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

Med biogas förstås ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från metan.

Med biogasol förstås ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från propan eller butan.

SFS 2020:1045

Med kraftvärmeproduktion förstås samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, om

  1. den värme som uppkommer nyttiggörs, och

  2. elverkningsgraden uppgår till minst 15 procent.

SFS 2009:1495

Med användning av luftfartyg, skepp och båtar för privat ändamål avses annan användning än

  1. transport av passagerare eller varor mot ersättning eller tillhandahållande av andra tjänster mot ersättning,

  2. offentliga myndigheters användning eller användning för offentliga myndigheters räkning,

  3. frivilliga försvarsorganisationers användning,

  4. sjöräddning, brandövervakning och liknande verksamhet, eller övning och utbildning för sådan verksamhet, som utförs av ideella organisationer, eller

  5. yrkesmässigt fiske.

SFS 2015:214

I fråga om energiskatt och koldioxidskatt på bränslen samt energiskatt på elektrisk kraft förstås med stödordning sådant statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som anges i följande bestämmelser i denna lag:

6 a kap. 1 § 8 och 11 a,

6 a kap. 1 § 11 b,

6 a kap. 2 a § första stycket 1,

6 a kap. 2 a § första stycket 2,

6 a kap. 2 c §,

7 kap. 3 a och 3 b §§,

7 kap. 4 §,

9 kap. 5 §,

11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 §,

11 kap. 9 § första stycket 8,

11 kap. 10 §,

11 kap. 12 §,

11 kap. 12 a §,

11 kap. 12 b §.

SFS 2022:1781

Stödmottagare för skattebefrielse enligt denna lag är den som

  1. förbrukat bränsle för något av de ändamål som avses i 11 a § 1–5,

  2. i Sverige producerat motorbränslet eller fört in motorbränslet till Sverige från ett annat EU-land eller genom import i fall som avses i 11 a § 6 eller 7,

  3. förbrukat elektrisk kraft eller bränsle för framställning av värme eller kyla som levererats för något av de ändamål som avses i 11 a § 8, eller

  4. förbrukat elektrisk kraft för något av de ändamål som avses i 11 a § 9–15.

SFS 2022:166

SFS 2023:435

Med företag utan rätt till statligt stöd avses

  1. företag i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, och

  2. företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

SFS 2016:505

SFS 2022:285

Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om

  1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §,

  2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2-nivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och

  3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90, i den ursprungliga lydelsen.

För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om

  1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

  2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion.

SFS 2023:435

SFS 2022:1781

Med landström avses elektrisk kraft som förbrukas i skepp som används för sjöfart och som har en bruttodräktighet om minst 400, när skeppet ligger i hamn och spänningen på den elektriska kraft som överförs till skeppet är minst 380 volt. Som landström anses inte elektrisk kraft som förbrukas när skeppet används för privat ändamål eller när skeppet är upplagt eller på ett varaktigt sätt är taget ur trafik.

SFS 2016:1072

De belopp i euro som anges i denna lag ska för varje kalenderår omräknas enligt den kurs i svenska kronor för euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

SFS 2016:505

Med nätinnehavare avses den som överför elektrisk kraft med stöd av en koncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857).

SFS 2016:1073

Med koncessionspliktigt nät avses ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen (1997:857).

SFS 2018:1887

Med elektrisk kraft framställd från förnybara källor avses kraft som framställs från

  • sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme,

  • vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk,

  • biomassa eller produkter som framställs från biomassa, eller

  • bränsleceller.

SFS 2017:408

Med deklarant, tullskuld och unionsvara avses detsamma som i artikel 5 i unionstullkodexen.

Med förfarandet för extern transitering avses förfarandet enligt artikel 226.2 i unionstullkodexen, när förfarandet används för punktskattepliktiga varor enligt artikel 189.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex.

SFS 2022:166

I denna lag avses med

  • uppskovsförfarandet: det särskilda förfarande som innebär att skattskyldighetens inträde skjuts upp vid tillverkning, bearbetning, förvaring, lagring eller flyttning inom EU av bränsle som avses i 3 a §,

  • släppas för konsumtion: att bränsle som avses i 3 a §

    1. avviker från ett uppskovsförfarande,

    2. förvaras eller lagras utanför ramen för ett uppskovsförfarande,

    3. tillverkas utanför ramen för ett uppskovsförfarande,

    4. importeras utan att omedelbart efter importen hänföras till ett uppskovsförfarande, eller

    5. är föremål för otillåten införsel,

  • beskattat bränsle: bränsle som avses i 3 a § som släppts för konsumtion i ett EU-land,

  • förfarandet för beskattade varor: det förfarande som enligt 4 d kap. ska användas vid flyttning av beskattat bränsle till, från eller via ett annat EU-land,

  • det datoriserade systemet: det datoriserade system som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/263 av den 15 januari 2020 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor.

SFS 2022:166

Energiskatt och koldioxidskatt på bränslen

Skattepliktens omfattning och skattebelopp m.m.

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

 

KN-nr

 

Slag av bränsle

 

Skattebelopp

 
 
 
 
 
 

Energiskatt

 

Koldioxidskatt

 

Summa skatt

 

1.

 

2710 11 41, 2710 11 45 eller 2710 11 49

 

Bensin som uppfyller krav för

 
 
 
 
 
 

a) miljöklass 1

 
 
 
 
 
 

– motorbensin

 

2 kr 57 öre per liter

 

3 kr 14 öre per liter

 

5 kr 71 öre per liter

 
 
 

– alkylatbensin

 

1 kr 42 öre per liter

 

3 kr 14 öre per liter

 

4 kr 56 öre per liter

 
 
 

b) miljöklass 2

 

2 kr 61 öre per liter

 

3 kr 14 öre per liter

 

5 kr 75 öre per liter

 

2.

 

2710 11 31, 2710 11 51 eller 2710 11 59

 

Annan bensin än som avses under 1 eller 7

 

3 kr 61 öre per liter

 

3 kr 14 öre per liter

 

6 kr 75 öre per liter

 

3.

 

2710 19 21, 2710 19 25, 2710 19 41–2710 19 49 eller 2710 19 61–2710 19 69

 

Eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, m.m. som

 
 
 
 
 
 

a) har försetts med märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C,

 

305 kr per m3

 

3 887 kr per m3

 

4 192 kr per m3

 
 
 

b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig

 
 
 
 
 
 

miljöklass 1

 

1 470 kr per m3

 

2 723 kr per m3

 

4 193 kr per m3

 
 
 

miljöklass 2

 

1 868 kr per m3

 

2 723 kr per m3

 

4 591 kr per m3

 
 
 

miljöklass 3 eller inte tillhör någon miljöklass

 

2 074 kr per m3

 

2 723 kr per m3

 

4 797 kr per m3

 

4.

 

2711 12 11–2711 19 00

 

Gasol m.m. som används för

 
 
 
 
 
 

a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg

 

0 kr per 1 000 kg

 

4 363 kr per 1 000 kg

 

4 363 kr per 1 000 kg

 
 
 

b) annat ändamål än som avses under a

 

1 407 kr per 1 000 kg

 

4 363 kr per 1 000 kg

 

5 770 kr per 1 000 kg

 

5.

 

2711 11 00, 2711 21 00

 

Naturgas som används för

 
 
 
 
 
 

a) drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg

 

0 kr per 1 000 m3

 

3 104 kr per 1 000 m3

 

3 104 kr per 1 000 m3

 
 
 

b) annat ändamål än som avses under a

 

1 209 kr per 1 000 m3

 

3 104 kr per 1 000 m3

 

4 313 kr per 1 000 m3

 

6.

 

2701, 2702 eller 2704

 

Kol och koks

 

833 kr per 1 000 kg

 

3 608 kr per 1 000 kg

 

4 441 kr per 1 000 kg

 

7.

 

2710 11 31

 

Flygbensin med en blyhalt om högst 0,005 gram per liter

 

2 kr 61 öre per liter

 

3 kr 14 öre per liter

 

5 kr 75 öre per liter

 

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

  1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

  2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

  3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

  4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

  5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

SFS 2023:810

Energiskatt skall även betalas för råtallolja (KN-nr 3803 00 10) med en skattesats som motsvarar den sammanlagda skatt som tas ut på bränsle enligt 1 § första stycket 3 a.

SFS 1998:1699

För kalenderåret 2026 och efterföljande kalenderår ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen efter en årlig omräkning enligt andra stycket. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som ska tas ut för påföljande kalenderår.

För bränslen som avses i

  1. 1 § första stycket 3 a samt 4–6 ska energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket,

  2. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 ska

    1. koldioxidskatt betalas med belopp som motsvarar de i 1 § angivna koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket, och

    2. energiskatt betalas med belopp som motsvarar summan av de i 1 § angivna energiskatte- och koldioxidskattebeloppen multiplicerade med jämförelsetalet enligt tredje stycket med ett årligt tillägg av två procentenheter, med avdrag för det omräknade koldioxidskattebeloppet enligt a.

Med jämförelsetal avses det värde, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2024.

Beloppen enligt andra stycket 1, 2 a och 2 b avrundas var för sig till hela kronor och ören.

SFS 2023:810

För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1–3 eller enligt 1 a § gäller angivna skattebelopp bränslets volym vid en temperatur av 15°C. Om en skattskyldig visar att bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur får volymen räknas om till 15°C. Om skattskyldighet inträder vid leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras endast om detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.

För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 5 skall de angivna skattebeloppen beräknas på volymen vid en temperatur av 0°C och ett tryck av 101,325 kilopascal.

SFS 2006:1508

Om både biogas och andra skattepliktiga gasformiga bränslen levereras via rörledning, ska skatt beräknas särskilt för vart och ett av bränslena.

Den skattskyldige får utifrån avtal eller vid egenförbrukning fördela vart och ett av bränslena mellan olika användningsområden.

Bränslen som inte har fördelats enligt andra stycket ska av den skattskyldige fördelas mellan olika användningsområden i förhållande till den andel av de bränslen som tillförts rörledningen av den skattskyldige eller för hans räkning.

SFS 2010:1089

Energiskatt och koldioxidskatt ska betalas även för andra energiprodukter än sådana som avses i 1 §, om en sådan produkt är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som

  1. bränsle för uppvärmning,

  2. motorbränsle,

  3. tillsats till motorbränsle, eller

  4. medel för att öka motorbränslets volym.

Skatt ska i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 1 §.

SFS 2012:836

Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för andra produkter än som avses i 1, 1 a och 3 §§, om en sådan produkt

  1. är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym, eller

  2. innehåller annat kolväte än torv och är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 skall dock betalas endast för den del av produkten som består av kolväten.

SFS 2006:1508

[Upphävd g. Lag (2009:1494).]

SFS 2009:1494

Indelning av oljeprodukter i miljöklasser

Kraven för miljöklass 1 och 2 för bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1 anges i 4–6 och 12 §§ drivmedelslagen (2011:319).

Kraven för miljöklass 1, 2 och 3 för bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 3 b anges i 8–10 och 13–15 §§ drivmedelslagen.

SFS 2011:321

[Upphävd g. Lag (1999:1323).]

SFS 1999:1323

Miljöklass för bränsleblandningar enligt 3 eller 4 § som innehåller oljor som erhållits ur petroleum eller ur bituminösa mineral och som beskattas enligt 1 § första stycket 1 eller 3 b, bestäms med ledning av hela bränsleblandningens egenskaper.

Märk- och färgämnen

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2007-0779

Skatt enligt 1 § första stycket 3 b ska inte tas ut om oljeprodukten har försetts med märk- och färgämnen som avses i 1 § första stycket 3 a

  1. vid import senast när produkten deklareras för övergång till fri omsättning, eller

  2. i annat fall än som avses under 1 senast när skattskyldighet för produkten inträder enligt 5 kap.

Om tulldeklaration för importen lämnas i ett annat EU-land med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unionstullkodexen eller om bränslet förs in från något av de territorier som anges i 2 § lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde, ska första stycket 2 tillämpas.

Märkning och färgning enligt första stycket får i Sverige göras endast på en depå som är godkänd för detta ändamål av Tullverket i fall som avses i 1 och på ett skatteupplag som är godkänt av beskattningsmyndigheten för märkning och färgning i fall som avses i 2.

SFS 2022:166

Förbud mot användning av märkta oljeprodukter m.m

Bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle får inte innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne eller från vilken märkämnet har avlägsnats. Detta gäller dock inte båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen (1993:787).

Första stycket gäller inte om oljeprodukten har förts in till Sverige i bränsletanken och har fyllts på i ett land där bränsletanken får innehålla en sådan produkt.

Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kustbevakningen eller annan statlig myndighet får innehålla oljeprodukt som är försedd med märkämne. Om det finns särskilda skäl kan sådant medgivande också lämnas för annan båt, om den används uteslutande för annat än privat ändamål.

Beslut om ett medgivande enligt tredje stycket får återkallas, om förutsättningarna för det inte längre finns. Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

SFS 2015:747

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om märkämne som avses i 1 § första stycket 3 a och 9 § samt färgämne som avses i 1 § första stycket 3 a.

SFS 2007:779

[Upphävd g. Lag (2009:1492).]

SFS 2009:1492

Undantag från skatteplikt

Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för

  1. bränslen enligt KN-nr 4401 och 4402,

  2. bränslen enligt KN-nr 2705, som uppkommit vid en process som avses i 6 a kap. 1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2, när dessa är avsedda att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning,

  3. bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter.

SFS 2022:166

Energi och koldioxidskatt ska inte betalas för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § som

  1. förs in till Sverige under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att bevilja återbetalning av skatten enligt 9 kap. 1 §,

  2. förs in till Sverige i normal bränsletank på motordrivet fordon eller till fordonet kopplad släpvagn, fartyg eller luftfartyg som används yrkesmässigt om bränslet är motorbränsle och är avsett att användas i motor på fordonet, släpvagnen, fartyget eller luftfartyget under transporten, eller

  3. förs in till Sverige av en enskild person som har förvärvat bränslet i ett annat EU-land och som själv transporterar bränslet hit, om bränslet är avsett för dennes eller dennes familjs personliga bruk.

Första stycket 3 gäller inte

  1. motorbränsle som förs in till Sverige på annat sätt än i fordonstank, bränsletank på fartyg eller luftfartyg eller i reservdunk som rymmer högst 10 liter, och

  2. bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och som

    1. är avsett att förbrukas för uppvärmning här i landet, och

    2. förs in hit på annat sätt än i tankfordon som används vid yrkesmässig handel med sådant bränsle.

Förutv. 12 § upphävd g. Lag 2014:285.

SFS 2022:166

Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § och som under ett uppskovsförfarande, på grund av oförutsedda händelser eller force majeure, blivit fullständigt förstört eller oåterkalleligen gått förlorat och därigenom blivit oanvändbart som punktskattepliktigt bränsle.

SFS 2022:166

Den som gör gällande att bränsle fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorat ska på ett tillfredsställande sätt visa detta för Skatteverket om förstörelsen eller förlusten

  1. har skett i Sverige, eller

  2. upptäckts här och det inte går att fastställa var den skett.

SFS 2022:166

Bestämmelserna i 13 och 14 §§ gäller även beskattat bränsle under flyttning från ett annat EU-land till mottagare i Sverige om bränslet flyttas

  1. under förfarandet för beskattade varor, eller

  2. genom distansförsäljning.

SFS 2022:166

Vid en partiell förlust till följd av bränslets beskaffenhet ska energiskatt och koldioxidskatt inte betalas för det som har gått förlorat i den utsträckning förlusten understiger den gemensamma tröskeln för partiella förluster av sådant bränsle, om förlusten inträffar

  1. vid en flyttning under uppskovsförfarandet till eller från en plats i ett annat EU-land,

  2. vid en flyttning under förfarandet för beskattade varor, eller

  3. vid en flyttning genom distansförsäljning.

Med den gemensamma tröskeln för partiella förluster av ett visst bränsle avses den gemensamma tröskel som har fastställts av Europeiska kommissionen med stöd av artikel 6.10 i punktskattedirektivet.

SFS 2022:166

Energiskatt och koldioxidskatt ska inte heller betalas för det som gått förlorat vid en partiell förlust till följd av bränslets beskaffenhet under uppskovsförfarandet i andra fall än vid en flyttning till eller från en plats i ett annat EU-land. I sådana fall tillämpas 14 §.

Första stycket gäller även förluster vid flyttningar som omfattas av 16 § men där det inte har fastställts någon gemensam tröskel för partiella förluster för det aktuella bränslet.

SFS 2022:166

Svavelskatt

Svavelskatt skall betalas för svavelinnehållet i

  1. torvbränsle ur KN-nr 2703,

  2. bränsle som avses i

    2 kap. 1, 3 och 4 §§.

För fasta eller gasformiga bränslen tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet.

För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i bränslet, skall avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent. Om svavelinnehållet överstiger 0,05 viktprocent men inte 0,2 viktprocent skall dock avrundning göras till 0,2 viktprocent.

Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent.

SFS 2006:1508

För flytande bränslen gäller beloppet enligt 2 § andra stycket bränslet vid en temperatur av 15°C. Om en skattskyldig visar att bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur, får volymen räknas om till 15°C. Om skattskyldighet inträder vid leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras endast om detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.

Svavelskatt ska inte betalas för svavelinnehållet i bränsle som avses i 2 kap. 11–17 §§.

SFS 2022:166

[Uppskovsförfarandet]

Kapitlet upphävt g. SFS2022-0166

SFS 2022:166

SFS 2022:166

SFS 2022:166

SFS 2022:166

SFS 2022:166

Godkännande inom uppskovsförfarandet

Kapitlet infört g. Förutv. 4 kap. samtidigt upphävt. SFS2022-0166

Upplagshavare och skatteupplag

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Vem får godkännas som upplagshavare?

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Som upplagshavare får den godkännas som i yrkesmässig verksamhet i Sverige avser att

  1. tillverka eller bearbeta bränslen som avses i 1 kap. 3 a §,

  2. på flygplats lagra flygfotogen (KN-nr 2710 19 21), som flyttats under ett uppskovsförfarande, för försäljning till förbrukning i luftfartyg när luftfartyget inte används för privat ändamål, eller

  3. i större omfattning hålla bränslen som avses i 1 kap. 3 a § i lager.

För godkännande som upplagshavare krävs att den som ansöker

  1. är lämplig som upplagshavare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, och

  2. disponerar över ett utrymme i Sverige som kan godkännas som skatteupplag.

Den som godkänns som upplagshavare ska samtidigt godkännas som registrerad avsändare.

SFS 2022:166

Skatteupplag

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Upplagshavares hantering av skattepliktigt bränsle ska, för att omfattas av ett uppskovsförfarande, ske i ett godkänt skatteupplag.

Ett utrymme som används som eller är avsett att användas som bostad får inte godkännas som skatteupplag.

SFS 2022:166

Lagerbokföring

Rubriken införd g. SFS2022-0166

En upplagshavare ska för varje skatteupplag löpande bokföra varurörelser som rör skattepliktigt bränsle och regelbundet inventera lagret av sådant bränsle.

SFS 2022:166

Krav vid mottagande av bränsle under uppskovsförfarandet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

En upplagshavare som tar emot bränsle som flyttas under uppskovsförfarandet ska göra det på det skatteupplag eller den direkta leveransplats som angetts i ett sådant elektroniskt administrativt dokument som avses i 4 b kap. 4 § eller ett sådant ersättningsdokument som avses i 4 b kap. 14 §. Bränsle som flyttas till ett skatteupplag ska vid mottagandet tas in i skatteupplaget.

SFS 2022:166

Säkerhet för flyttning av bränsle under uppskovsförfarandet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

En upplagshavare som avser att flytta bränsle under uppskovsförfarandet enligt 4 a kap. 2 eller 4 § ska ställa säkerhet för betalning av den skatt som kan påföras upplagshavaren i Sverige eller ett annat EU-land vid flyttningen av bränslet.

Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan flyttning påbörjas och uppgå till ett belopp som motsvarar den genomsnittliga skatten på de bränslen som upplagshavaren flyttar under ett dygn. Vid beräkningen av genomsnittet ska hänsyn bara tas till de dygn under ett år då flyttningar av bränsle sker enligt 4 a kap. 2 eller 4 §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en upplagshavare påförts skatt i ett annat EU-land får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid.

SFS 2022:166

Säkerhet för betalning av skatt

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Upplagshavare ska ställa säkerhet för betalning även av den skatt som kan påföras upplagshavaren enligt 5 kap. 3 eller 4 §. Säkerheten ska som lägst uppgå till ett belopp som motsvarar 10 procent av skatten på de bränslen som upplagshavaren vid varje tidpunkt förvarar i sina skatteupplag. Säkerheten får dock inte understiga ett belopp som motsvarar 75 procent av det högsta belopp som en sådan beräkning medfört under de tre senaste kalendermånaderna. Vid beräkningen får det bortses från bränslen som beredskapslagras enligt lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja. Ställd säkerhet får tas i anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid.

SFS 2022:166

Säkerhet vid återkallelse av godkännande

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Säkerheterna enligt 5 och 6 §§ ska kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag beslutet om återkallelse blir gällande, om godkännandet som upplagshavare återkallas. Säkerheten enligt 5 § får efter återkallelsen sänkas till ett belopp som motsvarar skatten på de bränslen för vilka flyttningen ännu inte har avslutats enligt 4 a kap. 7 §.

SFS 2022:166

Registrerad varumottagare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Som registrerad varumottagare får den godkännas som avser att i Sverige yrkesmässigt ta emot bränslen som flyttas enligt ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land. För godkännande krävs att den som ansöker om att bli godkänd är lämplig att vara registrerad varumottagare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

SFS 2022:166

Ordinarie mottagningsplats

Rubriken införd g. SFS2022-0166

En registrerad varumottagare ska till Skatteverket ange den adress där varumottagaren kommer att ta emot bränslen som flyttas under uppskovsförfarandet (ordinarie mottagningsplats).

SFS 2022:166

Krav vid mottagande av bränsle under uppskovsförfarandet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Bränslen som flyttas under uppskovsförfarandet ska tas emot på den registrerade varumottagarens ordinarie mottagningsplats eller den direkta leveransplats som angetts i ett sådant elektroniskt administrativt dokument som avses i 4 b kap. 4 § eller ett sådant ersättningsdokument som avses i 4 b kap. 14 §.

SFS 2022:166

Säkerhet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

En registrerad varumottagare ska hos Skatteverket ställa säkerhet för betalning av skatten på de bränslen som tas emot. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid.

Säkerheten ska kunna tas i anspråk av Skatteverket under minst sex månader från den dag beslutet om återkallelse blir gällande, om godkännandet som registrerad varumottagare återkallas.

SFS 2022:166

Säkerheten enligt 11 § ska som lägst uppgå till ett belopp som motsvarar den genomsnittliga skatt som har beslutats för

  1. de tolv senaste redovisningsperioder för vilka beslut om skatt har fattats, eller

  2. det lägre antal redovisningsperioder för vilka beslut om skatt har fattats, om det ännu inte har fattats beslut för tolv redovisningsperioder.

Vid beräkning av genomsnittet ska den sammanlagda skatt som beslutats för redovisningsperioderna delas med det antal av redovisningsperioderna för vilka skatt har beslutats till mer än noll kronor.

Om det belopp som säkerheten som lägst ska uppgå till vid en sådan beräkning är noll kronor, ska säkerheten i stället som lägst uppgå till ett belopp som vid varje tidpunkt motsvarar skatten på de bränslen som då är under flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet.

SFS 2022:166

Om den registrerade varumottagaren har en redovisningsperiod för energi- och koldioxidskatt på bränslen som avses i 1 kap. 3 a § som är ett beskattningsår, ska säkerheten, i stället för vad som gäller enligt 12 §, som lägst uppgå till ett belopp som motsvarar det högsta av

  1. den skatt som beslutats för den senaste redovisningsperioden, och

  2. skatten på de bränslen som vid varje tidpunkt är under flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet.

SFS 2022:166

Tillfälligt registrerad varumottagare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Som tillfälligt registrerad varumottagare får den godkännas som avser att endast vid ett enstaka tillfälle i Sverige yrkesmässigt ta emot bränsle som flyttas enligt ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land. Godkännandet ska i dessa fall begränsas till att gälla mottagande av bränsle vid denna särskilt angivna flyttning.

En tillfälligt registrerad varumottagare ska till Skatteverket ange den adress där bränslet kommer att tas emot.

Ett godkännande enligt första stycket ska ges när säkerhet ställts för skatten på bränslet. Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan bränslet flyttas från det andra EU-landet. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid.

SFS 2022:166

Registrerad avsändare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Som registrerad avsändare får den godkännas som avser att i Sverige yrkesmässigt avsända bränsle under ett uppskovsförfarande vid bränslets övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen eller, om det är fråga om en unionsvara, vid den tidpunkt då skyldigheterna enligt tullagstiftningen fullgjorts. För godkännande krävs att den som ansöker om att bli godkänd är lämplig att vara registrerad avsändare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Bestämmelserna om säkerhet för skatten i 5 och 7 §§ tillämpas även på registrerad avsändare. Det som där sägs om flyttningar under uppskovsförfarandet ska då avse flyttningar enligt 4 a kap. 3 och 4 §§.

SFS 2022:166

Ansökan och beslut

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skatteverket beslutar i fråga om godkännande av upplagshavare, registrerad varumottagare, tillfälligt registrerad varumottagare, registrerad avsändare eller skatteupplag efter särskild ansökan.

SFS 2022:166

Återkallelse av godkännande

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Godkännande av upplagshavare, registrerad varumottagare, tillfälligt registrerad varumottagare, registrerad avsändare eller skatteupplag får återkallas, om

  1. förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

  2. ställd säkerhet inte längre är godtagbar, eller

  3. den som är godkänd begär det.

Om ett godkännande av upplagshavare återkallas omfattar beslutet även godkännandet av dennes skatteupplag och godkännandet som registrerad avsändare.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

SFS 2022:166

Konkurs

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Om en godkänd upplagshavare, registrerad varumottagare eller tillfälligt registrerad varumottagare försätts i konkurs, övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för bränsle för vilket skattskyldighet enligt 5 kap. 3, 4 eller 7 § inträder efter konkursbeslutet.

Om sådant bränsle ägs av någon annan än konkursgäldenären och bränslet inte ingår i konkursen, är ägaren skattskyldig för bränslet i stället för konkursboet. Skattskyldigheten för ägaren inträder vid den tidpunkt då skattskyldighet skulle ha inträtt för upplagshavaren eller varumottagaren enligt 5 kap. 3, 4 eller 7 §.

Kravet på säkerhet enligt 6 § gäller inte en upplagshavares konkursbo.

SFS 2022:166

Jämkning av säkerhetsbelopp

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Om leverans av bränsle sker via rörledning behöver säkerhet enligt 5 eller 15 § inte ställas. Skatteverket får dock besluta att säkerhet ska ställas om det finns särskilda skäl.

Om leverans av bränsle sker med fartyg får Skatteverket medge att upplagshavaren eller den registrerade avsändaren inte behöver ställa säkerhet enligt 5 eller 15 §. Ett sådant medgivande får endast lämnas om det är förenligt med överenskommelser mellan Sverige och övriga berörda medlemsstater.

SFS 2022:166

I de fall som avses i 6 och 11–13 §§ får Skatteverket medge att säkerhet inte behöver ställas eller att den får uppgå till ett lägre belopp än vad som följer av de bestämmelserna, om det finns skäl till detta med hänsyn till den skattskyldiges ekonomiska förhållanden eller andra särskilda omständigheter.

SFS 2022:166

Flyttningar under uppskovförfarandet

Kapitlet infört g. SFS2022-0166

När får bränsle flyttas under uppskovsförfarandet?

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Bränsle som avses i 1 kap. 3 a § får flyttas under uppskovsförfarandet endast i de fall som anges i 2–4 §§.

För flyttningar som påbörjas i ett annat EU-land gäller dock 8 §.

SFS 2022:166

Flyttningar från ett skatteupplag

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Under uppskovsförfarandet får bränsle flyttas från ett skatteupplag till

  1. ett annat skatteupplag,

  2. en registrerad varumottagare eller tillfälligt registrerad varumottagare i ett annat EU-land,

  3. en plats där det skattepliktiga bränslet lämnar EU,

  4. ett utförseltullkontor som samtidigt är avgångstullkontor för förfarandet för extern transitering, eller

  5. någon av följande mottagare:

    1. en beskickning eller ett konsulat i ett annat EU-land, en medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskickning eller ett sådant konsulat,

    2. en internationell organisation med säte i ett annat EU-land, en medlemsstats ombud vid en sådan organisation eller en person med tjänst hos eller uppdrag av en sådan organisation,

    3. väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land än det dit bränslet flyttas och som deltar i försvarsinsatser för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, om bränslet är avsett för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som följer med dem eller för mässar och marketenterier, eller

    4. väpnade styrkor som tillhör ett annat land än det dit bränslet flyttas och som är part i Nordatlantiska fördraget, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som följer med dem eller för mässar och marketenterier.

Första stycket 5 gäller om bränslet flyttas till en plats i ett annat EU-land och endast i den omfattning frihet från bränsleskatt gäller i det andra EU-landet.

SFS 2022:166

Flyttningar från platsen för import

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Under uppskovsförfarandet får bränsle flyttas från platsen för import till någon av de destinationer som avses i 2 §, om bränslet avsänds av en registrerad avsändare.

SFS 2022:166

Flyttningar till en direkt leveransplats

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Bränsle får även flyttas under uppskovsförfarandet från ett skatteupplag eller platsen för import till en annan plats än den som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 (direkt leveransplats), om denna plats i förväg har anmälts till den behöriga myndigheten i destinationsmedlemsstaten av den mottagande upplagshavaren eller den registrerade varumottagaren.

SFS 2022:166

Krav på elektroniskt administrativt dokument och säkerhet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

För flyttning under uppskovsförfarandet krävs att det bränsle som flyttas omfattas av

  1. sådant elektroniskt administrativt dokument som avses i 4 b kap. 4 § eller av sådant ersättningsdokument som avses i 4 b kap. 14 §, och

  2. sådan säkerhet för skatten som avses i 4 kap. 5 eller 15 §.

Kravet i första stycket 1 gäller inte flyttningar som sker enbart på svenskt territorium och där bränslets slutdestination finns på svenskt territorium om bränslet avsänds av någon annan än en registrerad avsändare.

SFS 2022:166

Ytterligare krav vid import

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Vid flyttning under uppskovsförfarandet från en plats för import i Sverige ska deklaranten eller någon annan person som är direkt eller indirekt involverad i fullgörandet av tullformaliteter enligt artikel 15 i unionstullkodexen till Tullverket lämna

  1. det punktskattenummer som identifierar den registrerade avsändaren för flyttningen,

  2. det punktskattenummer som identifierar den mottagare som bränslet sänds till, och

  3. bevis för att avsikten är att det importerade bränslet ska avsändas under uppskovsförfarandet.

Första stycket gäller inte om platsen för import är en plats som är godkänd som skatteupplag.

Om tulldeklaration för bränslet ges in i ett annat EU-land med stöd av ett tillstånd för centraliserad klarering enligt artikel 179 i unionstullkodexen, får uppgifterna i första stycket lämnas i tulldeklarationen i det andra EU-landet.

SFS 2022:166

När avslutas en flyttning?

Rubriken införd g. SFS2022-0166

En flyttning under uppskovsförfarandet avslutas när mottagaren har tagit emot bränslet på en sådan destination som avses i 2–4 §§. Vid export avslutas flyttningen när bränslet har lämnat EU. Vid en sådan flyttning som avses i 2 § första stycket 4 avslutas flyttningen när bränslet har hänförts till förfarandet för extern transitering.

SFS 2022:166

Flyttningar som påbörjas utanför Sverige

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Bränsle som flyttas enligt artiklarna 16–28 i punktskattedirektivet, och där flyttningen inte har påbörjats i Sverige, omfattas av bestämmelserna om flyttning under uppskovsförfarandet i denna lag när bränslet befinner sig på svenskt territorium.

SFS 2022:166

Dokumenthantering vid flyttningar av bränsle under uppskovsförfarandet

Kapitlet infört g. SFS2022-0166

Det datoriserade systemet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet:

  1. elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första stycket,

  2. administrativa referenskoder enligt 4 § tredje stycket,

  3. uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,

  4. underrättelser enligt 8 § om att bränsle inte längre ska föras ut från unionens tullområde,

  5. mottagningsrapporter enligt 10 §, och

  6. exportrapporter enligt 11 §.

Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade systemet finns i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 14–16 §§.

Bestämmelserna i 4–6, 8, 9, 14, 15 och 17 §§ om avsändande av varor gäller upplagshavare och registrerade avsändare.

SFS 2022:166

När en flyttning under uppskovsförfarandet sker enbart på svenskt territorium och bränslets slutdestination finns på svenskt territorium gäller inte bestämmelserna i detta kapitel om bränslet avsänds av någon annan än en registrerad avsändare.

SFS 2022:166

Den som upprättar ett elektroniskt administrativt dokument, en mottagningsrapport eller en exportrapport via det datoriserade systemet, ska kunna verifieras genom ett tekniskt förfarande.

Uppgifter som har lämnats för en juridisk person i det datoriserade systemet ska anses ha lämnats av denne, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknat behörighet att företräda den juridiska personen.

SFS 2022:166

Elektroniskt administrativt dokument och administrativ referenskod

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Innan en sådan flyttning av bränsle som avses i 4 a kap. 2–4 §§ påbörjas, ska avsändaren via det datoriserade systemet lämna ett elektroniskt administrativt dokument till Skatteverket. Avsändaren får återkalla dokumentet så länge flyttningen av bränslet inte har påbörjats.

Skatteverket ska göra en elektronisk kontroll av dokumentet.

Är uppgifterna i dokumentet giltiga, ska Skatteverket tilldela det en administrativ referenskod och meddela koden till avsändaren. Är uppgifterna i dokumentet inte giltiga, ska Skatteverket utan dröjsmål underrätta avsändaren om det.

SFS 2022:166

Den administrativa referenskoden ska medfölja flyttningen

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Avsändaren ska lämna den administrativa referenskoden till den person som medför bränslet eller, om ingen person medför bränslet, till transportören eller fraktföraren. Koden ska på begäran kunna uppvisas för behörig myndighet under hela bränsleflyttningen.

SFS 2022:166

Ändrad destination

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som har avsänt bränsle under ett uppskovsförfarande får via det datoriserade systemet ändra flyttningens destination. Den nya platsen eller mottagaren måste vara en sådan destination som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 1, 2, 3 eller 4 eller en direkt leveransplats.

Avsändaren ska för detta ändamål via det datoriserade systemet lämna ett elektroniskt dokument om ändrad destination till Skatteverket.

SFS 2022:166

Den administrativa referenskoden ska lämnas till Tullverket vid export

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Om en exportdeklaration har getts in till Tullverket för bränsle som omfattas av en flyttning under uppskovsförfarandet till en destination som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 3 eller 4, ska deklaranten lämna den administrativa referenskoden för det bränsle som avses i exportdeklarationen till Tullverket.

SFS 2022:166

Underrättelse om att bränsle inte längre ska föras ut ur unionens tullområde

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Om bränsle har avsänts under uppskovsförfarandet till en destination som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 3 eller 4 från en plats i Sverige och Skatteverket får uppgifter från Tullverket om att bränslet inte längre ska föras ut ur unionens tullområde, ska Skatteverket underrätta avsändaren om detta.

Om en exportdeklaration för bränslet har getts in i ett annat EU-land och Skatteverket från de behöriga myndigheterna i det landet får en underrättelse om att bränslet inte längre ska föras ut ur unionens tullområde, ska Skatteverket utan dröjsmål vidarebefordra denna underrättelse till avsändaren.

När en underrättelse enligt första eller andra stycket har tagits emot ska avsändaren, beroende på vad som är lämpligt, återkalla det elektroniska administrativa dokumentet enligt 4 § första stycket eller ändra flyttningens destination enligt 6 §.

SFS 2022:166

Intyg om skattefrihet ska medfölja bränsle i vissa fall

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Vid flyttning av bränsle till mottagare som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 5, ska bränslet åtföljas av ett intyg om att skattefrihet gäller för bränslet i det andra EU-landet.

SFS 2022:166

Mottagningsrapport

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som på en sådan destination som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 1, 2 eller 5 eller 4 § tar emot bränsle som flyttats under ett uppskovsförfarande ska, utan dröjsmål och senast inom fem dagar efter mottagandet, via det datoriserade systemet lämna en rapport till Skatteverket om att bränslet tagits emot (mottagningsrapport).

SFS 2022:166

Exportrapport

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Vid flyttning till en sådan destination som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 3 ska Skatteverket, efter det att ett intyg har tagits emot från Tullverket om att bränslet har lämnat EU, via det datoriserade systemet lämna en rapport om att bränslet har exporterats (exportrapport).

Vid flyttning till en sådan destination som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 4 ska Skatteverket, efter det att uppgifter tagits emot från Tullverket om att bränslet hänförts till förfarandet för extern transitering, lämna en exportrapport via det datoriserade systemet.

SFS 2022:166

Bevis om att flyttningen har avslutats

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Mottagningsrapporter och exportrapporter utgör bevis på att flyttningen har avslutats på en sådan destination som avses i 4 a kap. 2 eller 4 §.

Om det inte har lämnats en mottagningsrapport genom det datoriserade systemet, får Skatteverket intyga att bränslet har tagits emot om verket har tillfredsställande bevis för att bränslet har nått den angivna destinationen (alternativt bevis). Skatteverket ska informera den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om det alternativa beviset.

När Skatteverket från en behörig myndighet i ett annat EU-land har tagit emot ett sådant alternativt bevis, ska Skatteverket avsluta flyttningen i det datoriserade systemet.

SFS 2022:166

Bestämmelserna i 12 § andra stycket gäller i tillämpliga delar när en exportrapport inte kan utfärdas via det datoriserade systemet. I ett sådant fall ska Tullverket lämna ett intyg enligt 11 § till Skatteverket.

SFS 2022:166

Reservsystemet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Ersättningsdokument

Rubriken införd g. SFS2022-0166

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt får en bränsleflyttning under uppskovsförfarandet påbörjas, om

  1. bränslet åtföljs av ett ersättningsdokument som innehåller samma uppgifter som det elektroniska administrativa dokumentet skulle ha innehållit om det hade kunnat upprättas, och

  2. avsändaren genom att lämna in en kopia av ersättningsdokumentet informerar Skatteverket om flyttningen innan den påbörjas.

Om avsändaren är förhindrad att fullgöra informationsskyldigheten på det sätt som föreskrivs i första stycket 2, får Skatteverket informeras på annat sätt innan flyttningen påbörjas. I så fall ska en kopia av ersättningsdokumentet lämnas in till Skatteverket snarast möjligt efter det att flyttningen påbörjats.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, får avsändaren på annat sätt informera Skatteverket om en sådan ändring av destinationen som avses i 6 §. Informationen ska lämnas till Skatteverket innan destinationen ändras.

SFS 2022:166

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, ska avsändaren av en flyttning till en destination som avses i 4 a kap. 2 § första stycket 3 eller 4 lämna en kopia av ersättningsdokumentet till deklaranten.

Om en deklarant har gett in en exportdeklaration till Tullverket som omfattar bränsle vilket följs av ett ersättningsdokument, ska deklaranten lämna en kopia av det eller de ersättningsdokument som avser bränsle som omfattas av exportdeklarationen till Tullverket.

SFS 2022:166

Om en mottagningsrapport inte kan lämnas inom den tidsfrist som anges i 10 § på grund av att det datoriserade systemet inte är tillgängligt, ska mottagaren i stället rapportera att bränslet tagits emot genom att lämna in ett ersättningsdokument till Skatteverket. Dokumentet ska innehålla samma uppgifter som mottagningsrapporten skulle ha innehållit om den hade kunnat upprättas och ett intygande om att flyttningen avslutats.

Första stycket gäller även när den som tar emot bränslet inte fått ett elektroniskt administrativt dokument för den aktuella bränsleflyttningen, på grund av att det datoriserade systemet tidigare inte varit tillgängligt.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar när det inte går att lämna en exportrapport eller en underrättelse om att bränslet inte längre ska föras ut. I ett sådant fall ska Skatteverket upprätta rapporten eller underrättelsen, efter det att ett intyg enligt 11 § första stycket eller uppgifter enligt 8 § första stycket eller 11 § andra stycket har tagits emot från Tullverket.

SFS 2022:166

Åtgärder när det datoriserade systemet åter är tillgängligt

Rubriken införd g. SFS2022-0166

När det datoriserade systemet åter är tillgängligt ska följande dokument och uppgifter snarast lämnas i systemet:

  1. Den som avsänt bränsle enligt 4 a kap. 2, 3 eller 4 § ska lämna ett elektroniskt administrativt dokument.

  2. Den som ändrat flyttningens destination enligt 6 § ska lämna uppgifter om denna åtgärd.

  3. Den som tagit emot bränsle som flyttats enligt 4 a kap. 2, 3 eller 4 § ska lämna en mottagningsrapport.

  4. Skatteverket ska lämna en exportrapport eller en underrättelse om att bränslet inte längre ska föras ut ur unionens tullområde.

En mottagnings- eller exportrapport eller en underrättelse om att bränslet inte längre ska föras ut ur unionens tullområde ska dock inte lämnas via det datoriserade systemet förrän det elektroniska administrativa dokumentet för den aktuella bränsleflyttningen tagits emot via systemet.

Så snart det har kontrollerats enligt 4 § att uppgifterna i det elektroniska administrativa dokumentet är giltiga, ska detta dokument ersätta ersättningsdokumentet enligt 14 §.

SFS 2022:166

Distansförsäljning

Kapitlet infört g. SFS2022-0166

Med distansförsäljning avses att beskattat bränsle

  1. köps av någon som inte bedriver självständig ekonomisk verksamhet, och

  2. avsänds eller transporteras direkt eller indirekt hit från ett annat EU-land av en avsändare som bedriver en självständig ekonomisk verksamhet eller av någon annan för dennes räkning.

SFS 2022:166

Tillfälligt registrerad distansförsäljare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som avser att avsända bränsle genom distansförsäljning, och som inte är registrerad distansförsäljare enligt 3 §, ska innan bränslet avsänds från det andra EU-landet anmäla sig till Skatteverket för registrering som tillfälligt registrerad distansförsäljare.

En sådan registrering ska avse en särskilt angiven flyttning och ska göras bara om säkerhet ställts för den skatt som kan påföras i Sverige eller ett annat EU-land för bränslet. Ställd säkerhet får tas i anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en tillfälligt registrerad distansförsäljare påförts skatt i ett annat EU-land, får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid.

Säkerheten ska kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag ett beslut om avregistrering av den tillfälligt registrerade distansförsäljaren blir gällande.

SFS 2022:166

Registrerad distansförsäljare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som avser att avsända bränsle genom distansförsäljning vid mer än enstaka tillfällen får anmäla sig till Skatteverket för registrering som registrerad distansförsäljare.

En sådan registrering ska göras om avsändaren

  1. har ställt säkerhet för skatten enligt 4 §,

  2. inte har obetalda belopp med mer än 2 000 kronor för skatter och avgifter på skattekontot enligt 61 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) vid en avstämning av detta, och

  3. inte har obetalda belopp för skatter, avgifter, böter eller andra fordringar till staten som vid verkställighet enligt utsökningsbalken handläggs i allmänt mål och som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

SFS 2022:166

En registrerad distansförsäljare ska ställa säkerhet för betalning av den skatt som kan påföras distansförsäljaren för bränslet i Sverige eller ett annat EU-land. Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan flyttningen påbörjas.

Säkerheten ska som lägst uppgå till ett belopp som vid varje tidpunkt motsvarar skatten på det bränsle som är under flyttning från den registrerade distansförsäljaren.

Ställd säkerhet får tas i anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en registrerad distansförsäljare påförts skatt i ett annat EU-land, får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid.

Säkerheten ska kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag beslutet om avregistrering blir gällande, om distansförsäljaren avregistreras.

SFS 2022:166

Avregistrering

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skatteverket ska avregistrera en tillfälligt registrerad distansförsäljare när den aktuella flyttningen avslutats eller om förutsättningarna för registrering inte längre finns.

Skatteverket får avregistrera en registrerad distansförsäljare, om

  1. förutsättningarna för registrering inte längre finns,

  2. ställd säkerhet inte längre är godtagbar, eller

  3. distansförsäljaren begär det.

Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

SFS 2022:166

Anmälningsskyldighet för mottagare vid distansförsäljning

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som avser att ta emot bränsle som avsänds till Sverige genom distansförsäljning från någon som varken är tillfälligt registrerad distansförsäljare för den aktuella flyttningen eller registrerad distansförsäljare, ska anmäla flyttningen av bränslet till Skatteverket innan bränslet avsänds från det andra EU-landet.

SFS 2022:166

Förfarandet för beskattade varor

Kapitlet infört g. SFS2022-0166

När ska förfarandet för beskattade varor användas?

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Förfarandet för beskattade varor ska användas när beskattat bränsle flyttas till eller förs in från ett annat EU-land om inte flyttningen

  1. omfattas av undantag från skatt enligt 2 kap. 12 § eller motsvarande bestämmelser i destinationsmedlemsstatens lagstiftning,

  2. omfattas av 2 kap. 12 § andra stycket eller motsvarande bestämmelser i destinationsmedlemsstatens lagstiftning, eller

  3. utgör distansförsäljning enligt 4 c kap. 1 § eller motsvarande bestämmelser i destinationsmedlemsstatens lagstiftning.

Förfarandet för beskattade varor ska även användas när beskattat bränsle ska flyttas till en plats i Sverige via ett annat EU-land.

Bestämmelser om undantag från första och andra styckena finns i 8 kap. 5 §.

SFS 2022:1487

Krav på elektroniskt förenklat administrativt dokument

Rubriken införd g. SFS2022-0166

För att en flyttning ska anses vara förenlig med kraven för förfarandet för beskattade varor krävs att det bränsle som flyttas omfattas av ett sådant elektroniskt förenklat administrativt dokument som avses i 4 e kap. 3 § eller av sådant ersättningsdokument som avses i 4 e kap. 9 §.

En flyttning under förfarandet för beskattade varor ska göras mellan en certifierad avsändare eller tillfälligt certifierad avsändare och en certifierad mottagare eller tillfälligt certifierad mottagare.

SFS 2022:166

Aktörer inom förfarandet för beskattade varor

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Tillfälligt certifierad mottagare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som avser att i Sverige yrkesmässigt ta emot bränsle som enligt 1 § ska flyttas under förfarandet för beskattade varor, och som inte är certifierad mottagare enligt 5 §, ska anmäla sig till Skatteverket för registrering som tillfälligt certifierad mottagare. Även en enskild person som avser att ta emot bränsle under förfarandet för beskattade varor ska anmäla sig för registrering som tillfälligt certifierad mottagare.

En tillfälligt certifierad mottagare ska till Skatteverket ange den adress där bränslet kommer att tas emot.

SFS 2022:166

En registrering som tillfälligt certifierad mottagare ska begränsas till att gälla mottagandet av en särskilt angiven flyttning.

En registrering ska göras när säkerhet ställts för den skatt som kan påföras i Sverige eller ett annat EU-land vid flyttningen eller mottagandet av bränslet. Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan bränslet flyttas från det andra EU-landet. Ställd säkerhet får tas i anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en tillfälligt certifierad mottagare påförts skatt i ett annat EU-land, får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid.

Säkerheten ska kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag ett beslut om avregistrering av den tillfälligt certifierade mottagaren blir gällande.

SFS 2022:166

Certifierad mottagare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som avser att i Sverige yrkesmässigt, vid mer än enstaka tillfällen, ta emot bränsle som enligt 1 § ska flyttas under förfarandet för beskattade varor får anmäla sig till Skatteverket för registrering som certifierad mottagare.

En sådan registrering ska göras om mottagaren

  1. har ställt säkerhet för skatten enligt 6 §,

  2. har angett en ordinarie mottagningsplats enligt 7 §,

  3. inte har obetalda belopp med mer än 2 000 kronor för skatter och avgifter på skattekontot enligt 61 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) vid en avstämning av detta, och

  4. inte har obetalda belopp för skatter, avgifter, böter eller andra fordringar till staten som vid verkställighet enligt utsökningsbalken handläggs i allmänt mål och som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

SFS 2022:166

En certifierad mottagare ska ställa säkerhet för betalning av den skatt som kan påföras mottagaren i Sverige eller ett annat EU-land vid flyttningen eller mottagandet av bränslet. Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan flyttningen påbörjas. Säkerheten ska som lägst uppgå till ett belopp som vid varje tillfälle motsvarar skatten för det bränsle som är under flyttning till den certifierade mottagaren.

Ställd säkerhet får tas i anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en certifierad mottagare påförts skatt i ett annat EU-land, får säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och skatten inte har betalats i rätt tid.

Säkerheten ska kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag beslutet om avregistrering blir gällande, om den certifierade mottagaren avregistreras.

SFS 2022:166

En certifierad mottagare ska till Skatteverket ange en adress där mottagaren kommer att ta emot bränsle som flyttas under förfarandet för beskattade varor (ordinarie mottagningsplats). Den certifierade mottagaren får även ta emot bränsle på en annan adress (alternativ mottagningsplats) om Skatteverket har underrättats om denna innan flyttningen av bränslet påbörjas.

En certifierad mottagare som tar emot bränsle som flyttas under förfarandet för beskattade varor ska göra det på den ordinarie mottagningsplats eller alternativa mottagningsplats som angetts i det förenklade elektroniska administrativa dokumentet eller ersättningsdokumentet.

SFS 2022:166

Tillfälligt certifierad avsändare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som avser att i Sverige yrkesmässigt avsända bränsle som enligt 1 § ska flyttas under förfarandet för beskattade varor, och som inte är certifierad avsändare enligt 9 §, ska anmäla sig till Skatteverket för registrering som tillfälligt certifierad avsändare. Även en enskild person som avser att avsända bränsle under förfarandet för beskattade varor ska anmäla sig för registrering som tillfälligt certifierad avsändare.

En registrering som tillfälligt certifierad avsändare ska begränsas till att gälla avsändandet av en särskilt angiven flyttning.

En tillfälligt certifierad avsändare ska till Skatteverket ange den adress från vilken bränslet kommer att avsändas.

SFS 2022:166

Certifierad avsändare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som avser att i Sverige yrkesmässigt, vid mer än enstaka tillfällen, avsända bränsle som enligt 1 § ska flyttas under förfarandet för beskattade varor får anmäla sig till Skatteverket för registrering som certifierad avsändare.

En certifierad avsändare ska till Skatteverket ange en adress från vilken avsändaren kommer att avsända bränsle som flyttas under förfarandet för beskattade varor (ordinarie avsändningsplats). Den certifierade avsändaren får även avsända bränsle från en annan adress (alternativ avsändningsplats) om Skatteverket har underrättats om denna innan flyttningen av bränslet påbörjas.

En certifierad avsändare som avsänder bränsle som flyttas under förfarandet för beskattade varor ska göra det från den ordinarie avsändningsplats eller alternativa avsändningsplats som angetts i det elektroniska förenklade administrativa dokumentet eller ersättningsdokumentet.

SFS 2022:166

Avregistrering

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skatteverket ska avregistrera en tillfälligt certifierad mottagare eller en tillfälligt certifierad avsändare när den aktuella flyttningen avslutats eller om förutsättningarna för registrering inte längre finns.

Skatteverket får avregistrera en certifierad mottagare eller certifierad avsändare, om

  1. förutsättningarna för registrering inte längre finns,

  2. ställd säkerhet inte längre är godtagbar när det gäller mottagaren, eller

  3. mottagaren respektive avsändaren begär det.

Ett beslut om avregistrering gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

SFS 2022:166

När påbörjas och avslutas en flyttning?

Rubriken införd g. SFS2022-0166

En flyttning under förfarandet för beskattade varor påbörjas när bränslet lämnar

  1. den tillfälligt certifierade avsändaren, eller

  2. den ordinarie eller alternativa avsändningsplats för den certifierade avsändaren i avsändarmedlemsstaten som har angetts i det elektroniska förenklade administrativa dokumentet.

En flyttning under förfarandet för beskattade varor avslutas när bränslet tagits emot av

  1. den tillfälligt certifierade mottagaren, eller

  2. den certifierade mottagaren på den ordinarie eller alternativa mottagningsplats för den certifierade mottagaren i destinationsmedlemsstaten som har angetts i det elektroniska förenklade administrativa dokumentet.

SFS 2022:166

Flyttningar som påbörjas utanför Sverige

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Beskattat bränsle som flyttas enligt artiklarna 33–42 i punktskattedirektivet, och där flyttningen inte har påbörjats i Sverige, omfattas av bestämmelserna om förfarandet för beskattade varor i denna lag när bränslet befinner sig på svenskt territorium.

SFS 2022:166

Särskild bestämmelse för bränsle som omfattas av 2 kap. 12 § andra stycket

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som för in bränsle enligt 2 kap. 12 § andra stycket ska, innan bränslet flyttas från det andra EU-landet, anmäla bränslet till Skatteverket och ställa säkerhet för betalning av skatten på bränslet. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid.

SFS 2022:166

Dokumenthantering vid flyttningar under förfarandet för beskattade varor

Kapitlet infört g. SFS2022-0166

Det datoriserade systemet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

I det datoriserade systemet ska följande dokument och uppgifter hanteras i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:

  1. elektroniska förenklade administrativa dokument enligt 3 § första stycket,

  2. förenklade administrativa referenskoder enligt 3 § tredje stycket,

  3. uppgifter om ändrad destination enligt 5 §, och

  4. mottagningsrapporter enligt 6 §.

Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade systemet finns i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller bestämmelserna i 9 och 10 §§.

Bestämmelserna i detta kapitel om certifierade avsändare och certifierade mottagare gäller även tillfälligt certifierade avsändare och tillfälligt certifierade mottagare.

SFS 2022:166

Den som upprättar ett elektroniskt förenklat administrativt dokument eller en mottagningsrapport via det datoriserade systemet, ska kunna verifieras genom ett tekniskt förfarande.

Uppgifter som har lämnats för en juridisk person i det datoriserade systemet ska anses ha lämnats av denne, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknat behörighet att företräda den juridiska personen.

SFS 2022:166

Elektroniskt förenklat administrativt dokument och förenklad administrativ referenskod

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Innan en flyttning av bränsle under förfarandet för beskattade varor påbörjas, ska den certifierade avsändaren via det datoriserade systemet lämna ett elektroniskt förenklat administrativt dokument till Skatteverket.

Skatteverket ska göra en elektronisk kontroll av dokumentet.

Är uppgifterna i dokumentet giltiga, ska Skatteverket tilldela det en förenklad administrativ referenskod och meddela koden till den certifierade avsändaren. Är uppgifterna i dokumentet inte giltiga, ska Skatteverket utan dröjsmål underrätta den certifierade avsändaren om det.

SFS 2022:166

Den förenklade administrativa referenskoden ska medfölja flyttningen

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den certifierade avsändaren ska lämna den förenklade administrativa referenskoden till den person som medför bränslet eller, om ingen person medför bränslet, till transportören eller fraktföraren. Koden ska på begäran kunna uppvisas för behörig myndighet under hela bränsleflyttningen.

SFS 2022:166

Ändrad destination

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den certifierade avsändaren får via det datoriserade systemet ändra flyttningens destination. Den nya destinationen får vara

  1. en annan mottagningsplats för den certifierade mottagaren i samma EU-land som den ursprungliga mottagningsplatsen, eller

  2. avsändningsplatsen.

Den certifierade avsändaren ska för detta ändamål via det datoriserade systemet lämna ett elektroniskt dokument om ändrad destination till Skatteverket.

SFS 2022:166

Mottagningsrapport

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Vid mottagandet av bränsle som flyttats under förfarandet för beskattade varor ska den certifierade mottagaren, utan dröjsmål och senast inom fem dagar efter mottagandet, via det datoriserade systemet lämna en rapport till Skatteverket om att bränslet tagits emot (mottagningsrapport).

SFS 2022:166

Mottagningsrapporten utgör bevis på att bränslet har tagits emot av den certifierade mottagaren.

När Skatteverket tagit emot en mottagningsrapport ska verket, efter det att den certifierade mottagaren har fullgjort alla nödvändiga formaliteter, sända mottagningsrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. Den mottagningsrapport som vidaresänds av Skatteverket ska anses utgöra tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren har fullgjort alla nödvändiga formaliteter och, i tillämpliga fall och såvida bränslet inte är undantaget från punktskatt, betalat all punktskatt i Sverige.

SFS 2022:166

Om det inte har lämnats en mottagningsrapport genom det datoriserade systemet, får Skatteverket intyga att bränslet har tagits emot om verket har tillfredsställande bevis för att bränslet har nått den angivna destinationen (alternativt bevis). Skatteverket ska informera den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om det alternativa beviset.

När Skatteverket från en behörig myndighet i ett annat EU-land har tagit emot ett sådant alternativt bevis, ska Skatteverket avsluta flyttningen i det datoriserade systemet.

SFS 2022:166

Reservsystemet

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Ersättningsdokument

Rubriken införd g. SFS2022-0166

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt får den certifierade avsändaren påbörja en bränsleflyttning under förfarandet för beskattade varor, om

  1. bränslet åtföljs av ett ersättningsdokument som innehåller samma uppgifter som det elektroniska förenklade administrativa dokumentet skulle ha innehållit om det hade kunnat upprättas, och

  2. den certifierade avsändaren genom att lämna in en kopia av ersättningsdokumentet informerar Skatteverket om flyttningen innan den påbörjas.

Om den certifierade avsändaren är förhindrad att fullgöra informationsskyldigheten på det sätt som föreskrivs i första stycket 2, får Skatteverket informeras på annat sätt innan flyttningen påbörjas. I så fall ska en kopia av ersättningsdokumentet lämnas in till Skatteverket snarast möjligt efter det att flyttningen påbörjats.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, får den certifierade avsändaren på annat sätt informera Skatteverket om en sådan ändring av destinationen som avses i 5 §. Informationen ska lämnas till Skatteverket innan destinationen ändras.

SFS 2022:166

Om en mottagningsrapport inte kan lämnas inom den tidsfrist som anges i 6 § på grund av att det datoriserade systemet inte är tillgängligt, ska den certifierade mottagaren i stället rapportera att bränslet tagits emot genom att lämna in ett ersättningsdokument till Skatteverket. Dokumentet ska innehålla samma uppgifter som mottagningsrapporten skulle ha innehållit om den hade kunnat upprättas och ett intygande om att flyttningen avslutats.

Första stycket gäller även när den certifierade mottagaren inte fått ett elektroniskt förenklat administrativt dokument för den aktuella bränsleflyttningen, på grund av att det datoriserade systemet tidigare inte varit tillgängligt.

SFS 2022:166

Åtgärder när det datoriserade systemet åter är tillgängligt

Rubriken införd g. SFS2022-0166

När det datoriserade systemet åter är tillgängligt ska följande dokument och uppgifter snarast lämnas i systemet:

  1. Den certifierade avsändaren ska lämna ett elektroniskt förenklat administrativt dokument.

  2. En certifierad avsändare som ändrat flyttningens destination enligt 5 § ska lämna uppgifter om denna åtgärd.

  3. Den certifierade mottagaren ska lämna en mottagningsrapport.

En mottagningsrapport ska dock inte lämnas via det datoriserade systemet förrän det elektroniska förenklade administrativa dokumentet för den aktuella bränsleflyttningen tagits emot via systemet.

Så snart det har kontrollerats att uppgifterna i det elektroniska förenklade administrativa dokumentet är giltiga ska detta dokument ersätta ersättningsdokumentet enligt 9 §.

SFS 2022:166

Skattskyldighet för bränslen som avses i 1 kap. 3 a §

Kapitlet infört g. Förutv. 5 kap. samtidigt upphävt. SFS2022-0166

Tillämpningsområdet för bestämmelserna

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Detta kapitel tillämpas i fråga om skattskyldighet för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen som avses i 1 kap. 3 a §.

SFS 2022:166

Godkänd upplagshavare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig är den som i egenskap av godkänd upplagshavare enligt 4 kap. 1 § hanterar bränsle enligt uppskovsförfarandet.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder när

  1. bränsle tas ut från ett skatteupplag utan att flyttas enligt 4 a kap. 2, 4 och 5 §§,

  2. bränsle tas emot på en direkt leveransplats,

  3. bränsle tas i anspråk i skatteupplaget eller lagerbrister uppkommer, eller

  4. godkännandet av skatteupplaget återkallas.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder även när bränsle som flyttats under uppskovsförfarandet tas emot av upplagshavaren, om

  1. bränslet tas emot på en plats i direkt anslutning till det skatteupplag som anges i det elektroniska administrativa dokumentet eller ersättningsdokumentet,

  2. mottagandet av bränslet accepteras genom en mottagningsrapport enligt 4 b kap. 10 § eller genom ett ersättningsdokument enligt 4 b kap. 16 §, och

  3. bränslet inte tas in i skatteupplaget.

SFS 2022:166

Skattskyldighet enligt 3 § 2 inträder inte för bränsle som mottagaren för in i skatteupplag i Sverige.

SFS 2022:166

Registrerad varumottagare och tillfälligt registrerad varumottagare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig är den som i egenskap av registrerad varumottagare enligt 4 kap. 8 § eller tillfälligt registrerad varumottagare enligt 4 kap. 14 § tar emot bränsle som flyttats under uppskovsförfarandet.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder vid mottagandet av bränslet.

SFS 2022:166

Distansförsäljning

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig är den som i egenskap av tillfälligt registrerad distansförsäljare enligt 4 c kap. 2 § eller registrerad distansförsäljare enligt 4 c kap. 3 § avsänder bränsle genom distansförsäljning.

Skattskyldigheten omfattar även bränsle som avsänts enligt första stycket men där skattskyldigheten inträder först efter avregistreringen av den tillfälligt registrerade distansförsäljaren eller den registrerade distansförsäljaren.

SFS 2022:166

Mottagaren av bränsle som avsänts till Sverige genom distansförsäljning ska vara skattskyldig för bränslet i stället för avsändaren, om avsändaren inte vid avsändandet är registrerad som tillfälligt registrerad distansförsäljare för den aktuella flyttningen enligt 4 c kap. 2 § eller registrerad distansförsäljare enligt 4 c kap. 3 §.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten för distansförsäljaren inträder när bränslet tas emot av mottagaren.

Skattskyldigheten för mottagaren inträder när bränslet förs in till Sverige.

SFS 2022:166

Certifierad mottagare och tillfälligt certifierad mottagare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig är den som i egenskap av tillfälligt certifierad mottagare enligt 4 d kap. 3 § eller certifierad mottagare enligt 4 d kap. 5 § tar emot bränsle som flyttats enligt förfarandet för beskattade varor.

Skattskyldig enligt första stycket är även den som efter avregistrering tar emot bränsle för vilket denne var certifierad mottagare vid den tidpunkt då det elektroniska förenklade administrativa dokumentet för flyttningen utfärdades.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder vid mottagandet av skattepliktigt bränsle.

SFS 2022:166

Import och otillåten införsel

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig för import eller otillåten införsel av bränsle till Sverige är deklaranten eller varje annan person enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen och, vid otillåten införsel, varje annan person som är involverad i den otillåtna införseln.

Skattskyldig vid import eller otillåten införsel av en unionsvara till Sverige är deklaranten eller varje annan person som hade varit skyldig att betala tull enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen om bränslet hade varit belagt med tull och, vid otillåten införsel, varje annan person som är involverad i den otillåtna införseln.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder vid den tidpunkt då tullskulden uppkommer i Sverige enligt tullagstiftningen, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull.

Om tullskuld uppkommer i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unionstullkodexen, inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då tullskulden uppkommer eller skulle ha uppkommit i det andra EU-landet.

SFS 2022:166

Skattskyldighet vid import gäller inte i fråga om bränsle som från platsen för import avsänds av en registrerad avsändare och flyttas enligt 4 a kap. 3–5 §§.

Skattskyldighet vid otillåten införsel gäller inte i fråga om bränsle för vilket tullskulden har upphört i enlighet med artikel 124.1 e, f, g eller k i unionstullkodexen. Vid otillåten införsel av unionsvaror ska det som sägs i första meningen tillämpas som om bränslet hade varit belagt med tull.

SFS 2022:166

Tillverkning eller användning för annat ändamål

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig är den som

  1. i Sverige yrkesmässigt tillverkar eller bearbetar bränsle utanför ett skatteupplag,

  2. för in bränsle som omfattas av 2 kap. 12 § andra stycket från ett annat EU-land,

  3. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp,

  4. förvärvat bränsle som ger mindre destillat än 85 volymprocent vid 350°C och som använder bränslet för drift av motordrivna fordon,

  5. använder bränsle som vid införseln till landet undantagits från skatteplikt enligt 2 kap. 12 § för annat ändamål än det som var förutsättningen för att bränslet undantogs från skatteplikt,

  6. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet

    1. i skepp, när skeppet används för privat ändamål,

    2. i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten används för privat ändamål, eller

    3. i luftfartyg, när luftfartyget används för privat ändamål.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder för

  1. den som är skattskyldig enligt 16 § 1, när bränslet tillverkas eller bearbetas,

  2. den som är skattskyldig enligt 16 § 2, när bränslet förs in till Sverige,

  3. den som är skattskyldig enligt 16 § 3, 4, 5 eller 6, när bränslet används för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp.

SFS 2022:166

Särskild skattskyldighet i vissa fall för bränsle för vilket skatten inte har redovisats eller påförts

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig är den som förvarar eller lagrar skattepliktigt bränsle utanför ett uppskovsförfarande utan att skatten för bränslet har redovisats eller påförts i Sverige.

En sådan skattskyldighet gäller inte för

  1. den som är skattskyldig för bränslet enligt 2, 6, 8, 9, 11, 13 eller 16 §, eller

  2. den som före tidpunkten för redovisning av skatten, förvarar eller lagrar bränsle för vilket skattskyldighet har inträtt enligt 3, 4, 7, 10, 12, 14 eller 17 §, om denne har skälig anledning att anta att skatten för bränslet kommer att redovisas.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder vid den tidpunkt då bränslet kom att förvaras eller lagras utanför ett uppskovsförfarande.

För den som omfattas av undantag från skattskyldighet enligt 18 § andra stycket 2 inträder skattskyldigheten när undantaget från skattskyldighet upphör.

SFS 2022:166

Om den som är skattskyldig enligt 18 § visar att skatt därefter har påförts eller redovisats för samma bränsle med anledning av att bränslet beskattats enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel, eller om detta framkommer på annat sätt, ska Skatteverket besluta om befrielse från den skatt på bränslet som har beslutats enligt 18 §.

SFS 2022:166

Särskilt undantag för biogas

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldighet enligt detta kapitel inträder inte när

  1. biogas i gasform övergår i vätskeform, om biogasen då befinner sig i ett skatteupplag,

  2. biogas i vätskeform övergår i gasform, om biogasen då hanteras av en lagerhållare, eller

  3. biogas i gasform övergår i vätskeform eller biogas i vätskeform övergår i gasform, om skattskyldighet för bränslet tidigare har inträtt.

SFS 2022:166

Beskattning vid oegentligheter

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Bränsle som flyttas under uppskovsförfarandet

Om bränsle som flyttas under ett uppskovsförfarande inte når angiven destination på grund av en oegentlighet som innebär att bränslet släpps för konsumtion, ska bränslet beskattas här i landet om oegentligheten har

  1. begåtts i Sverige, eller

  2. upptäckts här, och det inte går att fastställa var oegentligheten har begåtts.

Skattskyldig ska vara

  1. den som ställt säkerhet för skatten under flyttningen, eller

  2. någon annan person, om denne medverkat i den otillåtna avvikelsen från uppskovsförfarandet och varit medveten om eller rimligen borde ha varit medveten om att avvikelsen var otillåten.

Ett beslut om skatt för en viss flyttning av bränsle ska avse endast en skattskyldig. Om det inte finns skäl för annat ska beslutet om skatt avse den eller en av dem som ställt säkerhet för flyttningen. Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den tidpunkt då bränslet släpptes för konsumtion.

SFS 2022:166

Om bränsle som flyttas under ett uppskovsförfarande inte når angiven destination och ingen oegentlighet som innebär att bränslet släpps för konsumtion har konstaterats under flyttningen, ska en oegentlighet ändå anses ha begåtts här i landet och bränslet beskattas här, om

  1. bränslet avsänts från ett skatteupplag eller en importplats i Sverige, och

  2. det inte inom fyra månader från den tidpunkt då flyttningen inleddes enligt 4 a kap. 2, 3 eller 4 § på ett tillfredsställande sätt visas

    1. att flyttningen har avslutats i enlighet med 4 a kap. 7 § eller motsvarande reglering i destinationsmedlemsstatens lagstiftning, eller

    2. på vilken plats oegentligheten har begåtts.

Skatten ska betalas av den som ställt säkerhet för skatten under flyttningen. Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den tidpunkt då flyttningen inleddes.

SFS 2022:166

Bränsle som flyttas under förfarandet för beskattade varor eller som har avsänts av en distansförsäljare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Om bränsle som flyttas till eller via Sverige under förfarandet för beskattade varor eller som har avsänts från ett annat EU-land av en i destinationsmedlemsstaten registrerad distansförsäljare inte når angiven mottagare, ska bränslet beskattas här om det beror på en oegentlighet som har

  1. begåtts i Sverige, eller

  2. upptäckts här, och det inte går att fastställa var oegentligheten har begåtts.

Skattskyldig ska vara

  1. den som ställt säkerhet för skatten, eller

  2. någon annan person, om denne medverkat i oegentligheten.

Ett beslut om skatt för en viss flyttning av bränsle ska avse endast en skattskyldig. Om det inte finns skäl för annat ska beslutet om skatt avse den eller en av dem som ställt säkerhet för flyttningen. Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den tidpunkt då oegentligheten begicks respektive upptäcktes.

SFS 2022:166

Flyttningar som inte omfattas av elektroniskt förenklat administrativt dokument

Rubriken införd g. SFS2022-0166

En oegentlighet vid flyttning av beskattat bränsle anses föreligga om bränsle flyttas till eller via Sverige utan att uppfylla kravet för bränsle som ska flyttas under förfarandet för beskattade varor på att omfattas av ett elektroniskt förenklat administrativt dokument eller ersättningsdokument.

Om det föreligger en sådan oegentlighet i fråga om bränsle som förts in i Sverige, ska det beskattas här i landet.

Skattskyldig ska vara

  1. den som för in eller tar emot bränslet från det andra EU-landet, eller

  2. någon annan person, om denne medverkat i oegentligheten.

Ett beslut om skatt för en viss flyttning av bränsle ska avse endast en skattskyldig. Om det inte finns skäl för annat ska beslutet om skatt avse den som för in eller tar emot bränslet. Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den tidpunkt då bränslet fördes in i landet.

SFS 2022:166

Undantag från skatt

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Bestämmelserna i 2 kap. 13, 14, 16 och 17 §§ om undantag från skatt ska tillämpas även vid beskattning enligt 22–25 §§.

SFS 2022:166

Särskilt ansvar för betalning

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Den som omfattas av 22 § andra stycket, 24 § andra stycket eller 25 § tredje stycket, men som inte omfattas av Skatteverkets beslut om skatt enligt 12 kap. 3 § för den aktuella flyttningen, får beslutas vara skyldig att tillsammans med den som beslutet om skatt gäller betala det belopp som denne gjorts ansvarig för.

Beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot den som beslutet om skatt gäller har preskriberats.

SFS 2022:166

Hantering och skattskyldighet avseende övriga bränslen

Kapitlet infört g. Förutv. 6 kap. samtidigt upphävt. SFS2022-0166

Tillämpningsområdet för bestämmelserna

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Detta kapitel tillämpas i fråga om skattskyldighet för

  1. energiskatt för råtallolja,

  2. energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för

    1. bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6,

    2. andra bränslen enligt 2 kap. 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §,

    3. bränslen enligt 2 kap. 4 §, och

  3. svavelskatt för bränslen enligt 3 kap. 1 § 1.

SFS 2022:166

Godkännande som lagerhållare

Vem får godkännas som lagerhållare?

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Som lagerhållare får den godkännas som

  1. avser att

    1. utvinna, tillverka eller bearbeta bränsle, eller

    2. i större omfattning

      • hålla bränslen i lager, eller

      • återförsälja eller förbruka gasformiga kolväten, och

  2. med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.

Skatteverket beslutar i fråga om godkännande av lagerhållare efter särskild ansökan.

SFS 2022:166

Återkallelse av godkännande

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Godkännande av lagerhållare ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

SFS 2022:166

Konkurs

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för bränsle för vilket skattskyldighet enligt 6 § inträder efter konkursbeslutet.

SFS 2022:166

Skattskyldiga och skattskyldighetens inträde

Godkänd lagerhållare

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig är den som har godkänts som lagerhållare enligt 2 §.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder när

  1. bränsle av lagerhållaren levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå,

  2. bränsle tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

  3. godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar bränsle som då ingår i dennes lager.

SFS 2022:166

Import och otillåten införsel

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig för import eller otillåten införsel av bränslen till Sverige är deklaranten eller varje annan person enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen och, vid otillåten införsel, varje annan person som är involverad i den otillåtna införseln.

Skattskyldig vid import eller otillåten införsel av en unionsvara till Sverige är deklaranten eller varje annan person som hade varit skyldig att betala tull enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen om bränslet hade varit belagt med tull och, vid otillåten införsel, varje annan person som är involverad i den otillåtna införseln.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder vid den tidpunkt då tullskuld uppkommer i Sverige enligt tullagstiftningen, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull.

Om tullskuld uppkommer i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unionstullkodexen, inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då tullskuld uppkommer eller skulle ha uppkommit i det andra EU-landet.

SFS 2022:166

Skattskyldighet vid import gäller inte i fråga om bränsle som ägs av en godkänd lagerhållare vid bränslets övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen eller, om det är fråga om en unionsvara, vid den tidpunkt då skyldigheterna enligt tullagstiftningen fullgjorts.

Från skattskyldighet vid otillåten införsel undantas bränsle för vilket tullskulden har upphört i enlighet med artikel 124.1 e, f, g eller k i unionstullkodexen. Vid otillåten införsel av unionsvaror ska det som sägs i första meningen tillämpas som om bränslet hade varit belagt med tull.

SFS 2022:166

Skattskyldiga och skattskyldighetens inträde i andra fall

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldig är den som

  1. i annat fall än som avses i 5 §, utvinner, tillverkar eller bearbetar bränsle,

  2. i annat fall än som avses i 5 §, för in bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en sådan leverans,

  3. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp, och

  4. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet

    1. i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller

    2. i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten används för privat ändamål.

SFS 2022:166

Skattskyldigheten inträder för

  1. den som är skattskyldig enligt 10 § 1, när bränslet utvinns, tillverkas eller bearbetas,

  2. den som är skattskyldig enligt 10 § 2, när bränslet förs in till Sverige, och

  3. den som är skattskyldig enligt 10 § 3 eller 4, när bränslet används för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp.

SFS 2022:166

Särskilt undantag för biogas

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skattskyldighet enligt detta kapitel inträder inte när

  1. biogas i gasform övergår i vätskeform, om biogasen då befinner sig i ett skatteupplag,

  2. biogas i vätskeform övergår i gasform, om biogasen då hanteras av en lagerhållare, eller

  3. biogas i gasform övergår i vätskeform eller biogas i vätskeform övergår i gasform, om skattskyldighet för bränslet tidigare har inträtt.

SFS 2022:166

Skattebefriade användningsområden m.m.

Rubriken införd g. SFS2001-0518

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som inte ger befrielse

Befrielse från energiskatt

Befrielse från koldioxidskatt

Befrielse från svavelskatt

1. Förbrukning

 
 
 
 
 

a) för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning

 
 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

b) i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller bibehålls i skänkar eller liknande kärl

 
 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

c) i annat fall än som avses i a eller b, då bränslet i en och samma process används både som bränsle för uppvärmning och för annat ändamål än som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning

 
 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

 

Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

 

Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande lämnats enligt 2 kap. 9 § eller för vilken fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

 

Bensin, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

5. Förbrukning i

 
 
 
 
 

a) luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål

 

Andra bränslen än flygfotogen (KN-nr 2710 19 21)

 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

b) luftfartygsmotorer i provbädd eller liknande anordning

 

Andra bränslen än flygbensin (KN-nr 2710 11 31) och flygfotogen

 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

6. Förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

 
 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

7. Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft

 

Bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

 

100 procent

 

100 procent

 

 

8. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 16 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser

 

Bensin, råtallolja, bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

 

 

100 procent

 

 

9. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning i sodapannor eller i lutpannor

 
 

 

 

100 procent

 

10. Förbrukning i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

 
 

100 procent

 

100 procent

 

100 procent

 

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 16 § lagen om vissa utsläpp av växthusgaser

 

Råtallolja och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

 
 
 
 

a) i kraftvärmeproduktion

 
 

 

100 procent

 

 

b) i annan värmeproduktion

 
 

 

100 procent

 

 

SFS 2022:1775

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 8 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 11, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

SFS 2022:1775

För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 456 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig

  1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller

  2. vattenbruksverksamhet.

För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 470 kronor per kubikmeter.

När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Befrielse från skatt enligt denna paragraf får dock högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.

SFS 2023:810

[Upphävd g. Lag (2020:1045).]

SFS 2020:1045

För biogas eller biogasol som förbrukas som bränsle för uppvärmning medges befrielse från energiskatt med 100 procent och från koldioxidskatt med 100 procent.

Första stycket gäller endast om bränslet vid skattskyldighetens inträde omfattas av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen.

Om bränslet förbrukas i en sådan anläggning som avses i 1 kap. 3 a § lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen, gäller första stycket dessutom endast om förbrukaren vid förbrukningstillfället innehar ett hållbarhetsbesked som omfattar bränslet enligt 3 kap. samma lag.

SFS 2021:669

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs, ska fördelning av bränslet som förbrukas för framställning av värme, skattepliktig elektrisk kraft respektive sådan elektrisk kraft som inte är skattepliktig ske genom proportionering i förhållande till respektive energiproduktion. Om olika bränslen förbrukas, ska proportioneringen avse varje bränsle för sig.

Om det förutom sådan elproduktion som nämns i första stycket också sker samtidig kondenskraftproduktion från samma bränsle, ska bränslet fördelas också på kondenskraftproduktionen.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 3 b §.

Förutv. 3 § upphävd g. Lag 2019:491.

SFS 2019:491

För bränslen som förbrukas för framställning av ånga eller hetvatten som tappas av från ång- eller hetvattensystemet före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller hetvatten vid kraftvärmeproduktion medges inte någon skattebefrielse enligt 1 § 11 a.

SFS 2022:650

[Ny beteckning – 3 § – g. Lag 2019:491.]

SFS 2019:491

[Ny beteckning – 3 a § – g. Lag 2019:491.]

SFS 2019:491

Skattebefrielse enligt 1 § 7 gäller också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b vid framställning av skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbinanläggning som har en sammanlagd installerad generatoreffekt av minst fem megawatt, under förutsättning att värme inte samtidigt nyttiggörs.

SFS 2008:561

De begränsningar av skattebefrielsen i 1 § som gäller bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b ska även gälla för bränsle som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ och som beskattas på samma sätt.

SFS 2019:491

Avdrag

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2001:518. SFS2001-0518

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle

  1. som av den skattskyldige exporterats eller förts till en frizon för annat ändamål än att förbrukas där,

  2. som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,

  3. som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,

  4. som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5,

  5. som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.

Avdrag för skatt på bränsle som den skattskyldige förbrukat på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § får dock göras endast om den skattskyldige inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

SFS 2022:166

En upplagshavare får göra avdrag för skatt på bränsle för vilket skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förts in i upplagshavarens skatteupplag.

Den som godkänts som lagerhållare får göra avdrag för skatt på bränsle för vilket skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som

  1. innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet, eller

  2. har förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare.

SFS 2012:836

En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som avses i 1 kap. 3 a § och som levererats till en sådan köpare som avses i 10 kap. 8487 §§ mervärdesskattelagen (2023:200), i den omfattning som frihet från bränsleskatt föreligger i det EU-landet.

SFS 2023:203

Bestämmelserna i 1 § första stycket 1 och 2 § gäller inte skatt på bränsle som flyttats under uppskovsförfarandet till sådan destination som avses i 4 a kap. 2 § 3–5.

SFS 2022:166

Den som är skattskyldig får göra avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på bränsle som avses i 6 a kap. 2 c § och som sålts som bränsle för uppvärmning till någon som inte är en stödmottagare.

SFS 2020:1045

För bränslen som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 och som till mer än 98 volymprocent framställts av biomassa och som en skattskyldig har förbrukat eller sålt som motorbränsle får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa, göra avdrag för energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent.

SFS 2017:1231

För andra bränslen än biogas, biogasol eller de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle göra avdrag för

  1. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99,

  2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, och

  3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 3 b § upphävd g. Lag 2014:1496.

SFS 2020:1045

Avdrag enligt 3 a och 3 b §§ medges endast om

  1. motorbränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag,

  2. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

  3. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare.

SFS 2021:669

[Upphävd g. Lag (2017:1231).]

SFS 2017:1231

En skattskyldig får göra avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på biogas och biogasol som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle.

Första stycket gäller endast om

  1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd,

  2. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och

  3. biogasen eller biogasolen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag.

SFS 2021:669

En skattskyldig som gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3 a, 3 b eller 4 § är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin rapportering till Europeiska kommissionen när det gäller frågan om huruvida det statliga stöd som genom skattebefrielsen ges för bränslet medför överkompensation i strid med reglerna om statligt stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Första stycket gäller även den som medges skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 2 c §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

SFS 2020:1045

Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga bränslet, får avdrag göras med 30 kronor per kilogram svavel som utsläppet har minskat.

SFS 2001:518

[Upphävd g. Lag (2014:285).]

SFS 2014:285

En skattskyldig som fört ut annat bränsle än som avses i 1 kap. 3 a § från Sverige till ett annat EU-land får göra avdrag för skatten på bränslet.

SFS 2011:287

SFS 2022:166

[Upphävd g. Lag (2001:518).]

SFS 2001:518

Skattebefriad förbrukare

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2001-0518

Godkännande som skattebefriad förbrukare

Rubriken införd g. Lag 2022:1483. SFS2022-1483

Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som förbrukar bränsle för ändamål som anges i 6 a kap. 1 § 1–5, 9 eller 10 om förbrukaren med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig.

Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid eller tills vidare. Godkännande tills vidare får meddelas den som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare får från en skattskyldig ta emot bränsle utan skatt, eller med nedsatt skatt, i den omfattning bränslet enligt 6 a kap. är befriat från skatt.

SFS 2021:410

Skatteverket beslutar i fråga om godkännande av skattebefriad förbrukare efter särskild ansökan.

SFS 2022:166

En skattebefriad förbrukare ska löpande bokföra mottagande och förbrukning av bränsle helt eller delvis befriat från skatt och på lämpligt sätt se till att det finns underlag för kontroll av att bränsle som tagits emot helt eller delvis befriat från skatt använts för det ändamål som var förutsättning för skattebefrielsen.

SFS 2022:166

Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om

  1. förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

  2. bränslet används för annat ändamål än som anges i godkännandet,

  3. förbrukaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 2 §,

  4. förbrukaren inte medverkar vid revision enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), eller

  5. förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

SFS 2011:1370

SFS 2001:518

Godkännande för särskild hantering av proviantering till havs

Rubriken införd g. Lag 2022:1483. SFS2022-1483

Godkännande för särskild hantering av proviantering till havs får ges en sökande som

  1. i sin verksamhet är avsändare för sådan flyttning som avses i 5 §, och

  2. med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att ges ett sådant godkännande.

Skatteverket beslutar om godkännande efter särskild ansökan. Ett godkännande får gälla för en viss tid eller tills vidare.

Förutv. 4 § upphävd g. Lag 2001:518.

SFS 2022:1483

SFS 2001:518

Den som har ett godkännande enligt 4 § behöver inte använda förfarandet för beskattade varor när beskattat bränsle flyttas från en plats i Sverige till ett annat EU-land ombord på ett fartyg för att i det andra EU-landet tas emot för förbrukning i skepp.

Första stycket gäller endast för sådant bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om bränsle som omfattas av en flyttning som påbörjats med stöd av första stycket flyttas via det andra EU-landet till en plats i Sverige, omfattar undantaget hela flyttningen av bränslet.

Förutv. 5 § upphävd g. Lag 2001:518.

SFS 2022:1483

Den som har fått ett godkännande enligt 4 § ska löpande bokföra flyttningar för vilka undantaget i 5 § tillämpas.

SFS 2022:1483

Godkännande enligt 4 § får återkallas om

  1. förutsättningarna för godkännande inte längre finns,

  2. bränsle för vilket undantag enligt 5 § har tillämpats används för annat ändamål utanför Sverige än som följer av 5 § första stycket eller flyttningen av bränslet på annat sätt inte sker i enlighet med 5 §,

  3. den som har godkänts inte fullgör sina skyldigheter enligt 6 §,

  4. den som har godkänts inte medverkar vid revision enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), eller

  5. den som har godkänts begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

SFS 2022:1483

Återbetalning av skatt m.m.

Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan återbetalning av energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som har förvärvats av

  1. utländsk beskickning, karriärkonsulat i Sverige eller sådan internationell organisation, som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

  2. medlem av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar i Sverige och karriärkonsul vid utländskt konsulat i Sverige, under förutsättning att denne inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige, eller

  3. väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som följer med dem eller för mässar och marketenterier, om dessa styrkor deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt till återbetalning enligt första stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.

SFS 2022:165

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 8 eller 11 eller med stöd av 6 a kap. 2 a eller 2 c § medges endast om sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet, om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst

  1. 10 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 2 a § första stycket 1 eller 2, eller

  2. 100 000 euro i övriga fall.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 c § medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.

SFS 2023:435

Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan återbetalning av skatten på bränsle om någon har

  1. förbrukat bensin i skepp, när skeppet inte använts för privat ändamål,

  2. förbrukat bensin i båt för vilken fiskelicens, som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten, meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte använts för privat ändamål,

  3. förbrukat annat bränsle än sådant som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a i båt utan fiskelicens, som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten, när båten inte använts för privat ändamål,

  4. förbrukat annat bränsle än flygfotogen (KN-nr 2710 19 21), dock inte annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 11 31), i luftfartyg, när luftfartyget inte använts för privat ändamål.

SFS 2014:1023

[Upphävd g. Lag (2015:747).]

SFS 2015:747

Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som denne förbrukat för framställning av värme eller kyla som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6 eller 10, 11 kap. 9 § första stycket 2, 3, 5 eller 6, 12 eller 12 a §. Med förbrukning för framställning av värme eller kyla avses i fråga om återbetalning av skatt på elektrisk kraft även sådan förbrukning som skett i samband med framställningen för drift av pumpar, fläktar och andra hjälpanordningar som är nödvändiga för driften av anläggningen.

Återbetalning medges vid leverans för

  1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,6 öre per kilowattimme,

  2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges återbetalning för

  1. råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och

  2. andra bränslen än råtallolja med 100 procent av koldioxidskatten.

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

SFS 2021:410

SFS 2022:1781

Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukats samtidigt för framställning av värme eller kyla enligt 5 §, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Fördelningen mellan respektive bränsle får dock väljas fritt. Motsvarande gäller elektrisk kraft om den elektriska kraft som förbrukats vid framställningen av värmen eller kylan till någon del utgörs av elektrisk kraft som inte är skattepliktig eller elektrisk kraft för vilken en lägre skattenivå än den som anges i 11 kap. 3 § kan uppnås enligt bestämmelser i denna lag.

SFS 2022:1781

Om svavelskatt har tagits ut och någon som inte är skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel enligt 7 kap. 5 §, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan kompensation för den svavelskatt som belastat bränslet med 30 kronor per kilogram som utsläppet har minskat.

SFS 2001:518

Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ska lämnas elektroniskt.

Ansökan om återbetalning eller kompensation ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderkvartalet.

SFS 2023:810

Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2, 3 och 6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till

  1. minst 1 000 kronor i fall som avses i 2 eller 6 §, och

  2. minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.

Sådan återbetalning enligt 2 § som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § får dock göras när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kronor per kalenderår.

Rätt till återbetalning enligt 5 § föreligger endast för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 2 000 kronor per kalenderkvartal och endast om

  1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

  2. sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare.

Kraven i tredje stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret.

SFS 2022:1781

Om en oljeprodukt har försetts med märkämne som avses i 2 kap. 9 a § innan den har förts in till Sverige och oljeprodukten därefter har beskattats i Sverige enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattebelopp som betalats för oljeprodukten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b och det skattebelopp som gäller enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a, om oljeprodukten har förbrukats i Sverige för uppvärmning eller för drift av stationära motorer.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket skall omfatta ett kalenderkvartal och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång.

SFS 2007:779

[Upphävd g. Lag (2009:1497).]

SFS 2009:1497

[Upphävd g. Lag (2009:1497).]

SFS 2009:1497

[Upphävd g. Lag (2009:1497).]

SFS 2009:1497

Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § och bränslet därefter flyttats till ett annat EU-land under förfarandet för beskattade varor, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av skatten.

Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige. Ett beslut om återbetalning får fattas först efter det att Skatteverket har tagit emot en sådan mottagningsrapport som avses i 4 e kap. 6 och 7 §§ eller tagit emot och godtagit ett sådant alternativt bevis som avses i 4 e kap. 8 §.

SFS 2022:166

Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § och bränslet därefter flyttats till ett annat EU-land genom distansförsäljning, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av skatten.

Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige och att bränslet har beskattats i destinationsmedlemsstaten eller är avsett att användas där för ett skattebefriat ändamål. Återbetalning enligt denna paragraf beviljas inte om 10 b § är tillämplig.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket ska omfatta ett kalenderkvartal och ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång.

SFS 2022:166

Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § och bränslet därefter flyttats till ett annat EU-land under sådana förhållanden att bränslet beskattats där i enlighet med artikel 46 i punktskattedirektivet, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av skatten.

Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige och att bränslet har beskattats i ett annat EU-land.

En ansökan om återbetalning enligt första stycket ska ges in till Skatteverket inom ett år efter det att beslutet om skatt i det andra EU-landet fått laga kraft.

SFS 2022:166

Om skatt har betalats i Sverige för annat bränsle än som omfattas av 1 kap. 3 a § och bränslet därefter flyttats till ett annat EU-land för att användas där, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av skatten.

Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige och att bränslet har förts ut ur landet.

För den som har godkänts för särskild hantering av proviantering till havs enligt 8 kap. 4 § gäller första och andra styckena även i fråga om skatt på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Detta gäller dock endast om undantag enligt 8 kap. 5 § har tillämpats för bränslet. Den som begär återbetalning ska då även visa att bränslet är avsett att användas för ett i det andra EU-landet skattebefriat ändamål eller att skatt har betalats i det andra EU-landet.

SFS 2022:1487

Har bränsle beskattats enligt 5 kap. 22, 23, 24 eller 25 § och visar den skattskyldige att bränslet inom tre år efter det att flyttningen påbörjades har beskattats i enlighet med artikel 9 eller 46 i punktskattedirektivet i ett annat EU-land, ska den skatt som betalats i Sverige betalas tillbaka, om det andra EU-landets skatteanspråk är befogat.

En ansökan om återbetalning enligt första stycket ska ges in till Skatteverket inom ett år efter det att beslutet om skatt i det andra EU-landet fått laga kraft.

SFS 2022:166

Om skatt har betalats i Sverige för bränsle som sedan exporterats, ska Skatteverket efter ansökan besluta om återbetalning av skatten.

Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige och att bränslet har förts ut ur landet.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket ska omfatta ett kalenderkvartal och ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång.

SFS 2022:166

En ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§, 8 a § eller 10–11 a §§ ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden.

En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden.

SFS 2022:166

[Upphävd g. Lag (2002:422).]

SFS 2002:422

[Upphävd g. Lag (2002:422).]

SFS 2002:422

[Upphävd g. Lag (2002:422).]

SFS 2002:422

Sanktioner vid otillåten användning av märkta oljeprodukter, m.m.

Straffbestämmelser m.m.

Den som från oljeprodukter avlägsnar märkämne som avses i 2 kap. 9 a § eller på annat sätt tar befattning med oljeprodukter för vilka energiskatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte betalats, i syfte att dessa produkter skall användas i strid mot 2 kap. 9 §, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet har rört betydande värden eller det i annat fall är att anse som grovt skall, om förfarandet inte utgör led i gärning som är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till fängelse i högst två år.

SFS 2007:779

För försök eller förberedelse till brott enligt 1 § andra stycket skall dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

SFS 2007:779

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.

Angående beslag av egendom som kan antas bli förverkad gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken.

SFS 2005:308

Om oljeprodukter där märkämne som avses i 2 kap. 9 a § har avlägsnats och för vilka skatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte betalats, anträffas i annat utrymme än bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle och det är uppenbart att oljeprodukterna avsetts för tillförsel till sådan bränsletank i strid mot 2 kap. 9 §, påför beskattningsmyndigheten den som ansvarat för att de nämnda ämnena avlägsnats, skatt med belopp som motsvarar den skatt som skulle ha tagits ut för oljeprodukterna enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b.

SFS 2007:779

Avgiftsbestämmelser

En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.

Avgiften uppgår för personbil, lätt lastbil och lätt buss samt båt till 10 000 kronor. Avgiften beräknas för tunga lastbilar, tunga bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i vägtrafikregistret på följande sätt.

Skattevikt, kilogram

Avgift, kronor

0–3 500

 

10 000

 

3 501–10 000

 

20 000

 

10 001–15 000

 

30 000

 

15 001–20 000

 

40 000

 

20 001–

 

50 000

 

Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt beräknas enligt vägtrafikskattelagen (2006:227). Avgiften för annat motordrivet fordon än som avses i andra stycket uppgår till 10 000 kronor. Avgiften tas ut för varje tillfälle som bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.

Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje stycket.

SFS 2007:779

Avgift enligt 5 § påförs ägaren till fordonet eller båten.

Brukar någon annans fordon eller båt utan lov, påförs brukaren avgiften.

I fråga om ett fordon eller en båt som har köpts på kredit med förbehåll om återtaganderätt anses vid tillämpningen av detta kapitel köparen som ägare. Som ägare anses också den som innehar ett fordon eller en båt med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år. Innehas fordonet eller båten i annat fall med nyttjanderätt, anses nyttjanderättshavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma om förare eller anlitar annan förare än ägaren har utsett.

SFS 1995:912

Avgift enligt 5 § påförs genom beslut av beskattningsmyndigheten.

Om det finns särskilda skäl, kan beskattningsmyndigheten medge nedsättning av eller befrielse från avgiften.

Tillsyn och kontroll

Tillsynen över att bestämmelserna i detta kapitel följs ska utövas av Polismyndigheten när det gäller motordrivna fordon och av Tullverket när det gäller gränskontroll.

Kustbevakningen ska utöva tillsynen av båtar. Polismyndigheten ska dock utöva sådan tillsyn inom områden som inte övervakas av Kustbevakningen.

SFS 2014:668

För att kontrollera att bestämmelserna i detta kapitel följs har Polismyndigheten och andra tillsynsmyndigheter rätt att få tillträde till låsta utrymmen i fordon och båtar. Myndigheterna har rätt att få de upplysningar, handlingar och prov som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas inte ersättning.

SFS 2014:668

Regler om förfarandet

Bestämmelserna i 68 kap. 1 § och 70 kap. 1–3 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tillämpas på avgift enligt detta kapitel.

SFS 2011:1370

[Upphävd g. Lag (2002:422).]

SFS 2002:422

Har ett fordon eller en båt flera ägare, är de solidariskt ansvariga för den avgift som skall betalas enligt detta kapitel.

Energiskatt på elektrisk kraft

Skattepliktig elektrisk kraft

Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

  1. framställts

    1. i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt,

    2. av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, och

    3. den elektriska kraften inte har överförts till ett koncessionspliktigt nät,

  2. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning överförts av en producent eller en nätinnehavare till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller nätinnehavaren,

  3. framställts och förbrukats på ett fartyg eller annat transportmedel,

  4. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller

  5. framställts i ett reservkraftsaggregat och inte har överförts till ett koncessionspliktigt nät.

Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från

  1. vind eller vågor, i stället motsvaras av 250 kilowatt installerad generatoreffekt,

  2. sol, i stället motsvaras av 500 kilowatt installerad toppeffekt, och

  3. annan energikälla utan generator, i stället motsvaras av 100 kilowatt installerad effekt.

När elektrisk kraft framställs från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som anges i andra stycket först räknas om till motsvarande 100 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b.

SFS 2021:411

Skattebelopp

Energiskatt ska betalas med 34,7 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft.

För kalenderåret 2020 och efterföljande kalenderår ska energiskatt betalas med ett belopp som efter en årlig omräkning motsvarar det i första stycket angivna skattebeloppet multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2018. Beloppet avrundas till hela tiondels ören.

Regeringen fastställer före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår.

SFS 2017:400

Förteckning över vissa kommuner

Förteckning över kommuner som avses i 9 § första stycket 8.

Norrbottens län

 

Västerbottens län

 

Samtliga kommuner

 

Samtliga kommuner

 

Jämtlands län

 

Västernorrlands län

 

Samtliga kommuner

 

Sollefteå

Ånge

Örnsköldsvik

 

Gävleborgs län

 

Dalarnas län

 

Ljusdal

 

Malung-Sälen

Mora

Orsa

Älvdalen

 

Värmlands län

 
 

Torsby

 
 

SFS 2017:409

Vem som är skattskyldig

Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige

  1. framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent),

  2. är nätinnehavare,

  3. godkänts som frivilligt skattskyldig enligt 6 §, eller

  4. innehar ett elnät för vilket koncession inte meddelats och som via detta elnät för in elektrisk kraft till Sverige.

Skattskyldig enligt första stycket 1 är inte den som framställer elektrisk kraft enbart i enlighet med 2 § första stycket 1 a och b. Skattskyldig enligt första stycket 2 är inte den myndighet som är systemansvarig enligt 8 kap. 1 § ellagen (1997:857). Införsel av elektrisk kraft till Sverige via ett elnät på Öresundsbron medför inte att den som för in den elektriska kraften blir skattskyldig för införseln enligt första stycket 4.

SFS 2020:1045

Som frivilligt skattskyldig får godkännas den som beräknas förbruka mer än 10 gigawattimmar elektrisk kraft per kalenderår

  1. i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

  2. i huvudsak för kemisk reduktion eller i huvudsak för elektrolytiska processer,

  3. vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6,

  4. i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter, eller

  5. i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter.

För ett sådant godkännande krävs att den sökande är lämplig som frivilligt skattskyldig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Godkännande som frivilligt skattskyldig ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om den frivilligt skattskyldige begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 6 § upphävd g. Lag 2002:422.

SFS 2022:1781

Skattskyldighetens inträde m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2004-1197

Skyldigheten att betala energiskatt inträder

  1. för den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1, 2 eller 3, när skattepliktig elektrisk kraft

    1. överförs till någon som inte är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1, 2 eller 3, eller

    2. förbrukas av den skattskyldige, och

  2. för den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 4, när elektrisk kraft förs in till Sverige.

Skattskyldighet enligt första stycket 1 a inträder inte vid överföring av elektrisk kraft till det elnät som ägs av den myndighet som är systemansvarig enligt 8 kap. 1 § ellagen (1997:857).

Skattskyldighet enligt första stycket 1 a inträder inte vid överföring av elektrisk kraft till ett järnvägsfordon om den elektriska kraften omfattas av 18 § första stycket 1.

Skattskyldighet enligt första stycket 1 inträder inte om skattskyldighet för den elektriska kraften redan har inträtt, utom i fråga om elektrisk kraft som omfattas av rätt till återbetalning enligt 13 §.

SFS 2020:1045

[Upphävd g. Lag (2016:1073).]

SFS 2016:1073

[Upphävd g. Lag (2016:1073).]

SFS 2016:1073

Mätning av elektrisk kraft

Energiskatt som ska betalas av den som är skattskyldig enligt 5 § ska bestämmas utifrån mätning av den elektriska kraftens energiinnehåll.

När det finns särskilda skäl får beskattningsmyndigheten i visst fall medge att energiskatten får bestämmas på annan grund än mätning av den elektriska kraften.

Om den elektriska kraften inte kan bestämmas på en grund som anges i första eller andra stycket ska den i stället beräknas efter vad som är skäligt.

SFS 2016:1072

Avdrag

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2001-0518

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som

förbrukats hos den skattskyldige i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

i huvudsak förbrukats hos den skattskyldige för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer,

förbrukats hos den skattskyldige vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6,

förbrukats hos den skattskyldige vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion,

förbrukats hos den skattskyldige i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 2,

förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet hos den skattskyldige, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående punkter,

förbrukats i kommuner som avses i 4 § för annat ändamål än

  1. i industriell verksamhet,

  2. i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet,

  3. i yrkesmässig vattenbruksverksamhet,

  4. som landström, eller

  5. i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning.

Avdrag enligt första stycket 6 medges med skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,6 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. Avdrag enligt första stycket 8 medges med 9,6 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. Avdrag enligt första stycket 8 får endast medges i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående punkter.

SFS 2022:1781

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft, om

  1. denne framställt den elektriska kraften från förnybara källor i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, och

  2. den elektriska kraften inte har överförts till ett koncessionspliktigt nät.

Den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från

  1. vind eller vågor, i stället motsvaras av 250 kilowatt installerad generatoreffekt,

  2. sol, i stället motsvaras av 500 kilowatt installerad toppeffekt, och

  3. annan energikälla utan generator, i stället motsvaras av 100 kilowatt installerad effekt.

När elektrisk kraft framställs från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som anges i andra stycket först räknas om till motsvarande 100 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1.

Avdrag enligt första stycket får endast medges i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående bestämmelser.

SFS 2021:411

[Upphävd g. Lag (2017:1208).]

SFS 2017:1208

[Upphävd g. Lag (2016:1073).]

SFS 2016:1073

[Upphävd g. Lag (2016:1073).]

SFS 2016:1073

[Upphävd g. Lag (2016:1073).]

SFS 2016:1073

Återbetalning av energiskatt

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2004-1197

Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet.

Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår.

SFS 2020:1045

Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig vattenbruksverksamhet.

Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår.

SFS 2023:435

Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat som landström.

Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme.

SFS 2020:1045

Efter ansökan från någon som inte är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1, 2 eller 3 beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som sökanden efter batterilagring matat in på det koncessionspliktiga nät från vilket den elektriska kraften dessförinnan matats ut.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 13 § upphävd g. Lag 2016:1073.

SFS 2018:1887

Efter ansökan från en förbrukare som inte är skattskyldig beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat

  1. i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

  2. i huvudsak för kemisk reduktion eller i huvudsak för elektrolytiska processer,

  3. vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6,

  4. i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning rätt till återbetalning inte följer av 2.

Återbetalning får dock endast göras för den del som överstiger 2 000 kronor per kalenderår.

SFS 2017:1208

Efter ansökan från en förbrukare som inte är skattskyldig beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.

Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme och endast i den utsträckning rätt till återbetalning inte följer av föregående bestämmelser. Återbetalning får dock endast göras för den del som överstiger 8 000 kronor per kalenderår.

SFS 2020:1045

SFS 2022:1781

Vissa villkor för avdrag och återbetalning av skatt

Rubriken införd g. SFS2017-1208

Ansökan om återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft enligt 12–14 §§ ska omfatta ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka minst 150 000 kilowattimmar per kalenderår för dessa nedsättningsberättigande ändamål, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalendermånad. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte längre finns.

Ansökan om återbetalning ska lämnas elektroniskt. Det gäller dock inte för återbetalning enligt 12 b §.

Ansökan om återbetalning ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalendermånaden och vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden.

En ansökan som lämnats för en sökande som är juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade ansökan saknade behörighet att företräda sökanden.

SFS 2022:1781

Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 6 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om

  1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

  2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare.

Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 10 000 euro under kalenderåret.

SFS 2022:1781

Förbrukare vid spårbunden trafik

Rubriken införd g. SFS2020-1045

Vid tillämpningen av 6 § första stycket 1, 7 §, 9 § första stycket 1, 13 a § första stycket 1 och 16 § ska elektrisk kraft som förbrukats

  1. i järnvägsfordon i ett järnvägsnät inom ramen för sådana tjänster som avses i 9 kap. 1 eller 4 § järnvägsmarknadslagen (2022:365) anses förbrukad av den tjänsteleverantör som tillhandahållit den elektriska kraften,

  2. i ett järnvägsnät, för annat ändamål än som avses i 1, anses förbrukad av den infrastrukturförvaltare som med säkerhetstillstånd enligt järnvägssäkerhetslagen (2022:367) eller nationellt infrastrukturtillstånd enligt lagen (2022:368) om nationella järnvägssystem förvaltade järnvägsnätet vid förbrukningstillfället,

  3. i en spåranläggning eller ett spårfordon inom spåranläggningen anses förbrukad av den spårinnehavare som med tillstånd enligt lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg drev spåranläggningen vid förbrukningstillfället.

Järnvägsnät, infrastrukturförvaltare och tjänsteleverantör har i första stycket samma betydelse som i järnvägsmarknadslagen. Spåranläggning och spårinnehavare har i första stycket samma betydelse som i lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.

Första stycket gäller endast om den som anses vara förbrukare är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1, 2 eller 3.

SFS 2022:372

Generella förfaranderegler, omprövning och överklagande

Kapitlet infört g. Förutv. 12 kap. samtidigt upphävt. SFS2022-0166

Allmänna bestämmelser i fråga om förfarandet vid beskattning

Rubriken införd g. SFS2022-0166

I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom i fall som avses i 2–8 §§, bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2022:166

Förfarandet vid beskattning vid import och otillåten införsel

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 5 kap. 13 § eller 6 kap. 7 § är skattskyldig vid import eller otillåten införsel. Skatten ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2016:253).

SFS 2022:166

Förfarandet vid beskattning vid oegentligheter

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Skatteverket beslutar om skatt som avses i 5 kap. 22–25 §§ och ansvar enligt 5 kap. 27 §. Skatten ska betalas inom den tid som Skatteverket bestämmer.

Om skatten enligt 5 kap. 22, 23, 24 eller 25 § inte kan beräknas tillförlitligt, ska skatten bestämmas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet.

SFS 2022:166

Om skatt som avses i 5 kap. 22–25 §§ eller ansvar som avses i 5 kap. 27 § har beslutats, ska bestämmelserna om ansvar för delägare i svenska handelsbolag och ansvar för företrädare för juridisk person i 59 kap. 11, 13, 1521, 26 och 27 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) gälla i tillämpliga delar för det belopp som omfattas av beslutet.

SFS 2022:166

Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skattskyldig enligt 5 kap. 22, 23, 24 eller 25 § att lämna uppgift som är av betydelse för beslut om skatt enligt dessa bestämmelser. Skatteverket får vidare förelägga den som omfattas eller kan antas omfattas av 5 kap. 22, 24 eller 25 § att lämna uppgift som är av betydelse för beslut om ansvar enligt 5 kap. 27 §.

Skatteverket får tillämpa bestämmelserna i 37 kap. 9 § första stycket och 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244) om föreläggande när det gäller förhållanden som är av betydelse för ett beslut om skatt enligt 5 kap. 22, 23, 24 eller 25 § eller beslut om ansvar enligt 5 kap. 27 § vad avser någon annan än den som föreläggs.

SFS 2022:166

Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera

  1. skattskyldighet enligt 5 kap. 22, 23, 24 eller 25 §, eller

  2. om det finns förutsättningar för att besluta om ansvar enligt 5 kap. 27 §.

Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon annan än den som revideras.

Vid revision gäller bestämmelserna i 41 kap. 314 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) i tillämpliga delar.

SFS 2022:166

Följande bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) ska gälla i tillämpliga delar vid handläggning av ärenden samt vid omprövning och överklagande av beslut enligt 3–6 §§:

  • 3 kap. 4 § om beskattningsår,

  • 43 kap. om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning,

  • 45 kap. om bevissäkring,

  • 46 kap. om betalningssäkring,

  • 47 kap. om undantag från kontroll,

  • 60 kap. om befrielse från skatt,

  • 61 kap. om skattekonton,

  • 62 kap. 2, 11–16 och 19 §§ om betalning av skatt,

  • 63 kap. 2, 4–6, 8–10, 15, 16, 22 och 23 §§ om anstånd med betalning av skatt,

  • 64 kap. 2–4, 9 och 10 §§ om återbetalning av skatt,

  • 65 kap. 2–4, 7, 8, 11, 13–15, 16 och 18–20 §§ om ränta,

  • 66 kap. om omprövning,

  • 67 kap. om överklagande,

  • 68–71 kap. om verkställighet.

Vid tillämpning av 61 kap. 1 § andra stycket, 62 kap. 12 §, 65 kap. 2 § andra stycket, 19 och 20 §§ och 66 kap. 20 § skatteförfarandelagen ska det som sägs om ansvar enligt 59 kap. skatteförfarandelagen även gälla ansvar enligt 5 kap. 27 § denna lag.

SFS 2022:166

Om Skatteverket har beslutat om ansvar enligt 5 kap. 27 §, får den som gjorts ansvarig överklaga det beslut om skatt enligt 5 kap. 22, 24 eller 25 § som omfattas av beslutet om ansvar. Överklagandet ska göras inom den tid och på det sätt som gäller för den som beslutet om skatt gäller. Vid ett sådant överklagande ska Skatteverket ompröva sitt beslut enligt 66 kap. 2 § första stycket 2 skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2022:166

Omprövning och överklagande av vissa beslut enligt denna lag

Rubriken införd g. SFS2022-0166

Beslut enligt denna lag som inte omfattas av 7 och 8 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

En begäran om omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning enligt 9 kap. 1 § ska ha kommit in till Skatteverket inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det. I övrigt gäller bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) vid omprövning av ett sådant beslut.

Ett överklagande av Skatteverkets beslut om återbetalning enligt 9 kap. 1 § ska ha kommit in till Skatteverket inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det. I övrigt gäller bestämmelserna i 67 kap. skatteförfarandelagen vid överklagande av ett sådant beslut.

SFS 2022:166

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1994:1776

1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Genom lagen upphävs

a) lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

b) lagen (1961:372) om bensinskatt,

c) lagen (1990:582) om koldioxidskatt,

d) lagen (1990:587) om svavelskatt,

e) lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.

(Lagen 1994:1500 har enligt F 1994:2063 trätt i kraft d. 1 jan. 1995.)

2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.

3. Med skatt enligt den nya lagen likställs i tillämpliga delar skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt och lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.

4. Med oljeprodukt i 2 kap. 9 § den nya lagen likställs oljeprodukt som har försetts med märkämnen enligt bestämmelserna i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.

5.

6.

7. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på bränslen enligt de äldre bestämmelserna skall avregistreras vid ikraftträdandet. Om denne registreras som upplagshavare eller som skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2 den nya lagen vid ikraftträdandet, inträder dock inte skattskyldighet för lagret vid avregistreringen till den del det består av sådana bränsleslag som omfattas av den nya registreringen och under förutsättning att dessa bränslen befinner sig i ett godkänt skatteupplag eller i lagret hos den som registrerats enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2.

8. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på elektrisk kraft enligt de äldre bestämmelserna skall utan särskild ansökan registreras som skattskyldig enligt den nya lagen vid ikraftträdandet.

9. Om den nya lagen inte har trätt i kraft d. 1 jan. 1995 skall följande gälla fram till den nya lagens ikraftträdande

a) Bestämmelserna i 2 § lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt skall äga fortsatt tillämpning i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden fram till den nya lagens ikraftträdande

b) Bestämmelserna i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1992:880) om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt skall äga fortsatt tillämpning på kolbränslen som förbrukats eller försålts för förbrukning fram till den nya lagens ikraftträdande.

10. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas dock i fråga om båtar först för tid från och med d. 1 sept. 1995.

SFS 1995:611

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1995. Den nya punkten 10 i övergångsbestämmelserna tillämpas dock för tid från och med d. 1 jan. 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om övriga förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1995:912

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 10 § och 11 kap. 3 § d. 1 jan. 1996 och i övrigt d. 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. De gamla skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall dock tillämpas till utgången av år 1995.

3. upphör enligt lag (1995:1526) att gälla vid utgången av år 1995.

4. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas i fråga om andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar, bussar och trafiktraktorer, utom beträffande fordon som används vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, först från och med d. 1 okt. 1996 om lagerskatt enligt lagen (1995:1132) om lagerskatt på dieselolja för förbrukning i vissa motordrivna fordon har betalats för oljan senast d. 31 jan. 1996 och d. 1 febr. 1996 i övriga fall.

5. Bestämmelserna i 11 kap. 9 § i dess nya lydelse tillämpas dock för tid från och med d. 1 jan. 1995.

SFS 1995:1133

(Utkom 31 okt. 1995.)

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas för tid från och med d. 1 okt. 1995.

SFS 1995:1525

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1996. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1995:1526

(Utkom 28 dec. 1995.)

SFS 1996:687

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser punkterna 5 och 6 av övergångsbestämmelserna d. 1 juli 1996 och i övrigt d. 1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Till utgången av juni månad år 1997 skall dock följande energiskattebelopp tillämpas på bränsle som avses i

a) 2 kap. 1 § första stycket 1 a: 3 kr 41 öre,

b) 2 kap. 1 § första stycket 1 b: 3 kr 47 öre,

c) 2 kap. 1 § första stycket 2: 4 kr 03 öre,

d) 2 kap. 1 § första stycket 3 a: 654 kr per m3

e) 2 kap. 1 § första stycket 3 b:

miljöklass 1 1 524 kr per m3

miljöklass 2 1 736 kr per m3

miljöklass 3 2 018 kr per m3

f) 2 kap. 1 § första stycket 4 a: 95 öre per liter,

g) 2 kap. 1 § första stycket 4 b: 127 kr per 1 000 kg,

h) 2 kap. 1 § första stycket 5 a och 6 a: 1 584 kr per 1 000 m3

i) 2 kap. 1 § första stycket 5 b och 6 b: 212 kr per 1 000 m3

j) 2 kap. 1 § första stycket 7 och 8: 278 kr per 1 000 kg.

3. Till utgången av juni månad 1997 skall dock energiskatten på elektrisk kraft utgöra

a) 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

b) 5,8 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under a och som förbrukas i kommuner som anges i 11 kap. 4 §,

c) 9,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 11 kap. 4 §, och

d) 11,3 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall.

4. Vare sig de nya energiskattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket eller de energiskattebelopp som tillämpas enligt punkten 2 av övergångsbestämmelserna skall för åren 1997 och 1998 räknas om enligt 2 kap. 1 § tredje stycket och 10 §. 5. Såvitt avser växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 4 § den nya lagen först från och med den 1 januari 1996 och 9 kap. 5, 7 och 8 §§ den nya lagen först från och med den 1 januari 1997. Bestämmelserna i 9 kap. 2 § den nya lagen tillämpas inte i fråga om växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling. Lag (1996:1220). 6. För bränsle, som förbrukas för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling av någon som inte är skattskyldig, skall ingen energiskatt tas ut och koldioxidskatt tas ut efter en skattesats som svarar mot en fjärdedel av den skattesats som enligt den nya lagen gäller för ifrågavarande bränsle. I fråga om gasol för drift av stationära motorer skall dock koldioxidskatt tas ut med 350 kronor per 1 000 kilogram.

SFS 1996:967

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1996:1220

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser punkterna 5 och 6 av övergångsbestämmelserna d. 1 jan. 1997 och i övrigt d. 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. De nya energiskattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall för åren 1997 och 1998 inte räknas om enligt 2 kap. 1 § tredje stycket och 10 §.

3. Till utgången av år 1997 skall dock energiskatten på elektrisk kraft utgöra

a) 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,

b) 8,2 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under a och som förbrukas i kommuner som anges i 11 kap. 4 §,

c) 11,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i 11 kap. 4 §, och

d) 13,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. Lag (1997:450).

SFS 1996:1324

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1996:1408

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997. Den nya lydelsen av 9 kap. 5 §, såvitt avser återbetalning av energiskatten på elektrisk kraft som förbrukats vid framställning av värme som har levererats för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, tillämpas dock för tid från och med d. 1 sept. 1996. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om övriga förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1997:359

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1997:449

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1997:479

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1997. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. För tid fram till d. 1 jan. 2007 medger beskattningsmyndigheten efter ansökan, utöver vad som framgår av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som beskattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut med sådant belopp att skatten för den som bedriver framställningen inte överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde.

Vid beräkning av nedsättningen enligt första stycket får koldioxidskatten dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a) 50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00) och

b) 40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller 2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00–2713 12 00).

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan nedsättning som avses i första stycket.

SFS 1997:1130

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. I fråga om bränsle som förvärvats före d. 1 jan. 1998 och efter denna tidpunkt förbrukats i båt med fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787), gäller 9 kap. 3 § i sin äldre lydelse.

SFS 1997:1131

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1998:289

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1998. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Den nya lydelsen av 2 kap. 9 a § tillämpas dock för tid från och med d. 1 jan. 1996.

SFS 1998:849

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1998:1680

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1998:1699

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1999:431

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1999.

SFS 1999:1006

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000.

SFS 1999:1063

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1999:1070

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000.

SFS 1999:1109

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 1999. I fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall 9 kap. 13 § även därefter tillämpas i sin äldre lydelse.

SFS 1999:1289

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000.

SFS 1999:1323

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 1999:1324

(Utkom d. 27 dec. 1999.)

SFS 2000:484

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2000.

2. Om Skattemyndigheten i Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och beslutet har överklagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.

3. De äldre lydelserna av 7 kap. 4 §, 9 kap. 2, 5 och 9 §§ gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2000:1155

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2000:1426

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2000:1435

(Utkom d. 28 dec. 2000.)

SFS 2001:193

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 6 kap. 11 och 12 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi skall upphöra att gälla vid utgången av sept. 2001.

SFS 2001:518

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2001:523

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2001. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2001:569

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2001.

SFS 2001:901

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002.

SFS 2001:962

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002.

2. De nya bestämmelserna i 6 a kap. 1 och 5 §§ skall tillämpas för tid från och med d. 1 okt. 2001. Dock skall de nya procentsatserna i 6 a kap. 1 § tillämpas först från och med d. 1 jan. 2002.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den tidpunkt då de nya bestämmelserna skall börja tillämpas.

SFS 2001:1081

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2002:422

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. Den som vid lagens ikraftträdande har registrerats enligt 6 kap. 10 § första stycket som skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1, i dess äldre lydelse, eller enligt 6 kap. 10 § andra stycket skall anses godkänd som lagerhållare enligt 4 kap. 12 b §.

SFS 2002:684

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 2002:684 träder enl. F 2002:757 i kraft d. 15 nov. 2002.)

SFS 2002:757

(Utkom d. 29 okt. 2002.)

SFS 2002:884

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003.

SFS 2002:890

Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för dess lydelse enligt lagen (2002:422) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002.

SFS 2002:1141

(Utkom d. 30 dec. 2002.)

SFS 2002:1142

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2003:810

1. Denna lag träder i kraft d. juli 2004 i fråga om de ändrade bestämmelserna om återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft i 9 kap. 5 § första stycket och i fråga om 11 kap. 3 § första stycket 1 och 12 § och i övrigt d. 1 jan. 2004.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2004:121

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2004.

SFS 2004:223

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2004.

2. Den nya procentsatsen för nedsättning av koldioxidskatt och av den del av energiskatten på råtallolja som motsvarar koldioxidskatten skall tillämpas från och med d. 1 jan. 2004.

3. Bestämmelsen om återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft i 9 kap. 5 § första stycket träder i kraft d. 1 juli 2004.

SFS 2004:628

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2004. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2004:1038

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Den nya lydelsen av 11 kap. 12 § tillämpas dock för tid från och med d. 1 jan. 2006 varvid årsperioden d. 1 juli 2005–d. 30 juni 2006 avkortas till perioden d. 1 juli–d. 31 dec. 2005. För den avkortade perioden skall skillnadsbeloppet 1 000 kronor enligt 11 kap. 12 § andra stycket i stället utgöra 500 kronor. Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till beskattningsmyndigheten inom ett år efter utgången av perioden.

SFS 2004:1153

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005.

SFS 2004:1197

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Den som omfattas av punkten 2 i övergångsbestämmelsen till lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering har, efter ansökan, rätt till återbetalning av påförd energiskatt på elektrisk kraft som förbrukats i annan industriell tillverkningsprocess än sådan som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen om skatt på energi, för tiden d. 1 juli–d. 31 dec. 2004. Ansökan om återbetalning av skatt skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast d. 31 dec. 2005.

SFS 2005:308

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2005.

SFS 2005:960

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2005:1189

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006. De nya bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 15 skall dock tillämpas för tid från och med d. 8 jan. 2005.

SFS 2006:234

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2006. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2006:592

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2006:925

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2006.

SFS 2006:1394

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2006:1508

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer i fråga om 1 kap. 8 § och 9 kap. 9 och 9 b §§ och i övrigt d. 1 jan. 2007.

(Lagen 2006:1508 träder enl. F 2006:1512 i kraft d. 1 jan. 2007 vad gäller 1 kap. 8 § samt 9 kap. 9 § och 9 kap. 9 b §.)

2. Bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 1 och 8 tillämpas dock i äldre lydelse till och med utgången av år 2007. Detsamma gäller bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 12, såvitt avser förbrukning i metallurgiska processer. För dessa ändamål tillämpas under år 2007 bestämmelserna om skattebefriad förbrukare i 8 kap. 1 § och om återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 §.

3. Vid tillämpningen av 2 kap. 11 § första stycket 3 skall hänvisningen till 6 a kap. 1 § 1 till och med utgången av år 2007 avse 6 a kap. 1 § 1 och 8 i äldre lydelse.

4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2006:1512

(Utkom d. 28 dec. 2006.)

SFS 2007:778

Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2007 och tillämpas för förhållande som hänför sig till tiden från och med d. 1 jan. 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före d. 1 jan. 2007.

SFS 2007:779

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2007:1168

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2007:1387

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2007:1393

(Utkom d. 28 dec. 2007.)

SFS 2008:204

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2008:561

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2008:562

(Utkom d. 23 juni 2008.)

SFS 2008:1219

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2008:1319

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2009:1492

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. Bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket tillämpas för tid från och med d. 1 april 2010. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före d. 1 april 2010.

SFS 2009:1493

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010 och tillämpas för tid från och med d. 1 april 2010.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före d. 1 april 2010.

3. Den som är godkänd som upplagshavare d. 1 april 2010 ska godkännas som registrerad avsändare.

4. En registrering som varumottagare enligt 4 kap. 6 § i sin äldre lydelse ska från och med d. 1 april 2010 anses vara ett godkännande som registrerad varumottagare enligt den nya lydelsen av paragrafen.

5. Bestämmelserna i 4 kap. 8 § tillämpas från och med ikraftträdandet.

SFS 2009:1494

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2010. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2009:1495

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 7 kap. 3 § fjärde stycket och 7 kap. 4 § andra stycket tillämpas dock från och med d. 1 jan. 2012.

SFS 2009:1496

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2009:1497

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2009:1505

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

2. De upphävda paragraferna gäller dock fortfarande för bränsleflyttningar som har påbörjats före d. 1 jan. 2011.

SFS 2010:107

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2010.

SFS 2010:181

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2010.

SFS 2010:600

(Utkom d. 18 juni 2010.)

SFS 2010:1088

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 2010:1088) träder enl. F 2011:1094 i kraft d. 1 nov. 2011.)

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2010:1089

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2010:1090

(Utkom d. 7 sept. 2010.)

SFS 2010:1820

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

2. Äldre bestämmelser i 4 kap. 3 § gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2010:1821

(Utkom d. 17 dec. 2010.)

SFS 2010:1822

(Utkom d. 17 dec. 2010.)

SFS 2010:1823

(Utkom d. 17 dec. 2010.)

SFS 2010:1824

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2010:1896

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2011:101

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2011:287

Denna lag träder i kraft d. 15 april 2011.

SFS 2011:321

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2011:1094

(Utkom d. 1 nov. 2011.)

SFS 2011:1197

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012. Villkoren i 7 kap. 3 § fjärde stycket och 7 kap. 4 § andra stycket tillämpas inte när skattskyldigheten inträder före d. 1 febr. 2012.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2011:1370

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna om ränta i 6 kap. 1 § andra stycket tillämpas på ränta som hänför sig till tid från och med d. 1 jan. 2013. För ränta som hänför sig till tid dessförinnan gäller i stället bestämmelserna om ränta i 19 kap. skattebetalningslagen (1997:483).

SFS 2012:678

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2012:680

(Utkom d. 30 nov. 2012.)

SFS 2012:681

(Utkom d. 30 nov. 2012.)

SFS 2012:796

(Utkom d. 7 dec. 2012.)

SFS 2012:797

(Utkom d. 7 dec. 2012.)

SFS 2012:798

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer i fråga om 2 kap. 12 §, 7 kap. 3 a–3 d §§ och 4 a § samt i övrigt d. 1 jan. 2013.

(F 2012:798 träder enligt F 2013:19 i kraft d. 1 febr. 2013 i fråga om 2 kap. 12 §, 7 kap. 3 a–3 d §§ och 4 a §.)

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. För avdrag för energi- och koldioxidskatt enligt 7 kap. 3 c § på bränsle motsvarande beståndsdel framställd av biomassa medges befrielsen upp till fem volymprocent per redovisningsperiod beräknad utifrån beståndsdelar i bränsle för vilka skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträtt efter den dag då 7 kap. 3 c § har trätt i kraft.

SFS 2012:808

Denna lag träder i kraft d. 30 dec. 2012.

SFS 2012:836

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2013 vad gäller 5 kap. 3 § och i övrigt d. 1 jan. 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2012:837

(Utkom d. 14 dec. 2012.)

SFS 2013:19

(Utkom d. 28 jan. 2013.)

SFS 2013:371

(Utkom d. 10 juni 2013.)

SFS 2013:969

(Utkom d. 6 dec. 2013.)

SFS 2013:970

(Utkom d. 6 dec. 2013.)

SFS 2013:1004

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2013:1074

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014.

SFS 2013:1075

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2014. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2014:285

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2014:668

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2014:945

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2014.

SFS 2014:1023

1. Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2014.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. Ett fartygstillstånd som har meddelats med stöd av 21 § fiskelagen (1993:787) i dess lydelse före d. 1 okt. 2014 gäller som en fiskelicens med de begränsningar till en viss giltighetstid, ett visst fiske eller andra villkor som följer av fartygstillståndet.

SFS 2014:1024

(Utkom d. 22 juli 2014.)

SFS 2014:1496

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.

2. Bestämmelserna i 7 kap. 3 d § tredje stycket i den nya lydelsen tillämpas dock för tid från och med d. 1 maj 2014.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Den upphävda paragrafen gäller dock inte för förhållanden som avses i 7 kap. 3 d § tredje stycket och som hänför sig till tiden från och med d. 1 maj 2014.

SFS 2015:214

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2015:640

1. Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2015:747

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

2. Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § ska dock vara 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med d. 1 jan. 2016 till och med d. 31 dec. 2018.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2015:749

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för elektrisk kraft som har framställts före ikraftträdandet.

SFS 2015:750

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2015:845

(Utkom d. 15 dec. 2015.)

SFS 2015:846

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2015:890

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

SFS 2016:266

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2016.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2016:505

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016.

2. Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § ska vara 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med d. 1 juli 2016 till och med d. 31 dec. 2018.

3. Bestämmelserna om avdragets fördelning på stödmottagare i 7 kap. 3 a § tredje stycket 3, 3 c § tredje stycket 3, 3 d § tredje stycket 3 och 4 § andra stycket 2 tillämpas först när skattskyldigheten för bränslet inträder efter utgången av 2016.

4. Bestämmelserna i 9 kap. 2 § om sökandens skyldighet att lämna uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet tillämpas först då återbetalning söks för en period som omfattar tid efter utgången av 2016.

5. Bestämmelserna i 9 kap. 7 § första stycket om att en ansökan ska lämnas elektroniskt tillämpas först då återbetalning eller kompensation söks för en period som omfattar tid efter utgången av 2016.

6. Den som gör avdrag för skatt på motorbränsle enligt 7 kap. 3 a–4 §§ under redovisningsperioder från och med d. 1 juli 2016 till och med d. 31 dec. 2016 är skyldig att senast d. 1 juli 2017 lämna uppgift till Skatteverket om de sammanlagda avdragens fördelning på respektive stödmottagare under de redovisningsperioder då avdrag gjorts. Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

7. Den som söker återbetalning av skatt på bränsle enligt 9 kap. 2 § med stöd av 6 a kap. 1 § 9–11, 13 eller 17 eller 2 a, 2 b, 2 c eller 3 § för en period som omfattar hela eller delar av tiden från och med d. 1 juli 2016 till och med d. 31 dec. 2016, är skyldig att senast d. 1 juli 2017 lämna uppgifter om stödmottagare till Skatteverket för sin verksamhet, om det sammanlagda belopp som återbetalning för respektive stödordning söks med för tiden från och med d. 1 juli 2016 till och med d. 31 dec. 2016 uppgår till minst

a) 7 500 euro i fall där återbetalning söks med stöd av 6 a kap. 1 § 10 eller 2 a § 2, eller

b) 100 000 euro i övriga fall.

8. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2016:506

(Utkom d. 3 juni 2016.)

SFS 2016:791

1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2016.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2016:1072

1. Denna lag träder i kraft d. 15 dec. 2016 i fråga om 11 kap. 6 § och i övrigt d. 1 jan. 2017.

2. Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § ska vara 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med d. 1 jan. 2017 till och med d. 31 dec. 2018.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

4. Bestämmelserna i 6 kap. 1 a § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beslut om beskattning vid oegentlighet som har meddelats efter lagens ikraftträdande.

SFS 2016:1073

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2016:1079

(Utkom d. 2 dec. 2016.)

SFS 2017:399

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2017:400

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2017:408

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2017:409

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2017:410

(Utkom d. 31 maj 2017.)

SFS 2017:1057

Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2018.

SFS 2017:1208

1. Denna lag träder i kraft d. 15 dec. 2017 i fråga om 11 kap. 6 § och i övrigt d. 1 jan. 2018.

2. Bestämmelserna i den nya 4 kap. 2 a § tillämpas första gången på flyttningar som påbörjas efter ikraftträdandet.

3. För skatteupplag som har godkänts före ikraftträdandet gäller 4 kap. 3 § i den äldre lydelsen.

4. För ansökningar om återbetalningar eller kompensation före ikraftträdandet gäller 9 kap. 7 § i den äldre lydelsen.

5. Bestämmelserna i den nya 9 kap. 12 § tillämpas första gången på ansökningar om återbetalning eller kompensation efter ikraftträdandet.

6. Ett godkännande som frivilligt skattskyldig för ändamål i 11 kap. 6 § första stycket 1–4 gäller tidigast från och med d. 1 jan. 2018.

7. Ett medgivande från Skatteverket om kvartalsvis återbetalning enligt 11 kap. 12 a, 12 b och 14 §§ i den äldre lydelsen ska från och med d. 1 jan. 2018 anses vara ett medgivande om månatlig återbetalning enligt 11 kap. 16 §.

8. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2017:1220

(Utkom d. 8 dec. 2017.)

SFS 2017:1223

(Utkom d. 8 dec. 2017.)

SFS 2017:1225

(Utkom d. 8 dec. 2017.)

SFS 2017:1230

(Utkom d. 8 dec. 2017.)

SFS 2017:1231

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2018:1887

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

2. Bestämmelsen i 11 kap. 7 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 1 kap. 17 a § och 11 kap. 13 § tillämpas dock för tid från och med d. 1 jan. 2018.

SFS 2019:447

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2019.

2. Beloppet som anges i 6 a kap. 2 a § i den nya lydelsen ska vara 2 236 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2019 till och med den 31 december 2019. För denna förbrukning ska även befrielse från energiskatt medges med 194 kronor per kubikmeter.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2019:491
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2019.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2019:1244
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2020:1045
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2021.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2020:1155
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2021.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2020:1176

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2021.

SFS 2021:165
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2021.

  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet.

SFS 2021:166
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021.

  2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande vid yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning eller begäran om omprövning som gjorts under perioden 1 april 2021–30 juni 2021.

SFS 2021:409
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2021:410
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 januari 2022.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2021:411
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för elektrisk kraft som framställts före ikraftträdandet.

SFS 2021:669
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2022.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2021:882

Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2021.

SFS 2021:883

Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2022.

SFS 2021:1151
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2022.

  2. Bestämmelserna i 12 kap. 1 § andra och tredje styckena tillämpas första gången på ansökningar om återbetalning som inkommit efter ikraftträdandet.

  3. I övrigt gäller äldre bestämmelser fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2022:165
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2022:166
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023 i fråga om 4 c kap. 2–4 §§, 4 d kap. 3–9 §§ och 12 kap. 9 § och i övrigt d. 13 febr. 2023.

  2. Skyldigheten enligt 4 c kap. 2 § och 4 d kap. 3 och 8 §§ att anmäla sig för registrering som tillfälligt registrerad distansförsäljare, tillfälligt certifierad mottagare eller tillfälligt certifierad avsändare gäller bara flyttningar som påbörjas eller avses att påbörjas från och med d. 13 febr. 2023.

  3. Om en flyttning av bränsle genom distansförsäljning har påbörjats före ikraftträdandet gäller 4 kap. 1 § 3 och 4 samt 9–10 §§ och 5 kap. 3 § 1 i den äldre lydelsen.

  4. Om en flyttning av beskattat bränsle från ett annat EU-land på annat sätt än genom distansförsäljning har påbörjats före ikraftträdandet och bränslet förs in eller tas emot senast d. 31 dec. 2023 gäller 4 kap. 1 § 5, 1 a och 11 §§, 5 kap. 2 § 2 samt 6 kap. 12 § i den äldre lydelsen.

  5. I övrigt gäller äldre bestämmelser fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

  6. Om bränslen har flyttats under uppskovsförfarandet enligt bestämmelserna i de upphävda 3 a kap. 2, 3 och 5 §§, ska de nya bestämmelserna i 4 a kap. 1–5 och 8 §§ anses ha tillämpats.

  7. Ett godkännande som upplagshavare, registrerad varumottagare, tillfälligt registrerad varumottagare, registrerad avsändare eller lagerhållare eller ett godkännande av skatteupplag som har beslutats enligt det upphävda 4 kap. gäller fortfarande och ska likställas med ett godkännande enligt nya 4 och 6 kap.

  8. Bestämmelsen i 4 kap. 2 § andra stycket tillämpas inte på skatteupplag som har godkänts före d. 1 jan. 2018.

  9. Underrättelser enligt nya 4 b kap. 8 § får lämnas på annat sätt än via det datoriserade systemet till och med d. 13 febr. 2024.

SFS 2022:247
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2022.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2022:248

(Publicerad d. 6 april 2022)

SFS 2022:284
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet.

SFS 2022:285
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023.

  2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande vid yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning eller begäran om omprövning som gjorts under perioden 1 juli 2022–31 dec. 2022.

SFS 2022:294

(Publicerad d. 29 april 2022)

SFS 2022:295
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2022.

  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2022:372

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2022.

SFS 2022:650
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet.

SFS 2022:1045
  1. Denna lag träder i kraft d. 29 juni 2022.

  2. Bestämmelserna tillämpas dock för förbrukning som sker från och med d. 1 juli 2022.

  3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före d. 1 juli 2022.

SFS 2022:1046
  1. Denna lag träder i kraft d. 29 sept. 2022.

  2. Bestämmelserna tillämpas dock för förbrukning som sker från och med d. 1 okt. 2022.

  3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före d. 1 okt. 2022.

SFS 2022:1047
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2023.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

SFS 2022:1048

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

SFS 2022:1049
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

  2. Bestämmelserna i 6 a kap. 2 a § i den nya lydelsen ska dock tillämpas för tid från och med d. 1 jan. 2022.

  3. För sådan förbrukning som sker från och med d. 1 jan. 2022 till och med d. 30 april 2022 ska befrielse från koldioxidskatt enligt 6 a kap. 2 a § första stycket i stället medges med 2 262 kronor per kubikmeter.

  4. För sådan förbrukning som sker från och med d. 1 jan. 2022 till och med d. 30 april 2022 ska befrielse från energiskatt enligt 6 a kap. 2 a § andra stycket i stället medges med 2 478 kronor per kubikmeter.

  5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som skett före d. 1 jan. 2022.

SFS 2022:1050
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2022.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före d. 1 okt. 2022.

SFS 2022:1483

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023 i fråga om 8 kap. 4 § och i övrigt d. 13 febr. 2023.

SFS 2022:1487

(Publicerad d. 25 nov. 2022)

SFS 2022:1775
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2022:1781
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2023.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

  3. Bestämmelserna i 11 kap. 17 § andra stycket i den nya lydelsen ska dock tillämpas för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som görs efter ikraftträdandet.

SFS 2022:1776

(Publicerad d. 17 dec. 2022)

SFS 2023:203
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2023.

  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2023:360

(Publicerad d. 8 juni 2023)

SFS 2023:361
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2023.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

  3. För sådan förbrukning som sker från och med den 1 juli 2023 till och med den 20 oktober 2023 ska befrielse från koldioxidskatt enligt 6 a kap. 2 a § första stycket 1 medges med 2 491 kronor per kubikmeter.

SFS 2023:362
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2025.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

SFS 2023:435
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2023.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som gjorts före ikraftträdandet.

SFS 2023:436

(Publicerad d. 23 juni 2023.)

SFS 2023:437

(Publicerad d. 23 juni 2023.)

SFS 2023:810
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2024.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2023:811
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2025.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

SFS 2023:812

(Publicerad d. 9 dec. 2023.)

Lag 1994:1776

Författare: Susanne Åkerfeldt

Författare: Susanne Åkerfeldt

Lagen om skatt på energi (LSE) innehåller bestämmelser om energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt på bränslen samt energiskatt på elektrisk kraft (el). LSE trädde i kraft den 1 januari 1995 och ersatte följande lagar: lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt samt lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter. I förhållande till äldre lagstiftning gjordes i den nya lagen ändringar med hänsyn till dels medlemskapet i EU, dels den lagtekniska översyn som gjorts av Energiskatteutredningen (SOU 1994:85 Ny lag om skatt på energi, del I och II). Sedan 1995 har större och mindre ändringar i princip årligen skett av LSE. De nya reglerna har ofta trätt i kraft vid flera olika tillfällen under året, se närmare under rubriken Förarbeten. Den myndighet som i första instans beslutar om beskattning enligt LSE är Skatteverket.

Förarbeten: prop. 1994/95:54, 1994/95:SkU4, SFS 1994:1776, prop. 1994/95:203, 1994/95:SkU28, SFS 1995:912, prop. 1994/95:213, 1994/95:SkU29, SFS 1995:611prop. 1995/96:57, 1995/96:SkU17, SFS 1995:1525 och SFS 1995:1526, 1995/96:SkU21, SFS 1995:1533, prop. 1995/96:198, 1995/96:SkU31, SFS 1996:687, prop. 1995/96:232, 1996/97:SkU5, SFS 1996:1324, prop. 1996/97:1, 1996/97:FiU1, SFS 1996:1220, prop. 1996/97:14, 1996/97:SkU8, SFS 1996:1408, prop. 1996/97:29, 1996/97:FiU20, SFS 1997:479, prop. 1996/97:116, 1996/97:SkU19, SFS 1997:359, prop. 1996/97:122, 1996/97:SkU26, SFS 1997:592, prop. 1996/97:150, 1996/97:FiU20, SFS 1997:449 och SFS 1997:450, prop. 1997/98:18, 1997/98:SkU6, SFS 1997:1130 och SFS 1997:1131, prop. 1997/98:140, 1997/98:SkU25, SFS 1998:289, prop. 1998/99:18 och prop. 1998/99:26, 1998/99:SkU7, SFS 1998:1680 och SFS 1998:1699, prop. 1998/99:79, 1998/99:SkU19, SFS 1999:431, prop. 1998/99:127, prop. 1999/2000:9, 1999/2000:SkU3 och 1999/2000:SkU8 och 1999/2000:SkU11, SFS 1999:1076 och SFS 1999:1323–1324, prop. 1998/99:134, 1999/2000:SoU4, SFS 1999:1006, prop. 1999/2000:1, 1999/2000:FiU1, SFS 1999:1063, prop. 1999/2000:105, 1999/2000:SkU22, SFS 2000:484, prop. 2000/01:1, 2000/01:FiU1, SFS 2000:1155 och SFS 2000:1435, prop. 1999/2000:126 och prop. 2000/01:31, 2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13, SFS 2000:1426, prop. 2000/01:118, 2000/01:SkU26, SFS 2001:518, prop. 2001/02:1 och prop. 2001/02:3, 2001/02:FiU1, SFS 2001:962, prop. 2001/02:127, 2001/02:SkU27, 2002/03:SkU5, SFS 2002:422 och SFS 2002:1141, prop. 2001/02:177, 2001/02:SkU26, SFS 2002:684, prop. 2002/03:1, 2002/03:FiU1 och 2002/03:SkU5, SFS 2002:1142, prop. 2002/03:10, 2002/03:SkU3, SFS 2002:884 och SFS 2002:890, prop. 2003/04:1, 2003/04:FiU1 och 2003/04:SkU28, SFS 2003:810 och SFS 2004:223, prop. 2003/04:144, 2003/04:SkU36, SFS 2004:628, prop. 2003/04:170, 2004/05:NU7, SFS 2004:1197, prop. 2004/05:1, 2004/05:FiU1, SFS 2004:1038, prop. 2005/06:1, 2005/06:FiU1, SFS 2005:960, prop. 2005/06:44, 2005/06:SkU14, SFS 2005:1189, prop. 2005/06:125, 2005/06:SkU33, SFS 2006:592, prop. 2006/07:1, 2006/07:FiU1, SFS 2006:1394, prop. 2006/07:13, 2006/07:SkU5, SFS 2006:1508 och SFS 2006:1512, prop. 2006/07:13, 2007/08:SkU2, SFS 2007:778, prop. 2006/07:123, 2007/08:SkU3, SFS 2007:779, prop. 2007/08:1, 2007/08:FiU1, SFS 2007:1168, prop. 2007/08:11, 2007/08:SkU17, SFS 2007:1387 och SFS 2007:1393, prop. 2007/08:121, 2007/08:SkU27, SFS 2008:561, prop. 2007/08:122, 2007/08:SkU28, SFS 2008:204, prop. 2008/09:1, 2008/09:FiU1, SFS 2008:1219, prop. 2008/09:48, 2008/09:SkU14, SFS 2008:1319, prop. 2009/10:40, 2009/10:SkU18, SFS 2009:1493, SFS 2009:1505, prop. 2009/10:41, 2009/10:SkU21, SFS 2009:1492, SFS 2009:1494, SFS 2009:1495, SFS 2009:1496, SFS 2009:1497, prop. 2009/10:94, 2009/10:SkU33, SFS 2010:181, prop. 2009/10:144, 2009/10:SkU34, SFS 2010:1089, SFS 2010:1090, SFS 2011:1088, SFS 2011:1094, prop. 2010/11:12, 2010/11:SkU10, SFS 2010:1820, SFS 2010:1821, SFS 2010:1823, prop. 2010/11:32, 2010/11:SkU17, SFS 2010:1824, prop. 2010/11:48, 2010/11:SkU24, SFS 2011:101, prop. 2010/11:51, 2010/11:MJu9, SFS 2011:321, prop. 2010/11:154, 2011/12:SkU2, SFS 2011:1197, prop. 2011/12:155, 2012/13:SkU2, SFS 2012:678, SFS 2012:681, prop. 2012/13:1, 2012/13:FiU1, SFS 2012:796, SFS 2012:797, prop. 2012/13:27, 2012/13:SkU13, SFS 2012:836, SFS 2012:837, prop. 2013/14:1 och prop. 2013/14:246, 2013/14:FiU1, 2014/15:SkU4, SFS 2013:957, SFS 2013:969, SFS 2013:970, SFS 2013:1004, prop. 2013/14:10, 2013/14:SkU8, SFS 2013:1073, SFS 2013:1074, prop. 2013/14:184, 2013/14:MJU29, SFS 2014:1023, SFS 2014:1024, prop. 2014/15:1, 2014/15:FiU1, SFS 2014:1496, prop. 2014/15:40, 2014/15:SkU12, SFS 2015:214, prop. 2015/16:1, 2015/16:FiU1, SFS 2015:747, SFS 2015:749, prop. 2015/16:2, 2015/16:FiU11, SFS 2015:640, SFS 2015:750, prop. 2015/16:38, 2015/16:MJU5, SFS 2015:845, SFS 2015:846, prop. 2015/16:99, 2015/16:FiU21, SFS 2015:791, prop. 2015/16:159, 2015/16:SkU26, SFS 2016:505, SFS 2016:506, prop. 2016/17:1, 2016/17:FiU1, SFS 2016:1072, SFS 2016:1073, SFS 2016:1079, prop. 2016/17:141, 2016/17:SkU30, SFS 2017:408, SFS 2017:409, SFS 2017:410, prop. 2016/17:142, 2016/17:SkU31, SFS 2017:399, SFS 2017:400, prop. 2017/18:1, 2017/18:FiU1, SFS 2017:1208, SFS 2017:1220, SFS 2017:1223, SFS 2017:1225, SFS 2017:1230, SFS 2017:1231, prop. 2017/18:294, 2018/19:SkU2, SFS 2018:1887, prop. 2018/19:94, 2018/19:SkU22, SFS 2019:447, prop. 2018/19:99, 2018/19:FiU21, SFS 2019:491, prop. 2019/20:24, 2019/20:SkU15, SFS 2019:1244., prop. 2020/21:1, 2020/21:FiU1, SFS 2020:1045, prop. 2020/21:27, 2020/21:MJU4, SFS 2020:1176, prop. 2020/21:29, 2020/21:SkU13, SFS 2020:1155, prop. 2020/21:65, 2020/21:SkU17, SFS 2021:165, SFS 2021:166, prop. 2020/21:97, 2020/21:SkU24, SFS 2021:409, prop. 2020/21:113, 2020/21:SkU25, SFS 2021:411, prop. 2020/21:196, 2020/21:SkU37, SFS 2021:833, prop. 2021/22:61, 2021/22:SkU9, SFS 2022:165, SFS 2022 :166, prop. 2021/22:84, 2021/22:SkU19, SFS 2022:247, SFS 2022:248, prop. 2021/22:71, 2021/22:SkU18, SFS 2022:284, SFS 2022 :285,prop. 2021/22:221, 2021/22:FiU39, SFS 2022:294, prop. 2021/22:83, TU9, SFS 2022:372, prop. 2021/22:165, 2021/22:SkU27, SFS 2022:650, prop. 2021/22:221, 2021/22:FiU39, SFS 2022:295, prop. 2021/22:256, 2022/23:SkU5, SFS 2022:1483, prop. 2021/22:269, 2021/22:FiU49, SFS 2022 :269, prop. 2021/22:270, 2021/22:FiU50, SFS 2022:1048, SFS 2022:1049, SFS 2022:1050, prop. 2022/23:1, 2022/23:FiU1, SFS 2022:1781, prop. 2022/23:17, 2022/23:FiU1, prop. 2022/23:69, 2022/23:SkU17, SFS 2023:361, prop. 2022/23:112, 2022/23:SkU21, SFS 2023:435, SFS 2023:436, SFS 2023:437, prop. 2023/24:24, 2023/24:SkU7, SFS 2023:810.

Anslutande författningar: lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl., förordningen (2022:181) om skatt på energi, lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde.

Unionsrätt: Förfarandet vid beskattningen av energiprodukter och el regleras i rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt, EUT L 58/4. Detta direktiv är en omarbetning av rådets äldre direktiv om förfarandet (2008/118/EG, EUT L 9/12), som upphörde att gälla den 13 februari 2023. En jämförelsetabell mellan artiklar i det upphävda direktivet 2008/118/EG och det nya direktivet (EU) 2020/262 finns i bilaga II till direktiv (EU) 2020/262. Skattebasen regleras i direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283/51, ändrat genom direktiv 2004/74/EG av den 29 april 2004, EUT L 157/87 och direktiv 2004/75/EG av den 29 april 2004, EUT L 157/100. Kommissionen har den 14 juli 2021 lagt fram ett förslag till översyn av direktiv 2003/96/EG, se KOM (2021) 563 final. En översikt över punktskattesatser på energiprodukter och el i olika EU-länder, se Europeiska kommissionens databas ”Taxes in Europe” (http://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxSearch.html). Direktiv 2008/118/EG ersatte direktiv 92/12/EEG, som var det förfarandedirektiv som gällde vid antagandet av direktiv 2003/96/EG och vartill vissa hänvisningar finns i detta direktiv. Av artikel 47 i direktiv 2008/118/EG framgår att hänvisningar till det upphävda förfarandedirektivet 92/12/EEG ska anses som hänvisningar till direktiv 2008/118/EG. På motsvarande sätt får genom artikel 56 i direktiv (EU) 2020/262 hänvisningarna till direktiv 92/12/EEG nu anses som hänvisningar till direktiv (EU) 2020/262. Direktiv 2003/96/EG ersatte två direktiv om skattebas och minimiskattesatser för mineraloljor, direktiv 92/81/EEG, EGT L 316/12, ändrat genom direktiv 92/108 och direktiv 94/74/EG samt direktiv 92/82/EEG, EGT L 316/19. Regler om märkning för beskattningsändamål av vissa oljeprodukter finns i rådets direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995 om märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen, EGT L 291/46. Kommissionen har fastställt den produkt som ska användas för den gemensamma märkningen, se senaste beslut 2022/197/EU av den 17 januari 2022 , EUTT L 31/52. LSE innehåller olika bestämmelser om nedsättning av skatt som utgör driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Huvudregeln i sådana fall är att kommissionen, utifrån unionsrättens regler om statligt stöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den gemensamma marknaden innan de kan träda i kraft. Statligt stöd kan tillåtas under vissa förutsättningar, som t.ex. stöd till klimat, miljöskydd och energi , se kommissionens meddelande 2022/C 80/01 om riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022, EUT C 80/1, som ersatt kommissionens tidigare meddelande 2014/C 200/01 av den 28 juni 2014 om riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020, EUT C 200/1 som efter en förlängd tillämpning gällt t.o.m. den 31 december 2021, se kommissionens meddelande 2020/C 224/02, EUT C 224/2. Fr.o.m. den 1 juli 2016 gäller dessa sektorsövergripande riktlinjer även för energiskatte- och koldioxidskattelättnader inom jordbruk och skogsbruk som är att anse som statligt stöd, jfr p. 175 c i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020, EUT C 204/1, som antogs av kommissionen den 25 juni 2014. Kommissionen har under senare år sökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen. Kommissionen har därför antagit ett antal s.k. gruppundantagsförordningar, där vissa kategorier av stöd anses förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls. För energiskatten och koldioxidskatten är särskilt av intresse artikel 44 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2023/1315 av den 23 juni 2023 EUT L167/1, som efter den senaste ändringen gäller för stöd beviljade under perioden fr.o.m. den 1 juli 2014 t.o.m. den 31 december 2026. Skattebefrielse för bränslen som förbrukas i yrkesmässig vattenbruksverksamhet har tidigare rymts dock inom kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37), men den rättsliga grunden är fr.o.m. den 1 juli 2023 även för sådana stöd kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, se artikel 1 p. 3 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) 2023/1315.. Vissa ändringar av befintligt stöd, som inte omfattas av en gruppundantagsförordning, kan göras genom ett förenklat förfarande hos kommissionen eller är av sådan beskaffenhet att de inte betraktas som en ändring av befintligt stöd, se artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUT L 140/1, senast ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2015/2282, L 325/1. Översiktliga redogörelser över statsstödsreglerna med inriktning på dess betydelse för beskattningen enligt LSE finns bl.a. i prop. 2015/16:159 s. 30 ff.

Litteratur: Skatteverkets handledning för skatt på energi och reklam, 2014, redovisar materiella bestämmelser och praxis (SKV 504 utgåva 17 samt supplement avseende ändringar som gäller fr.o.m. den 1 april 2014), se www.skatteverket.se. Skatteverkets handledningar publiceras inte i tryckt form efter 2014. Informationen har ersatts av webbplatsen Rättslig vägledning, se www.skatteverket.se. Handledningen för skatt på energi finns således vad avser förhållanden efter 2014 endast i digital form. För historiska skattesatser, se www.skatteverket.se. Rolf Bohlin och Petter Classon har i SN, 2001, s. 711 redogjort för reglerna om skattskyldighetens inträde och skattebefriade förbrukare för bränslen, som trädde i kraft den 1 oktober 2001. Skattskyldighetens inträde diskuteras även av Stefan Olsson i SN, 2002, s. 177. Stefan Olsson har lagt fram en doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Göteborg som behandlar skatter på energi och andra punktskatter, Punktskatter, 2001. EU-rättens inverkan på bl.a. LSE diskuteras av Jérôme Monsenego i rapporten ”Rätt på EU:s sätt – en ESO-rapport om EU-rättens inverkan på svensk skattelagstiftning”, 2019, se https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2018/06/2019_4-Ratt-på-EU_s-satt.pdf. Mona Aldestam belyser i SN 2001, s. 87 ff. tillämpningen av EU:s statsstödsregler med avseende på skatteåtgärder. Hon behandlar selektivitetskriteriet i artikel 107 i EUF-fördraget (dåvarande artikel 87 i EG-fördraget) närmare i sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet, ”EC State aid rules applied to taxes – An analysis of the selectivity criterion”, 2005, se https://www.jure.se/ns/default.asp?url=visatitel.asp?tuid=7260. Torbjörn Schiebe hanterar statsstödsreglerna och skattelättnader för biobränslen i en uppsats vid Lunds universitet – ”Designing environmental taxes to promote biofuels from a State aid perspective: The impact of the Energy Taxation Directive on assessing selectivity of the Swedish and Finnish energy taxation systems”, 2019, se http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8983529&fileOId=8983532. Susanne Åkerfeldt, Lena Hiort af Ornäs Leijon och Torbjörn Schiebe diskuterar statsstöd på skatteområdet i artikeln ”Statsstödsregler och skatter, varför är det så svårt?”, SN 2020 s. 97 ff. För en beskrivning av den svenska koldioxidskatten, se www.government.se/carbontax samt följande artiklar av Henrik Hammar och Susanne Åkerfeldt: ”La imposición del CO2 en Suecia: 20 años de experiencia, mirando hacia el futuro” (på spanska; engelsk titel: CO2 Taxation in Sweden 20 Years of Experience and Looking Ahead), Fiscalidad Verde en Europa Objetivo 20/20/20, Centro de Innovación del Sector Público de la Fundación de PwC e IE Business School (2011), "Sweden's CO2 tax and Tax Reform Experiences", A Planet for Life, Reducing Inequalities A Sustainable Development Challenge (2013) samt ”La taxe carbone en Suède”, Revue Projet, nummer 348 (2015). Susanne Åkerfeldt behandlar koldioxidskatt i ett internationellt perspektiv i artikeln ”Hur en koldioxidskatt kan bidra till en bättre värld”, se SvSk 2018:10 s. 687 f.

Skatteverkets ställningstaganden m.m.: Skatteverket har meddelat föreskrifter om hantering av ledsagardokument (RSFS 1996:13, ändrade genom RSFS 1999:13), inbetalning av särskild avgift enligt 10 kap. 5 § LSE (RSFS 1996:14), godkännande av skatteupplag (SKVFS 2013:12), säkerhet (SKVFS 2014:7, ändrade genom SKVFS 2021:8), upplagshavares lagerbokföring och lagerinventering (RSFS 2003:45) samt om förfarandet vid märkning och färgning av oljeprodukter (SKVFS 2019:8, jfr även Skatteverkets information SKV M 2005:23), skattebefriade förbrukares lagerbokföring och lagerinventering (SKVFS 2005:15), hantering av förenklade ledsagardokument (SKVFS 2012:13) samt om elektronisk ansökan om återbetalning eller kompensation av energiskatt i vissa fall (SKVFS 2017:1). Skatteverkets allmänna råd om beskattningen av el, SKV A 2017:21, respektive om beskattningen av bränslen, SKV A 2015:05, se www.skatteverket.se.

Kommentar till övergångsbestämmelserna

Lagen trädde i kraft den 1 januari 1995.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen innehåller information om vilka direktiv som genomförs genom LSE, jfr prop. 2021/22:61 s. 452 f. Angående överväganden om den nya strukturen av förfarandereglerna i LSE som skett vid genomförandet av direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 225 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattepliktiga produkter enligt direktiv 2003/96/EG identifieras i stor utsträckning genom det tulltaxenummer i EU:s gemensamma tulltaxa enligt vilket de klassificeras (s.k. KN-nr). Motsvarande ordning används i LSE, varför en generell definition av begreppet KN-nr finns i denna inledande paragraf, jfr prop. 2006/07:13 s. 48 f. och 116. Definitionen motsvarar artikel 2.5 i direktiv 2003/96/EG. EU:s tulltaxa publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och ändras vanligen en gång per år. Det bör dock noteras att det i energiskattesammanhang inte är KN-nr enligt den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av tulltaxan som avses. I stället anges i paragrafen uttryckligen vilken version av tulltaxan som ska tillämpas för de KN-nr som anges i LSE. Enligt artikel 2.5 2 st. i direktiv 2003/96/EG ska Punktskattekommittén varje år fatta beslut om uppdatering av KN-nr för de produkter som nämns i direktiv 2003/96/EG. Ett sådant beslut har fattats först under 2018, se kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/552 av den 6 april 2018 om uppdatering av hänvisningarna i rådets direktiv 2003/96/EG till nummer i Kombinerade nomenklaturen för vissa produkter, EU L 91/27. Genom beslutet uppdateras hänvisningarna i direktiv 2003/96/EG till vissa KN-nr till hänvisningar till motsvarande nr i genomförandeförordning (EU) 2017/1925, dvs. 2018 års tulltaxa. Beslutet tillämpas fr.o.m. den 15 september 2018.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om överväganden vid införandet av 1 kap. 2 a § 2 st., se prop. 2017/18:294 s. 89 ff. och 107, jfr artikel 2.5 andra stycket i rådets direktiv 2003/96/EG samt kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/552 av den 6 april 2018 om uppdatering av hänvisningarna i rådets direktiv 2003/96/EG till nummer i Kombinerade nomenklaturen för vissa produkter, EUT L 91/27. Nya uppdateringar kan komma att ske genom nya genomförandebeslut alternativt genom ändring i detta beslut. Genomförandebeslut är direkt tillämpliga i medlemsstaterna. I detta fall medför dock genomförandebesluten inte någon ändring av vilka produkter som omfattas av de olika bestämmelserna i direktiv 2003/96/EG utan uppdaterar endast hänvisningarna för berörda bränslen till mer aktuella KN-nr. Detta innebär att besluten inte heller medför någon ändring i sak vid tillämpningen i Sverige av de bestämmelser i LSE som genomför rådets direktiv 2003/96/EG. Bestämmelsen i 1 kap. 2 a § 2 st. är således endast en upplysning som är avsedd att förenkla för berörda företag genom att underlätta läsningen och förståelsen av lagtexten och dess förhållande till den information som ska lämnas i det datoriserade systemet EMCS.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen anges hur vissa rättsakter benämns i LSE samt akternas fullständiga namn, jfr prop. 2021/22:61 s. 225 ff., 339 och 453.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad som ska förstås med energiprodukter anges i artikel 2.1 i direktiv 2003/96/EG, jfr prop. 2006/07:13 s. 51 ff. Bestämningen i paragrafen stämmer överens med denna artikel. Skatt ska slutligen belasta energiprodukter när de säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle, jfr prop. 2006/07:13 s. 48 f. En del förfaranderegler tillämpas dock på vissa energiprodukter oavsett användningsområde, jfr kommentaren till 1 kap. 3 a § 1 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

KN-nr 1507–1518 omfattar i huvudsak vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, t.ex. rapsolja, sojabönsolja, palmolja och solrosolja. Till skillnad från flertalet övriga energiprodukter är skatteplikten för dessa produkter villkorad av att de är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle, jfr prop. 2006/07:13 s. 51 f. samt kommentaren till 1 kap. 3 a § 1 st. om hanteringen av dessa produkter inom ramen för uppskovsförfarandet. Beskattningen av flytande motorbränslen som framställts av biomassa regleras i 7 kap. 3 a och 3 b §§, jfr kommentarerna till dessa bestämmelser. En förutsättning för att tillämpa de angivna bestämmelserna är att bränslet omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. För motorbränslen gäller även ett krav på anläggningsbesked enligt samma lag. Dessa krav finns i 7 kap. 3 c § 1 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

De energiprodukter som omfattas av KN-nr 2701, 2702, 2704 och 2705–2715 rymmer nästan hela spektrumet av fossila bränslen. Där ingår allt från stenkol, brunkol, råolja, naturgas, naturlig bitumen, oljeskiffrar och andra naturligt förekommande fossila kolväten till den långa rad produkter som framställts från dessa, t.ex. koks, koksugnsgas, bensin, fotogen, diesel, eldningsolja, gasol och petroleumkoks. För en närmare genomgång av dessa produkter, se prop. 2006/07:13 s. 52 ff. För skattebefrielse för produkter enligt KN-nr 2705, se 2 kap. 11 § 1 st. 2 p. och kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Inom denna punkt ryms icke-syntetisk metanol.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Inom denna punkt ryms bl.a. fettsyrametylester (Fame) och E85 (en bränsleblandning som innehåller cirka 85 procent etanol och resten huvudsakligen bensin). Vid användning som motorbränsle, jfr kommentarerna till 1 kap. 3 § 1 st. 1p. samt till 7 kap. 3 a och 3 d §§ om beskattningen av de delar av flytande motorbränsle som framställts av biomassa.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 1 st. anges för vilka produkter det s.k. uppskovsförfarandet enligt direktiv 2008/118/EG ska tillämpas. Det gäller således de särskilda kontrollbestämmelserna om övervakning och flyttning av produkter som följer av kapitlen III och IV i detta direktiv. Motsvarande regler i äldre unionsrätt fanns i avdelningarna II och III i direktiv 92/12/EEG. Paragrafen motsvarar artikel 20.1 i direktiv 2003/96/EG. Huvuddragen i direktiv 2008/118/EG, som den 1 januari 2010 genomfördes i svensk rätt, och dess förhållande till äldre rätt framgår av prop. 2009/10:40 s. 108 ff. För en närmare beskrivning av innebörden av uppskovsförfarandet (benämnt suspensionsordningen i äldre förarbetsuttalanden) och vilka energiprodukter som omfattas av den, se vidare prop. 2006/07:13 s. 68 ff. För vissa av de tillkommande produkterna (se 1 kap. 3 a § 1 st. 1 p., 7 p. och 9 p.) gäller uppskovsförfarandet endast när de är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Om detta s.k. avsiktsrekvisit, se prop. 2006/07:13 s. 72 ff. Produkter med KN-nr 3811 11 10, 3811 11 90, 3811 19 00 och 3811 90 00 har lagts till i 8 p. den 1 januari 2013, jfr prop. 2012/13:27 s. 10 ff. samt Kommissionens genomförandebeslut av den 20 april 2012 om tillämpning av bestämmelserna om övervakning och flyttning i rådets direktiv 2008/118/EG för vissa tillsatser, i enlighet med artikel 20.2 i rådets direktiv 2003/96/EG, EUT L 110/41.

Författare: Susanne Åkerfeldt

KN-nr 2710 00 21 omfattar petroleumnafta, 2710 00 25 andra specialdestillat av lättoljor än petroleumnafta och 2710 00 29 vissa blandningar av mättade kolväten. Bestämmelsen grundar sig på artikel 20.1 c i direktiv 2003/96/EG. Begreppet ”yrkesmässig” bör ges den innebörd som följer av definitionen i 1 kap. 4 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen samt prop. 2006/07:13 s. 116. Skatteverket har den 28 mars 2006 klargjort sin inställning till hur petroleumnafta och andra specialdestillat ska beskattas när de säljs som t.ex. lysfotogen, lampolja, tändvätska eller motsvarande, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Begreppet yrkesmässighet inom den indirekta beskattningen är knutet till den direkta beskattningen och definitionen i paragrafen stämmer överens med 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) i dess lydelse före den 1 juli 2013.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Definitionerna skiljer sig från den indelning av fartyg i skepp och båtar som sedan den 1 februari 2018 gäller enligt sjölagen (1994:1009). Om skälen till detta, se prop. 2016/17:205 s. 31 och 42.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 2 och artikel 3 i direktiv (EU) 2020/262, prop. 2021/22:61 s. 276 ff., 340 f. och 453. Jfr även 5 kap. 13 §, varav följer att skattskyldighet enligt LSE endast föreligger om importen sker till Sverige, även om definitionen av begreppet införsel avser införsel till EU.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 2 och artikel 3 i direktiv (EU) 2020/262, prop. 2021/22:61 s. 276 ff., 341 och 453. Angående skattskyldighet i Sverige, jfr kommentaren till 1 kap. 7 § 1 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Omfattningen av EU:s punktskatteområde framgår av lagen om Europeiska unionens punktskatteområde, som grundar sig på artikel 4 och artikel 5 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 276 ff, och 445. Unionens territorium i enlighet med artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör grunden och vissa utvidgningar respektive inskränkningar anges särskilt. EU:s punktskatteområde stämmer till största delen överens med EU:s tullområde, men vissa avvikelser finns. Åland ligger utanför punktskatteområdet, se 2 § 3 p. lagen, jfr artikel 4. 2 c i direktiv (EU) 2020/262. EU-domstolen har i ett avgörande av den 7 april 2022 i mål C-489/20 Kauno teritoriné muitiné bedömt att skyldigheten att betala punktskatt kvarstår även om en tullskuld upphör till följd av att varorna förverkats.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Begreppet ”biomassa” används i 7 kap. 3 a och 3 b §§ för att definiera ursprunget till vissa produkter. Definitionen motsvaras av artikel 16.1 3 st. i direktiv 2003/96/EG. Deponigaser, gas från avloppsreningsanläggningar och biogaser omfattas av definitionen, jfr prop. 2006/07:13 s. 58 och 120. I 1 kap 9 § 2 st. finns en definition av begreppet ”biogas”, jfr prop. 2009/10:144 s., 18 ff. Särskilda regler för biogas finns i 2 kap. 2 a §, 6 a kap. 2 c § samt i 7 kap. 3 och 4 §§. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 28 februari 2018 uttalat sig om när biogas som förts in till Sverige kan anses vara biogas vid tillämpningen av de skattebefrielsebestämmelser i LSE som gäller specifikt för biogas, se www.skatteverket.se. Med övervägande del avses här att gasen, beräknat på energiinnehåll till mer än hälften, ska bestå av metan som framställts av biomassa, se prop. 2009/10:144 s. 35. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 16 november 2011 angett vad som bör rymmas i begreppet ”framställning av biogas”, se www.skatteverket.se, jfr kommentaren till 6 a kap. 1 § 6 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Definitionen av begreppet ”biogasol” infördes den 1 januari 2021, jfr prop. 2020/21:1 s. 366 f. och 421.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Begreppet ”kraftvärmeproduktion” är ett kriterium i 6 a kap. 1 § 17 p. respektive i 6 a kap. 3 § för att skattelättnader ska ges för bränslen som används för att framställa värme vid sådan produktion. Av förenklingsskäl har kriterierna ställts samman i en definition i förevarande paragraf. Definitionen av begreppet ”kraftvärmeproduktion” bygger på artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG, EUT L 52/50, jfr prop. 2005/06:125 s. 54. Direktiv 2004/8/EG har upphävts och ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, EUT L 315/1. Begreppet ”kraftvärmeproduktion” definieras i artikel 2 i direktiv 2012/27/EU. Förutsättningarna för skattelättnaderna har skärpts genom ändringar i definitionen den 1 januari 2011, jfr prop. 2009/10:41 s. 131 f. och 195 f. Skatteverket har i två olika ställningstaganden av den 5 juli 2007 behandlat betydelsen av när en del av restvärmen i den ånga som passerat turbinen kyls bort mot luft i stället för att nyttiggöras. I ett ställningstagande av den 25 juni 2009 har Skatteverket behandlat innebörden av begreppet ”nyttiggjord värme” när avsiktlig avkylning sker av vattnet i fjärrvärmenätet vid värmeöverskott. Hjälpkraftförbrukning vid kraftvärmeproduktion har behandlats av Skatteverket i ett ställningstagande av den 12 maj 2011. Samtliga ställningstaganden redovisas på www.skatteverket.se. Skatterättsnämnden har den 30 december 2009 lämnat förhandsbesked om tolkningen av begreppet ”nyttiggjord värme” (dnr 45-08/I).

Författare: Susanne Åkerfeldt

Överväganden med anledning av införandet av bestämmelserna, se prop. 2014/15:40 s. 8 ff. och 19 f. samt EU-domstolens avgöranden av den 1 december 2011 i mål C-79/10, Systeme Helmholz GmbH mot Hauptzollamt Nürnberg, REU 2011, s. I-12511, och av den 21 december 2011 i mål C-250/10, Haltergemeinschaft LBL GbR mot Hauptzollamt Düsseldorf, REU 2011, s. I-00214. Skatteverket har på www.skatteverket.se redovisat sin bedömning av bl.a. i vilka fall andra tjänster än transporttjänster kan omfattas av skattebefrielsen och har den 23 juni 2022 uppdaterat sin bedömning så att bl.a. utbildningsanordnare som tillhandahåller utbildningstjänst, inklusive vattenskoter med bränsle, mot ersättning bedöms tillhandahålla tjänst för annat än privat ändamål.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Med andra tjänster avses sådana som inte tydligt kan definieras som varu- eller passagerartransporter, exempelvis reklamflyg, lotsning och bogsering av luftfartyg eller fartyg eller flygfotografering, se prop. 2014/15:40 s. 10 f. och 19. Fartyg som utför transporttjänster i kommersiell sjöfart, i taxibåtstrafik eller annan person- eller godsbefordran bör omfattas av skattebefrielsen, jfr prop. 2014/15:40 s. 10. Bränsle som används i ett fartyg i samband med ett företags affärsverksamhet, om den direkta avsikten med användningen inte är att tillhandahålla transporttjänster eller andra tjänster mot ersättning, bör inte vara skattebefriat. Om ett företag äger eller hyr ett fartyg och använder det i sin näringsverksamhet för transport av varor eller personer bör användningen således anses vara för privat ändamål, om inte transporterna sker mot ersättning. Också användning av flygplan eller fartyg för representationsändamål eller för personalrekreation bör anses som användning för privat ändamål i den mening som detta uttryck har i direktiv 2003/96/EG. Angående innebörden av begreppet ”mot ersättning”, jfr prop. 2014/15:40 s. 11. Om ersättningen bara är symbolisk eller avsedd att täcka kostnaderna kan transporten inte anses ske mot ersättning.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Exempel på användningsområden som nämns i prop. 2014/15:40 s. 11 f. är militärt flyg, räddningstjänst, skogsbrandsbevakning, trafikövervakning och inspektion av kraftledningar. Även fartyg som används av offentliga myndigheter eller för offentliga myndigheters räkning bör kunna förbruka skattebefriat bränsle. Till dessa hör militärens fartyg, Sjöfartsverkets, Kustbevakningens och Tullverkets fartyg, livräddningsbåtar och liknande. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 6 oktober 2017 utvecklat vad som bör avses med användning av luftfartyg, skepp eller båt för offentliga myndigheters räkning. Skatteverket har vidare i ett ställningstagande av den 11 juli 2018 uttalat vad som bör gälla när luftfartyg, skepp eller båt används av stiftelser som styrs av bara kommuner och landsting. Båda ställningstagandena finns på www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad som är en frivillig försvarsorganisation följer av bilagan till förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Angående närmare överväganden vid utformningen av punkterna 3 och 4, se prop. 2014/15:40 s. 12 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr kommentaren till 1 kap. 11 § 3 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Beträffande innebörden av begreppet ”yrkesmässigt fiske”, jfr prop. 2014/15:40 s. 13 f. och 19 f., kommentaren till 1 kap. 4 § samt rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen definieras begreppet ”stödordning”, jfr prop. 2015/16:159 s. 38 ff. och 72, prop. 2016/17:1 s. 248 f., 267 ff., 447 f. och 454, prop. 2016/17:141 s. 30 f. och 41 samt prop. 2020/21:1 s. 356 ff. och 421. Varje punkt avser en separat stödordning som antingen godkänts av Europeiska kommissionen genom ett beslut eller som kommissionen underrättats om med användning av någon av de gruppundantagsförordningar som gäller på statsstödsområdet. För en beskrivning av dessa förordningar, se prop. 2015/16:159 s. 31 och prop. 2016/17:1 s. 268, jfr även kommentaren till 1 kap. 13 §. För information om relevant EU-rättslig grund för respektive stödordning, se kommentarerna till respektive lagrum som anges i punkterna 1–15 i denna paragraf.

Genom en lagändring som trätt i kraft den 1 januari 2022 har fyra punkter tagits bort och en omnumrering skett av punktuppställningen, vilket var en följdändring av att de aktuella stödordningarna har upphört att gälla, jfr prop. 2020/21:97 s. 39.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen definieras begreppet ”stödmottagare”, jfr prop. 2015/16:159 s. 40 ff. och 72 samt prop. 2016/17:1 s. 269 f. Om en skattebefrielse utgör statligt stöd gäller vissa krav som grundar sig på EU:s statsstödsregler för att skattebefrielsen ska få medges. Det rör sig om dels att den som är stödmottagare inte får vara ett företag utan rätt till statligt stöd, se 1 kap. 12 § och kommentaren till den bestämmelsen samt 7 kap. 1, 3 a, 3 b och 4 §§, 9 kap. 2 och 5 §§ samt 11 kap. 9, 10, 12, 12 a och 12 b §§, dels att vissa uppgifter om stödmottagarna ska finnas tillgängliga så att Skatteverket kan fullgöra skyldigheten att offentliggöra vissa uppgifter om stödmottagarna på en webbplats, se 1 kap 13 §, 9 kap. 2 och 5 §§, 11 kap. 10, 12, 12 a och 12 b §§ samt 15 a §§ förordningen om skatt på energi.

I de fall en skattskyldig gör avdrag för skatt på flytande biodrivmedel eller biogas som motorbränsle enligt 7 kap. 3 a, 3 b eller 4 § gäller som ett krav för avdragsrätt att den skattskyldige lämnar uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare, se 7 kap. 3 c § 3 p. respektive 7 kap. 4 §. I dessa fall framgår av 1 kap 11 b § 2 p. att det är producenten eller den som fört in eller importerat motorbränslet till Sverige som är stödmottagare. Vem som bör förstås vara producent eller importör i detta sammanhang utvecklas i prop. 2015/16:159 s. 41 f. I de fall skattebefrielsen åstadkoms genom avdrag som görs av en skattskyldig på bränsleskatteområdet säkerställs att Skatteverket får del av de uppgifter om stödmottagarna som krävs för offentliggörandet på webbplatsen genom att de företag som ansöker om godkännande som upplagshavare, varumottagare eller lagerhållare är skyldiga att lämna nödvändiga uppgifter i sin ansökan om sådant godkännande, se prop. 2015/16:57 s. 57 ff. samt 7 a–7 c §§ förordningen om att skatt på energi.

Det bedöms att i praktiken samtliga aktörer som är stödmottagare i de fall då skattebefrielse på bränsleskatteområdet medges i form av avdrag, är godkända som upplagshavare, registrerade varumottagare eller lagerhållare, jfr prop. 2015/16:159 s. 58. Det rör sig alltså om någon som definieras som stödmottagare antingen enligt 1 p. i paragrafen, dvs. själv förbrukat bränslet, eller enligt 2 p. i paragrafen, dvs. en producent eller importör av flytande biodrivmedel eller biogas som motorbränsle. Den som är stödmottagare enligt 2 p. kan vara den som gör avdrag för egenförbrukning av bränslet. Stödet kan dock i detta fall även ha uppkommit genom att en annan aktör gör avdraget och i samband med sin deklaration lämnar uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare enligt det krav om detta som enligt 7 kap. 3, 3 c respektive 7 kap. 4 § gäller för avdragsrätten.

Av 2 p. i övergångsbestämmelserna till förordningen (2016:507) om ändring i förordningen om skatt på energi framgår att den som är godkänd som upplagshavare, registrerad varumottagare eller lagerhållare enligt de äldre bestämmelser som gällde före den 1 juli 2016, senast den 1 mars 2017 ska ha lämnat de aktuella uppgifterna om sin verksamhet till Skatteverket som underlag för verkets prövning om förutsättningar för godkännande finns. Om en godkänd aktör underlåter att efterkomma en uppmaning från Skatteverket om kompletterande uppgifter i samband med att de nya kraven införs, åligger det verket att överväga att återkalla godkännandet, jfr prop. 2015/16:159 s. 58 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artiklarna 1.4 c och 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, jfr prop. 2015/16:159 s. 42 ff. och prop. 2016/17:1 s. 270 ff. Hänvisningen till förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, jfr prop. 2015/16:159 s. 72. Likalydande regler finns även i de andra rättsakter som utgör den EU-rättsliga grunden för stödordningar på bränsleskatteområdet, jfr prop. 2015/16:159 s. 45 f. Kraven enligt artikel 2.18 i förordningen (EU) nr 651/2014 beskrivs närmare i prop. 2015/16:159 s. 46 ff. och i prop. 2016/17:1 s. 272 ff. En EU-förordning gäller i Sverige direkt i den form den är beslutad, jfr prop. 2015/16:159 s. 47. Skatteverket har i två ställningstaganden av den 29 augusti 2017 utvecklat vissa frågor rörande bl.a. kollektivt insolvensförfarande samt förbrukat aktiekapital och försvunnet eget kapital i handelsbolag inom ramen för begreppet ”ekonomiska svårigheter”. I ett annat ställningstagande, av den 9 april 2018, har Skatteverket gjort uttalanden avseende underskott i handelsbolag. Samtliga ställningstaganden finns på www.skatteverket.se.

Av artikel 1.4 a i förordningen (EU) nr 651/2014 följer att statligt stöd inte får ges till en stödmottagare som är i sådana ekonomiska svårigheter som definieras i artikel 2.18 i förordningen. Det gäller därför som ett krav för att någon ska få del av en skattebefrielse som utgör statligt stöd att stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd. I detta begrepp ingår att det stödmottagande företaget inte är vare sig föremål för betalningskrav enligt 2 p. i paragrafen eller i ekonomiska svårigheter enligt 1 p. i paragrafen, jfr kommentaren till 1 kap. 12 § 2 p. Att detta är ett materiellt villkor för att få del av skattebefrielsen i de aktuella fallen framgår av 7 kap. 1 § 2 st., 7 kap. 3 c § 2 p., 7 kap. 4 § 2 st. 1 p., 9 kap. 2 st., 11 kap. 9 § 1 st. 8 p. och 9 p., 11 kap. 10 § 3 st., 11 kap. 12 § 2 st., 11 kap. 12 a § 2 st. 1 p., 11 kap. 12 b § 2 st. och 11 kap. 14 § 2 st. Den som väljer att göra ett avdrag eller ansöka om återbetalning av skatt i de fall skattebefrielsen utgör ett statligt stöd har bevisbördan för att de krav som uppställts uppfylls, jfr prop. 2015/16:159 s. 47 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 1.4 a i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Det rör sig om att skattebefrielse som utgör statligt stöd inte får ges om stödmottagaren är föremål för ett krav på återbetalning av olagligt erhållet statligt stöd. Då det finns ett beslut av kommissionen i frågan bedöms inte bestämmelsen ge upphov till bedömningsfrågor, jfr prop. 2015/16:159 s. 45 och prop. 2016/17:1 s. 272. Det gäller som ett krav för att få del av en skattebefrielse som utgör statligt stöd att stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.

I detta begrepp ingår att företaget inte är vare sig föremål för betalningskrav enligt 2 p. i paragrafen eller är i ekonomiska svårigheter enligt 1 p. i paragrafen, jfr kommentaren till 1 kap. 12 § 1 p. Att detta är ett materiellt villkor för att få del av skattebefrielsen i de aktuella fallen framgår av 7 kap. 1 § 2 st., 7 kap. 3 c § 2 p., 7 kap. 4 § 2 st. 1 p., 9 kap. 2 § 2 st., 11 kap. 9 § 1 st. 8 p. och 9 p., 11 kap. 10 § 3 st., 11 kap. 12 § 2 st., 11 kap. 12 a § 2 st. 1 p., 11 kap. 12 b § 2 st. och 11 kap. 14 § 2 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen innebär att ett företag om fått ekonomiska svårigheter under perioden den 1 mars 2020 - den 31 december 2021, utan att ha befunnit sig i sådana svårigheter den 29 februari 2020, inte ska anses vara ett sådant företag utan rätt till statligt stöd som avses i 1 kap. 12 § 1 p., jfr prop. 2021/22:71 s. 9 ff. och 15 f. Under närmare i paragrafen angivna förutsättningar kan företaget trots att det befann sig i ekonomiska svårigheter yrka avdrag eller ansöka om återbetalning för skatt avseende den angivna perioden. Bestämmelsen upphör att gälla i och med utgången av 2022. De upphävda reglerna gäller dock fortfarande vid yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning eller begäran om omprövning som gjorts under perioden den 1 juli 2022 t.o.m. den 31 december 2022, se 2 p. av övergångsbestämmelserna till SFS 2022:285.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I de fall återbetalning av skatt på bränsle inom en stödordning per kalenderår sammanlagt uppgår till ett visst belopp, gäller enligt 9 kap. 2 § som ett materiellt krav för att medges återbetalning att sökanden lämnar vissa uppgifter om sin verksamhet. Motsvarande krav att lämna uppgifter finns även när en skattskyldig yrkar avdrag för skatt på el som förbrukats i vissa fall, se 11 kap. 9 § 2 st. samt vid ansökan av återbetalning av energiskatt på el i de fall som anges i 11 kap. 10 §, 11 kap. 12 §, 11 kap. 12 a §, 11 kap. 12 b § samt i 11 kap. 14 §. Dessa uppgifter omfattas av begreppet ”uppgifter om stödmottagare” och begreppet definieras i 1 kap. 13 §, jfr prop. 2015/16:159 s. 54 ff. och 73 samt prop. 2016/17:1 s. 276 ff. Vissa kompletterande tillämpningsföreskrifter ges i 15 a–15 c §§ förordningen om skatt på energi. Uppgifterna behövs för att det ska vara möjligt för Sverige att tillgodose de informationskrav om individuella stöd på en webbplats, vilket följer av artikel 9.1 c och 9.2 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, jfr prop. 2015/16:159 s. 42 ff. och 73. Kommissionens webbplats för stödtransparens, dit svenska stöd inrapporteras för stödmottagare vars stöd uppgår till vissa nivåer, se https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=en. För den som ansöker om återbetalning av skatt på bränsle för en period som omfattar hela eller delar av tiden fr.o.m. den 1 juli 2106 t.o.m. den 31 december 2016 gäller vissa övergångsregler, se 4 p. och 7 p. av övergångsbestämmelserna till SFS 2016:505 och kommentaren till 9 kap. 2 §. Skatteverkets sammanfattande information om gällande statsstödskrav, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Uppgift ska lämnas om företaget hänförs antingen till gruppen små eller medelstora företag (SME) eller till gruppen stora företag, jfr prop. 2015/16:159 s. 73.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Uppgift enligt denna bestämmelse rör var det stödmottagande företaget geografiskt är beläget utifrån den indelning i territoriella enheter som gäller på NUTS 2-nivå enligt den EU-förordning som anges i punkten. Statistiska Centralbyrån har publicerat information om Sveriges indelning enligt NUTS, se http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Internationell-statistik/EU-statistik/EUs-regioner---NUTS/. På NUTS2-nivå är Sverige indelat i åtta områden. Hänvisningen görs till EU-rättsakten i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning, jfr prop. 2015/16:159 s. 73. Av 15 a § 1 p. förordningen om skatt på energi framgår att information för respektive stödordning på bränsleskatteområdet ska lämnas om den region där företagets huvudsakliga verksamhet bedrivits under den period som ansökan avser. Om stödordningen avser energiskatt på el, ska i stället anges den region där stödmottagaren har förbrukat den största andelen av den el som återbetalning av skatt söks för respektive avdrag för skatt yrkas för, se 15 b § 1 p. och 15 c § 1 p. förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Uppgift enligt denna bestämmelse rör det stödmottagande företagets verksamhetsområde på Nace-gruppnivå, jfr prop. 2015/16:159 s. 73, där bl.a. exemplifieras vad som avses med denna nivå. Hänvisningen görs till EU-rättsakten i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning, jfr angiven prop. Av 15 a § 2 p. förordningen om skatt på energi framgår att information för respektive stödordning ska lämnas om det verksamhetsområde för den huvudsakliga verksamhet för vilken återbetalning av skatt söks. Om stödordningen avser energiskatt på el, ska i stället anges det verksamhetsområde på Nace-gruppnivå inom vilket stödmottagaren har förbrukat den största andelen av den el som återbetalning av skatt söks för respektive avdrag för skatt yrkas för, se 15 b § 2 p. och 15 c § 2 p. förordningen om skatt på energi. Angående kravet på uppgift om en stödmottagare bedriver primär jordbruksproduktion för att medges skattebefrielse enligt vissa stödordningar, jfr prop. 2021/22:165 s. 10 ff. och 17 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Definitionen av begreppet ”landström” har innan den 1 januari 2017 funnits i 11 kap. 3 § 1 st. 2 p. och flyttades i samband med ändringar av förfarandet vid elbeskattningen till dess nuvarande plats utan materiella ändringar av dess innebörd, jfr prop. 2016/17:1 s. 261 och 449 samt beträffande äldre rätt prop. 2009/10:144 s. 23 ff. För definition av begreppet ”skepp”, se 1 kap. 6 §. Den närmare innebörden av begreppet ”sjöfart” kommenteras i prop. 2009/10:144 s. 34 f. Skattebefrielse för el som förbrukats som landström följer numera av 11 kap. 12 b §, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Närmare om innebörden av begreppen ”privat ändamål” samt ”upplagt eller på ett varaktigt sätt är taget ur trafik”, se prop. 2009/10:144 s. 35.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I de fall belopp i LSE anges i euro ska växelkursen enligt paragrafen användas, jfr prop. 2015/16:159 s. 56 f. och 74. Växelkursen är den som följer av artikel 13.2 i direktiv 2003/96/EG. Omräkningen har i fråga om bränslebeskattningen relevans för i vilka fall det är ett materiellt krav för att medges återbetalning enligt 9 kap. 2 § att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare enligt 1 kap. 13 §. Vad gäller elbeskattningen har omräkningen på motsvarande sätt relevans vid krav på att uppgifter om stödmottagare lämnas enligt 11 kap. 9 §, 11 kap. 10 §, 11 kap. 12 §, 11 kap. 12 a §, 11 kap. 12 b § samt 11 kap. 14 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen definieras begreppet ”nätinnehavare”. Av definitionen följer att vid tillämpning av bestämmelserna i 11 kap. avses med nätinnehavare den som med stöd av en enligt 2 kap. ellagen (1997:857) meddelad koncession överför el, jfr prop. 2016/17:1 s. 292 ff. och 454.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen definieras begreppet ”koncessionspliktigt nät”, jfr prop. 2017/18:294 s. 99 ff. och 108. Begreppet används i 11 kap. 2 § och 11 kap. 11 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen anges vad som avses med förnybar el. Paragrafen motsvarar 67 kap. 29 § 1 st. IL. Begreppet ”biomassa” har samma innebörd som i 1 kap. 9 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Jfr även prop. 2016/17:141 s. 32 f. och 41.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 1 st. finns upplysningar om att begreppen ”tullskuld” och ”unionsvara” har samma betydelse som i artikel 5 i unionstullkodexen (se definition av detta begrepp i 1 kap. 2 c §). Hänvisningen till unionstullkodexens lydelse är dynamisk, dvs. i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2015/16:79 s. 208. Vad gäller begreppet ”deklarant”, jfr artikel 7.1.d i direktiv (EU) 2020/262 och prop. 2021/22:61 s. 453 och 342.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Med begreppet ’förfarandet för extern transitering’ avses detsamma som inom tullförfarandet, dvs. det förfarande som följer av artikel 226.2 i unionstullkodexen, jfr prop. 2021/22 s. 342 och 453.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen definieras vissa grundläggande begrepp som har giltighet vid hanteringen av de energiprodukter som EU:s förfaranderegler i form av uppskovsförfarandet tillämpas på, se 1 kap. 3 a §. Jfr artikel 3.6 och artikel 6.3 i direktiv (EU) 2020/21:262 samt prop. 2021/22:61 s. 342 f. och 453 f., särskilt vad gäller den närmare innebörden av begreppen ”förvaring”, ”lagring”, ”släpps för konsumtion”, ”förfarandet för beskattade varor” samt ”det datoriserade systemet”.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad som avses med begreppet ”otillåten införsel” framgår av 1 kap. 7 § 2 st, Jfr även prop. 2020/21:61 s. 342 f. och 454 om vad som gäller i vissa situationer där tullskulden har upphört i enlighet med regler i unionstullkodexen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 1 st. anges i tabellform gällande skattesatser för olika slag av bränslen. Det rör sig om produkter som typiskt sett förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Genom direktiv 2003/96/EG gäller harmoniserade skatteregler inom EU för samtliga skattepliktiga bränslen enligt tabellen. De bränslen som anges i tabellen motsvarar dem, för vilka minimiskattesatser är fastlagda i bilaga I till direktiv 2003/96/EG. Om indexomräkning av skattesatserna till följd av förändringar av den allmänna prisutvecklingen, jfr kommentaren till 2 kap. 1 b §. För oljeprodukter enligt 3 p. gäller olika energiskattesatser beroende på om produkten är försedd med märk- och färgämnen enligt 2 kap. 8 § och 2 kap. 9 a §, jfr kommentarerna till dessa bestämmelser och till rubriken närmast före 2 kap. 8 §. Omfattningen av användningsområdet för märkt olja framgår av bestämmelsen i 2 kap. 9 § om förbud mot användning av märkta oljeprodukter, jfr kommentaren till den bestämmelsen. De bränslen som anges i tabellen kan sägas vara direkt skattepliktiga. Med detta förstås att ett bränsle är skattepliktigt, oavsett användningsområde, och att skattebefrielse kan uppkomma endast i den mån möjlighet till detta skapats i vissa angivna fall, se bestämmelser i 6 a kap., 7 kap. och 9 kap. Den direkta skatteplikten grundar sig på den allmänna principen i artikel 7 i direktiv 2008/118/EG om att energiprodukter ska beskattas vid den tidpunkt då de frigörs från det skattemässiga uppskovsförfarandet för konsumtion inom unionen. Detta gäller till skillnad från andra produkter, för vilka skatt endast ska betalas i den mån produkten är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle, se vidare 2 kap. 3 § och 2 kap. 4 § och kommentarerna till dessa bestämmelser. Samtliga bränslen som hänförs under de KN-nr som anges i tabellen är direkt skattepliktiga och benämningen under rubriken Slag av bränsle tjänar snarast som en allmän upplysning om vilka bränslen som kan förekomma under dessa KN-nr. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 1 april 2015 behandlat förekomsten av vatten i bränslen vid beräkning av skattepliktig volym, se www.skatteverket.se. Av 2 kap. 1 § i dess lydelse enligt SFS 2023:810 framgår skattesatserna för 2024, jfr prop. 2023:24/24 s. 18 ff. och 38 samt kommentaren till 2 kap. 1 b §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Flygbensin omfattas inte av definitionen av bensin i drivmedelslagen (2011:319). Av den anledningen kan varken blyad eller blyfri flygbensin uppfylla kraven för bensin i miljöklass 1 eller bensin i miljöklass 2. Hänvisningen till flygbensin (KN-nr 2710 11 31) har därför den 1 januari 2014 tagits bort från 1 p. i 2 kap. 1 §, jfr prop. 2013/14:1 s. 510.

Författare: Susanne Åkerfeldt

De tekniska kraven på alkylatbensin framgår av 5 § drivmedelslagen (2011:319), jfr prop. 2001/02:177 s. 8, prop. 2010/11:51 s. 47 ff. och kommentaren till 2 kap. 5 § 1 st. Artikel 5 första strecksatsen i direktiv 2003/96/EG ger EU-länderna rätt att tillämpa differentierade skattesatser som är direkt kopplade till produktens kvalitet.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Såväl blyad som blyfri flygbensin faller in under begreppet ”annan bensin” enligt 2 p., förutsatt att blyfri flygbensin inte faller in under 7 p., jfr prop. 2013/14:1 s. 510.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad som anges under rubriken ”Slag av bränsle” tjänar som en allmän – och icke uttömmande – upplysning om vilka bränslen som kan förekomma under angivet KN-nr i punkten, jfr kommentaren till 2 kap. 1 § första meningen. För att tydliggöra att även andra bränslen än gasol kan förekomma under angivet KN-nr anges dock texten Gasol m.m., jfr prop. 2010/11:12 s. 31 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Energiskatt och koldioxidskatt för kol och koks ska betalas per vikt. Om försäljning av dessa produkter sker efter volym, bör omräkning kunna ske enligt de omräkningstal som angetts i Skatteverkets tidigare gällande allmänna råd, RSV 2002:18 s. 1.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om skälen till införandet av 7 p., se prop. 2013/14:1 s. 461 ff. Flygbensin med en högre blyhalt än 0,005 gram per liter faller in under 2 p., jfr kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

4 kap. 1 § 7 p. och 8 p. reglerar bränslen enligt 1 kap. 3 a §, medan hänvisningen till 4 kap. 12 § 4 p. avser övriga skattepliktiga bränslen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 3 st. regleras vilken skatt som under vissa omständigheter ska tas ut när bränsle förvärvats till skepp, båtar eller luftfartyg och dessa används för privat ändamål, jfr prop. 2015/16:1 s. 312 ff. och 340.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 4 st. regleras vilken skatt som ska tas ut i de fall flygfotogen levererats utan skatt eller till lägre skatt till luftfartyg och luftfartyget sedan används för privat ändamål, jfr prop. 2015/16:1 s. 312 ff. och 340.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 1998/99:26 s. 13 ff. Energiskatt ska betalas för råtallolja som används som bränsle för uppvärmning. Avsikten är att härigenom söka minimera de negativa effekter som energibeskattningen annars indirekt kan få för den kemiska förädlingsindustrins inköp av råtallolja för användning som råvara.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen finns regler för omräkning av skattebeloppen på bränslen i 2 kap. 1 § efter faktiska förändringar i konsumentprisindex (KPI) samt, så vitt avser bensin och diesel, även efter utvecklingen av bruttonationalproduktionen (BNP), jfr prop. 2009/10:41 s. 164 f. och 196, prop. 2015/16:1 s. 272 ff. och 340, prop. 2018/19:94 s. 15 ff., prop. 2019/20:24 s. 12 ff. samt prop. 2020/21:29 s. 11 f. Omräkningen av skattebeloppen enligt paragrafen sker för kalenderåret 2026 och framåt, jfr prop.2023/24:24 s. 18 ff. och 38. BNP-indexeringen pausades för omräkningen av skattesatserna för 2022 och omräkningen av skattesatserna på samtliga bränslen för 2022 skedde alltså endast utifrån faktiska förändringar i KPI, se förordningen (2021:1077) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2022 samt prop. 2020/21:196 s. 8 ff. och 13. Omräkningen av skattebeloppen för 2023 enligt paragrafen skedde sker med beaktande av förändringar i KPI samt, för bensin och diesel, även efter utvecklingen av BNP, se förordningen (2022:1589) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2023. Denna förordning har dock utgått, se förordningen om ändring i förordningen (2022:1589) om fastställande av omräknade belopp för energiskatt och koldioxidskatt för år 2023 och skattesatserna för 2023 framgår av 2 kap. 1 § i dess lydelse enligt SFS 2022:1775. Regler om indexomräkning av energiskattesatsen för el framgår av 11 kap. 3 § 2 och 3 st., jfr förordning (2023:590) om fastställande av omräknat belopp för energiskatt på elektrisk kraft för år 2024 där det framgår att energiskatt för el för kalenderåret 2024 ska betalas med 42,8 öre per förbrukad kilowattimme el.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Beräkningsgrunderna stämmer överens med artikel 12.2 i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om en skattskyldig önskar räkna om bränslevolymen efter bränslets temperatur bör han mäta temperaturen när skattskyldigheten inträder, se prop. 1994/95:54 s. 89. Det kan dock inte uteslutas att det kan vara möjligt för den skattskyldige att fullgöra sin bevisskyldighet på annat sätt, t.ex. genom utredning om vilka temperaturförändringar som bränslet kan ha genomgått under transport. Skatteverket prövar i varje enskilt fall om den skattskyldige har fullgjort sin bevisskyldighet.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skatteverket har i ett ställningstagande av den 22 februari 2018 angett att villkoret för omräkning inte är tillämpligt i vissa fall, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen kan tillämpas inte bara för naturgas utan också för andra gasformiga bränslen, som med stöd av 2 kap. 3 § 2 st. beskattas på samma sätt som naturgas, jfr prop. 2006/07:13 s. 120.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 1 st. slås fast att om både biogas och andra skattepliktiga gasformiga bränslen levereras via rörledning ska skatt inte beräknas på hela gasblandningen utan särskilt för vart och ett av bränslena, jfr prop. 2009/10:144 s. 16 ff. och 35. Begreppet ”beräkningen av skatt” har en vidare innebörd än själva skattesatserna och omfattar hela beskattningsordningen, som t.ex. avdragsmöjligheter. En av dessa är rätten till avdrag för skatt på biogas enligt 7 kap. 4 § respektive 7 kap. 1 § 1 st. 1 p. i förening med 6 a kap. 2 c §, dvs. de bestämmelser som innebär att skattebefrielse åstadkoms för biogas. Det kan förekomma att en aktör driver en verksamhet som omfattar leverans av aktuella gaser i icke sammankopplade distributionsnät. Det krävs inte vid tillämpningen av paragrafen att rörledningarna i näten är fysiskt sammankopplade. Den skattskyldige kan alltså fördela gaserna på sätt som anges i 2 st. mellan olika icke sammankopplade nät. Bränslemängderna kan vara sådana som den skattskyldige själv matat in i en rörledning eller sådana som någon annan har tillfört en rörledning för den skattskyldiges räkning. Skatteverket har i olika ställningstaganden behandlat frågeställningar kring gasleveranser via rörledning. Dessa ställningstaganden finns på www.skattverket.se. I ett ställningstagande av den 4 december 2012 ansåg Skatteverket att det inte kan ställas något krav på att leveranser via rörledningen av annat skattepliktigt gasformigt bränsle än biogas, t.ex. naturgas, måste ske i viss omfattning för att bestämmelsen ska vara tillämplig. Ställningstagandet av den 30 januari 2014 rörde bl.a. beskattningen av tillsatt propan, medan ställningstagandet av den 26 maj 2020 tog upp frågor kring införsel av gas via rörledning från Danmark.

Författare: Susanne Åkerfeldt

2 st. reglerar situationen att den skattskyldige har avtalat med mottagaren av gas som levereras från en rörledning om dels vilken typ av gas som kunden vill köpa (t.ex. biogas eller fossil naturgas), dels vilket användningsområde som ska gälla för den levererade gasen, jfr prop. 2009/10:144 s. 16 ff. och 36. De olika användningsområdena är drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg respektive för annat än sådant ändamål. Olika skattesatser gäller för respektive användningsområde, se 2 kap. 1 § 1 st. 5 p. Det kan noteras att skattebefrielse gäller enligt 6 a kap. 1 § 1 p. för förbrukning för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning. Vad som beskattas inom ramen för 2 kap. 1 § 1 st. 5 b p., dvs. annat ändamål än drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg, utgörs därför av gas för drift av stationära motorer eller som bränsle för uppvärmning. Avtalet med köparen läggs alltså till grund för fördelningen av hur stor mängd biogas respektive naturgas som skattemässigt anses levererad till respektive kund. På motsvarande sätt får den skattskyldige fördela gas som tas i anspråk av honom själv för egenförbrukning. Tidpunkten för det faktiska uttaget av respektive del av gasblandningen, dvs. biogas respektive naturgas, saknar således betydelse, eftersom avtalets bestämmelser träder i dess ställe. De bränslemängder som den skattskyldige redovisar i sin deklaration måste dock motsvaras av mängden av respektive gas som den skattskyldige själv eller någon för hans räkning tillfört rörledningen. Gasen kan dock fysiskt ha tillförts rörledningen innan leverans till följd av köpeavtalet anses ha skett, jfr prop. 2009/10:144 s. 35. Detta innebär att det är möjligt för den skattskyldige att ha s.k. virtuella lager av gas, för vilka skattskyldighet inte har inträtt eftersom någon leverans till följd av avtal ännu inte har skett. Skattelagstiftningen kan inte anses innehålla någon begränsning av den tidsperiod under vilken gasen kan finnas i sådana virtuella lager, eftersom någon skattskyldighet inte inträtt för gasen under denna lagerhållning. En förbrukare som har använt gas i en tillverkningsprocess i industriell verksamhet har rätt till återbetalning av skatt på naturgas enligt 9 kap. 2 §, jfr prop. 2009/10:144 s. 36.

Författare: Susanne Åkerfeldt

3 st. reglerar det fall då avtal inte finns för hela den gasmängd som den skattskyldige levererar via rörledning. I sådant fall ska fördelning ske mellan olika användningsområden i förhållande till den andel av respektive bränsle som tillförts rörledningen av den skattskyldige eller för hans räkning, jfr prop. 2009/10:144 s. 36. Särreglerna i paragrafens 1 och 2 st. gäller inte för den här situationen, och därmed bör krävas att tillförseln av bränslemängd motsvarande den som redovisas ska motsvaras av faktiskt tillförd bränslemängd. Någon virtuell lagring av gas från tid före redovisningsperioden bör alltså inte kunna komma i fråga.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar beskattning ska ske av andra energiprodukter än sådana som avses i 2 kap. 1 §. Bestämmelsen grundar sig på artikel 2.3 1 st. i direktiv 2003/96/EG, jfr prop. 2006/07:13 s. 120 f. Det rör sig alltså om den mer begränsade gruppen produkter som definitionsmässigt visserligen är energiprodukter enligt 1 kap. 3 §, men som inte omfattas av uppräkningen i 2 kap. 1 § 1 st. Dessa produkter förbrukas mer sällan som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Exempel på att en produkt är avsedd att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle kan vara att en produkt säljs av någon som vid marknadsföring eller – vad främst bedöms komma i fråga för enskilda fat eller dunkar av bränsle – via text direkt på den försålda förpackningen anger att bränslet är lämpat att användas som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning, se prop. 1994/95:54 s. 90. Angående avsiktsrekvisitet och kopplingen till skattskyldighetens inträde, jfr prop. 2006/07:13 s. 121. EU-domstolen har i avgörande den 18 december 2008 i mål C-517/07, Afton Chemical Ltd mot The Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs, REG 2008 I-10427, behandlat skattskyldigheten för energiprodukter som är avsedda att förbrukas, säljas eller förbrukas som tillsats till motorbränsle eller som medel för att öka motorbränslets volym, jfr prop. 2012/13:27 s. 10 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Innebörden av begreppet ”uppvärmning”, jfr kommentaren till 6 a kap. 1 § 1 a p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Med motorbränsle avses såväl bränsle som förbrukas för drift av motordrivna fordon, som sådant som används för drift av gasturbiner och liknande stationära motorer, se prop. 1994/95:54 s. 90.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skatteverket har – vid sin granskning av deklarationerna – att avgöra efter vilken skattesats ett bränsle ska beskattas, eller med andra ord avgöra vad som avses med begreppet ”likvärdigt bränsle”, jfr kommentaren till 2 kap. 4 § 2 st. För uttalanden om vad som bör avses med likvärdiga bränslen vid beskattningen av bl.a. produkter enligt KN-nr 1507–1518 (vegetabiliska och animaliska oljor och fetter) samt gaser enligt KN-2705, se prop. 2006/07:13 s. 66 f. I ett avgörande av den 3 april 2014 i förenade målen C-43/13 Hauptzollamt Köln mot Kronos Titan GmbH och C-44/13 Hauptzollamt Krefeld mot Rhein-Ruhr Beschichtungs-Service GmbH, EU:C:2014:216, har EU-domstolen behandlat frågan om den tillämpliga skattenivån för dels toluen, dels petroleumnafta och lättoljan Exxsol D60.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 2.3 2 st. i direktiv 2003/96/EG. Tillämpningsområdet för bestämmelsen har minskat genom att bl.a. vegetabiliska oljor, som blev skattepliktiga genom bestämmelsen i dess äldre lydelse, numera omfattas av definitionen av energiprodukter, och skatteplikten följer därför redan av 1 kap. 3 § och 2 kap. 3 §. Exempel på produkter som alltjämt omfattas av bestämmelsen är etanol vid angiven användning, jfr dock kommentarerna till 7 kap. 3 a och 3 b §§ om beskattningen av den andel av motorbränsle som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa. En skattepliktig tillsats till motorbränsle kan t.ex. vara en produkt för att motverka korrosion eller höja viskositeten på bränslet. Angående avsiktsrekvisitet och kopplingen till skattskyldighetens inträde, jfr kommentaren till 2 kap. 3 § 1 st. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 19 december 2013 behandlat det skattebelopp som enligt bestämmelsen bör gälla för motorbränslet dimetyleter (DME), se www.skatteverket.se. Skatteverket har bl.a. uttalat att någon hänsyn inte ska tas till att energiinnehållet i DME avviker från energiinnehållet i diesel, som anses vara likvärdigt bränsle.

Författare: Susanne Åkerfeldt

1 st. 2 p. grundar sig på artikel 2.3 3 st. i direktiv 2003/96/EG. Vad som bör förstås med kolväten samt hur blandningar av olika kolväten ska behandlas, se prop. 2006/07:13 s. 55. Angående avsiktsrekvisitet och kopplingen till skattskyldighetens inträde, jfr kommentaren till 2 kap. 3 § 1 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2006/07:13 s. 66 f. I flertalet fall stöter det sannolikt inte på problem att avgöra efter vilken skattesats ett bränsle ska beskattas. Det bör t.ex. vara följdriktigt att beskatta etanol, som används som drivmedel, efter den skattesats som gäller för bensin, om det är fråga om bränsle för ett fordon med bensinmotor (s.k. ottomotor), och annars efter den skattesats som gäller för diesel, jfr uttalanden om motsvarande bestämmelse i äldre rätt, se prop. 1994/95:54 s. 91 f. Tillämpningssvårigheter kan dock inträffa när ett bränsle kan användas för drift av såväl ottomotorer som dieselmotorer. Förekomsten av olika miljöklasser för såväl bensin som diesel kan ytterligare komplicera tillämpningen. De likvärdiga bränslen enligt 2 kap. 1 §, med vilka jämförelsen ska göras, är av fossilt ursprung och skattesatser för såväl energiskatt som koldioxidskatt gäller för dem. Den omständigheten att ett annat bränsle, för vilket skatt ska bestämmas med tillämpning av regeln, inte har fossilt ursprung saknar betydelse för tillämpningen av skattebeloppens storlek, jfr prop. 2006/07:13 s. 67. Detsamma gäller om de båda bränslena har olika energiinnehåll, eftersom bestämmelsen om likvärdigt bränsle syftar på en jämförelse av den nationella skatten uttryckt i vikt, alternativt volym. Sverige har valt att ta ut två skatter, energiskatt och koldioxidskatt, på de bränslen som omfattas av unionsrättslig skattereglering. Båda dessa skatter omfattas därmed av begreppet ”punktskatt” enligt artikel 3 i direktiv 2003/96/EG. För att uppfylla regeln i artikel 2.3 i direktiv 2003/96/EG om betalning med skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle, har det därför ansetts krävas att de skattebelopp, oavsett de nationella skatternas beräkningsgrund, som tas ut för likvärdigt fossilt bränsle också betalas för det andra bränslet. Den skattskyldige ska i sin deklaration redovisa med vilket belopp skatt ska betalas, eller i vart fall den ytterligare skatt som användningen ger upphov till, utöver den skatt som tidigare kan ha betalats för bränslet. Den skattskyldige är säljare eller förbrukare av bränslet och bör därför bäst veta vad bränslet närmast motsvarar. Lämnade uppgifter granskas därefter av Skatteverket. Notera dock att den skattskyldige, enligt bestämmelserna i 7 kap. 3 a och 3 b §§ har möjlighet att under vissa närmare angivna villkor göra avdrag från skatten för den del av vissa motorbränslen som framställts av biomassa, jfr kommentarerna till dessa bestämmelser. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 22 februari 2021 uttalat sig om bedömningen av likvärdigt bränsle avseende beskattning av biogas som förbrukas i motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Miljöklassystemet för bensin är anpassat till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG, EUT L 350/58, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/1513, L 239/1. Bestämmelserna om kraven för miljöklassningen av bensin och för alternativt bränsle avsett för motordrift som inte är bensin och som inte till övervägande del har sitt ursprung i råolja finns i 4-6 och 12 §§ drivmedelslagen (2011:319), se prop. 2010/11:51 s. 47 ff., prop. 2011/12:127 s. 13 samt prop. 2013/14:180 s. 9. Miljöklassning ska således ske såväl av bensin ur de KN-nr som anges i 2 kap. 1 § 1 st. 1 p. som av andra bränslen, vilka med stöd av reglerna om motsvarande bränslebeskattning i 2 kap. 3 eller 4 §§ ska beskattas som bensin. Artikel 5 första strecksatsen i direktiv 2003/96/EG ger EU-länderna rätt att tillämpa differentierade skattesatser som är direkt kopplade till produktens kvalitet.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Miljöklassystemet är anpassat till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG, EUT L 350/58, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/1513, L 239/1. Bestämmelserna om kraven för miljöklassningen av diesel och för alternativt bränsle avsett för motordrift som inte är diesel och som inte till övervägande del har sitt ursprung i råolja finns i 7-10 och 13-15 §§ drivmedelslagen (2011:319), se prop. 2010/11:51 s. 47 ff. Miljöklassning ska således ske såväl av diesel ur de KN-nr som anges i 2 kap. 1 § 1 st. 3 b p. som av andra bränslen, vilka med stöd av reglerna om motsvarande bränslebeskattning i 2 kap. 3 eller 4 §§ ska beskattas som diesel. Artikel 5 första strecksatsen i direktiv 2003/96/EG ger EU-länderna rätt att tillämpa differentierade skattesatser som är direkt kopplade till produktens kvalitet.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Avgörande för om en oljeprodukt lågbeskattas i Sverige, dvs. skatt tas ut i enlighet med 2 kap. 1 § 1 st. 3 a, är att oljan innehåller såväl ett märkämne som ett färgämne, jfr prop. 2006/07:123 s. 11 ff. Jfr dock 9 kap. 8 a § samt kommentaren till den bestämmelsen, om visst undantagsfall vid införsel till Sverige av i ett annat land beskattad oljeprodukt som här förbrukas som bränsle för uppvärmning eller drift av stationära motorer. Harmoniserade bestämmelser gäller inom EU om val av kemiskt märkämne, medan EU-länderna fritt får välja om man vill komplettera med ett färgämne och i sådant fall vilket, jfr direktiv 95/60/EG och kommissionens genomförandebeslut2022/197/EU. Regeringen har i 18 § förordningen om skatt på energi föreskrivit vilka ämnen som medför att en oljeprodukt anses vara försedd med märkämne respektive färgämne, jfr kommentaren till 2 kap. 9 a § 1 st. Skatteverket har meddelat föreskrifter om förfarandet vid märkning och färgning av oljeprodukter, SKVFS 2019:8, jfr 4 § 1 st. 1 p. förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Märkning i Sverige är i praktiken förbehållen upplagshavare, vilket följer av paragrafens 2 st., medan någon begränsning inte finns av möjligheten för samtliga skattskyldiga att föra in olja som redan märkts i utlandet till Sverige, jfr prop. 1994/95:54 s. 94 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna i detta stycke avser hanteringen av två särskilda fall av import: när detta sker antingen i ett annat EU-land inom ramen för ett tillstånd till centraliserad klarering eller från ett område utanför EU:s punktskatteområde men inom unionens tullområde, jfr närmare om denna hantering prop. 2021/22:61 s. 454.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Märkning får inte automatiskt ske på samtliga godkända skatteupplag, utan Skatteverket prövar i varje enskilt fall om märkning bör få ske på ett skatteupplag, jfr prop. 1994/95:54 s. 94.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Förbudet mot användning av vissa oljeprodukter i bränsletank på motordrivet fordon eller båt är enbart knutet till att produkten innehåller det EU-gemensamma märkämnet, jfr prop. 2006/07:123 s. 11 ff. och 16. Det saknar betydelse om detta märkämne har tillsatts i Sverige eller i något annat land. Förbudet gäller oavsett om bränsletanken är fastsatt på det motordrivna fordonet eller på till fordonet kopplad släpvagn, under förutsättning att den förser en motor på det motordrivna fordonet med bränsle, jfr prop. 1994/95:213 s. 54 och prop. 2006/07:123 s. 16. Motsvarande gäller bränsletillförseln till båt. Det saknar alltså betydelse om bränsletanken förser motor som kan användas för framdrivning av fordonet med bränsle eller om bränsletillförseln avser motor som är avsedd att användas för annat ändamål, t.ex. kompressorer på kyl- och frysfordon, jfr prop. 1994/95:54 s. 95 f. och prop. 2006/07:123 s. 16. Förbudet är sanktionerat med en särskild avgift, se 10 kap. 5 § samt kommentarerna till den bestämmelsen och till rubriken till 10 kap.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Begreppet “motordrivet fordon” har den betydelse som anges i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, jfr 1 kap. 5 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I vissa fiskebåtar får märkta oljeprodukter användas, jfr prop. 1997/98:18 s. 22 ff. samt prop. 2013/14:184 s. 98 och 112. Det rör sig om fiskebåtar för vilka meddelats fiskelicens, som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Ett exempel på fall där undantaget kan komma i fråga är att ett annat land valt att utnyttja möjligheterna i artikel 8.2 direktiv 2003/96/EG att ta ut en lägre skatt på olja som används i vissa motorredskap i förhållande till den skatt som gäller för olja i andra typer av fordon, jfr prop. 2006/07:123 s. 15. Undantaget torde dock, med hänsyn till Sveriges geografiska läge, i allt väsentligt endast kunna komma i fråga för vissa motorredskap som används på såväl den svenska som finska sidan av gränsen i Tornedalen, jfr prop. 2006/07:123 s. 16. Någon skatt på bränsle i fordonstankarna aktualiseras inte i den aktuella situationen, eftersom skattebefrielse gäller för bränsle som förs in i landet i normala fordonstankar, se 4 kap. 1 a § 2 p., kommentarer till den bestämmelsen samt prop. 2006/07:123 s. 15.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om tillämpningen av dispensbestämmelsen, jfr prop. 2015/16:1 s. 311 ff. och 341. Skattebefrielsen för bränsle som förbrukas i båtar av aktuellt slag framgår av 6 a kap. 1 § 4 p. Vad som avses med användning av båt för privat ändamål framgår av 1 kap. 11 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Regeringen har i 18 § förordningen om skatt på energi föreskrivit vilka ämnen som medför att en oljeprodukt anses vara försedd med märkämne respektive färgämne. Märkämnet är EU-harmoniserat och följer av kommissionens genomförandebeslut 2022/197/EU. T.o.m. den 17 januari 2024 gäller dock att det märkämne som föreskrivits i äldre EU-rätt (se kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/174) ska användas, se 2 p. av övergångsbestämmelserna till SFS 2023:141. Detta äldre märkämne benämns vanligen under det mest förekommande varunamnet på produkten, Solvent Yellow 124, jfr prop. 2006/07:123 s. 17.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Under KN-nr 4401 ryms brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen eller dylikt; trä i form av flis eller spån, annat än träspån enligt nr 4404, sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former. KN-nr 4402 täcker in träkol, inbegripet kol av nötter eller nötskal, även agglomererat. Bestämmelsens främsta syfte är att undvika beskattning av trädbränslen, som används i gasturbiner som genererar värme i ett kraftvärmeverk, jfr prop. 1994/95:54 s. 97 och prop. 2006/07:13 s. 64 f. och 122. Punkten har utformats i enlighet med ordalydelsen av artikel 2.4 a i direktiv 2003/96/EG, varav följer att EU-länderna har valfrihet att beskatta eller inte beskatta dessa bränslen. Till följd av den generella skrivningen av artikeln kan även andra områden än gasturbiner, som t.ex. träkol för gasdrift av motordrivna fordon, falla inom ramen för punkten, se prop. 2006/07:13 s. 122.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Möjligheten till skattebefrielse bygger på artikel 15.1 l i direktiv 2003/96/EG. Vilka produkter som omfattas av KN-nr 2705 utvecklas i prop. 2006/07:13 s. 53 och i prop. 2006/07:13 s. 62 f. anges närmare skälen för skattebefrielsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av praktiska skäl tas inte skatt ut för bränslen i småförpackningar, se prop. 1994/95:54 s. 98. Dessa anses generellt sett vara avsedda för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning, dvs. skattefria användningsområden. Exempel på produkter där skattebefrielsen kan aktualiseras är lysfotogen, tvättbensin och tändvätskor på petroleumbas.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen finns bestämmelser om undantag vid införsel av bränsle i vissa fall, jfr prop. 2021/22:61 samt 346. Av 4 d kap. 1 § 1 st. 1 p. framgår att bränsle som omfattas av undantag enligt bestämmelserna inte omfattas av kravet att flyttas under förfarandet för beskattade varor, jfr kommentaren till den bestämmelsen samt artikel 33.2 i direktiv (EU) 2020/262.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen innehåller regler om skattebefrielse för bränslen som från ett annat EU-land transporteras till en diplomat, företrädare för konsulär representation eller dylikt i Sverige. Jfr artikel 11 i direktiv (EU) 2020/262.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Definition av normal bränsletank, se prop. 1994/95:213 s. 55. Jfr prop. 1995/96:57 s. 43 f. Bränslet kan användas antingen som drivmedel eller för att driva de kylsystem och andra system som t.ex. fordon eller specialcontainrar kan vara utrustade med, jfr prop. 1994/95:213 s. 47 och 55. Jfr artikel 24.2 i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 32.1 i direktiv (EU) 2020/262. Det rör sig om det undantag från skattskyldighet som ska gälla när enskilda personer för in varor för eget personligt bruk från ett annat EU-land. Undantaget från skattskyldighet förutsätter att den enskilda personen har förvärvat bränslet i det andra EU-landet och att han eller hon själv transporterar bränslet till Sverige. Att den enskilde personen medföljer i fordonet som passagerare, utan att själv köra fordonet, innebär i detta sammanhang att han eller hon transporterar bränslet själv, se prop. 2008/09:48 s. 52 beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt (tidigare 4 a kap. 1 a §). Skatteverket har i ett ställningstagande av den 18 december 2018 angett att transportföretagets säte inte bör ha någon betydelse för bedömningen av om undantaget från skattskyldighet är tillämpligt, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 32.4 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 314 ff. och 455. Det rör sig om att bränslen, som redan har släppts för konsumtion i ett annat EU-land – och då i normalfallet beskattats där – under vissa förutsättningar ska beskattas även i Sverige när de förs in hit för privata ändamål. Av 4 d kap. 1 § 1 st. 2 p. framgår att bränsle som omfattas av skatteplikt enigt bestämmelsen inte omfattas av kravet att flyttas under förfarandet för beskattade varor, jfr kommentaren till den bestämmelsen samt artikel 33.2 i direktiv (EU) 2020/262. En skyldighet föreligger dock att anmäla bränslet och ställa säkerhet, se 4 d kap. 13 §. Skattskyldighet för bränslet följer av 5 kap. 16 § 2 p. Följande uttalanden beträffande motsvarande bestämmelser i äldre rätt bedöms alltjämt vara tillämpliga. Någon rätt till återbetalning av den skatt som betalats i det andra EU-landet förutsätts inte finnas, se prop. 1994/95:54 s. 112. Jfr prop. 1995/96:57 s. 44 och prop. 1998/99:127 s. 31. Vissa förtydliganden om innebörden av förutsättningarna i 2 st. 2 b p. har skett den 1 januari 2009, se prop. 2008/09:48 s. 25 ff. och 51 f. Jfr EU-domstolens avgörande av den 15 november 2007 i mål C 330/05, Brottmål mot Fredrik Granberg, REG 2007, s. I-9871.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 6.5 och artikel 6.6 i direktiv (EU) 2020/262 samt prop. 2021/22:61 s. 285 ff., 347 och 455. Möjlighet saknas att ge skattebefrielse för bränsle som förlorats t.ex. genom stöld, eller för vilket säljaren inte fått betalning, s.k. kundförluster, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1994/95:54 s. 99 och 1994/95:SkU4 s. 45 f. samt prop. 2000/01:118 s. 109.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 6.9 i direktiv (EU) 2020/262 samt prop. 2021/22:61 s. 455. Intyg eller liknande från t.ex. försäkringsbolag eller polis kan användas för bevisning enligt paragrafen, jfr uttalanden i anslutning till i huvudsak motsvarande regel i äldre rätt i prop. 1994/95:54 s. 129.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 45 i direktiv (EU) 2020/262 samt prop. 2021/22:61 s. 347 och 455.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 6.7 och artikel 45.2 i direktiv (EU) 2020/262 samt prop. 2021/22:61 s. 347 f. och 456.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om en gemensam tröskel för partiella förluster saknas tillämpas nationella bestämmelser, jfr artikel 6.10 2 st. i direktiv (EU) 2020/262.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 6.8, artikel 6.10 och artikel 45.2 i direktiv (EU) 2020/262 samt prop. 2021/22:61 s. 349 och 456.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Svavelskatt enligt äldre lagstiftning har tagits ut sedan den 1 januari 1991, jfr prop. 1989/90:111 s. 164 ff. Svavelskatten bedöms vara en nationell skatt som inte omfattas av reglerna i direktiv 2003/96/EG, jfr prop. 2006/07:13 s. 13. Av praktiska skäl knyts dock förfarandereglerna till bränsleprodukter och inte till slag av skatt. De särskilda förfaranderegler som har sin grund i unionsrätten tillämpas alltså även vid uppbörden av svavelskatt på de bränslen som omfattas av dessa regler.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skatt tas inte ut för torv som används för annat ändamål än förbränning, t.ex. jordförbättring, se prop. 1994/95:54 s. 101.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Hänvisningen innebär en i princip enhetlig skattebas för de olika energiskatterna. Vissa av de produkter som omfattas – t.ex. gasformiga kolväten – innehåller dock allmänt sett så låga halter svavel att de i många fall kommer att falla under den gräns för svavelinnehållet som gäller, se 3 kap. 2 § 3 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen motsvarar den som för energiskatt och koldioxidskatt finns i 2 kap. 2 § 1 st., jfr kommentaren till den.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Förutsättningarna för godkännande som upplagshavare grundar sig på artikel 14 och artikel 15 i direktiv (EU) 2020/262, vilka motsvaras av artikel 15 och artikel 16 i tidigare direktiv 2008/118/EG, jfr uttalanden i anslutning till denna reglering i prop. 2009/10:40 s. 190 och 164 f. Även uttalanden avseende äldre unionsrätt avseende godkännande av lagerhavare enligt rådets direktiv 92/12/EEG kan vara av intresse (prop. 1994/95:54 s. 104 f., prop. 1994/95:54 s. 102, prop. 1994/95:56 s. 85 f. och prop. 2000/01:118 s. 73 ff. och 133). En godkänd upplagshavare är skyldig att till Skatteverket anmäla ändringar av betydelse för godkännandet, i enlighet med vad som framgår av 12 § förordningen om skatt på energi. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 8 februari 2018 ansett att ett godkännande som upplagshavare inte övergår till det övertagandet aktiebolaget vid en fusion, se www.skatteverket.se. En godkänd upplagshavare får under uppskovsförfarandet hantera bränslen som avses i 1 kap. 3 a §. I den mån upplagshavaren yrkesmässigt hanterar även andra bränslen för vilka skatt ska betalas, t.ex. kolbränslen, kan denna hantering inte ske under det uppskovsförfarande som getts näringsidkaren i egenskap av upplagshavare. Reglerna om hantering och skattskyldighet för andra bränslen finns i 6 kap. Beträffande bestämmelserna om lagerhållare, som är ett nationellt system om hantering under skatteuppskov av dessa bränslen för tid innan leverans sker av bränsle till slutkonsument, jfr kommentaren till 6 kap. 2–4 §§. Skatteverket bestämmer vilket eller vilka bränslen som en upplagshavare får hantera inom ramen för uppskovsförfarandet. Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, L 247/2, jfr 7 § 4 st. förordningen om skatt på energi. Sökandens önskemål bör vara vägledande, men Skatteverket bör kunna vägra en sökande att hantera viss typ av bränslen. Ett godkännande som upplagshavare kan alltså omfatta generellt samtliga bränslen som avses i 1 kap. 3 a § eller endast enstaka av dessa bränslen, jfr prop. 1994/95:54 s. 106 f. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 3 maj 2006 redovisat sin inställning till möjligheten att godkännas både som upplagshavare och som skattebefriad förbrukare, se www.skatteverket.se. Skatteverket tilldelar den som godkänns som upplagshavare ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004, L 121/1, se 15 § förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr kommentaren till 1 kap. 4 § 1 st. Yrkesmässig verksamhet med att importera bränsle som avses i 1 kap. 3 a § utgör grund för att godkännas som upplagshavare, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 190. En verksamhet kan anses vara yrkesmässig även om den inte bedrivs med vinstsyfte. Detta kan vara aktuellt t.ex. för kommuner, se prop. 2010/11:12 s. 34, prop. 1989/90:111 s. 221 och prop. 1994/95:54 s. 81. Jfr begreppet ”i sin affärsverksamhet” i artikel 3 i direktiv (EU) 2020/262 samt begreppet ”yrkesmässig användning” i artikel 11 i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Det förekommer sannolikt endast i begränsad omfattning att någon bearbetar bränsle utan att detta genom processen förvandlas på sådant sätt att det är att anse som tillverkning av ett nytt bränsle. Ett fall bör dock vara när näringsidkare förpackar om bränslen i skattefria småförpackningar om högst en liter, se uttalande om motsvarande bestämmelse i äldre rätt i prop. 1994/95:54 s. 106.

Författare: Susanne Åkerfeldt

För bedömningen av om verksamheten är avsedd att bedrivas på en flygplats, kan definitionen av detta begrepp i 2 § lagen (2000:150) om marktjänster på flygplatser tjäna som utgångspunkt, jfr dock prop. 2010/11:12 s. 35 om motsvarande bestämmelse i äldre rätt.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Närmare om innebörden av begreppet ”privat ändamål”, jfr kommentarerna till 1 kap. 11 § samt prop. 2014/15:40 s. 8 ff., jfr artikel 14.1 b i direktiv 2003/96/EG samt EU-domstolens avgöranden av den 1 december 2011 i mål C-79/10, Systeme Helmholz GmbH mot Hauptzollamt Nürnberg, REU 2011, s. I-12511, och av den 21 december 2011 i mål C-250/10, Haltergemeinschaft LBL GbR mot Hauptzollamt Düsseldorf, REU 2011, s. I-00214.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Angående begreppet ”större omfattning”, se 16 § förordningen om skatt på energi. Ett krav har uppställts på att den sökande disponerar över en lagerkapacitet för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § om minst 500 kubikmeter. Det bör inte krävas att denna bränslemängd vid varje tillfälle faktiskt finns i lager, utan det bör räcka att upplagshavaren – vid egna depåer eller genom avtal om förvaringsutrymme hos annan – har möjlighet att ta en sådan lagerkapacitet i anspråk, se prop. 1994/95:54 s. 106 om motsvarande bestämmelse i äldre rätt. Detta uttalande måste emellertid ses mot bakgrund av ett annat krav för godkännande som upplagshavare, nämligen att denne ska avse att i större omfattning hålla bränsle i lager. Ett godkännande som upplagshavare bör således kunna återkallas för den som i princip aldrig lagrar bränsle, jfr prop. 2000/01:118 s. 75.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Regler om skatteupplag finns i artikel 3.11 och artikel 14.2 i direktiv (EU) 2020/262, jfr om motsvarande regler i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 164. Följande uttalanden har gjorts i prop. 1994/95:54 s. 108 f. i anslutning till att motsvarande regler om skatteupplag i äldre unionsrätt genomfördes i svensk rätt. Uttalandena bedöms alltjämt ha relevans. En upplagshavare kan förfoga över flera skatteupplag, som kan vara belägna på olika platser. Ett lagringsutrymme som upplagshavaren disponerar genom hyresavtal eller dylikt bör kunna godkännas. Att ett sådant lagringsutrymme används för s.k. samlagring av flera upplagshavare bör inte hindra att utrymmet kan godkännas som skatteupplag för var och en av dessa. En upplagshavares tankfordon får anses utgöra en del av det skatteupplag varifrån leveransen kommer. Samma synsätt bör anläggas om upplagshavaren anlitar en fristående transportör för leveranser av bränsle från skatteupplaget. Upplagshavaren bär skatteansvaret för samtliga bränslen i för honom godkänt skatteupplag oavsett om han har äganderätt till dem eller inte, se prop. 2000/01:118 s. 65 ff. Skatteverket har meddelat föreskrifter om godkännande av skatteupplag, SKVFS 2013:12, jfr 4 § 2 p. förordningen om skatt på energi. Skatteverket bestämmer vilket eller vilka bränslen som en upplagshavare får hantera i respektive skatteupplag. Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, L 247/2, jfr 7 § 3 st. förordningen om skatt på energi. Skatteverket tilldelar godkända skatteupplag ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004, L 121/1, se 15 § förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Närmare om registrerad avsändare, jfr artikel 3.10 i direktiv (EU) 2020/262 samt 4 kap. 15 §

Författare: Susanne Åkerfeldt

Med uppskovsförfarande avses det särskilda förfarande som innebär att skattskyldigheten under vissa förhållanden skjuts upp för bränslen som avses i 1 kap. 3 a §, se 1 kap. 20 §, jfr artikel 3.6 i direktiv (EU) 2020/262 och artikel 20.1 i direktiv 2003/96/EG. Närmare om godkännande som skatteuttag, jfr kommentaren till 4 kap. 1 § 2 st. 2 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2017/18:1 s. 568 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I artikel 15.2 i direktiv (EU) 2020/262 ställs vissa krav på upplagshavaren om att bl.a. föra räkenskaper , jfr om motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2000/01:118 s. 72 f. Skatteverket har meddelat föreskrifter om upplagshavares lagerbokföring och lagerinventering, SKVFS 2022:32 , jfr 4 § 9 p. förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2013/14:10 s. 73 ff. om motsvarande bestämmelse i äldre rätt Bestämmelsen blir tillämplig när upplagshavaren tar emot varorna. Skyldighet föreligger då för upplagshavaren att ta upp de mottagna varorna i den s.k. lagerbokföringen, jfr prop. 2013/14:10 s. 153 och 146. Om det t.ex. är fel varor som anlänt och upplagshavaren därför avvisar dem föreligger ingen skyldighet att ta emot dem på viss plats eller att ta in dem i skatteupplaget, jfr prop. 2013/14:10 s. 153 och 146.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna om säkerhet som ska ställas vid flyttning av bränslen grundas på artikel 17 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22/61 s. 351 och 457 samt beträffande motsvarande bestämmelser i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 191 och 165. Jfr även uttalanden om bestämmelser om transportsäkerhet i äldre rätt enligt prop. 1996/97:116 s. 52 ff. och prop. 2000/01:118 s. 133 f. Skatteverket har meddelat föreskrifter om säkerhet, SKVFS 2022: 127, jfr 4 § 3 p. förordningen om skatt på energi. Säkerheten får tas i anspråk så fort skatten i fråga förfallit till betalning, dvs. så fort betalningstiden enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) löpt ut, se prop. 2001/02:127 s. 147 f. och 211 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen om upplagshavares säkerhet för betalning av skatt grundas på artikel 15.2 a i direktiv (EU) 2020/262, jfr beträffande motsvarande bestämmelser i äldre rätt prop. 2013/14:10 s. 80 ff. samt prop. 2017/18:294 s. 34 ff. samt 106 och 108. Det gäller således upplagshavarens skyldighet att ställa säkerhet för sin verksamhet. Jfr prop. 2013/14:10 s. 153 och 146 f. om situationer där ianspråktagande av säkerhet kan aktualiseras samt hur säkerheten beräknas.

Författare: Susanne Åkerfeldt

En näringsidkare som godkänns som registrerad varumottagare får ta emot bränslen som flyttas enligt uppskovsförfarandet under skattesuspension, jfr artikel 3.9 i direktiv (EU) 2020/262. De krav som ställs på en registrerad varumottagare framgår av artikel 18 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 457 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 191 och 165 f. Det bör röra sig om en näringsidkare som mer regelbundet tar emot bränslen från andra EU-länder, se prop. 1994/95:54 s. 110. Skyldighet att betala skatt för bränslet inträder när den registrerade varumottagaren tar emot bränslet, se 5 kap. 7 §p. Detta innebär att en sådan näringsidkare inte skattefritt kan lagra bränslen eller leverera dem till en annan köpare. Angående lämplighetsprövning, jfr beträffande motsvarande regler i äldre rätt se prop. 1998/99:134 s. 101 och 183 samt prop. 2009/10:40 s. 191 och 166. Skatteverket bestämmer vilket eller vilka bränslen som en registrerad varumottagare får ta emot inom ramen för uppskovsförfarandet. Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EG) 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, L 342/1, jfr 7 § 4 st. förordningen om skatt på energi. Skatteverket tilldelar den som godkänns som registrerad varumottagare ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004, L 121/1, se 15 § förordningen om skatt på energi. En registrerad varumottagare ska till Skatteverket anmäla ändringar av uppgifter av betydelse för godkännandet, se 12 § förordningen om skatt på energi. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 8 februari 2018 ansett att ett godkännande som registrerad varumottagare inte övergår till det övertagandet aktiebolaget vid en fusion, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om en registrerad varumottagare vill ta emot bränsle på en annan plats än sin ordinarie mottagningsplats är detta endast möjligt om denna plats anmäls till Skatteverket som en s.k. direkt leveransplats enligt 4 a kap. 4 §. Varumottagaren väljer själv vilken adress som är den ordinarie mottagningsplatsen och andra platser, jfr prop. 2013/14:10 s. 78 ff. För att en flyttning ska ske under uppskovsförfarandet måste den således ske antingen till den ordinarie mottagningsplatsen eller till en i förväg anmäld direkt leveransplats. Att den registrerade varumottagaren anger en ordinarie mottagningsplats utgör en förutsättning för godkännande som varumottagare, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2013/14:10 s. 144 f. och 152.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2013/14:10 s. 148 och 153.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom att säkerhet ställs upphör den utländske upplagshavare som levererat bränslet att vara ansvarig för att skatten betalas, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1994/95:54 s. 110. Bestämmelsen grundar sig på artikel 18.2 a i direktiv (EU) 2020/262. Skatteverket har meddelat föreskrifter om säkerhet, SKVFS 2022:12, jfr 4 § 3 p. förordningen om skatt på energi. För bestämmelser om beräkning av säkerhet, se 4 kap.12 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om tidpunkten när en säkerhet kan tas i anspråk, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt se prop. 2001/02:127 s. 213 samt prop. 2017/18:294 s. 34 ff. samt 106 f. och 109.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 459 samt närmare om beräkningen av säkerhet jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2013/14:10 s. 80 ff. samt s. 153 och 148 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen regleras förutsättningarna för att en näringsidkare, som inte är upplagshavare eller registrerad varumottagare, kan ta emot bränslen som flyttas från ett annat EU-land inom ramen för uppskovsförfarandet, jfr artikel 18.3 i direktiv (EU) 2020/262, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 191 och 166 samt prop. 2013/14:10 s. 145 och 152. Lagstiftaren har i bestämmelsen utnyttjat möjligheten enligt direktivet att begränsa godkännandet till att avse en enda flyttning av bränslen. Angående den tid inom vilken deklaration ska lämnas, se 26 kap. 8 och 35 §§ SFL. Om när en säkerhet får tas i anspråk, jfr kommentaren till 4 kap. 11 §. Skatteverket bestämmer vilket eller vilka bränslen som en tillfälligt registrerad varumottagare får ta emot inom ramen för uppskovsförfarandet. Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II till kommissionens delegerade förordning 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, L 34/2. Skatteverket tilldelar den som godkänns som tillfälligt registrerad varumottagare eller registrerad avsändare ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004, L 121/1, se 15 § förordningen om skatt på energi. Den som är godkänd som tillfälligt registrerad varumottagare är skyldig att anmäla ändringar av betydelse för godkännandet, i enlighet med vad som framgår av 12 § . förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen regleras förutsättningarna för att en näringsidkare, som inte är upplagshavare, kan flytta obeskattat bränsle från en importplats inom ramen för uppskovsförfarandet i egenskap av registrerad avsändare, jfr artiklarna 3.10 och 17.1 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 352 f. och 458 samt beträffande i huvudsak motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 191 och 167. Skatteverket bestämmer vilket eller vilka bränslen som en registrerad avsändare får avsända inom ramen för uppskovsförfarandet. Bränslet ska anges enligt de koder som finns i bilaga II till kommissionens delegerade förordning 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, L 34/2, jfr 15 § förordningen om skatt på energi. Skatteverket tilldelar den som godkänns som registrerad avsändare ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004, L 121/1, se 15 § förordningen om skatt på energi. Den som är godkänd som registrerad avsändare är skyldig att anmäla ändringar av betydelse för godkännandet, i enlighet med vad som framgår av 12 § t. förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 458 f. samt beträffande delvis motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2000/01:118 s. 119 och 134 samt prop. 2009/10:40 s. 165 och 191.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1998/99:134 s. 101 och 183.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2013/14:10 s. 117 ff. samt s. 147 och 149 och 153.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 17.2 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 290 och 459. Enligt huvudregeln behöver flyttningssäkerhet inte ställas av avsändande upplagshavare eller registrerad avsändare om bränsle levereras via rörledning. Skatteverket får dock besluta om att säkerhet ska ställas om det föreligger särskilda skäl.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Möjligheten grundas på artikel 17.4 b i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 459. Angående kravet på samtycke från berörda EU-länder, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2010/11:48 s. 31 f. och 38.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 459 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 191 och 167.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Begreppet ”uppskovsförfarandet” definieras i artikel 3.6 i direktiv (EU) 2020/262, som genomförts i 1 kap. 20 §, jfr kommentaren till den paragrafen samt prop. 2021/22:61 s. 459.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen reglerar de situationer där flyttningar får ske under uppskovsförfarandet från ett skatteupplag och grundar sig på artikel 16.1 a i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 460 samt beträffande kontroll vid export även s. 281 ff. och 354 f. Angående flyttningar under uppskovsförfarandet till väpnade styrkor i vissa fall enligt 1 st. 5 c och 5 d, jfr prop. 2020/21:61 s. 451.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vid flyttning till en diplomatisk beskickning eller annan organisation i ett annat EU-land och för att en sådan flyttning ska kunna ske inom ramen för uppskovsförfarandet krävs att skattebefrielse gäller för bränslet också i mottagarlandet, jfr artikel 11.2 i direktiv (EU) 2020/262.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 16.1 b i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 355 och 460 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 190 och 159.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Närmare om innebörden av begreppet ”direkt leveransplats”, se artikel 16.4 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 355 och 460 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 128 ff., 159 f. och 190. Särskilt om oljebolagens leveranser av olja till olika kunder, se prop. 2009/10:40 s. 130 och 190. Om skyldighet att anmäla den direkta leveransplatsen till Skatteverket m.m., se 9 § förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Se artikel 20.1 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2020/21:61 s. 460 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 190 och 160.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Se artikel 17.1 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 2008/118/EG, samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 190 och 161.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Undantaget från att använda det datoriserade systemet vid flyttningar som sker helt på svenskt territorium grundar sig på en möjlighet att införa förenklade förfaranden som finns i artikel 30 i direktiv (EU) 2020/262, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 190 och 161 samt prop. 2013/14:10 s. 153. Även flyttningar från en importplats i Sverige till ett skatteupplag i Sverige eller en direkt leveransplats i Sverige som tillhör samma eller en annan upplagshavare omfattas därmed av kravet enligt 4 a kap. 5 § 1 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 16.2 och artikel 16.3 i direktiv (EU) 2020/262, jfr närmare beskrivningar av de olika kraven vid import enligt denna bestämmelse i prop. 2021/22:61 s. 356 f. och 460.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Se artikel 19.2 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2020/21:61 s. 356 f. och 460 samt beträffande extern transitering även s. 280 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen klargörs att de förutsättningar och krav som gäller för flyttning under ett uppskovsförfarande även gäller för flyttning som påbörjats i ett annat EU-land, jfr prop. 2021/22:62 s. 460 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I bestämmelsen anges vissa grundläggande bestämmelser om det datoriserade systemet och den elektroniska dokumenthanteringen i samband med flyttningar under uppskovsförfarandet, som avses i Europaparlamentets och rådets beslut nr 2020/263 av den 15 januari 2020 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor, L 58/43., jfr artikel 20 i direktiv (EU) 2020/262 och prop. 2021/22:61 s. 357 f. och 461. Definitionen av det datoriserade systemet, som ofta benämns EMCS (Excise Movement and Control System) finns i 1 kap. 20 §. Angående införandet i LSE av EMCS med stöd av äldre unionsrätt, jfr prop. 2009/10:40 s. 115 ff., 193 och 173 f. Närmare teknisk information om hur EMCS fungerar finns på www.skatteverket.se. Regler om kontroll av vägtransporter och av upplagshavare inom uppskovsförfarandet finns i 2 kap. och 6 kap. lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, jfr prop. 2021/22:61 s. 269 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I artikel 30 i direktiv (EU) 2020/262 finns en möjlighet för medlemsstaterna att införa förenklade förfaranden för uppskovsförflyttningar som sker enbart på deras eget territorium. Detta inkluderar möjligheten att frångå kravet på elektronisk övervakning av sådana flyttningar, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 117.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om hur möjligheten till elektronisk verifikation ordnas, jfr uttalanden i prop. 2009/10:40 s. 193 och 174 till motsvarande reglering i äldre rätt.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Paragrafen grundar sig på artikel 20.2 och artikel 20.3 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop.2021/22:62 s. 461 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2008/09:40 s. 193 och 174 f. Vilka uppgifter som dokumentet ska innehålla följer av artikel 3 samt i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, L 247/2. Föreskrifter om dokumenthantering i det datoriserade systemet vid flyttningar under uppskovsförfarandet finns i 24–31 §§ förordningen om skatt på energi. Avsändaren får dela upp en flyttning av energiprodukter under uppskovsförfarandet i två eller flera flyttningar, se 32 och 33 §§ förordningen om skatt på energi. Dessa bestämmelser grundar sig på en möjlighet i artikel 23 i direktiv (EU) 2020/262 för EU-länderna att tillåta en sådan s.k. splittning på sitt territorium. Meddelanden om uppdelning av en flyttning av energiprodukter under punktskatteuppskov ska uppfylla kraven i tabellerna 4 och 5 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636, se artikel 7 i denna förordning.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 20.5 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 461 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 193 och 175 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 20.7 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 359 och 461.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 21.2 i direktiv 2020/262 och är en del i förbättrade förutsättningar för kontroll vid export, jfr prop. 2021/22:61 s. 281 ff., 359 och 461 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 21.5 i direktiv (EU) 2020/262 och är en del i förbättrade förutsättningar för kontroll vid export, jfr prop. 2021/22:61 s. 281 ff., 360 och 462.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 12.1 i direktiv (EU) 2020/262 och innehåller krav på intyg om skattefrihet i vissa fall, jfr prop. 2021/22:61 s. 360 och 462. Ett formulär för det intyg som avses i bestämmelsen finns i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1637 av den 5 juli 2022 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets direktiv (EU) 2020/262 vada gäller användning av dokument i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande och flyttning av punktskattepliktiga varor efter frisläppande för konsumtion, samt om fastställande av det formulär som ska användas för intyget om undantag, L247/57.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 12.1 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 462 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 193 och 176 samt prop. 2010/11:12 s. 36. Om formulär för innehållet i intyget, se kommentaren till 4 b kap. 9 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 25.1 och artikel 25.2 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 462 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 193 och 176 f. och prop. 2010/11:48 s. 38 och 35 f. Jfr även 28 § förordningen om skatt på energi. Alternativt bevis kan t.ex. behövas när den, som är behörig att kvittera att bränslet har tagits emot, är allvarligt sjuk eller skadad, jfr prop. 2009/10:40 s. 178.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 28 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 361 och 462. Jfr även beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 193 och 176 f. samt prop. 2010/11:48 s. 39 och 36.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 28 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 462 och 361 f. särskilt om vad som kan räknas som tillfredsställande bevis när en exportrapport inte kan utfärdas.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna grundar sig på artikel 26.1 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 463 samt beträffande motsvarande bestämmelser i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 193 och 178 ff., och anger hur en förflyttning inom ramen för uppskovsförfarandet ska påbörjas om aktören av någon anledning inte har tillgång till det datoriserade systemet. I detta fall ska ersättningsdokument följa med vid flyttningen av bränslet och Skatteverket informeras om flyttningen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 26.5 i direktiv (EU) 2020/262 och är ett led i förbättrade förutsättningar för kontroll vid export när det datoriserade systemet inte är tillgängligt, jfr prop. 2021/22:61 s. 281 ff., 362 och 463.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna grundar sig på artikel 27 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 362 f. och 463 samt beträffande motsvarande bestämmelser i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 193 och 180 samt prop. 2010/11:48 s. 39 och 36, och anger hur mottagandet av bränsle inom uppskovsförfarandet ska kvitteras när aktören av någon anledning inte har tillgång till det datoriserade systemet. I detta fall ska kvitteringen ske genom ett ersättningsdokument som innehåller de uppgifter som framgår av artikel 9 i kommissionens delegerade förordning 2022/1636 av den 5 juli 2022 om komplettering av rådets direktiv (EU) 2020/262 genom fastställande av form och innehåll för de dokument som utbyts i samband med flyttning av punktskattepliktiga varor och om fastställande av ett tröskelvärde för förluster till följd av varornas beskaffenhet, L 34.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna grundar sig på artikel 26.2, artikel 27.1 och artikel 27.2 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 363 och 463 samt beträffande motsvarande bestämmelser i äldre rätt prop. 2010/11:48 s. 39 och 36, och anger hur aktörerna ska agera när det datoriserade systemet åter är tillgängligt, efter ett uppehåll då flyttningar av bränsle skett med tillämpning av reservsystemet i 4 b kap. 14–16 §§.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Definitionen av begreppet ”distansförsäljning” grundar sig på artikel 44 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 251 ff., 363 och 463 samt beträffande i vissa delar motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2002/03:10 s. 115 och 117 ff. samt prop. 2009/10:40 s. 191 och 167 f. Transporten av bränslet sker inte under uppskovsförfarandet. Detta innebär att skatt tas ut i säljarens hemland trots att beskattning därefter äger rum i mottagarlandet. Ett exempel är leverans av eldningsolja i gränstrakter, jfr prop. 1994/95:54 s. 111. Säljaren har, sedan vissa formaliteter iakttagits, rätt att få tillbaka den skatt som han har betalat i hemlandet, jfr 9 kap. 10 § och 9 kap. 10 a § angående återbetalning till en svensk näringsidkare som säljer bränsle till köpare i andra EU-länder. Om ställande av säkerhet för betalning av skatt och när den får tas i anspråk, se 4 c kap. 2 § och 4 c kap. 4 §. Distansförsäljning omfattar inte försäljning som sker till näringsidkare. Om en näringsidkare köper beskattat bränsle som avses i 1 kap. 3 a § från ett annat EU-land gäller bestämmelserna i 4 d kap.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 44 i direktiv (EU) 2020/262 och reglerar situationen då någon vid ett enstaka tillfälle avsänder bränsle genom distansförsäljning, jfr prop. 2021/22:61 s. 257, 364 f. och 463. Angående formulär för anmälan enligt 1 st., se 14 § förordningen om skatt på energi. Skatteverket har meddelat föreskrifter om säkerhet för betalning av skatten, se SKVFS 2022:12.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 44 i direktiv (EU) 2020/262 och reglerar situationen då någon vid mer än enstaka tillfällen avsänder bränsle genom distansförsäljning, jfr prop. 2021/22:61 s. 257 ff., 365 och 464. Angående formulär för anmälan, se kommentaren till 4 c kap. 3 §. Regler för den som endast vid enstaka tillfälle avser att ägna sig åt distansförsäljning, se 4 c kap. 2 § och kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 44 i direktiv (EU) 2020/262 och reglerar den säkerhet som en registrerad distansförsäljare är skyldig att ställa för betalning av skatt, jfr prop. 2021/22:61 s. 261 ff., 365 f. och 464. Skatteverket har meddelat föreskrifter om säkerhet, se SKVFS 2022:12.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 261 ff., 366 och 464.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 261 ff., 366 och 464.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna grundar sig på artikel 33, artikel 34.3, artikel 41 och artikel 42 i direktiv (EU) 2020/262 och innehåller de grundläggande bestämmelserna om när förfarandet för beskattade varor ska användas, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 367 f. och 464.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Särskilda förfaranderegler för flyttningar som avses i denna bestämmelse finns i 4 d. kap. 13 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Beskattning av sådant bränsle sker enligt 5 kap. 16 § 2.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna grundas på artikel 33.1, artikel 35.1 och artikel 28 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 246 ff., 368 f. och 464 f. Närmare om de elektroniska dokumenten, jfr kommentarerna till 4 e kap 3 § och 4 e kap. 9 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 3.13 och artikel 35 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 245 f., 369 f. och 465.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 35 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 245 f., 370 och 465.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 3.13 och artikel 35 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 241 ff., 371 och 465.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna grundar sig på artikel 35 i direktiv (EU) 2020/262 och reglerar den säkerhet som ska ställas av en certifierad mottagare, jfr prop. 2021/22:61 s. 241 ff., 371 f. och 465.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 238 ff, 240 f. och 465. I 1 st. finns bestämmelser om att en certifierad mottagare till Skatteverket ska ange en adress där mottagaren kommer att ta emot varor som flyttas under förfarandet för beskattade varor. Detta benämns ordinarie mottagningsplats, jfr motsvarande regler för registrerad varumottagare i 4 kap. 9 § och kommentaren till den bestämmelsen. Om den certifierade mottagaren avser att ta emot varor på en valfri annan plats, en s.k. alternativ mottagningsplats, ska Skatteverket underrättas om detta innan flyttningen påbörjas. Detta grundas på artikel 33.4 i direktiv (EU) 2020/262. Om mottagaren vill ta emot varorna på en annan mottagningsplats än den som angetts när flyttningen påbörjades, krävs att mottagaren kontaktar avsändaren som kan göra en ändring av destinationen i det elektroniska systemet (EMCS) i enlighet med 8 kap. 5 §. I annat fall anses inte flyttningen korrekt avslutad.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 3.12 och artikel 35 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 245 f., 373 och 465.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 3.12 och artikel 35 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 245 f., 373 f. och 465.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 246, 274 och 466.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 33.3 och artikel 33.4 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 246 ff., 374 f. och 466.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen klargörs att flyttningar som påbörjats under förfarandet för beskattade varor i en annan medlemsstat omfattas av förförandet när de sker till en certifierad mottagare i Sverige, jfr prop. 2021/22:61 s. 466.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av artikel 32.4 i direktiv (EU) 2020/262 följer att medlemsstaterna får ta ut skatt på beskattat bränsle som förs in av en enskild person för eget bruk om bränslet transporteras med ovanligt transportsätt. Denna möjlighet har utnyttjats genom 2 kap. 12 § 2 st, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Dessa flyttningar omfattas inte av det nya förfarandet för beskattade varor utan hanteras i stället genom krav på anmälan och ställande av säkerhet, jfr prop. 2021/22:61 s. 314 f. och 376 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen är en portalparagraf som anger närmar var i olika andra bestämmelser de närmare reglerna finns för de dokument som ska åtfölja de flyttningar av beskattade varor, som närmare beskrivits i 4 d kap., jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 375 f. och 467. Jfr även 34–37 §§ förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen innehåller regler om verifiering av aktörer m.m., jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff. och 467.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller regler om lämnandet av elektroniskt förenklat administrativt dokument via EMCS, grundar sig på artikel 36.1 och artikel 36.2 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 376 f. och 467.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller regler om den förenklade administrativa referenskoden som ska följa en flyttning av beskattade varor, grundar sig på artikel 36.4 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 377 och 467.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller regler om den certifierade avsändarens möjlighet att ändra flyttningens destination, grundar sig på artikel 36.5 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 377 och 467.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller regler om när den certifierade mottagaren ska lämnar en rapport att bränslet tagits emot, grundar sig på artikel 37.1 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 378 och 467.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller närmare regler om hantering av mottagsrapporten enligt 4 e kap. 6 §, grundar sig på artikel 37.2 och artikel 40.1 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 378 f. och 467.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller regler om alternativt bevis i de fall då en mottagningsrapport enligt 4 e kap. 6 § inte lämnats, grundar sig på artikel 40 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 379 f. och 468.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller regler i den situation då det datoriserade systemet inte är tillgängligt och flyttningen får påbörjas under ett reservsystem, grundar sig på artikel 38 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 380 f. och 468.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller regler i den situation då det datoriserade systemet inte är tillgängligt och flyttningen får avslutas under ett reservsystem, grundar sig på artikel 39 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 381 ff. och 468.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som innehåller regler som ska tillämpas när det datoriserade systemet åter är tillgängligt efter att reservsystemet tillämpats, grundar sig på artikel 38.2, artikel 38.4 och artikel 39 3 st. i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 232 ff., 382 och 468.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Direktiv (EU) 2020/262 innehåller särskilda regler om förfarandet vid beskattningen. Dessa regler har införts i LSE, men tillämpas i enlighet med artikel 20.1 i direktiv 2003/96/EG endast på produkter som avses i 1 kap. 3 a §. Jfr kommentaren till 1 kap. 3 a § 1 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 7.1 a i direktiv (EU) 2020/262 och prop. 2021/22:61 s. 468 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 162 och 190. Om förutsättningarna att godkännas som upplagshavare, se kommentaren till 4 kap. 1 § 1 st. Huvudregeln är att den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle som avses i 1 kap. 3 a § ska göra detta i egenskap av godkänd upplagshavare i ett godkänt skatteupplag, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2000/01:118 s. 118 och 133. Om skattskyldighet för den som yrkesmässigt tillverkar eller bearbetar bränsle utanför ett skatteupplag, se 5 kap. 16 § samt kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Avgörande för skattskyldighetens inträde är var varan fysiskt befinner sig och någon koppling till civilrättsliga begrepp finns inte, jfr beträffande motsvarande utformning av äldre rätt prop. 2000/01:118 s. 66 ff., 119 f. och 134. Jfr i övrigt artikel 6 i direktiv (EU) 2020/262 samt prop. 2021/22:61 s. 469 samt beträffande motsvarande bestämmelser i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 191 och 171 f. Skatt ska tas ut på allt bränsle som på något sätt lämnar uppskovsförfarandet. Endast begränsade möjligheter finns till skattebefrielse beroende på inkurans, jfr kommentaren till 2 kap. 13 §. Skyldighet att betala skatt inträder vid varje avvikelse, inklusive otillåten avvikelse, från uppskovsförfarandet, jfr artikel 6. 3 a i direktiv (EU) 2020/262. Exempel är att bränslet stjäls, avdunstar eller brinner upp. Skatt ska tas ut i den mån bestämmelserna i 2 kap. 13 § om skattebefrielse för bränslen, som förstörts vid framställningen eller genom oförutsedda händelser eller force majeure eller dylikt, inte är tillämpliga, jfr beträffande motsvarande bestämmelser i äldre rätt 1994/95:54 s. 116.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen regleras skattskyldigheten i en särskild situation. Det rör sig om när bränsle som flyttas under uppskovsförfarandet tas emot av en upplagshavare, men där bränslet inte vid mottagandet tas in i upplagshavarens skatteupplag, jfr prop. 2021/22:61 s. 469 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2013/14:10 s. 73 ff. samt s. 153 f. och 149.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Artikel 30 i direktiv (EU) 2020/262 gör det möjligt för ett EU-land att tillämpa förenklade förfaranden för flyttningar som sker inom ramen för uppskovsförfarandet, om flyttningen enbart sker på landets eget territorium. Genom paragrafen genomförs ett sådant undantag i LSE. Detta innebär att den upplagshavare som hämtar bränsle från en annan upplagshavares skatteupplag inte behöver redovisa bränslet till Skatteverket, om han i förväg har anmält avhämtningsplatsen som en direkt leveransplats (se 4 a kap. 4 §) och för bränslet till ett skatteupplag i Sverige, jfr prop. 2021/22:61 s. 469 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 191 f. Föreskrifter om anmälan av direkt leveransplats m.m. finns i 13 § förordningen om skatt på energi. Hanteringen via direkt leveransplats innebär att det i de allra flesta fall är möjligt att grunda skatteredovisningen på affärsredovisningen, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2000/01:118 s. 70 samt prop. 2009/10:40 s. 192.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 7.1 a i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 469 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. prop. 2009/10:40 s. 190 och 162. Skattskyldighet för en registrerad varumottagare enligt denna bestämmelse kan bara uppkomma när denne i sin egenskap av varumottagare tar emot bränsle som flyttats enligt uppskovsförfarandet, jfr prop. 2011/12:155 s. 102 ff. Om den som godkänts som registrerad varumottagare hanterar bränsle på annat sätt kan denne vara skattskyldig enligt andra bestämmelser. Som exempel kan nämnas det fall där den som godkänts som registrerad varumottagare för in eller tar emot beskattat bränsle till Sverige. Skattskyldigheten regleras i dessa fall enligt 5 ka. 11 och 12 §§.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 6 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 469 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 192 och 172 f., prop. 2011/12:155 s. 104, prop. 2015/16:79 s. 208 f. samt prop. 2021/22:23 s. 77.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 44.3 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 251 ff., 383 f. samt 469.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 44.3 2 st. i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 25 ff., 384 f. samt 469.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 44.3 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 251 ff., 384 f. och 469.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 34 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 246 f., 385 och 470.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 34 i direktiv (EU) 2020/262, jfr. prop. 2021/22:61 s. 246 f. och 470.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 7.1 d och artikel 7.2 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 276 ff., 385 f. och 470.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 276 ff., 386 och 470.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av bestämmelsen, som grundar sig på artikel 6 i direktiv (EU) 2020/262, följer undantag från skattskyldighet vid import för varor som avsänds av en registrerad avsändare och flyttas enligt 4 a kap. 3–5 §§, jfr prop. 2021/22:61 s. 276 ff, 387 och 470 samt beträffande i huvudsak motsvarande bestämmelser i äldre rätt prop. 2010/11:155 s. 103. För att varorna ska undantas från skattskyldighet måste de anmälas till övergång till fri omsättning enligt tullförfarandet, och vid sådan övergång avsändas av en godkänd registrerad avsändare. Att varorna avsänds av en registrerad avsändare och flyttas under uppskovsförfarandet behöver inte alltid innebära att varorna flyttas fysiskt. Det förekommer t.ex. i vissa fall att tullager och skatteupplag befinner sig på samma plats, och avsändandet får då ses i en mer administrativ bemärkelse.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen har samlats visa bestämmelser om vem som är skattskyldig vid bl.a. tillverkning och användning under närmare angivna omständigheter, jfr prop. 2021/22:61 s. 387 f. och 470 f. Vad gäller innebörden av begreppet ”använder för annat ändamål” i 3 p. jfr angående motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2000/01:118 s. 132. Den som, för annat ändamål än för skattebefriade användningsområden, använder bränsle som förvärvats skattefritt av en skattebefriad förbrukare, blir skyldig att betala skatt. Detsamma gäller den som förvärvat lågbeskattad gasol, naturgas eller annat bränsle som beskattas på motsvarande sätt men använder bränslet för ett ändamål som medför att energiskatt ska tas ut. Genom 4 p åstadkoms att omärkt, tjock eldningsolja beskattas på samma sätt som diesel när den används för drift av motordrivna fordon och i vissa båtar, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1999/2000:9 s. 57 f. och 79 och prop. 2000/01:118 s. 132. 6 p. reglerar den situation då ett bränsle lämnat uppskovsförfarandet utan att skatt betalats eller att lägre skatt tagits ut och bränslet därefter används i ett skepp, en båt eller ett luftfartyg för privat ändamål. I dessa fall blir den som förvärvat och använt bränslet för privat ändamål skattskyldig, jfr prop. 2015/16:1 s. 312 och 341. Den skatt som ska betalas framgår av 2 kap. 1 § 3 st. respektive 4 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen finns bestämmelser om skattskyldighetens i de olika fall där den skattskyldige pekats ut i de olika punkterna i 5 kap. 16 §, jfr kommentaren till den paragrafen samt till prop. 2021/21:61 s. 471. EU:s beskattningsordning förutsätter i princip att all utvinning, tillverkning och bearbetning av bränslen som avses i 1 kap. 3 a § äger rum i godkända skatteupplag. I den mån sådan hantering sker utanför ett godkänt skatteupplag inträder skattskyldigheten redan när bränslet tillverkas eller bearbetas. De skattskyldiga ska i dessa fall redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje skattepliktig händelse. Deklarationen ska lämnas in senast fem dagar efter den händelse som medför skattskyldighet, se 26 kap. 8 och 35 §§ SFL. Motsvarande gäller enligt nationell svensk rätt för den som utvinner, tillverkar eller bearbetar andra bränslen än som avses i 1 kap. 3 a § utan att vara godkänd lagerhållare, se 6 kap. 10 § 1 p., jfr motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2001/02:127 s. 215. Det får dock förutsättas att bestämmelsen endast kommer att användas i rena undantagsfall, jfr uttalanden om motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1994/95:54 s. 118 och prop. 1994/95:56 s. 95. Angående utformningen av 3 p. jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2012/13:27 s. 16.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som grundar sig på artikel 7.1 b i direktiv (EU) 2020/262, reglerar situationen där det inte finns någon känd skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i LSE, jfr prop. 2021/22:61 s. 308 ff., 388 f och 471. Exempel på när bestämmelsen kan bli tillämplig är att bränsle som tidigare har hanterats inom uppskovsförfarandet av något skäl, legalt eller illegalt, kommit att hanteras utanför detta förfarande, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2009/10:40 s. 190 och 163.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som grundar sig på artikel 6.3 b i direktiv (EU) 2020/262, reglerar skattskyldighetens inträde för den som förvarar eller lagrar varor utanför ramen för ett uppskovsförfarande enligt 5 kap. 18 §, jfr prop. 2021/22:61 s. 308 ff., 389 och 471.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen säkerställer att dubbelbeskattning inte uppkommer i vissa särskilda situationer, jfr prop. 2021/22:61 s. 308 ff., 389 och 471.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Biogas är till sin karaktär sådan att gasen under vissa förhållanden ändrar form från gas till vätska eller omvänt. Biogas är definitionsmässigt en energiprodukt (jfr 1 kap. 3 a §) oavsett vilken form den befinner sig i. Den klassas dock under olika KN-nr beroende på sin form. Detta innebär att biogas omfattas av olika förfaranderegler beroende på vilken form gasen befinner sig i. Detta skulle innebära att skattskyldighet enligt huvudreglerna i LSE . skulle komma att inträda för biogas när gasen ändrar form. Genom 1 p. och 2 p. i paragrafen uppnås dock att skattskyldighet inte inträder när biogasen ändrar form, under förutsättning att det sker när gasen hanteras av en godkänd lagerhållare respektive befinner sig i ett godkänt skatteupplag och vidare hanteras på det sätt som är föreskrivet för obeskattad biogas i den formen, jfr beträffande motsvarande regler i äldre rätt prop. 2010/11:12 s. 36. Genom bestämmelsen är det alltså möjligt för en aktör som är godkänd som både upplagshavare och lagerhållare att hantera obeskattad biogas oavsett om gasen är i vätskeform eller i gasform. I 3 p. finns regler för det fall skattskyldigheten inträtt för biogas som därefter ändrar form, jfr beträffande motsvarande regler i äldre rätt prop. 2010/11:12 s. 36.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Paragrafen reglerar Sveriges beskattningsrätt i fall som avses i artikel 9 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 300 ff., 391 f. och 472 samt beträffande motsvarande regler i äldre rätt prop. 2000/01:118 s. 121 ff. och 133 samt prop. 2009/10:40 s. 190 och 182 f.. Syftet med denna artikel är att reglera vilket EU-land som ska ha beskattningsrätt när punktskattepliktiga varor, som transporteras under uppskovsförfarandet, p.g.a. oegentligheter inte kommer fram till mottagaren. Förluster som kan härledas till bränslenas egen beskaffenhet, oförutsebara omständigheter, force majeure eller behöriga myndigheters medgivande omfattas inte av artikel 9 i direktiv (EU) 2020/262 och således inte av begreppet ”oegentlighet”. Sådana förluster regleras i stället i artikel 6.5 i direktiv (EU) 2020/262, jfr 2 kap. 13 §. och kommentaren till den bestämmelsen. Om Skatteverket tar ut skatt enligt denna paragraf ska verket underrätta den behöriga myndigheten i avsändarlandet, se 5 § förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen regleras beskattningen av varor som flyttas under ett uppskovsförfarande men inte når angiven destination och där någon oegentlighet inte har konstaterats under flyttningen, jfr prop. 2021/22:61 s. 300 ff. och 472 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2017/18:1 s. 563 ff., 620 och 617 f. Bestämmelsen baseras på artikel 9.4 i direktiv (EU) 2020/262.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 46 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 300 ff., 392 f. och 472. 119). Paragrafen reglerar Sveriges beskattningsrätt vid oegentligheter med bränsle som flyttas under förfarandet för beskattade varor eller som har avsänts av en distansförsäljare.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 46 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 300 ff., 393 f. och 472.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som grundar sig på artikel 9.6 och artikel 46.4 i direktiv (EU) 2020/262, innehåller regler om partiella förluster till följd av varornas beskaffenhet, jfr prop. 2021/22:61 s. 285 ff., 394 f. och 472.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen, som grundar sig på artikel 7.2 och artikel 46.3 i direktiv (EU) 2020/262, reglerar om ansvaret för betalning av skatt i situationer som regleras i 5 kap. 22, 24 eller 25 §§, jfr prop. 2021/22:61 s. 300 ff., 395 och 472 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen lämnas en inledande redogörelse för vilka bränslen som omfattas av förfarandereglerna i 6 kap.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Allmänt om systemet med godkända lagerhållare för skattepliktiga bränslen som inte omfattas av EU:s uppskovsförfarande, jfr beträffande motsvarande regler i äldre rätt prop. 2001/02:127 s. 144 ff. och 214 samt prop. 2006/07:13 s. 75 f. Den som är godkänd som lagerhållare är skyldig att anmäla ändringar av betydelse för godkännandet, se 12 § 1 st. förordningen om skatt på energi. Angående begreppet ”större omfattning” enligt 6 kap. 2 § 1 st. 2 b, se 17 § förordningen om skatt på energi. Kravet på lagerhållning anses uppfyllt om den sökande disponerar över en lagerkapacitet för aktuella flytande bränslen som avses i 6 kap. 1 § om minst 500 kubikmeter eller för fasta bränslen om minst 750 ton. Om den sökande har kapacitet att lagra både fasta och flytande bränslen ska varje kubikmeter flytande bränsle räknas om till 1,5 ton fast bränsle. Gasformiga kolväten är på grund av sina fysikaliska egenskaper svåra och dyra att lagra. I fråga om aktuella gasformiga bränslen anses kravet på hantering i större omfattning därför uppfyllt vid återförsäljning eller förbrukning uppfyllt vid en beräknad årlig omsättning på minst 3 miljoner kubikmeter, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt 1994/95:SkU4 s. 49. Jfr även prop. 2000/01:118 s. 125 och 135, prop. 2001/02:127 s. 214 samt prop. 2021/22:62 s. 473.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 473 samt 4 kap. 18 § och kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 473. I begreppet ”lagerhållare” ryms att godkännandet omfattar det aktuella bränslet, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1994/95:54 s. 118, prop. 2000/01:118 s. 134 och prop. 2001/02:127 s. 214.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 474 samt beträffande definitioner av import och otillåten införsel även prop. 2021/22:61 s. 276 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 474 samt jfr även kommentaren till 6 kap. 7 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 474 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2011/12:155 s. 103 samt angående dynamisk hänvisning av förordningens lydelse prop. 2015/16:79 s. 208.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen samlas bestämmelser om vem som är skattskyldig i vissa fall som inte omfattas av övriga bestämmelser i LSE, jfr prop. 2021/22:61 s. 474. Ett exempel på bearbetning är uppsortering av kol i olika fraktioner, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1994/95:54 s. 106. Flertalet aktörer som tillverkar eller bearbetar aktuella bränslen agerar som lagerhållare efter godkännanden från Skatteverket. Den aktuella punkten reglerar därför skyldigheten att betala skatt för dem som inte blir godkända eller som väljer att inte ansöka om ett godkännande, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2001/02:127 s. 213.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen reglerar skattskyldighetens inträde för dem som är skattskyldiga enligt 6 kap. 10 §, jfr prop. 2021/22:61 s. 474. Ett exempel är då en privatperson för in kol till Sverige, jfr 6 a kap. 10 § 2 och beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2006/07:13 s. 124. Begreppet ”använder” innefattar även att bränslet säljs, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 2000/01:118 s. 132.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 476 samt 5 kap. 21 § och kommentaren till den bestämmelsen gällande motsvarande situation avseende beskattning av biogas som omfattas av uppskovsförfarandet.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 6 a kap. har en stor del av de situationer som kan medföra skattelättnader samlats. I 6 a kap. 1 § anges, med hjälp av en tabell, vilka ändamål som ger skattebefrielse, vilket bränsle som kan komma i fråga för skattebefrielse och hur stor skattebefrielsen är. Med skattebefrielse avses såväl fullständig skattebefrielse som en befrielse från skatt med en viss angiven procentandel. Kapitlet anger förutsättningar och begränsningar för skattebefrielsen, men däremot inte hur skattebefrielsen åstadkoms, jfr prop. 2000/01:118 samt prop. 2001/02:3 s. 43 f. Hur skattebefrielsen åstadkoms regleras i stället i de tre följande kapitlen. Den som är skattskyldig får del av sin skattebefrielse genom avdrag i punktskattedeklarationen enligt bestämmelserna i 7 kap. och den skattebefriade förbrukaren genom att han enligt 8 kap. kan köpa bränslet utan skatt eller med reducerad skatt. Den som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare får del av skattebefrielsen genom återbetalning enligt 9 kap.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Införandet av 6 a kap. syftade till att förenkla tillämpningen av reglerna om skattebefrielse. Några materiella ändringar i förhållande till äldre rätt var inte avsedda, se prop. 2000/01:118 s. 136. I prop. 2000/01:118 s. 136 anges var motsvarande regel om skattebefrielse fanns tidigare, vilket underlättar läsning av äldre förarbeten enligt hänvisningar i noterna under punkterna i tabellen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av 2 p. av övergångsbestämmelserna till SFS 2006:1508 framgår att bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 1 och 8 tillämpas i sin äldre lydelse t.o.m. utgången av 2007. Kommentarer lämnas i noterna under dessa paragrafer till såväl de nya lydelserna, som trädde i kraft den 1 januari 2007 men således inte tillämpades förrän fr.o.m. den 1 januari 2008, som till de äldre lydelserna av bestämmelserna, vilka alltså alltjämt tillämpas under 2007. I den äldre lydelsen av 1 p. ingår ett andra led, varav följer att skattebefrielse gäller för bränsle som förbrukas i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning. Det rör sig om fall där bränslet i en enskild process kan anses ha använts såväl för annat ändamål än energialstring, som för uppvärmning. I fall där cirka 75 procent av den totala bränsletillförseln i en process förbrukas som råvara bör skattebefrielse gälla även för återstående 25 procent av bränslemängden, trots att detta bränsle använts för uppvärmningsändamål, se SOU 1994:85 s. 129 f. och prop. 1994/95:54 s. 65. Huvudsaklighetsbedömningen tillämpas även på den gas och värme som kan uppkomma som restprodukt till följd av en reduktionsprocess eller annan tillverkningsprocess, se SOU 1994:85 s. 132 f. och prop. 1994/95:54 s. 65 samt prop. 2000/01:118 s. 137. Jfr artikel 2.4 b andra strecksatsen i direktiv 2003/96/EG om dubbel användning av energiprodukter samt kommentaren till 11 kap. 9 § 1 st. Dessa fall av skattebefrielse följer skattesystemets natur och logik och utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget, jfr prop. 2006/07:13 s. 87, rådets och kommissionens uttalanden i samband med antagandet av direktiv 2003/96/EG (addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 13253/03, FISC 139, 7.10.2003) samt kommissionens beslut av den 11 december 2002 i statsstödsärenden NN 3/A/2001 och NN 4/A/2001, EUT C 104/9. Detta andra led av 1 p. har slopats i den nya lydelsen av 1 p. De processer vars bränsleförbrukning omfattades av skattebefrielse genom detta led är dock även i fortsättningen skattefria. Detta sker med stöd av 1 b p. respektive 1 c p. Jfr om detta kommentarerna till dessa bestämmelser samt prop. 2006/07:13 s. 80 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Energiskatteutredningen diskuterade ingående skattebefrielsen för det ändamål som omfattas av den nuvarande 1 a p., se SOU 1994:85 s. 105 ff. Utredningens förslag följdes av lagstiftaren, se prop. 1994/95:54 s. 65. Skattebefrielse får medges för skatt på bränsle som används som råvara, vid kemiska reduktioner inom den kemiska processindustrin samt vid reduktionsprocesser, t.ex. masugnsprocessen. Med råvara bör avses bränsle som direkt – kemiskt oförändrat – ingår i tillverkade produkter, som t.ex. kol i kolstybb och elektrodmassa eller som beståndsdel i olika slag av reningsfilter, se SOU 1994:85 s. 128. Olika kemiska processer diskuteras i SOU 1994:85 s. 141 ff. För mer detaljer om tolkningen av bestämmelsen vid olika industriella processer hänvisas till SOU 1994:85 s. 133 ff. Skattenedsättningskommittén uppdaterade i SOU 2003:38 s. 280 ff. den översyn som Energiskatteutredningen gjorde. Jfr artikel 2.4 b första strecksatsen i direktiv 2003/96/EG samt kommentaren till 11 kap. 9 § 1 st. Dessa fall av skattebefrielse följer skattesystemets natur och logik och utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget, jfr kommissionens beslut av den 11 december 2002 i statsstödsärenden NN 3/A/2001 och NN 4/A/2001, EUT C 104/9. Av prop. 2006/07:13 framgår att den hittillsvarande utformningen av skattebefrielse för bränsle som förbrukas för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning är i linje med unionsrätten och endast vissa språkliga anpassningar, utan avsedda ändringar i sak, gjordes därför vid anpassningen av LSE till direktiv 2003/96/EG i denna del, se prop. 2006/07:13 s. 82 f. Av artikel 2.4 b första strecksatsen i direktiv 2003/96/EG följer att bränslen som används för andra ändamål än som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning inte omfattas av direktivets regler. EU-länderna har därför möjlighet att beskatta eller inte beskatta sådan bränsleförbrukning. Detta fall av skattebefrielse följer skattesystemets natur och logik och utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget, jfr prop. 2006/07:13 s. 87, rådets och kommissionens uttalanden i samband med antagandet av direktiv 2003/96/EG (addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 13253/03, FISC 139, 7.10.2003).

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bränsleförbrukning i metallurgiska processer anses enligt artikel 2.4 b andra strecksatsen i direktiv 2003/96/EG som s.k. dubbel användning, dvs. bränslet används både som bränsle för uppvärmning och för andra ändamål än som motorbränsle och bränsle för uppvärmning. Detta fall av skattebefrielse följer skattesystemets natur och logik och utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget, jfr prop. 2006/07:13 s. 87, rådets och kommissionens uttalanden i samband med antagandet av direktiv 2003/96/EG (addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 13253/03, FISC 139, 7.10.2003) samt kommissionens beslut av den 11 december 2002 i statsstödsärenden NN 3/A/2001 och NN 4/A/2001, EUT C 104/9. Angående innebörden av begreppet ”metallurgisk process” och den skattemässiga behandlingen av olika steg inom dessa processer, se prop. 2006/07:13 s. 84 ff. samt de hänvisningar som där görs till uttalanden i samband med anpassningen av beskattningen av el till unionsrätten i prop. 2003/04:144 s. 8 f., jfr kommentaren till 11 kap. 9 § 1 st. Skattebefrielsen är begränsad till att endast gälla under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller upprätthålls i skänkar eller liknande kärl. En följd av detta är att beskattning sker av bränsle som enbart används för torkning, jfr prop. 2006/07:13 s. 85 f. Om innebörden av att även upprätthållandet av en kemisk förändring eller en förändrad inre fysikalisk struktur i det ingående godset ryms inom det skattefria området för den metallurgiska processen, jfr prop. 2006/07:13 s. 86. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 31 maj 2022 ansett att skattebefrielsen även omfattar det bränsle som förbrukas i ugnen under den tid som ugnen av någon av vissa anledningar inte innehåller något material, se www.skatteverket.se

Författare: Susanne Åkerfeldt

S.k. dubbel användning, dvs. när bränslet används både som bränsle för uppvärmning och för andra ändamål än som motorbränsle och bränsle för uppvärmning, omfattas av artikel 2.4 b andra strecksatsen i direktiv 2003/96/EG. Detta innebär att direktivets regler inte tillämpas på sådan dubbel användning och EU-länderna har alltså valfrihet att beskatta eller inte beskatta bränslen som används för detta ändamål. I artikel 2.4 b andra strecksatsen i direktiv 2003/96/EG anges uttryckligen att bränsleförbrukning i vissa processer ska anses som dubbel användning. Denna uppräkning är dock inte uttömmande, utan även användning i andra processer där dubbel användning förekommer kan göras skattefri, jfr prop. 2006/07:13 s. 83. Skattebefrielse i dessa fall åstadkoms genom 1 c p. Ett exempel är framställning av väteperoxid. Skattebefrielse i de fall som omfattas av 1 c p. följer skattesystemets natur och logik och utgör därför, I likhet med de under 1 a p. och 1 b p., inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget, jfr prop. 2006/07:13 s. 87, rådets och kommissionens uttalanden i samband med antagandet av direktiv 2003/96/EG (addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 13253/03, FISC 139, 7.10.2003) samt kommissionens beslut av den 11 december 2002 i statsstödsärenden NN 3/A/2001 och NN 4/A/2001, EUT C 104/9.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattebefrielse för bensin för aktuellt användningsområde har bedömts sakna praktisk betydelse och har därför slopats, se prop. 1994/95:54 s. 124. Begreppet ”spårbundet transportmedel” bör täcka samtliga fordon som är inrättade för färd på skenor, se prop. 1994/95:54 s. 124. Jfr artikel 15.1 e i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Olika uppbördsregler gäller beroende på om bränsleförbrukningen sker i skepp eller båtar. Angående överväganden i denna del, jfr SOU 1994:85 s. 184 ff., prop. 1994/95:54 s. 72 och prop. 1997/98:18 s. 22 ff. Beskattningen av bränsle i båtar regleras av 2 kap. 9 § och 9 kap. 3 §. Bensin som används i de – sannolikt få – skepp som drivs med detta bränsle kan endast köpas i beskattat skick. En förbrukare som använder skeppet yrkesmässigt kan dock i efterhand ansöka om återbetalning av skatten på bensin som använts för detta ändamål, se 9 kap. 3 §, jfr SOU 1994:85 s. 186 och prop. 1994/95:54 s. 125. Skattebefrielse för bränsle som förbrukas vid yrkesmässig sjöfart följer av artiklarna 14.1 c och 15.1 f. i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr artikel 14.1 c 2 st. i direktiv 2003/96/EG. Närmare om innebörden av begreppet ”privat ändamål”, se prop. 2014/15:40 s. 8 ff. samt kommentaren till 1 kap. 11 §. Jfr om tolkningen av innebörden av artikel 14.1.c i direktiv 2003/96/EG EU-domstolens avgöranden av den 1 april 2004 i mål C-389/02, Deutsche See- Bestattungs- Genossenschaft eG mot Hauptzollamt Kiel, REG 2004, s. I-3537, av den 1 mars 2007 i mål C-391/05, Jan De Nul NV mot Hauptzollamt Oldenburg, REG 2007, s. I-1793 samt av den 22 december 2010 i mål C-116/10, État du Storhertigdömet Luxemburg och Administration de l’enregistrement et des domaines mot Pierre Feltgen och Bacino Charter Company SA, REU 2010, s. I-14187. I vad mån begreppet ”sjöfart” inbegriper bränsle som används i en grävmaskin som är monterad på ett fartyg och som fungerar oberoende av fartygets motor behandlas av EU-domstolen i ett avgörande av den 10 november 2011 i mål C-505/10, Partrederiet Sea Fighter mot Skatteministeriet. REU 2011, s. I-11089.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 1997/98:18 s. 28, prop. 2013/14:184 s. 98 och 112 samt prop. 2016/17:1 s. 449. Närmare om innebörden av begreppet ”privat ändamål”, se prop. 2014/15:40 s. 8 ff. samt kommentaren till 1 kap. 11 § och 6 a kap. 1 § 3 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattebefrielse för bränsle som förbrukas i luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål, dvs. vid kommersiell flygverksamhet, följer av artikel 14.1 b i direktiv 2003/96/EG. 1 § 5 a p. reglerar endast skattebefrielse för flygfotogen i sådan flygverksamhet. Den administrativa hanteringen av skattebefrielsen följer av 7 kap. 1 § 1 st. 4 p. (avdrag för skattskyldig vid tankning direkt in i luftfartyg), alternativt 8 kap. (förbrukaren är skattebefriad förbrukare), jfr kommentarerna till dessa bestämmelser samt prop. 2007/08:122 s. 16. Skattebefrielse för andra bränslen som används för detta ändamål åstadkoms genom återbetalning, se 9 kap. 3 § och kommentaren till den bestämmelsen. Närmare om innebörden av begreppet ”privat ändamål”, se prop. 2014/15:40 s. 8 ff. samt kommentaren till 1 kap. 11 § och 6 a kap. 1 § 3 p. Jfr definitionen av begreppet ”privat nöjesflygning” i artikel 14.1 b 2 st. i direktiv 2003/96/EG och kommentaren till 4 kap. 3 § 1 st. 2 p. om EU-domstolens tolkning av innebörden av artikel 14.1 b. i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Testkörningar i provbädd eller dylikt kan förekomma i samband med såväl tillverkning som reparation och översyn av motorerna. Unionsrätten ger utrymme för skattebefrielse för motorbränslen som används vid testning av luftfartygsmotorer, se artikel 15.1 j i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 21.3 i direktiv 2003/96/EG, jfr prop. 2006/07:13 s. 55 f. och 126. Jfr angående motsvarande äldre bestämmelser som endast omfattade mineraloljor (artiklarna 2.1 och 4.3 i direktiv 92/81/EEG) SOU 1994:85 s. 150 ff. samt prop. 1994/95:54 s. 68 och 125. Vissa bränslen kan, enligt 2 kap. 3 eller 4 §, komma att beskattas först i och med att de är avsedda att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. I den mån skatteplikt har inträtt för tillverkaren av en sådan produkt medges skattebefrielse för bränslen som förbrukats vid framställning av den framställda, alltså skattepliktiga, produkten, se angående uttalanden om motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1994/95:54 s. 125. Det bör dock inte krävas att skattskyldighet faktiskt har inträtt för tillverkaren för att avdragsrätten ska kunna utnyttjas, se prop. 1994/95:54 s. 126. Tillverkaren bör således kunna sälja den tillverkade produkten till en annan registrerad skattskyldig utan att skatten förfaller till betalning. En förutsättning bör dock i sådant fall alltjämt vara att han säljer bränslet som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 16 november 2011 angett vad som bör rymmas i begreppet ”framställning”, jfr kommentaren till 1 kap. 9 §. Skatteverket har vidare i ett ställningstagande av den 20 december 2021 bedömt att framställning av biogas genom rötning av organiskt material i särskilda rötkammare eller på deponier utgör framställning av en energiprodukt. Båda ställningstagandena finns på www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Möjligheten till skattebefrielse syftar till att undvika en dubbelbeskattning, eftersom energiskatt enligt 11 kap. tas ut på el. I punkten regleras all framställning av skattepliktig el, oberoende av om det är fråga om elproduktion vid samtidigt nyttiggörande av den värme som uppkommer eller att värme inte nyttiggörs, t.ex. vid kondenskraftproduktion, jfr prop. 2007/08:121 s. 17.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen regleras skattelättnader för bränsle som förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Bestämmelsen är generellt tillämplig på allt skattepliktigt bränsle, med undantag för bensin och högbeskattad, omärkt diesel. Genom begränsningen till att avse annat ändamål än drift av motordrivna fordon är dock tillämpningen begränsad till bränsle som används för uppvärmning eller drift av stationära motorer. P.g.a. lagtekniska skäl gäller särskilda regler för råtallolja, se 6 a kap. 2 §, jfr prop. 1998/99:26 s. 16. Avsikten är att begreppet ”industriell verksamhet” ska omfatta industrisektorerna 2 och 3 enligt 1992 års standard för svensk näringsgrensindelning (SNI), se prop. 1991/92:150 bil. I:5 s. 10 och 16. Den senaste versionen av SNI kom ut under 2007 och bygger på EU:s standard, Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (NACE), Rev. 2, se www.sni2007.scb.se och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2, och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden, EUT L 393/1. Näringsgrenarna delas numera in i bokstavskodade avdelningar med huvudgrupper och underliggande nivåer i sifferkoder. Avdelning C Utvinning av mineral och avdelning D Tillverkning motsvarar sektorerna 2 och 3 i den äldre standarden. Särskilda regler gäller dock för gruvindustriell verksamhet, se 6 a kap. 1 § 13 p. och kommentaren till den bestämmelsen. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 10 juli 2023 utvecklat sin inställning om bränsleförbrukning kan anses ha skett i industriell verksamhet, se www.skatteverket.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Fr.o.m. den 1 januari 2022 gäller skattebefrielsen enligt 6 a kap. 1 § 8 p. endast verksamhet i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas och inte för tillverkningsprocessen i annan industriell verksamhet som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, jfr prop. 2020/21:97 s. 30 ff. och 39. Angående äldre utformning av bestämmelsen, se prop. 2007/08:121 s. 14 f., samt prop. 2009/10:41 s. 137 ff., 153 ff. och 196 f. . Hänvisningar till den miljölagstiftning som reglerar för vilka anläggningar utsläppsrätter ska överlämnas har anpassats till att detta fr.o.m. den 1 januari 2021 följer av bestämmelser i lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, se prop. 2020/21:27 s. 99. Något krav på att utsläppsrätter faktiskt har överlämnats gäller inte för att skattebefrielsen ska ges. Skattebefrielsen aktualiseras i takt med att förbrukningen av bränslena äger rum i anläggningen, jfr prop. 2007/08:121 s. 17. Skattebefrielsen är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (vars tillämpningstid förlängts genom förordning (EU) 2020/972. Den informationsskyldighet som följer av förordningen har senast fullgjorts av regeringen i statsstödsärende SA.107793. Skattelättnaderna enligt 6 a kap. 1 § 8 p. innebär att EU:s minimiskattesatser för bränslen iakttas och ryms inom artikel 17.1 i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Med sodapannor avses de särskilda pannor inom skogsindustrin där främst restprodukter från massaproduktionen förbränns för kemikalieåtervinning och energiändamål, se prop. 1989/90:111 s. 168. Motsvarande pannor finns i sulfitmassaindustrin och brukar inom den industrin kallas lutpannor.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen ges skattebefrielse för samtliga bränslen som under närmare angivna förutsättningar förbrukas vid tillverkning av mineraliska produkter, dvs. i mineralogiska processer. Bränsleförbrukning i sådana processer anses enligt artikel 2.4 b femte strecksatsen i direktiv 2003/96/EG falla utanför direktivets tillämpningsområde, vilket innebär att EU-länderna har valfrihet att beskatta eller inte beskatta den. Skattebefrielsen följer skattesystemets natur och logik och utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget, jfr prop. 2006/07:13 s. 90, rådets och kommissionens uttalanden i samband med antagandet av direktiv 2003/96/EG (addendum till not om energibeskattning, ADD 1, 13253/03, FISC 139, 7.10.2003) samt kommissionens beslut av den 18 februari 2004 i statsstödsärende N 497/2003, C 95/32. Med mineralogiska processer avses enligt artikel 2.4 b femte strecksatsen 2 st. i direktiv 2003/96/EG processer som klassificeras enligt NACE-kod DI 26 ”Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter” i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2, och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden, EUT L 393/1. Denna näringsgrensindelning och en nationell fördjupning finns i Standard för svensk näringsgrensindelning, senast fastställd 2007, SNI 2007, se www.sni2007.scb.se, jfr prop. 2006/07:13 s. 88 f. Avgörande för om skattebefrielse ska ges eller inte bör vara att bränslet används inom ramen för en process där framställning sker av de angivna produkterna. Även kalkframställning i skogsindustrins mesaugnar och inom stål- och sockerindustrierna bör alltså omfattas av skattebefrielsen, se prop. 2006/07:13 s. 89.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelserna i denna punkt regleras skattebefrielsen för bränslen som förbrukas för framställning av värme i andra anläggningar än industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, jfr prop. 2007/08:121 s. 14 f. och 18. Angående överväganden om ändringar av skattereglerna enligt denna punkt den 1 januari 2011, se prop. 2009/10:41 s. 137 ff., 153 ff. och 198. Koldioxidskattebefrielse för bränsleförbrukning vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter följer redan av 6 a kap. 1 § 8 p., jfr kommentaren till den bestämmelsen. Om värmeproduktion inom handelssystemet skulle ske i en industrianläggning, men där värmen inte används vid den industriella tillverkningsprocessen, regleras skattebefrielsen genom den nu aktuella punkten, jfr prop. 2007/08:121 s. 18 och prop. 2009/10:41 s. 198. Hänvisningar till den miljölagstiftning som reglerar för vilka anläggningar utsläppsrätter ska överlämnas har anpassats till att detta fr.o.m. den 1 januari 2021 följer av bestämmelser i lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, se prop. 2020/21:27 s. 99.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Begreppet ”kraftvärmeproduktion” definieras i 1 kap. 10 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Skattebefrielsen ryms inom artikel 15.1 c och artikel 17.1 i direktiv 2003/96/EG och innebär att EU:s minimiskattesatser iakttas. Angående ändringar i skattelättnaderna som genomfördes den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 augusti 2019, se prop. 2009/10:41 s. 137 ff. och 153 ff., jfr prop. 2012/13:1 s. 288 ff. samt prop. 2018/19:99 s. 75 ff. och 88. Skattebefrielsen är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 respektive kommissionens tidigare förordning (EU) nr 800/2008. Den informationsskyldighet som följer av förordningen har senast fullgjorts av regeringen i statsstödsärende SA.107793. Om skälen till sänkningen av befrielsen från 100 till 89 procent av den generella koldioxidskattenivån den 1 januari 2018, se prop. 2017/18:1 s. 431 ff. samt vad gäller de ytterligare sänkningarna av skattenedsättningarna den 1 augusti 2019 prop. 2018/19:99 s. 76 f. Den 1 januari 2023 infördes fullständig befrielse från koldioxidskatten, dvs. befrielse av 100 procent av den generella skattenivån, jfr prop. 2022/23:17 s. 30 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Koldioxidskattelättnaden ryms inom artikel 17.1 i direktiv 2003/96/EG och innebär att EU:s minimiskattesatser iakttas. Den är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Den informationsskyldighet som följer av förordningen har senast fullgjorts av regeringen i statsstödsärende SA.111286 t.o.m. utgången av 2026, jfr SA.62889 avseende anmälan av särskilda regler om företag i svårigheter med anledning av covid-19-pandemin. Om skälen till höjningen av koldioxidskattebefrielsen enligt denna punkt från 6 till 20 procent av den generella koldioxidskattenivån den 1 januari 2014, se prop. 2013/14:1 s. 467 samt om skälen till sänkningen av befrielsen från 20 till 9 procent den 1 januari 2018, se prop. 2017/18:1 s. 431 ff. Den 1 januari 2023 infördes fullständig befrielse från koldioxidskatten, dvs. befrielse av 100 procent av den generella skattenivån, jfr prop. 2022/23:17 s. 30 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I bestämmelsen finns regler om skattebefrielse för råtallolja som förbrukas för vissa ändamål. Avsikten med reglerna är att inte behandla råtallolja mindre förmånligt än fossila bränslen som används för samma ändamål. Jfr prop. 2009/10:41 s. 198, prop. 2012/13:1 s. 327, prop. 2015/16:1 s. 342, prop. 2017/18:1 s. 646 f., prop. 2020/21:97 s. 31 ff. och 39 samt prop. 2022/23:17 s. 30 ff. och 45.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2004/05:1 s. 216 f., prop. 2009/10:41 s. 134 ff. och 198 f., prop. 2015/16:1 s. 276 ff. och 342, prop. 2015/16:159 s. 38 f. och 74. prop. 2018/19:94 s. 11 ff. och 20, prop. 2022/23:69 s. 8 ff. och 14 f. samt prop. 2023/24:24 s. 23 ff. och 38. Jfr prop. 2021/22:269 s. 41 ff. och 48 om sänkt skatt på diesel i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet som förbrukats under tiden den 1 juli 2022 – den 30 juni 2023 samt prop. 2021/22:270 s. 10 ff. och 22 f. om sänkt skatt för förbrukning i dessa sektorer som skett under perioderna den 1 januari 2022 – den 30 april 2022 respektive den 1 maj 2022 – den 30 juni 2022 samt för förbrukning som sker fr.o.m. den 1 oktober 2022. Jfr prop. 2022/23:69 s. 8 ff. och 14 f. om skattebefrielsen under perioden 1 juli – 31 december 2023 samt prop. 2022/23:112 s. 13 ff. och 25 avseende de justeringar av dessa belopp i skattebefrielse fr.o.m. den 1 juli 2023 respektive den 21 oktober 2023 som led i anpassningar till ändringar i EU:s statsstödsregelverk. De belopp som gäller för skattenedsättning under perioderna den 1 januari 2022 – den 30 juni 2022 framgår av 3 p. och 4 p. av övergångsbestämmelserna till SFS 2022:1049 samt för perioden 1 juli – 20 oktober 2023 av 3 p. till övergångsbestämmelserna till SFS 2023:361 i dess lydelse enligt SFS 2023:437. Beloppen för perioden 21 oktober – 31 december 2023 framgår av 6 a kap. 2 a § i dess lydelse enligt SFS 2023:361. De belopp som återbetalas när skattskyldigheten inträder under 2024 framgår av SFS 2023:810. De skattebelopp som återbetalas för perioden fr.o.m. den 1 januari 2025 framgår av SFS 2023:362 samt av övergångsbestämmelsen till denna lag i dess lydelse enligt SFS 2023:812. Den utökade nedsättningen avseende koldioxidskatt gäller även för märkt diesel som används för drift av skepp och båtar med fiskelicens vid användning i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, medan befrielsen från energiskatt enligt 6 a kap. 2 a § 2 st. dock inte gäller för sådan diesel, jfr prop. 2021/22:269 s. 48. Av 6 a kap. 2 a § 4 st. framgår att skattebefrielse enligt 6 a kap. 2 a § aldrig medges med högre belopp än de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet, jfr prop. 2021/22:270 s. 23. Detta innebär att om förbrukaren köpt in diesel i miljöklass 1 för vilken skattskyldigheten inträtt under juli 2022, dvs. när koldioxidskattesatsen och energiskattesatsen var 2 292 respektive 1 061 kronor per kubikmeter, och förbrukat detta bränsle under oktober 2022 får skattebefrielse inte medges med mer än 2 292 respektive 1 061 kronor per kubikmeter. Angående överväganden vid införandet av lika beskattning av dieselförbrukning i båtar och skepp med den som gäller för arbetsmaskiner i de aktuella sektorerna, jfr prop. 2016/17:1 s. 249 ff. och 450. Om innebörden av jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, se kommentaren till 6 a kap. 1 § 10 p. och 6 a kap. 1 § 11 p. Skatteverket har i ställningstaganden av den 7 februari 2005 respektive av den 4 april 2005 redovisat som sin inställning dels att det saknar betydelse om ett jordbruksföretag utför aktiviteten i egen regi eller uppdrar åt annan att praktiskt utföra den, dels att bränsle som gått åt för drift av aggregat som monterats på jordbrukets arbetsmaskiner omfattas av skattebefrielsen, se www.skatteverket.se. Skattebefrielsen ryms inom artikel 8.2 a i direktiv 2003/96/EG och EU:s minimiskattenivåer enligt detta direktiv uppfylls. Den är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Den informationsskyldighet som följer av förordningen har senast fullgjorts av regeringen i statsstödsärende SA.111289. (jordbruk och skogsbruk) respektive statsstödsärende SA.108378 (vattenbruk) t.o.m. utgången av 2026.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I bestämmelsen behandlas fr.o.m. den 1 juli 2016 skattebefrielse för biogas och fr.o.m. den 1 januari 2021 även biogasol som förbrukas som bränsle för uppvärmning, jfr prop. 2015/16:159 s. 52 och 75 samt prop. 2020/21:1 s. 366 f. och 421. Jfr 7 kap. 4 § avseende skattebefrielse för biogas och biogasol som motorbränsle. Om förbrukaren är en skattskyldig åstadkoms skattebefrielsen i form av avdrag i dennes deklaration enligt 7 kap. 1 §, och om förbrukaren i annat fall är en stödmottagare kan denne söka återbetalning av skatten enligt 9 kap. 2 §. En privatperson kan förvärva biogas som bränsle för uppvärmning skattefritt genom att den skattskyldige säljaren gör avdrag för skatten på det försålda bränslet med stöd av 7 kap. 3 §. Begreppen ”biogas” och ”biogasol” definieras i 1 kap. 9 § 2 st. respektive 1 kap. 9 § 3 st., jfr kommentarerna till dessa bestämmelser. Exempel på biogas är sådan gas som uppkommer genom rötningsprocesser i reningsverk (rötgas) och avfallsanläggningar (deponigas) samt från torvmossar. Artikel 16.1 i direktiv 2003/96/EG ger EU-länderna rätt att tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa, jfr prop. 2006/07:13 s. 56 ff. samt 2007/08:SkU2 s. 4. Skattebefrielsen är, i den mån den ges till någon som är att anse som stödmottagare, dvs. utgör ett företag, att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, jfr 1 kap. 11 b och 12 §§. Kommissionens tillstånd enligt unionsrättens regler om statligt stöd krävs därför för denna skattebefrielse. Kommissionen har, genom beslut av den 29 juni 2020 i statsstödsärende SA.56125, EUT C-245/3, godkänt skattebefrielsen för biogas och biogasol som förbrukas som bränsle för uppvärmning t.o.m. den 31 december 2030, jfr SA.62941 avseende anmälan av särskilda regler om företag i svårigheter med anledning av covid-19-pandemin. Tribunalen har dock i en dom den 21 december 2022 (T-626/20, Landvärme) beslutat att ogiltigförklara kommissionens beslut i statsstödsärendet. Kommissionen ska inleda en formell granskning av stödordningen och därefter fatta ett nytt beslut. I avvaktan på kommissionens beslut anser sig Skatteverket förhindrat att medge skattebefrielse, se www.skatteverket.se. Kommissionen har genom beslut den 30 januari 2024 öppnat ett formellt granskningsärende, där intressenter kan yttra sig över skattebefrielsen. Det går att lämna synpunkter inom en månad från beslutet och därefter fattar kommissionens ett beslut i ärendet. Angående överväganden för omläggningen av det sätt på vilket skattebefrielsen för biogas åstadkoms, dvs. från tidigare genom undantag från skatteplikt till avdrag i skattedeklarationen enligt denna paragraf, se prop. 2009/10:41 s. 164 och 199.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr närmare vad gäller anläggningsbesked prop. 2020/21:1 s. 373 ff. och 421 samt 1 kap. 1 och 2 §§, 3 a kap. 12 a §§ lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen. Kravet på anläggningsbesked följer av kommissionens statsstödsbeslut, jfr kommentaren till 6 a kap. 2 c § 1 st. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 16 mars 2021 behandlat frågan om skattebefrielse för biogas och biogasol för uppvärmning när anläggs, EUT L328/82beskedet utfärdats efter skattskyldighetens inträde, se www.skattverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Som ett led i genomförandet i svensk rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, EUT L328/82, har hållbarhetskriterier införts för fasta och gasformiga biobränslen som används för produktionen av el, värme, kyla eller bränslen i anläggningar av en viss storlek, se prop. 2020/21:185. Fr.o.m. den 1 januari 2022 gäller därför ett krav på att förbrukaren av biogas och biogasol som bränsle för uppvärmning innehar ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier och biobränslen, jfr prop. 2020/21:185 s. 50 ff. och 73.Lagtekniskt är kravet knutet till sådana anläggningar som avses i 1 kap. 3 a § lagen om hållbarhetkriterier för biodrivmedel och biobränslen, jfr. prop. 2020/21:185 s. 62 och artikel 29.1 4 st. i direktiv 2018/2001.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Reglerna om proportionering infördes den 1 januari 2004, se prop. 2003/04:1 s. 218 och 2003/04:FiU1 s. 218 ff. och ersatte tidigare regler, som gav producenten av kraftvärme möjlighet att välja hur den totala bränsleförbrukningen skattemässigt skulle fördelas på el- respektive värmeproduktionen. Angående förtydligande om att även icke skattepliktig el ingår vid proportioneringen, jfr prop. 2007/08:121 s. 19. Bestämmelserna i paragrafen gäller såväl kraftvärmeanläggningar inom som utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. De gäller även vid sådan samtidig produktion av värme och skattepliktig el som sker i en anläggning som inte omfattas av definitionen av begreppet “kraftvärmeproduktion” i 1 kap. 10 §, dvs. om elverkningsgraden understiger femton procent, jfr prop. 2007/08:121 s. 20 och prop. 2009/10:41 s. 195 f. Om innebörden av begreppet ”nyttiggjord värme”, jfr Skatteverkets ställningstagande av den 25 juni 2009 samt kommentaren till 1 kap. 10 §. I ett annat ställningstagande av den 25 juni 2009 har Skatteverket utvecklat vad som bör gälla vid ”kondenskraftproduktion” vid samtidig el- och värmeproduktion. Båda ställningstagandena finns tillgängliga på www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 2 st. behandlas den ytterligare proportionering som kan bli aktuell när elproduktionen samtidigt består av kraftvärmeproduktion och kondenskraftproduktion från samma bränsle. Angående innebörden av begreppet “kondenskraftproduktion” i detta avseende, se prop. 2007/08:121 s. 19 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen ges befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på högbeskattad, omärkt, diesel för vissa elproduktionsändamål. Genom sista ledet av paragrafen samt hänvisningen till 1 § 7 p. följer att bestämmelsen endast kan tillämpas vid elproduktion utan nyttiggörande av värme, jfr prop. 2005/06:125 s. 73 och prop. 2007/08:121 s. 20. Gaskombianläggningar omfattas således inte av bestämmelsen. På grund av den höga driftskostnaden för gasturbindrift vid ren elproduktion bedöms bestämmelsen endast komma att användas för att åstadkomma frihet från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle vid reservkraftsproduktion, se prop. 1995/96:57 s. 33 och 45.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2001/02:3 s. 44, prop. 2006/07:13 s. 126 samt, såvitt avser kraftvärmeproduktion, prop. 2005/06:125 s. 73 och prop. 2007/08:121 s. 20.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Möjligheten till avdrag är inte inskränkt till endast vissa skattskyldiga, utan såväl upplagshavare, varumottagare och lagerhållare som de som till följd av mer tillfälliga transaktioner är skyldiga att lämna punktskattedeklaration har alltså möjlighet att göra avdrag. I praktiken bedöms det dock vara sällsynt att förutsättningar finns för annan än den som är godkänd som t.ex. upplagshavare att göra avdrag i sin bränsledeklaration, se prop. 1994/95:54 s. 121. Vissa skattskyldiga – t.ex. oregistrerade varumottagare – är skyldiga att redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, se 26 kap. 8 § SFL. Det kan därför i dessa fall förekomma att en händelse som ger rätt till avdrag inträder först efter det att skatten har redovisats. I dessa fall kan den skattskyldige, genom att åberopa nya omständigheter, hos Skatteverket begära rättelse av det beslut som fattats med anledning av en tidigare lämnad deklaration. I den mån avdrag är möjligt enligt 7 kap. har det därför bedömts att anledning saknas att införa bestämmelser om möjlighet för skattskyldiga att söka återbetalning av skatt, se prop. 1994/95:54 s. 121.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Angående innebörden av begreppet ”export”, se 1 kap. 7 § och kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Innebörden av begreppet ”frizon” framgår av artikel 243.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, EUT L 269/1.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom punkten gör den skattskyldige avdrag för skatt på egen förbrukning av bränslen. Hur stort avdrag som medges, samt vilka ändamål och vilka bränslen som kan komma i fråga, anges i de olika bestämmelserna i 6 a kap., jfr prop. 2000/01:118 s. 139 ff. och prop. 2012/13:27 s. 16.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Även den som inte är godkänd som skattebefriad förbrukare kan köpa bränsle skattefritt för förbrukning i skepp och luftfartyg, jfr prop. 2000/01:118 s. 99 ff. Vad gäller luftfartyg tillämpas bestämmelsen endast för flygfotogen, se 6 a kap. 1 § 5 a p., jfr prop. 2007/08:122 s. 16 samt kommentaren till 6 a kap. 1 § 5 a p. Skattebefrielse för annat bränsle än flygfotogen, när bränslet förbrukats i ett luftfartyg som inte har använts för privat ändamål, sker genom återbetalning, se 9 kap. 3 § 4 p. och kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2015/16:159 s. 42 ff. och 75. Bestämmelsen reglerar det fall då den skattskyldige själv har förbrukat bränslet och är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § 1 p., jfr kommentaren till den bestämmelsen. Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd framgår av 1 kap. 12 §, jfr kommentarerna till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattskyldighet för bränslet har i princip alltid inträtt tidigare, jfr prop. 2012/13:27 s. 17, och genom bestämmelserna undviks således dubbelbeskattning. För avdragsrätt enligt 1 st. krävs att bränslet förs in i ett skatteupplag, dvs. att bränslet tas in i uppskovsförfarandet igen, jfr prop. 2012/13:27 s. 17. Ett exempel där bestämmelserna kan tillämpas är när varor återtagits i samband med återgång av köp, jfr prop. 2012/13:27 s. 17. Jfr även om paragrafens motsvarande bestämmelse i äldre rätt RÅ 1986 ref. 85 samt SOU 1994:85 s. 251 vad gäller återvinning av bensin ur bensingas, samt SKV A 2015:05 och SOU 1994:85 s. 93 avseende schabloniserad avdragstillämpning i samband med utvinning av eldningsolja vid raffinering av spillolja.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen ger skattebefrielse för leveranser av bränsle till vissa beskickningar, konsulat och EU-institutioner och grundas på artikel 11 i direktiv (EU) 2020/262 , jfr prop. 2000/01:118 s. 140 om motsvarande bestämmelse i äldre unionsrätt (artikel 23.1 i direktiv 92/12/EEG i dess lydelse enligt direktiv 94/74/EG, som därefter återfunnits i artikel 12.1 i direktiv 2008/118/EG). Värdlandet fastställer de villkor och begränsningar som gäller för skattebefrielsen, se prop. 1994/95:213 s. 48 och 54. Jfr även artikel 151.1 i rådets direktiv 2009/162/EU av den 22 december 2009 om ändring av olika bestämmelser i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, EUT L 10/14, samt prop. 2010/11:28 s. 63 och 71.

Författare: Susanne Åkerfeldt

11 Bestämmelserna i 1 § första stycket 1 och 2 § gäller inte skatt på bränsle som flyttats under uppskovsförfarandet till sådan destination som avses i 4 a kap. 2 § 3–5.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen reglerar endast under vilka förutsättningar den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som avses i 6 a kap. 2 c §, dvs. biogas eller biogasol som sålts som bränsle för uppvärmning till någon som inte är stödmottagare. I praktiken rör det sig således om försäljning till privatpersoner, jfr prop. 2015/16:159 s. 52 och 75 f. Att de aktuella bränslena är skattefria vid förbrukning som bränsle för uppvärmning framgår av 6 kap. 2 c § 1 st., jfr kommentaren till den bestämmelsen där utvecklande bl.a. sker av skälen för utformningen av skattebefrielsen, vilka bränslen som omfattas av den samt hur skattebefrielsen åstadkoms för olika aktörer. Hänvisningen till 6 a kap. 2 c § syftar endast på vilka bränslen som avses, dvs. biogas och biogasol, vilket regleras i den paragrafens första stycke. Kravet på anläggningsbesked enligt 6 a kap. 2 c § 2 st. bör därför inte anses vara tillämpligt för biogas och biogasol som sålts som bränsle för uppvärmning till någon som inte är en stödmottagare. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 7 juni 2023 uttalat att avdragsrätten inte bör omfatta aktuellt bränsle som sålts för uppvärmning till en stödmottagare, se www.skatteverket.se. Stödmottagaren är i dessa fall i stället hänvisad till att ansöka om återbetalning hos Skatteverket.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Paragrafen reglerar skattebefrielsen för vissa motorbränslen som har samma KN-nr som fossil bensin och fossil diesel, men som framställts av biomassa, jfr prop. 2017/18:1 s. 377 ff. och 653. Det rör sig om främst ren HVO (hydrerad vegetabilisk olja, HVO100) samt syntetisk bensin. Angående innebörden av begreppet KN-nr, jfr 1 kap. 2 a § och kommentaren till den bestämmelsen. För att avgränsa dessa bränslen från sådan HVO och syntetisk bensin som omfattas av reduktionsplikt enligt lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel har den fullständiga befrielsen från energiskatt och koldioxidskatt begränsats till att endast ges för bensin eller diesel som till en viss, hög procentandel framställts av biomassa, jfr prop. 2017/18:1 s. 380. Skattebefrielsen enligt paragrafen är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Kommissionens tillstånd enligt unionsrättens regler om statligt stöd krävs därför. Kommissionen har godkänt skattebefrielsen t.o.m. utgången av 2021, se kommissionens beslut av den 8 oktober 2020 i statsstödsärende SA.55695, EUT C 7/1. Kommissionen har därefter genom beslut den 2 september 2021 i statsstödsärende SA.63198 förlängt detta godkännande t.o.m. utgången av 2022.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Begreppet ”biomassa” definieras i 1 kap. 9 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Då andelen biomassa i den produkt som saluförs som HVO100 i dag är mycket hög har den begränsning som gäller för tillämpning av paragrafen satts till mer än 98 volymprocent, jfr prop. 2017/18:1 s. 380. Denna begränsning innebär att bränslet inte uppfyller den definition som finns av begreppen ”reduktionspliktigt drivmedel” i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Ett bränsle som omfattas av skattebefrielse enligt 7 kap. 3 a § omfattas således inte av reduktionsplikten.

Författare: Susanne Åkerfeldt

De motorbränslen som omfattas av paragrafen innehåller vanligen vissa tillsatser som inte har sitt ursprung i biomassa. Det kan t.ex. röra sig om fossila produkter som tillsatts som denaturerings- eller smörjmedel, jfr prop. 2017/18:1 s. 653. Avdragsrätten omfattar endast den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av biomassa.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Paragrafen reglerar skattebefrielse i form av en avdragsrätt för den beståndsdel som framställs av biomassa och som ingår i andra motorbränslen än biogas, biogasol eller de som anges i 2 kap. 1 §, 2 eller 3 p. Bestämmelserna flyttades genom lagändringen den 1 juli 2018, materiellt oförändrade, till denna paragraf från tidigare 7 kap. 3 a § 1 st., jfr prop. 2017/18:1 s. 345, 377 ff. och 653 f. Exempel på motorbränslen som omfattas av paragrafen är E85 och höginblandad Fame. Om överväganden vid införandet och ändringar av den motsvarande bestämmelsen i 7 kap. 3 a § i äldre rätt, se prop. 2012/13:1 s. 278 ff. samt s. 327, prop. 2014/15:1 s. 256 f. samt 341, prop. 2015/16:2 s. 27 f., prop. 2015/16:1 s. 267 ff., prop. 2015/16:99 s. 45 ff. samt prop. 2017/18:1 s. 377 ff. Skattebefrielsen enligt paragrafen är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Kommissionens tillstånd enligt unionsrättens regler om statligt stöd krävs därför. Kommissionen har senast godkänt skattebefrielsen t.o.m. utgången av 2026, se kommissionens beslut av den 14 december 2022 i statsstödsärende SA.102347, EUT C 61/5. Jfr även kommissionens tidigare beslut, om skattebefrielse för vissa typer av förnybara energikällor när de används som drivmedel, av den 13 mars 2006 i statsstödsärende N 112/2004, EUT C 209/7, av den 6 november 2006 i statsstödsärende N 592/06, EUT C 303/79, av den 17 december 2010 i statsstödsärende N 539/2010, EUT C 241/5, av den 16 januari 2013 i statsstödsärende SA.35414, EUT C 122/10, av den 26 november 2013 i statsstödsärende SA.36974, EUT C 117/1, av den 24 juni 2014 i statsstödsärende SA.38421, EUT C 63/5, av den 14 december 2015 i statsstödsärende SA.43301, EUT C 241/5, av den 14 september 2017 i statsstödsärende SA.48069, EUT C 380/15 samt av den 28 oktober 2020 i statsstödsärende SA.55695, EUT C 17/1. Om förtydligande om beståndsdelar i ett bränsle som inte är av biomasseursprung, se prop. 2017/18:1 s. 653 och för motsvarande äldre rätt prop. 2014/15:1 s. 341.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av 1 p. framgår avdragsrättens omfattning för den del av bränslet som utgör Fame, jfr beträffande förändringar i omfattningen av motsvarande skattebefrielse i äldre rätt prop. 2014/15:1 s. 256 f. och 341, prop. 2015/16:99 s. 43 ff. samt prop. 2017/18:1 s. 377 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av 2 p. framgår avdragsrättens omfattning för etanol som ingår i motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99, jfr beträffande motsvarande skattebefrielse i äldre rätt prop. 2015/16:2 s. 31 och 33, prop. 2015/16:99 s. 43 ff. samt prop. 2017/18:1 s. 377 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av 3 p. följer skattebefrielse för andra beståndsdelar som framställts av biomassa än Fame och etanol för gnisttända motorer och som ingår i ett höginblandat motorbränsle, som t.ex. E85 eller etanol för kompressionstända motorer (s.k. ED95), eller för ett motorbränsle som framställts av biomassa och inte har något fossilt innehåll, jfr prop. 2017/18:1 s. 654 samt beträffande motsvarande skattebefrielse i äldre rätt prop. 2012/13:1 s. 327 och prop. 2015/16:2 s. 33 samt prop. 2015/16:99 s. 43 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

En förutsättning för att ge skattelättnader till biodrivmedel är att bränslet anses uppfylla de hållbarhetskriterier som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140/16, jfr prop. 2012/13:1 s. 278. Skattebefrielsen enligt 7 kap. 3 a och 3 b §§ villkoras därför enligt paragrafen av att bränslet omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen, se prop. 2012/13:154 s. 287 och 327, prop. 2015/16:38 s. 13 ff. och 30, prop. 2017/18:1 s. 654 samt prop. 2020/21:185 s. 73 f. Om detta villkor inte uppfylls medges inget avdrag och bränslet beskattas alltså enligt vad som följer av bestämmelserna i 2 kap. Ytterligare ett krav för att avdrag ska medges är att bränslet omfattas av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. lagen om hållbarhetskriterier, se prop. 2015/16:38 s. 13 ff. och 30 samt prop. 2017/18:1 s. 654. Kravet på anläggningsbesked tillämpas när skattskyldigheten inträder vid en tidpunkt fr.o.m. den 1 januari 2016 och är en nödvändig anpassning till Europeiska kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020. Enligt dessa riktlinjer får driftstöd för livsmedelsbaserade biodrivmedel endast beviljas för anläggningar som tagits i drift före den 31 december 2013 och endast till dess att anläggningen har avskrivits fullständigt. Anläggningsbeskedet ska visa att det finns ett kontrollsystem som säkerställer att de biodrivmedel som läggs till grund för avdrag inte är livsmedelsbaserade eller, om de är livsmedelsbaserade, har producerats i anläggningar som tagits i drift före den 31 december 2013 och inte är fullständigt avskrivna.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd framgår av 1 kap. 12 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Det är ett materiellt villkor för att beviljas avdrag, att den skattskyldige lämnar uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare, jfr prop. 2015/16:159 s. 59 f. I de fall av skattebefrielse som omfattas av 7 kap. 3 a och 3 b §§ är stödmottagaren den som i Sverige producerat det aktuella bränslet eller fört in det till Sverige genom införsel från annat EU-land eller import från tredjeland, se 1 kap. 11 b § 2 p. jämförd med 1 kap. 11 a § 10 p. och jfr kommentarerna till dessa bestämmelser. Den som väljer att göra ett avdrag i sin deklaration har bevisbördan för att de krav som uppställts i lagen uppfylls, jfr prop. 2015/716:159 s. 60. Detta gäller oavsett om den skattskyldige inte själv är stödmottagare utan uppgift ska lämnas om andra aktörer.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen reglerar endast avdragsrätt för biogas och biogasol som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle, jfr prop. 2015/16:159 s. 77 samt prop. 2020/21:1 s. 375 och 422. Jfr kommentaren till 6 a kap. 2 c §, där utvecklande bl.a. sker av skälen för utformningen av skattebefrielsen för biogas samt hur den åstadkoms för olika aktörer. Begreppen ”biogas” och ”biogasol” definieras i 1 kap. 9 § 2 st. och 1 kap. 9 § 3 st., jfr kommentarerna till dessa bestämmelser. Exempel på biogas är sådan gas som uppkommer genom rötningsprocesser i reningsverk (rötgas) och avfallsanläggningar (deponigas) samt från torvmossar. Artikel 16.1 i direktiv 2003/96/EG ger EU-länderna rätt att tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa, jfr prop. 2006/07:13 s. 56 ff. samt 2007/08:SkU2 s. 4. Skattebefrielsen är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Kommissionens tillstånd enligt unionsrättens regler om statligt stöd krävs därför. Kommissionen har gjort detta t.o.m. den 31 december 2030 genom beslut av den 29 juni 2020 i statsstödsärende SA.56908, EUT C 260/5, jfr SA.62941 avseende anmälan av särskilda regler om företag i svårigheter med anledning av covid-19-pandemin. Tribunalen har dock i en dom den 21 december 2022 (T-626/20, Landvärme) beslutat att ogiltigförklara kommissionens beslut i statsstödsärendet. Kommissionen ska inleda en formell granskning av stödordningen och därefter fatta ett nytt beslut. I avvaktan på kommissionens beslut anser sig Skatteverket förhindrat att medge skattebefrielse, se www.skatteverket.se. Angående överväganden för omläggningen av det sätt på vilket skattebefrielsen åstadkoms, dvs. från tidigare genom undantag från skatteplikt till avdrag i skattedeklarationen enligt denna paragraf, se prop. 2009/10:41 s. 164 och 199.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr kommentaren till 7 kap. 3 c § 2 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr kommentaren till 7 kap. 3 c § 3 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2020/21:1 s. 422 och prop. 2020/21:185 s. 50 ff. samt 74. Kravet på anläggningsbesked innebär bl.a. att avdrag endast medges för biogas och biogasol som inte är framställd av livsmedels- eller fodergrödor. Fr.o.m. den 1 januari 2022 gäller kravet på hållbarhetsbesked oavsett om bränslet använts för transportändamål eller annan motordrift. Närmare om kravet på hållbarhetsbesked och dess grund i EU-rätten, jfr kommentaren till 6 a kap. 2 c § samt beträffande motsvarande krav för skattebefrielse i äldre rätt avseende motorbränsle för transportändmål prop. 2009/10:41 s. 160 ff. och särskilt s. 163 samt prop. 2010/11:154 s. 9 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om ikraftträdandet av denna paragraf, jfr 2012/13/SkU15 s. 5. I 7 kap. finns flera bestämmelser där den skattebefrielse som åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges deklaration utgör ett statligt stöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Statligt stöd får endast ges om det är nödvändigt. Regeringen är enligt gällande statsstödsbeslut skyldig att rapportera till kommissionen att någon överkompensation inte sker genom den skattebefrielse som ges de aktuella bränslena, alternativt för framtiden föreslå åtgärder som innebär att överkompensationen undviks. Av 1 st. följer en skyldighet för den som gör avdrag för skatt på flytande biobränsle eller biogas att på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för att kunna bedöma om överkompensation har skett och alltså kunna fullgöra sin rapporteringsskyldighet, jfr prop. 2012/13:1 s. 284 och 329 f. Om tydliggörande att en skattskyldig oftare än årligen kan behöva lämna uppgifter, se prop. 2014/15:1 s. 260 och 342.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Avdraget kan tillämpas på dels de direkt skattepliktiga produkterna kol, koks och torvbränsle, dels de bränslen som beskattas enligt 2 kap. 3 eller 4 §§ och som inte omfattas av uppräkningen av vissa energiprodukter i 1 kap. 3 a §. Dessa bränslen omfattas inte av det EU-anpassade beskattningsförfarandet (uppskovsförfarandet, jfr kommentaren till 1 kap. 3 a § 1 st.) och det är de enskilda EU-länderna som i allt väsentligt bestämmer om förfarande- och uppbördsregler i dessa fall, jfr kommentaren till 4 kap. 15 § 1 st. Genom den aktuella avdragsmöjligheten åstadkoms skattebefrielse vid utförsel till ett annat EU-land, se prop. 1995/96:57 s. 31 f. och 46.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen undviks att en svensk upplagshavare i angiven situation ska behöva betala skatt i två EU-länder, jfr prop. 2000/01:118 s. 124 och 141, 18 och 33 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt samt prop. 2009/10:41 s. 193, 170 f. och 186.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Förutsättningarna för godkännande som skattebefriad förbrukare och återkallelse samt hur förbrukarens bokföring ska vara utformad kommenteras utförligt i prop. 2000/01:118 s. 82 ff. och 141, jfr även prop. 2021/22:61 s. 475. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 3 maj 2006 uttalat sig om möjligheten att godkännas både som upplagshavare och som skattebefriad förbrukare, se www.skatteverket.se. Den som är godkänd som skattebefriad förbrukare är skyldig att anmäla ändringar av betydelse för godkännandet, i enlighet med vad som framgår av 12 § 1 st. förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Den 13 februari 2023 införs särskilda bestämmelser om flyttningar av beskattat bränsle för proviantering till havs, jfr prop. 2021/22:256 s. 14 ff. Den som får ett godkännande av Skatteverket kan även fortsättningsvis få återbetalning av skatt vid leveranser av vissa bränslen med fartyg för förbrukning i skepp utanför Sverige på motsvarande grunder som enligt de bestämmelser som hittills gällt. I den aktuella paragrafen regleras ansökan om godkännande för sådan särskild hantering. Denna bestämmelse har trätt i kraft den 1 januari 2023, jfr prop. 2021/22:256 s. 26 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen, som grundar sig på artikel 49 i direktiv (EU) 2020/262, behöver det EU-harmoniserade förfarandet för beskattade varor inte användas om flyttningen sker av någon som blivit godkänd för denna hantering, jfr prop. 2021/22:256 s. 14 ff och 27 f. Skattefrihet för denna typ av förbrukning, s.k. bunkring, följer av artikel 14 i direktiv 2003/96/EG, jfr 6 a kap. 1 § 3p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av praktiska skäl används begreppet återbetalning för samtliga fall då någon efter ansökan ges rätt att få ett skattebelopp utbetalat, jfr prop. 1994/95:54 s. 131. Det är alltså inte något krav att sökanden själv har betalat skatten. Kompensation för minskning av svavelutsläpp enligt 9 kap. 6 § saknar dock direkt koppling till betalda skattebelopp. I detta fall används därför i stället begreppet “kompensation för skatt”. Den som har rätt till återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. likställs förfarandemässigt med en skattskyldig, och beslut om återbetalning eller kompensation anses som beslut om punktskatt, se 53 kap. 5 § 2 p. SFL. Om revision, tredjemansföreläggande m.m., jfr prop. 2001/02:127 s. 218.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av 4 kap. 1 a § 1 p. följer skattebefrielse för bränsle vid införsel till en diplomat, företrädare för konsulär representation eller dylikt i Sverige från ett annat EU-land, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Detta innebär att 9 kap. 1 § endast tillämpas på inköp som skett i Sverige eller från ett tredje land. Regeringen har i förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. lämnat närmare föreskrifter om ansökan och beslut om sådan återbetalning. Angående 9 kap. 1 § 1 st. 3 p. om återbetalning för varor som förvärvats av andra länders väpnade styrkor i vissa fall, jfr prop. 2021/22:61 s. 451.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Den som inte har ett godkännande som skattebefriad förbrukare enligt 8 kap. 1 § ska inte uteslutas från möjligheten till skattebefrielse för sin förbrukning av bränsle i fall som avses i 6 a kap., utan får del av befrielsen genom rätt till återbetalning, jfr prop. 2000/01:118 s. 141 och prop. 2016/17:1 s. 450. Skattebefrielse ges även genom återbetalning av skatt för de icke skattskyldiga som förbrukar bränsle för ett ändamål som inte omfattas av möjligheterna till godkännande som skattebefriad förbrukare. Detta gäller bl.a. de fall då förbrukningen sker för ett ändamål som omfattas av en stödordning enligt definitionen i 1 kap. 11 a § 1–5, och den som söker om återbetalning alltså är en stödmottagare enligt 1 kap. 11 b § 1, jfr kommentarerna till dessa bestämmelser.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad som är ett företag utan rätt till statligt stöd framgår av 1 kap. 12 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Till skillnad från de krav på lämnande av uppgifter om stödmottagare som ställs i 7 kap. 3 c § 3 p. och 7 kap. 4 § 2 st. 2 p., är det i denna paragraf fråga om att den som söker om återbetalning ska lämna uppgifter om sin egen verksamhet. En annan skillnad är att kravet att lämna uppgifter endast gäller om sökandens sammanlagda återbetalning inom en och samma stödordning uppgår till angivna belopp. Angående överväganden vid införandet av detta krav, se prop. 2015/16:159 s. 54 ff. samt vid sänkning av beloppet för stöd till företag som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, se prop. 2021/22:165 s. 10 ff. samt 18. Angående sänkningar av beloppen som grundar uppgiftslämnandet med hänsyn till ändringar i relevanta gruppundantagsförordningar på statsstödsområdet, se prop. 2022/23:112 s. 13 ff. och 22. Vilka uppgifter som ska lämnas framgår av 1 kap. 13 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Omräkningen från euro till svenska kronor regleras i 1 kap. 16 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen klargörs att återbetalning inte ska ske när det finns avdragsrätt för den som är skattskyldig, även om denne ännu inte har utnyttjat avdragsrätten när förbrukaren, som förvärvat bränslet av den skattskyldige, ansöker om återbetalning, jfr prop. 2015/16:159 s. 78. Detta rör fall då förbrukaren är en privatperson och inte är stödmottagare. I de fall då skattebefrielse gäller med stöd av 6 a kap. 2 c § och bränslet förbrukas av ett företag är företaget stödmottagare, jfr 1 kap.1 kap. 11 b § 1 p. och kommentaren till den bestämmelsen. Om stödmottagaren är skattskyldig åstadkoms skattebefrielsen i detta fall genom avdrag enligt 7 kap. 1 § 1 st. 2 p. och om stödmottagaren inte är skattskyldig genom återbetalning enligt 9 kap. 2 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Beträffande 1–3 p., jfr kommentaren till rubriken till 6 a kap. och prop. 1997/98:18 s. 22 ff. om uppbördssystemets uppbyggnad för bränslen som används i den marina sektorn samt till kommentaren till 6 a kap. 1 § 3 p. om innebörden av begreppet ”privat ändamål”. Vad gäller andra bränslen än bensin, som förbrukas i skepp respektive sådan båt för vilken fiskelicens, som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen och som används yrkesmässigt, finns ingen möjlighet till återbetalning utan i stället ges möjlighet till avdrag respektive inköp i egenskap av skattebefriad förbrukare, se 6 a kap. 1 § 3 p. och 4 p., 7 kap. 1 § 1 st. 5–7 p. samt 8 kap. 1 §. Genom 3 p. åstadkoms skattebefrielse för andra bränslen än märkt olja som förbrukas i båtar som används i annan yrkesmässig verksamhet än i yrkesmässigt fiske. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 20 juni 2005 ansett att bränsle som tankats i fartygets bränsletank får anses vara förbrukat i fartyget redan när bränslet tillförts bränsletanken, se www.skatteverket.se. Närmare av innebörden av begreppet ”yrkesmässig verksamhet”, jfr 1 kap. 11 § och kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Punkten reglerar hur skattebefrielsen åstadkoms för annat bränsle än flygfotogen, när bränslet förbrukats i ett luftfartyg som inte har använts för privat ändamål, jfr prop. 2007/08:122 s. 14 och 19 f. De bränslen som torde bli aktuella är flygbensin respektive gasol. Flygbensin används i flygplan med kolvmotorer. Det är främst fråga om mindre flygplan inom det lättare, icke kommersiella flyget. Gasol används i luftballonger. Angående gränsdragningen mellan privat ändamål och kommersiell flygverksamhet, jfr prop. 2007/08:122 s. 17 samt kommentaren till 6 a kap. 1 § 5 a p. För den administrativa hanteringen av beskattningen av flygfotogen, se prop. 2007/08:122 s. 16 samt 7 kap. 1 § 1 st. 4 p. (vid tankning direkt in i luftfartyget) respektive 7 kap. 1 § 1 st. 3 p. och 8 kap. 1 § (skattebefriad förbrukare). Närmare av innebörden av begreppet ”yrkesmässig verksamhet”, jfr 1 kap. 11 § och kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen innebär att motsvarande skattenedsättning ska gälla för den som levererar värme eller kyla till tillverkningsprocessen i viss industriell verksamhet och vissa andra nedsättningsberättigade användningsområden, som skulle ha tillämpats för energi som förbrukats vid produktion av värme eller kyla i industrins egen regi, jfr kommentarer till bestämmelserna om detta i 6 a kap. 1 §. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 10 juli 2023 utvecklat avgränsningen av begreppet tillverkningsprocessen i industriell verksamhet , se www.skatteverket.se. Fr.o.m. den 1 januari 2013 medges återbetalning med 100 procent av koldioxidskatten om tillverkningsprocessen, dit värmen levereras, bedrivs i sådan industriell process som tillhör någon av vissa särskilt angivna verksamhetskategorier som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, jfr prop. 2012/13:1 s. 289 ff. och 330 ff. Endast förbrukning av skattepliktiga energislag, och alltså icke skattepliktiga biobränslen, omfattas av bestämmelsen, se prop. 1995/96:198 s. 30, 1995/96:SkU31 s. 37 f. och prop. 1996/97:14 s. 19. Den 1 januari 2007 skedde en utvidgning av möjligheten till återbetalning enligt paragrafen till att också omfatta hela skatten på bränsle och el som förbrukats för framställning av värme som levererats till vissa industriella processer, se prop. 2006/07:13 s. 109 f. och 127 f. Till skillnad från den tidigare möjligheten, som endast rörde den delvisa återbetalning av skatt som följer av de generellt lägre skattenivåerna för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, medges alltså också full återbetalning av skatt på el respektive bränslen som förbrukats för vissa ändamål (se 2 st. 2 p.). Dessa ändamål framgår av 6 a kap. 1 § 1 p. (förbrukning för annat ändamål än som motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning samt s.k. dubbel användning av bränsle), 6 a kap. 1 § 6 p. (förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren) och 6 a kap. 1 § 10 p. (förbrukning i mineralogiska processer). För elbeskattningens del rör det sig om ändamål enligt 11 kap. 9 § 2 p. (huvudsaklig användning för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer), 11 kap. 9 § 3 p. (förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren) samt 11 kap. 9 § 5 p. (metallurgiska och mineralogiska processer). Omfattningen av dessa skattebefriade områden, såvitt avser bränslebeskattningen, se prop. 2006/07:13 s. 80 ff. För elbeskattningens del hänvisas till uttalanden i prop. 2003/04:144. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 1 april 2015 uttalat sig om krav på värmenätets förbindelse med värmeabonnenterna och bedömningen av omvandlings- och överföringsförluster, se www.skatteverket.se. Den är förbrukaren av den externt producerade värmen eller kylan som genom bestämmelsens regler om återbetalning får del av den lägre skattenivån för energiskatt på el, jfr prop. 2017/18:1 s. 442 ff. och 647. Angående innebörden av sådan hjälpförbrukning som avses i andra meningen av 1 st., jfr prop. 2017/18:1 s. 443. Skattebefrielsen är att betrakta som driftstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Den informationsskyldighet som följer av förordningen har senast fullgjorts av regeringen i statsstödsärende SA. 111285 t.o.m. utgången av 2026, jfr SA.62894 avseende anmälan av särskilda regler om företag i svårigheter med anledning av covid-19-pandemin.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om innebörden av begreppet ”verksamhetskategori”, se prop. 2012/13:1 s. 331. Återbetalning enligt de förmånligare reglerna i 3 st. 2 p. kan endast medges i de fall där värmen levererats till en mottagare vars industriella verksamhet omfattas av någon av de industriella verksamhetskategorier som räknas upp i bilaga I till direktiv 2003/87/EG i dess lydelse enligt direktiv 2009/29/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I bestämmelsen regleras hur fördelningen av insatta energimängder ska göras när både el och bränsle har använts samtidigt för produktionen av värme eller kyla enligt 9 kap. 5 , jfr prop. 2017/18:1 s. 442 ff. och 521. Den 1 januari 2004 ersattes tidigare regler om valfriheten för kraftvärmeproducenten, att fritt välja turordning mellan insatta energislag, med regler om proportionering, jfr kommentaren till 6 a kap. 3 b § 1 st. Till skillnad från vad som gäller vid övrig kraftvärmeproduktion, behölls dock vid lagändringarna 2004 möjligheten att fritt välja turordning vid urvalet av bränslen som använts för att i kraftvärme- eller fjärrvärmeverk framställa värme som levereras till tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller till yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, jfr 2003/04:FiU1 s. 220. I övrigt har kravet på proportionering genomförts även vid dessa s.k. industrileveranser, dvs. en proportionering måste göras mellan den el och de bränslen som har använts för värmeproduktionen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

En motsvarande avdragsrätt för skattskyldiga finns i 7 kap. 5 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna om att en ansökan ska lämnas elektroniskt tillämpas först då återbetalning eller kompensation söks för en period som omfattar tid efter utgången av 2016, se 5 p. av övergångsbestämmelserna till SFS 2016:505, jfr prop. 2015/16:159 s. 66 f. samt beträffande skälen för införande av elektronisk ansökan, angiven prop. s. 55. Skatteverket har meddelat föreskrifter om elektronisk ansökan om återbetalning eller kompensation av energiskatt i vissa fall (SKVFS 2017:1).

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av administrativa skäl är det befogat att medge återbetalning eller kompensation endast när den ersättning som begärs uppgår till visst minsta belopp. Så långt det är möjligt har lagstiftaren bestämt en enhetlig beloppsgräns för olika typer av ändamål, se prop. 1994/95:54 s. 133. Avsikten är att rätten till återbetalning ska bedömas separat för varje ändamål. Det bör alltså inte vara möjligt att lägga ihop ersättningsbelopp i syfte att komma upp till en angiven beloppsgräns, se prop. 1994/95:54 s. 133. Jfr dock kommentaren till 9 kap. 8 § 2 st.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Ersättningsbeloppen för diesel för drift av vissa motordrivna fordon och fartyg (6 a kap. 2 a §) i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet räknas samman vid bedömning av rätten till återbetalning, jfr prop. 2004/05:1 s. 217, prop. 2015/16:159 s. 78 f. och prop. 2020/21:97 s. 40. När väl gränsen om 500 kronor uppnåtts sker återbetalning av hela beloppet, jfr prop. 2007/08:11 s. 50 och 62.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Gränsen innebär att återbetalning endast medges för den del av den totala ersättningen som överstiger 2 000 kronor, jfr prop. 2017/18:1 s. 621. En förutsättning för nedsättning enligt de utpekade bestämmelserna är att sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd och att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare. Vad gäller innebörden av dessa krav, jfr 1 kap. 12 § och 1 kap. 13 § samt kommentarerna till dessa bestämmelser.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Olja som frigjorts för konsumtion i ett annat EU-land och därefter förs in till Sverige ska beskattas här i landet under de förutsättningar som anges i 4 kap. 1 § 4 och 5 p. Oljan kan i dessa fall vara märkt och färgad enligt ett annat EU-lands nationella regler på området. För att undvika att den högre svenska energiskatten tas ut måste tidigare i sådant fall oljan tilläggsfärgas enligt svenska nationella bestämmelser. Ett unionsgemensamt märkämne tillämpas i samtliga EU-länder men medlemsstaterna har rätt att tillämpa regler om tillsats av ett nationellt färgämne, jfr kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 8 §. En möjlighet till återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den högre och den lägre nivån av energiskatten har därför införts, se prop. 1997/98:140 s. 26. Såvitt kan bedömas kommer dock bestämmelsen endast att aktualiseras i enstaka fall och den har således kommit till för att i dessa undantagsfall skapa ett smidigt system, som inte kräver tillsats av det nationella svenska färgämnet, jfr prop. 2006/07:123 s. 17.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelserna grundar sig på artikel 37.2 och artikel 40.3 i direktiv (EU) 2020/262 och omfattar situationen då skatt betalats i Sverige för bränsle som avses i 1 kap. 3 a § och omfattas av förfarandet för beskattade varor, jfr prop. 2021/22:61 s. 246 ff., 401 f. och 475. Som krav uppställs att mottagningsrapport eller alternativt bevis att bränslet tagits emot i det andra EU-landet innan den svenska skatten återbetalas.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen finns de närmare reglerna om förfarandet vid ansökan om återbetalning av skatt i Sverige på bränslen som avses i 1 kap. 3 a § och varit föremål för vid distansförsäljning, jfr prop. 2021/22:61 s. 246 ff., 402 och 475. Begreppet ”distansförsäljning” definieras i 4 c kap. 1 §., jfr kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

) Paragrafen reglerar förfarandet för återbetalning av skatt på bränsle som har flyttats till ett annat EU-land och där beskattats genom oegentlighetsbeskattning, jfr artikel 46.3 i direktiv (EU) 2020/262 samt prop. 2021/22:61 s. 403 och 476. 279 A) I bestämmelsen hanteras återbetalning av skatt på bränslen som inte omfattas av 1 kap. 3 a §, jfr prop. 2021/22:61 s. 308 f. och 476. Det rör sig både om harmoniserade bränslen som inte omfattas av uppskovsförfarandet, t.ex. kolbränslen, eller icke harmoniserade bränslen som beskattas i Sverige men normalt inte andra EU-länder, t.ex. råtallolja eller torvbränsle. Den som begär återbetalning ska visa att skatten har betalats i Sverige och att bränslet förts ut ur landet. Något krav finns inte att bränslet beskattas i det andra EU-landet eller används för ett skattebefriat område. Angående överväganden i paragrafens 3 st. avseende bunkring som skett av någon som är godkänd enligt 8 kap. 4 §, jfr prop. 2021/22:256 s. 32.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I bestämmelsen hanteras återbetalning av skatt på bränslen som inte omfattas av 1 kap. 3 a §, jfr prop. 2021/22:61 s. 308 f. och 476. Det rör sig både om harmoniserade bränslen som inte omfattas av uppskovsförfarandet, t.ex. kolbränslen, eller icke harmoniserade bränslen som beskattas i Sverige men normalt inte andra EU-länder, t.ex. råtallolja eller torvbränsle. Den som begär återbetalning ska visa att skatten har betalats i Sverige och att bränslet förts ut ur landet. Något krav finns inte att bränslet beskattas i det andra EU-landet eller används för ett skattebefriat område. Angående överväganden i paragrafens 3 st. avseende bunkring som skett av någon som är godkänd enligt 8 kap. 4 §, jfr prop. 2021/22:256 s. 32.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen finns bestämmelser om återbetalning när oegentlighetsbeskattning sker i mer än ett land. Bestämmelserna grundas på artikel 9 och artikel 46 i direktiv (EU) 2020/262, jfr prop. 2021/22:61 s. 308 ff., 401 och 476. Regler om samarbete mellan EU-ländernas skattningsmyndigheter för utredningar i dessa fall finns i rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004, EUT L 121/1.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 308 f. och 477.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr prop. 2021/22:61 s. 4755 samt beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt jfr även prop. 2015/16:159 s. 78 samt prop. 2017/18:1 s. 560 f., 618 och 622.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I kapitlet finns straff- och avgiftsbestämmelser för de fall då oljeprodukter hanteras i strid mot bestämmelserna om märkning i 2 kap. Förarbeten till motsvarande bestämmelser i äldre rätt, se SOU 1992:53, prop. 1992/93:124 och 1992/93:SkU13.

Författare: Susanne Åkerfeldt

) I paragrafen kriminaliseras förfaranden som gör det möjligt att märkt olja kan användas som diesel utan att den högre skatt som gäller för sådant bränsle vid viss motordrift betalas, jfr 2 kap. 9 §. Uppsåt krävs för att straffansvar ska inträda, jfr prop. 1992/93:124 s. 77. Jfr även prop. 2006/07:123 s. 18.

Författare: Susanne Åkerfeldt

När det gäller olja i bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle tillämpas de särskilda avgifterna enligt 10 kap. 5 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Den skatt som tas ut bör i de flesta fall röra sig om skillnaden i energiskatt mellan de belopp som anges i 2 kap. 1 § 1 st. 3 b p. och 3 a p., men det kan även förekomma att ingen skatt alls har betalats för oljeprodukten. I det sistnämnda fallet ska då skatt tas ut med de belopp som anges i 2 kap. 1 § 1 st. 3 b p., se prop. 1994/95:54 s. 134.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Motordrivet fordon och olika slag av fordonstyper har samma betydelse som enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, jfr 1 kap. 5 § och prop. 1994/95:203 s. 49, prop. 2000/01:95 samt prop. 2005/06:65 s. 147. Begreppet ”båt” definieras i 1 kap. 6 §. Skatteverket har meddelat föreskrifter om inbetalning av den särskilda avgiften, se RSFS 1996:14, jfr 2 § 4 p. förordningen om skatt på energi.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Enligt artikel 3 i direktiv 95/60/EG ska sanktioner tillämpas vid överträdelse av förbud mot användning av märkt olja i motorn på fordon avsedda för vägtrafik. Angående sanktionsavgifternas storlek, jfr prop. 2003/04:1 s. 213 f. och prop. 2004/05:1 s. 214.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I 2 st. regleras avgiften för personbilar, lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar. Andra motordrivna fordon än som avses i 2 st. är främst motorredskap. Av dessa är endast ett mindre antal registrerade i vägtrafikregistret, varför det ansetts att en styckeavgift av praktiska skäl bör gälla för samtliga sådana fordon, se prop. 1994/95:203 s. 50.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Med hänsyn till unionsrättens likabehandlingsprincip har avgiften för fordon, som är registrerade i annat land än Sverige, begränsats till den lägsta avgift som kan tas ut för fordon som är registrerade i Sverige, dvs. 10 000 kronor, jfr prop. 2003/04:1 s. 214.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad gäller äganderätten i andra fall än som regleras i paragrafen bör allmänna bevisregler tillämpas, se prop. 1994/95:203 s. 50.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bedömningen ska vara sträng, se prop. 1992/93:124 s. 66 och 78. Ett fall då befrielse bör medges är då det visas att ett fordon vid tankning fyllts med märkt bränsle utan att ägaren eller annan som genomfört tankningen varit medveten om detta (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande av den 24 november 1999 i mål 2743-97, RÅ 1999 ref. 66). Nedsättning bör däremot inte ske med hänsyn till t.ex. den betalningsskyldiges ekonomiska eller personliga förhållanden.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Respektive tillsynsmyndighet är skyldig att bevaka att bestämmelserna i 10 kap. följs. Det rör sig om straffbestämmelserna i 1 och 2 §§, men även om att bevaka att märkta oljeprodukter inte används i strid mot 2 kap. 9 § i motordrivna fordon respektive båtar, jfr prop. 1994/95:54 s. 135.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Kustbevakningen bedriver övervakning till havs och i kustvatten samt i Vänern och Mälaren och inom Sveriges ekonomiska zon, se 1 § 1 st. 12 p. och 2 st. lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Energiskatten på el enligt reglerna i 11 kap. är en förbrukningsskatt. Till och med utgången av 2017 fanns även en skatt som betalades på kärnkraftsreaktorernas värmeproduktionsförmåga (termisk effekt), se lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Det var en fast skatt som togs ut oberoende av produktionens storlek. Den infördes den 1 juli 2000 och ersatte en tidigare produktionsskatt på kärnkraftsproducerad el, se prop. 1999/2000:105 s. 68 f. Skatten på termisk effekt fasades ut, som en del i den överenskommelse på energiområdet som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna träffade i juni 2016. Skatten sänktes i ett första steg den 1 juli 2017 och togs helt bort den 1 januari 2018, jfr prop. 2016/17:142 s. 34 ff. En annan produktionsskatt, se lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, upphörde att gälla vid utgången av 1996 och ersattes av en fastighetsskatt på vattenkraftverk, se 3 § 1 st. e p. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Ett led i den energipolitiska överenskommelsen var dock även att stegvis under perioden 2017–2020 sänka fastighetsskattesatsen för vattenkraft, jfr prop. 2016/17:142 s. 30 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Varifrån elen levereras eller på vilket sätt den producerats saknar betydelse.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I linje med ambitionen att det ska vara enkelt och lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk gäller särskilda regler om undantag från skatteplikt och skattebefrielse för sådan el, se 11 kap. 2 och 10 §§ samt prop. 2020/21:411 s. 12 ff. samt 339. Skattebefrielsen genom avdrag för förnybar egenproducerad el från mindre anläggningar är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Den informationsskyldighet som följer av förordningen har senast fullgjorts av regeringen i statsstödsärende SA.108375 t.o.m. utgången av 2026. Angående statsstödsöverväganden avseende reglerna i övrigt för egenproducerad el från mindre anläggningar, se prop. 2020/21:113 s. 14 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Med en installerad generatoreffekt avses en generators märkeffekt, dvs. den effekt som generatorn är konstruerad för, se prop. 2015/16:1 s. 344 samt även Skatteverkets ställningstagande av den 4 januari 2015 om märkeffekt avseende äldre utformning av paragrafen, se www.skatteverket.se. Överväganden om mobila respektive fasta enheter samt när dessa är geografiskt och tekniskt sammanhängande, se prop. 2015/16:344 s. 344. I 11 kap. 2 § 2 st. anges vad en installerad generatoreffekt om 100 kW motsvaras av vid produktion från vissa specifika produktionskällor, som t.ex. vind. I 11 kap. 2 § 3 st. finns regler om hur de installerade effekterna ska läggas samman när el framställs från olika energikällor. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 30 juni 2017 uttalat sig om beskattningskonsekvenserna för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Om installerad generatoreffekt, jfr kommentaren till 11 kap. 2 § 1 st. 1 a p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skatteplikt föreligger oberoende av syftet med inmatningen, jfr prop. 2015/16:1 s. 344. Om skälen till att undantaget begränsas till att inte gälla för el som överförs till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession, jfr prop. 2015/16:1 s. 299. I princip gäller undantaget endast för sådan el som förbrukas hos producenten, se angiven prop.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen medför skattebefrielse för s.k. frikraft. Om elen överförts till 50 kW eller däröver ska dock skatt betalas. Innan den 1 januari 2018 har i detta fall förbrukaren av elen blivit skyldig att betala skatten, jfr prop. 1994/95:54 s. 137. Genom att nätinnehavarna numera är skattskyldiga blir dock denna förbrukning ändå beskattad, jfr prop. 2016/17:1 s. 455. Bakgrunden till undantaget, se prop. 1994/95:54 s. 137.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vanligen sker uppvärmning och drift av olika motorer ombord på fartyg med hjälp av el. Bränsle som används för att framställa sådan el ombord på fartyg som används yrkesmässigt är skattefritt, se 6 a kap. 1 § 3 p. och 4 p., 7 kap. 1 § 1 st. 5–7 p., 8 kap. 1 § och 9 kap. 3 §, jfr kommentaren till 9 kap. 3 § 1 st. Genom den aktuella bestämmelsen är den framställda elen fri från energiskatt oavsett om fartyget används yrkesmässigt eller inte. Bestämmelsen grundar sig på artiklarna 14.1 c 1 st. och 15.1 f i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen undantas kraftproducentens egen förbrukning av el från beskattning. Undantaget är begränsat till den verksamhet som omfattar framställning av elen. Om en producent även bedriver annan verksamhet är alltså elförbrukningen inom den verksamhetsgrenen skattepliktig, se prop. 1994/95:54 s. 138. Om el som förbrukats för framställning av el ingår i uppmätt bruttoelproduktion har Skatteverket i SKV A 2017:21 lämnat allmänna råd om vissa schablonmässiga beräkningar. Som ett led i anpassningen till direktiv 2003/96/EG har fr.o.m. den 1 januari 2006 motsvarande skattebefrielse för elleverantörernas egen förbrukning av el slopats, se prop. 2005/06:1 s. 135 f. Nätinnehavarnas elförbrukning är dock skattefri. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 28 november 2012 behandlat frågor om beskattning av el som förbrukats vid ett produktionsuppehåll i en kraftvärmeanläggning, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Med reservkraftsaggregat avses aggregat som används för att framställa el vid avbrott i den ordinarie tillförseln av el från utomstående elleverantör eller för driftprov i sådant aggregat, se prop. 1994/95:54 s. 138 samt prop. 2015/16:1 s. 344. Eftersom den framställda elen inte är skattepliktig kan avdrag inte göras för skatt på bränslen som använts vid produktionen, jfr 6 a kap. 1 § 7 p. Jfr artikel 21.5 3 st. i direktiv 2003/96/EG. Om skälen till att undantaget från skatteplikt inte omfattar reservkraftaggregat som placerats på ett koncessionspliktigt nät, jfr prop. 2015/16:1 s. 304. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 24 november 2022 uttalat sig om fördelningen av elförbrukning vid framställning av el och värme i en anläggning med ORC-enhet, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skatteverket har i två ställningstaganden av den 2 juli 2021 utvecklat beskattningskonsekvenserna för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet respektive på sin villa eller fritidshus som är privatbostad, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Fr.o.m. den 1 januari 2017 tas energiskatt på el ut med endast en skattesats, jfr prop. 2016/17:1 s. 259 ff. och 450. Lägre beskattningsnivåer vid förbrukning för vissa ändamål åstadkoms i stället enbart genom avdrag eller återbetalning, se 11 kap. 9, 12, 12 b och 14 §§ och kommentarerna till dessa bestämmelser. Angående överväganden kring de höjningar av energiskatten på el som trädde i kraft den 1 juli 2017 respektive den 1 januari 2019 och som ingick i den energipolitiska överenskommelse som i juni 2016 träffades mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, se prop. 2016/17:142 s. 36 ff. och 64. Indexomräkning enligt paragrafen ska ske för kalenderåret 2020 och efterföljande kalenderår.

Författare: Susanne Åkerfeldt

En aktör har numera möjlighet att söka godkännande som frivilligt skattskyldig, se 11 kap. 6 § och kommentaren till bestämmelsen. Skattskyldigheten för denne aktör regleras i 3 p., jfr prop. 2016/17:1 s. 450. Obligatorisk skattskyldighet gäller för den som faller inom någon av de i övriga i paragrafen uppräknade grupperna. Vad den som är skattskyldig ska betala skatt för framgår indirekt av 11 kap. 7 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattskyldigheten bedöms i huvudsak endast omfatta aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet samt aktörer som framställer el i storskaliga anläggningar, jfr prop. 2015/16:1 s. 345. Detta gäller även om kravet på yrkesmässighet för skattskyldighet har tagits bort fr.o.m. den 1 juli 2016. Vissa begränsningar av skattskyldigheten finns dock i 11 kap. 5 § 2 st., jfr kommentarerna till dessa bestämmelser.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad som avses med nätinnehavare regleras i 1 kap. 17 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen.

Författare: Susanne Åkerfeldt

El kan, till följd av den avreglerade elmarknaden, köpas från utlandet av såväl producenter som leverantörer och förbrukare. Eftersom el i princip endast får föras in till Sverige via koncessionspliktiga nät, beskattas förbrukningen av den införda elen genom att elnätsföretagen är skattskyldiga. Det borde inte förekomma att el förs in till Sverige på annat sätt än att den kan skattemässigt fångas upp av elnätsföretagen. För att ändå täcka den situationen att någon olagligt för in el, finns dock i 11 kap. 5 § 1 st. 4 p. en bestämmelse om skattskyldighet även i sådana fall, jfr prop. 2015/16:1 s. 299 och 455. Av denna bestämmelse följer att nätinnehavaren är den som är skattskyldig i de fall elen förs in till Sverige genom ett elnät för vilket koncession inte har meddelats.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av bestämmelsen följer att Affärsverket svenska kraftnät undantas från kretsen av skattskyldiga trots att verket bedriver sin verksamhet med stöd av koncession, jfr prop. 2016/17:1 s. 455. Härmed upprätthålls principen att det som ska ligga till grund för energibeskattningen av el är den slutliga förbrukningen av den, jfr prop. 2016/17:1 s. 298.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I bestämmelsen regleras vem som får godkännas som frivilligt skattskyldig och som därigenom blir skattskyldig enligt 11 kap. 5 §, jfr prop. 2017/18:1 s. 465 ff. och 622. Det framgår fr.o.m. den 1 januari 2018 direkt av lagtexten att en beräknad förbrukning om minst 10 gigawattimmar per kalenderår krävs för godkännande samt att det är den sammanlagda årliga elförbrukningen för de uppräknade ändamålen som ska beaktas. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 8 februari 2018 ansett att ett godkännande som frivilligt skattskyldig inte övergår till det övertagandet aktiebolaget vid en fusion, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattskyldigheten inträder när elen överförs till någon som inte är skattskyldig enligt vissa angivna bestämmelser, jfr prop. 2016/17:1 s. 455. Med överföring av el bör förstås inmatning av el på elnätet, oavsett om det är fråga om stamnätet eller ett regionalt eller ett lokalt nät, liksom kundernas uttag av el från elnätet, jfr prop. 2016/17:1 s. 300. Motsatsvis framgår av denna punkt att skattskyldigheten inte inträder om elen förs över till andra som också är skattskyldiga enligt 11 kap. 5 § 1 st. 1 p., 2 p. eller 4 p., jfr prop. 2016/17:1 s. 451 och 455. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 18 september 2018 ansett att det vid bedömningen av om el ska anses överförd saknar betydelse om en hyresvärd som är skattskyldig producent, nätinnehavare eller frivilligt skattskyldig fakturerar elen i form av uppmätt eller uppskattad elförbrukning eller om denne låter elen ingå ospecificerad i hyran, se www.skatteverket.se. Enligt Skatteverkets uppfattning ska en sådan hyresvärd anses överföra el som denne låter ingå ospecificerad i hyran.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Vad som avses är den skattskyldiges egen förbrukning av el. Det rör sig således i huvudfallen om att producenten förbrukar sin egenframställda el eller att nätinnehavaren själv förbrukar den el som han överför från sitt nät, men även sådan el som överförs till en producent eller frivilligt skattskyldig och som förbrukas av denne, jfr prop. 2016/17:1 s. 455.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen reglerar skattskyldighetens inträde i det undantagsfall då el förs in till Sverige utan att den går via ett koncessionspliktigt nät, jfr kommentaren till 11 kap. 5 § 1 st. 4 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen möjliggör för t.ex. en producent att överföra el till stamnätet utan att skattskyldighet inträder, trots att Affärsverket svenska kraftnät inte ingår i gruppen av skattskyldiga, jfr prop. 2016/17:1 s. 456. El som överförs för förbrukning i t.ex. Affärsverkets kontorslokaler omfattas inte av undantaget.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom undantaget kommer skattskyldighet att inträda vid förbrukningen av elen och då för den skattskyldige enligt 11 kap. 18 § 1 st. 1 p. ska anses förbruka elen, jfr prop. 2020/21:1 s. 424.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen undviks dubbelbeskattning när en skattskyldig överför el till någon annan än den som förbrukar den, t.ex. när en nätinnehavare överför el till ett från koncessionsplikt undantaget industrinät med en extern kund som är skattskyldig, jfr prop. 2016/17:1 s. 300 och 456. Angående utvidgningen av undantaget från skattskyldighetens till att även omfatta situationer där elen överförts till någon som inte är skattskyldig, jfr prop. 2017/18:294 s. 109 samt kommentaren till 11 kap. 13 §.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen är allmänt utformad, såtillvida att där inte anges vem som ska utföra mätningen, se prop. 1994/95:54 s. 141.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skatteverket har i ett ställningstagande av den 30 januari 2012 uttalat sig om avräkning och mätning av el under kortare tidsperioder, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Angående innebörden av begreppet ”spårbundet transportmedel”, se kommentaren till 6 a kap. 1 § 2 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 15.1 e i direktiv 2003/96/EG. El används inte enbart för drift av tåg m.m. utan även för drift av olika slag av hjälpanordningar i anslutning till banan. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 1 februari 2021 uttalat sig om den skattemässiga hanteringen av el som förbrukas för drift av signaler, växeluppvärmning, säkerhetsanordningar och bangårdsbelysning, se www.skatteverket.se. Bestämmelsen är språkligt utformad så att den knyter an till grundregeln för beskattning av såväl bränslen som el, nämligen att endast användning som sker för motordrift eller uppvärmning ska beskattas, se prop. 1994/95:54 s. 141.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 2.4 b tredje strecksatsen i direktiv 2003/96/EG. Dessa fall av skattebefrielse följer skattesystemets natur och logik och utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget, jfr prop. 2003/04:144 s. 5 f. och prop. 2016/17:1 s. 456 samt kommentaren till 6 a kap. 1 § 1 p. Elektrolytiska processer förekommer bl.a. vid tillverkning av råaluminium, klor-alkali, klorat, koppar och vätgas. Att el används för kemisk reduktion torde inte vara så vanligt, men ett exempel är tillverkning av kalciumkarbid, jfr prop. 2003/04:144 s. 9.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr kommentaren till 6 a kap. 1 § 6 p. Bestämmelsen grundar sig på artikel 21.3 i direktiv 2003/96/EG och innebär skattebefrielse för el som används för att tillverka skattepliktiga bränsleprodukter, t.ex. i oljeraffinaderier och koksverk, jfr prop. 2003/04:1 s. 216.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Avsikten med bestämmelsen är att göra det möjligt för den som överför el till en nätinnehavare att kunna göra detta utan att debitera någon energiskatt på den el som överförs, jfr prop. 2016/17:1 s. 456 samt beträffande äldre rätt även prop. 1994/95:54 s. 143, 1994/95:SkU4 s. 51 och 1994/95:SkU28 s. 59 f. Avdragsbestämmelsen är avsedd att omfatta sådan el som nätinnehavarna har rätt att köpa för att täcka fysiska förluster på nätet eller för att undvika överbelastningar. Avdragsrätten ska vidare omfatta den förbrukning av el som sker i nätinnehavarnas egna anläggningar, som t.ex. transformator- eller kopplingsstationer, se prop. 1994/95:54 s. 143. Skattebefrielsen bedöms täckas av artikel 14.1 a i direktiv 2003/96/EG.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen grundar sig på artikel 2.4 b tredje och femte strecksatserna i direktiv 2003/96/EG. Dessa fall av skattebefrielse följer skattesystemets natur och logik och utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget, jfr kommentaren till 11 kap. 9 § 1 st. 2 p. och prop. 2003/04:144 s. 5 f. Angående omfattningen av skattebefrielsen inom de metallurgiska processerna, se prop. 2003/04:144 s. 8 f. och jfr prop. 2016/17:1 s. 451. Definitionen av begreppet “mineralogiska processer” i direktiv 2003/96/EG grundar sig på NACE-kod DI 26 om ”tillverkning av mineraliska produkter” enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2, och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden, rådets förordning (EEG) nr 3037/90 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen, EUT L 393/1. Jfr prop. 2003/04:144 s. 9 och kommentaren till 6 a kap. 1 § 16 p. Skattebefrielsen i processerna är begränsad till elintensiva ugnsprocesser i vilka kemiska eller inre fysikaliska materialförändringar äger rum. Skatteverket har i två ställningstaganden av den 31 maj 2022 respektive av den 19 augusti 2022 redovisat sin inställning om skattebefrielsens omfattning vad gäller el som förbrukas i skänkar respektive under den tid som ugnen av vissa angivna anledningar inte innehåller något material.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Den nollskattesats som tidigare gällde för el som förbrukades inom tillverkningsindustrin slopades fr.o.m. den 1 juli 2004 och ersattes med en skattesats som i princip motsvarade den minimiskattesats som gäller för förbrukning av el inom företagssektorn enligt direktiv 2003/96/EG, jfr prop. 2003/04:1 s. 215 f. Fr.o.m. den 1 januari 2017 har den lägre skattesatsen ersatts med en avdragsmöjlighet enligt 11 kap. 9 § 1 st. 8 p. för en skattskyldigs egen förbrukning, jfr prop. 2016/17:1 s. 259 ff. Skattebefrielsens storlek regleras i 11 kap. 9 § 2 st. En möjlighet till ansökan om återbetalning av skatt av den som inte är skattskyldig och som har förbrukat elen för aktuellt ändamål finns i 11 kap. 14 § 1 st. 1 p., jfr kommentaren till den bestämmelsen. Tillverkningsindustrins skattelättnad är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Kommissionen har genom beslut av den 28 december 2005 i statsstödsärende N 596/2005 godkänt åtgärden t.o.m. utgången av 2011, EUT C 72/3. Stödet var dock av sådan beskaffenhet att någon skyldighet att anmäla det till kommissionen för statsstödsprövning innan det fortsatte att tillämpas efter utgången av 2011 inte fanns. Däremot följde en informationsskyldighet av artikel 25 i kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 och efterföljande förordning (EU) nr 651/2014 (vars tillämpningstid förlängts genom förordning (EU) 2020/972). Regeringen fullgjorde senast informationsskyldigheten t.o.m. den 31 december 2026 i statsstödsärende SA.111291, jfr SA.62892 avseende anmälan av särskilda regler om företag i svårigheter med anledning av covid-19-pandemin. EU:s minimiskattesatser för bränslen iakttas och en lägre skattenivå för yrkesmässig användning av bränslen är tillåten enligt artikel 5 i direktiv 2003/96/EG. Artikel 11.4 i direktiv 2003/96/EG ger EU-länderna rätt att begränsa omfattningen av den lägre skattenivån för yrkesmässig användning till att avse endast delar av näringslivet. Den som förbrukar el vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet har rätt till den lägre skattesatsen även om företaget självt inte har ett leveransavtal med elleverantören, se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande av den 2 maj 2005 i mål 3337-03, RÅ 2005 ref. 24.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Angående industriell verksamhet och tillverkningsprocessens omfattning, se kommentaren till 6 a kap. 1 § 9 p. Skatteverket har i ett ställningstagande av den10 juli 2023 utvecklat sin inställning om olika frågor rörande begreppet ”industriell verksamhet”, se www.skatteverket.se. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande av den 10 september 2013 i mål 2317-13, inom ramen för ett förhandsbeskedsärende, förklarat att el som levereras för uppvärmning av garage- och verkstadslokaler, nedkylning i klimatkammare samt uppvärmning och konstfrysning av landbaserade testbanor inte ska anses förbrukad i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, HFD 2013 ref. 57.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Den 1 januari 2017 ersattes den tidigare särskilda skattesatsen för el som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige med en nedsatt skattenivå som uppnås genom avdrag, jfr prop. 2016/17:1 s. 285 ff. Skattebefrielsens storlek framgår av 11 kap. 9 § 2 st. Avdragsrätten gäller inte enbart för förbrukning av el som den skattskyldige själv har förbrukat utan även för annans förbrukning av el i dessa kommuner, jfr prop. 2016/17:1 s. 451. Den lägre skatten för el som förbrukas i vissa kommuner i de norra delarna av landet är, såvitt gäller el som förbrukas av företag inom tjänstesektorn, att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget. Ett sådant stöd ska normalt anmälas till kommissionen för granskning och godkännande. Stödet är dock av sådan beskaffenhet att någon sådan anmälningsskyldighet numera inte finns. Däremot följer en informationsskyldighet enligt kommissionens förordning (EU) 651/2014 (vars tillämpningstid förlängts genom förordning (EU) 2020/972). Regeringen fullgjorde senast denna anmälningsskyldighet t.o.m. den 31 december 2026 i statsstödsärende SA.111283, jfr SA.62889 avseende anmälan av särskilda regler om företag i svårigheter med anledning av covid-19-pandemin. Den lägre skattesatsen, för el som förbrukas i de aktuella kommunerna av såväl hushåll som företag inom tjänstesektorn, utgör också en differentiering som inte har stöd av någon uttrycklig särbestämmelse i direktiv 2003/96/EG. Rådet har, med stöd av artikel 19 i direktiv 2003/96/EG, genom beslut EU 2017/2409 av den 18 december 2017 gett Sverige rätt att tillämpa en nedsatt energiskattesats t.o.m. den 31 december 2023, EUT L 342/10. Regeringen har ansökt om förlängning av detta beslut, med retroaktiv tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2024.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattenedsättningen enligt paragrafen omfattar förnybar el, som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen för undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek, jfr prop. 2016/17:141 s. 26 ff. och 42 f. samt, i den mån bestämmelserna i paragrafens 1 st. och 2 st. motsvarar bestämmelser i 11 kap. 2 §, kommentarerna till dessa bestämmelser. Den lägre skatten för förnybar egenproducerad el enligt denna paragraf är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (vars tillämpningstid förlängts genom förordning (EU) 2020/972). Den informationsskyldighet som följer av förordningen har senast fullgjorts av regeringen i statsstödsärende SA.58829 t.o.m. utgången av 2023, jfr SA.62893 avseende anmälan av särskilda regler om företag i svårigheter med anledning av covid-19-pandemin. Skatteverket har i ett ställningstagande av den 30 juni 2017 uttalat sig om beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet, se www.skatteverket.se.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Angående innebörden av den angivna förbrukarkategorin, se prop. 1999/2000:105 s. 89 ff., 118 och 120. Jfr angående jordbruk och skogsbruk kommentaren till 6 a kap. 1 § 11 p. Fr.o.m. den 1 januari 2017 ryms inom begreppet ”jordbruksverksamhet” även den del av jordbruksverksamhet som utgörs av yrkesmässig växthusodling. Denna skattebefrielse hade dessförinnan en egen skattesats i 11 kap. 3 § 1 st. 1 p. Fr.o.m. den 1 januari 2017 regleras förbrukning i vattenbruksverksamhet i 11 kap. 12 a §, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Skattebefrielsen för jordbruks- och skogsbruksverksamhet ryms inom artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG och EU:s minimiskattenivåer enligt detta direktiv uppfylls. Den är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (vars tillämpningstid förlängts genom förordning (EU) 2020/972). Den informationsskyldighet som följer av förordningen fullgjordes av regeringen i statsstödsärende SA.54693 t.o.m. utgången av 2023, jfr SA.62900 avseende anmälan av särskilda regler om företag i svårigheter med anledning av covid-19-pandemin.

Författare: Susanne Åkerfeldt

På samma sätt som för återbetalning av skatt på bränslen för motsvarande förbrukarkategori, sker återbetalning av hela beloppet när väl gränsen om 500 kronor per kalenderår uppnåtts, jfr prop. 2007/08:11 s. 50 och 62.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Angående innebörden av den angivna förbrukarkategorin, se prop. 1999/2000:105 s. 89 ff., 118 och 120 samt av begreppet ”större omfattning” i 5 st. se 15 § 1 st. 2 p. förordningen om skatt på energi. Fr.o.m. den 1 januari 2017 regleras dock förbrukning i jordbruk och skogsbruk i 11 kap. 12 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen. Jfr angående vattenbruk kommentaren till 6 a kap. 1 § 10 p. Skattebefrielsen ryms inom artikel 15.3 i direktiv 2003/96/EG och EU:s minimiskattenivåer enligt detta direktiv uppfylls. Den är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men anses fr.o.m. den 1 juli 2023 falla inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (GBER), jfr prop. 2022/23:112 s. 11. Den informationsskyldighet som följer av förordningen fullgjordes av regeringen i statsstödsärende SA.108380 t.o.m. utgången av 2026. För tid innan den 1 juli 2023 utgjordes den rättsliga grunden av kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattebefrielse för landström reglerades t.o.m. utgången av 2016 genom en särskild, lägre, skattesats i 11 kap. 3 § 1 st. 2 p. Fr.o.m. den 1 januari 2017 administreras dock denna skattebefrielse i stället genom en rätt till återbetalning, jfr prop. 2016/17:1 s. 259 ff. För överväganden inför införandet av skattenedsättningen, se prop. 2009/10:144 s. 23 ff. Den lägre beskattningen av landström är att betrakta som driftsstöd enligt artikel 107 i EUF-fördraget, men faller inom ramen för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (vars tillämpningstid förlängts genom förordning (EU) 2020/972). Den informationsskyldighet som följer av förordningen har senast fullgjorts av regeringen i statsstödsärende SA.111287 t.o.m. utgången av 2026. Den lägre beskattningen utgör också en differentiering som inte har stöd av någon uttrycklig särbestämmelse i direktiv 2003/96/EG. Rådet har, med stöd av artikel 19 i direktiv 2003/96/EG, genom beslut 2020/1674/EU av den 29 oktober 2020 gett Sverige rätt att tillämpa en nedsatt energiskattesats för landström t.o.m. den 31 december 2023, EUT L 378/3. Regeringen har ansökt om förlängning av detta beslut, med retroaktiv tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2024. I prop. 2016/17:1 s. 261 utvecklas hanteringen av skattebefrielsen i de fall då stödmottagaren är ett utländskt rederi. 337) Bestämmelsen innebär en rätt till återbetalning av energiskatt på el som efter lagring på batteri återförs till det koncessionspliktiga nätet, jfr prop. 2017/18:294 s. 99 ff. och 109 f. Möjligheten till återbetalning är endast tillgänglig för andra än skattskyldiga. Återbetalning medges endast för energiskatt på el som matats ut från ett koncessionspliktigt nät och som efter lagring återförts till samma koncessionspliktiga nät. Angående innebörden av begreppet ”batteri” jfr prop. 2017/18:294 s. 109 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Bestämmelsen innebär en rätt till återbetalning av energiskatt på el som efter lagring på batteri återförs till det koncessionspliktiga nätet, jfr prop. 2017/18:294 s. 99 ff. och 109 f. Möjligheten till återbetalning är endast tillgänglig för andra än skattskyldiga. Återbetalning medges endast för energiskatt på el som matats ut från ett koncessionspliktigt nät och som efter lagring återförts till samma koncessionspliktiga nät. Angående innebörden av begreppet ”batteri” jfr prop. 2017/18:294 s. 109 f.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av bestämmelsen följer en rätt till återbetalning av energiskatt på el som förbrukats för vissa ändamål vilka motsvarar skattskyldiga förbrukares avdragsrätt enligt 11 kap. 9 § 1 st., 1p., 2 p., 3 p. respektive 5 p., jfr prop. 2017/18:1 s. 454 ff. och 622 ff. Möjligheten till återbetalning kan användas av dem som inte kan få nedsättning genom ett avdrag eftersom de inte är skattskyldiga. Av det betalda skattebeloppet för el som förbrukats under kalenderåret återbetalas endast den del som överstiger tröskelvärdet 2 000 kronor. Vad gäller återbetalning med stöd av 11 kap. 13 a § 1 st. 4 p har Skatteverket i två ställningstaganden av den 31 maj 2022 respektive av den 19 augusti 2022 redovisat sin inställning om skattebefrielsens omfattning vad gäller el som förbrukas i skänkar respektive under den tid som ugnen av vissa angivna anledningar inte innehåller något material, jfr kommentaren till 11 kap. 9 § 1 st. 5 p.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Jfr kommentaren till 11 kap. 9 § 1 st. 6 p., där motsvarande skattebefrielse för el som förbrukats i en skattskyldigs tillverkningsprocess i industriell verksamhet behandlas.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Angående överväganden vid utformningen av motsvarande tröskelvärde i äldre rätt, jfr prop. 2016/17:1 s. 265.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I bestämmelsen samlas vissa villkor som är gemensamma för flera bestämmelser om återbetalning för energiskatt på el, jfr prop. 2017/18:1 s. 623.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Innebörden av begreppet ”företag utan rätt till statligt stöd” definieras i 1 kap. 12 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen samt till prop. 2016/17:1 s. 270 ff.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Innebörden av begreppet ”uppgifter om stödmottagare” framgår av 1 kap. 13 §, jfr kommentaren till den bestämmelsen samt till prop. 2016/17:1 s. 275 ff. Angående sänkning av beloppsgränsen för uppgiftslämnande för skattenedsättning avseende förbrukning av el som skett i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, se prop. 2022/23:112 s. 13 ff. och 24.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom bestämmelsen regleras vem som kan beviljas skattenedsättning för elförbrukning vid spårbunden trafik. Angående innebörden av de olika begrepp som definieras i paragrafen samt skälen till införandet av bestämmelsen samt anpassningar av definitionerna till bl.a. järnvägsmarknadslagen (2022:465), se prop. 2020/21:1 s. 345 ff. och 425 f. samt prop. 2021/22:83 s. 643.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Av paragrafen följer att bestämmelserna i SFL gäller i fråga om förfarandet vid beskattningen enligt LSE, med vissa undantag som anges i 12 kap. 2–8 §§. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna i SFL om omprövning och överklagande gäller i fråga om beslut om ärenden som handläggs inom ramen för förfarandet vid beskattning, jfr prop. 2021/22:61 s. 477.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Tullagen (2016:253) och alltså inte SFL gäller när skatt ska betalas till Tullverket, se 5 kap. 13 § eller 6 kap. 7 §., jfr prop. 2021/22:61 s. 477 samt beträffande motsvarande regler i äldre rätt vid import även prop. 2009/10:40 s. 192, prop. 2011/12:155 s. 104 och prop. 2015/16:79. I förhållande till äldre rätt innehåller paragrafen nu också regler avseende otillåten införsel.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Skattskyldigheten vid oegentligheter är i de flesta fall oförutsedd. Det har därför inte ansetts som meningsfullt att föreskriva deklarationsskyldighet i dessa fall. Detta i sin tur gör det mindre lämpligt att tillämpa samtliga regler om redovisning, skönsmässiga beslut om skatt m.m. i SFL vid sådan beskattning, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt enligt SBL i prop. 2000/01:118 s. 124 f. och 135 samt prop. 2001/02:127 s. 216, prop. 2009/10:40 s. 192 och 186 samt prop. 2013/14:10 s. 154 och 150. Genom 12 kap. 3–8 §§ tillämpas dock vissa av SFL:s regler av denna natur även vid handläggningen av förfarandet vid beskattning vid oegentligheter.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen finns grundläggande bestämmelser om förfarandet vid beslut om oegentlighetsbeskattning, jfr prop. 2021/22:61 s. 310 ff., 405 och 477.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen finns vissa bestämmelser om ansvar för bl.a. företrädare för juridiska personer, jfr prop. 2021/22:61 s. 405 f. och 477.

Författare: Susanne Åkerfeldt

I paragrafen finns bestämmelser om förelägganden, dvs. möjlighet för Skatteverket att genom förelägganden inhämta uppgifter som är av betydelse för den som är eller kan antas vara skattskyldig enligt bestämmelserna om oegentlighetsbeskattning, jfr prop. 2021/22:61 s. 263 ff., 310 ff., 406 f. och 478.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Genom paragrafen ges Skatteverket möjlighet att besluta om revision i vissa situationer av betydelse för oegentlighetsbeskattning, jfr prop. 2021/22:61 s. 263 ff., 310 ff. 407 och 478.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i SFL som ska gälla vid handläggning av ärenden om egentlighetsbeskattning, jfr prop. 2021/22:61 s. 310 ff., 407 f. och 478.

Författare: Susanne Åkerfeldt

Paragrafen innehåller regler om överklagande för den som omfattas av ett beslut om ansvar vid oegentlighetsbeskattning, jfr prop. 2021/22:61 s. 310 ff., 408 och 478.

Författare: Susanne Åkerfeldt

SFL tillämpas endast på beslut om punktskatt. Genom bestämmelsen ges därför överklaganderätt för vissa andra beslut, som t.ex. beslut att inte bli godkänd som upplagshavare eller lagerhållare, jfr beträffande motsvarande bestämmelse i äldre rätt prop. 1998/99:18 s. 38 och 40. Jfr även prop. 2021/22:61 s. 315 f., 409 och 478. Enligt reglerna i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar innebär ett överklagande till allmän förvaltningsdomstol att Skatteverkets beslut ska överklagas till en förvaltningsrätt. Av 7 a § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. framgår att Förvaltningsrätten i Falun är behörig domstol i dessa fall, jfr prop. 1999/2000:105 s. 75. Angående omprövning av Skatteverkets beslut enligt 9 kap. 1 §, dvs. återbetalning av skatt till diplomater och vissa internationella organisationer, jfr prop. 2021/22:23 s. 56 och 77 f.