Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1970-0624

Kupongskattelag (1970:624)

Kupongskattelagen

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 1974:996.

Inledande bestämmelser

Kupongskatt ska betalas enligt denna lag till staten för utdelning av annat slag än som avses i 42 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229) på aktie i svenskt aktiebolag.

Vad som i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även aktie i europabolag med säte i Sverige samt andel i svensk värdepappersfond och svensk specialfond.

I ärenden och mål om kupongskatt gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

  1. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §,

  2. bevissäkring och betalningssäkring i 45 kap., 46 kap., 68 kap. 1 och 3 §§, 69 kap. och 71 kap. 1 §, samt

  3. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap. och 68 kap. 1 och 3 §§.

SFS 2013:574

I denna lag förstås med

  • AIF-förvaltare: juridisk person som är AIF-förvaltare enligt 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

  • avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551),

  • egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt,

  • fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

  • förvaltningsbolag: ett utländskt företag som förvaltar en värdepappersfond i Sverige,

  • förvaringsinstitut: ett företag som är förvaringsinstitut enligt 1 kap. 1 § första stycket 15 lagen om värdepappersfonder eller 9 kap. 4, 5 eller 7 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

  • utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolagslagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond eller specialfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,

  • utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället,

  • värdepapperscentral: detsamma som i 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Med utdelning avses även

  1. återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden enligt 20 kap. 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 aktiebolagslagen,

  2. utskiftning vid bolagets likvidation enligt 25 kap. 38 § aktiebolagslagen,

  3. utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag,

  4. utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget,

  5. utbetalning av fusionsvederlag till andelsägare enligt 8 kap. 14 § lagen om värdepappersfonder eller 12 kap. 16 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder till den del vederlaget utgörs av annat än andelar i den övertagande fonden, och

  6. utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser

    1. delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller

    2. delning enligt 24 kap. 1 § tredje stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska tas upp.

SFS 2022:1850

Har för aktiebolag, som icke är avstämningsbolag, ej bestämts utdelningstillfälle eller skall utdelning i sådant bolag tillgodoföras den utdelningsberättigade på annat sätt än genom utbetalning av utdelat belopp, anses utdelningen ha blivit tillgänglig för lyftning omedelbart efter det att beslut om utdelningen fattats.

Skattskyldighet

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2–4 inkomstskattelagen.

Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska unionen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater1) .

1)

EUT L 345, 29.12.2011, s. 8 (Celex 32011L0096).

Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 2 kap. 5 a § inkomstskattelagen och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 32 § 1–4 den lagen, för utdelning på aktie om aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 33 § första stycket 1 eller 2 samma lag.

Som förutsättning för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdelningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap. 35–42 §§ eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om det utländska bolaget varit ett svenskt företag. I fråga om innehavstid enligt 24 kap. 40 § samma lag gäller dock att andelen alltid ska ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället.

Skattskyldighet för utdelning föreligger inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.

Skattskyldighet föreligger inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller utländska specialfonder som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

SFS 2018:1205

Som förutsättning för skattefrihet enligt 4 § fjärde–nionde styckena gäller att den utdelningsberättigade inte innehar aktier under sådana förhållanden som avses i 4 § tredje stycket.

SFS 2015:884

Skattesats

Kupongskatt utgår med trettio procent av utdelningen.

Rättsfall:

Fråga om bestämmelserna i kupongskattelagen, ensamma eller i förening med regler i ett dubbelbeskattningsavtal, kunde anses vara förenliga med den fria rörligheten för kapital i art. 56 EG och 58 EG C-265/04 Bouanich.

Beslutande myndighet

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2003-0647

Ärende om kupongskatt prövas av Skatteverket.

SFS 2003:647

Valuta

Rubriken införd g. SFS2000-0047

Samtliga uppgifter som skall lämnas enligt denna lag skall till sina belopp anges i svenska kronor.

SFS 2000:47

Innehållande av kupongskatt vid utbetalning av aktieutdelning m.m.

Utdelning i avstämningsbolag m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1975-1383

En värdepapperscentral ska vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om det inte av tillgängliga uppgifter om den utdelningsberättigade framgår att denne inte är skattskyldig. Kupongskatt ska vidare innehållas om utdelning inte har kunnat ske till följd av bristande uppgift om den utdelningsberättigade.

Uppgift som avses i första stycket ska lämnas skriftligen till värdepapperscentralen i samband med begäran om införing i aktieboken eller anmälan om registrering på avstämningskonto av uppgift som avses i 4 kap. 18 § första stycket 6–8 lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, samt i övrigt när värdepapperscentralen begär det av den som avses med införingen. Ändras något förhållande som är av betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet enligt denna lag, ska uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepapperscentralen.

Värdepapperscentralen ska senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne.

SFS 2016:52

En värdepapperscentral ska senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna Skatteverket uppgift om

  1. det sammanlagda beloppet av utbetalade utdelningar för vilka skattskyldighet inte förelegat,

  2. storleken av utbetalad utdelning och innehållen kupongskatt för varje skattskyldig,

  3. det sammanlagda beloppet av utdelning som inte har kunnat betalas ut till följd av bristande uppgifter om den utdelningsberättigade,

  4. det sammanlagda beloppet av innehållen kupongskatt.

Inom samma tid ska värdepapperscentralen inbetala innehållen kupongskatt till Skatteverket.

Andra stycket gäller inte kupongskatt på utdelning som avses i första stycket 3. Sådan skatt inbetalas senast vid utgången av det kalenderår då utdelningen utbetalas, dock senast vid utgången av det femte kalenderåret efter året för utdelningstillfället.

SFS 2016:52

Utbetalas utdelning sedan en värdepapperscentral inbetalat kupongskatt enligt 8 §, återbetalar Skatteverket kupongskatt, som belöper på sådan utdelning för vilken skattskyldighet inte förelegat.

För återbetalning fordras att värdepapperscentralen till Skatteverket överlämnar utredning om att skattskyldighet inte förelegat för den utdelningsberättigade. Återbetalning sker inte beträffande utdelning som avser utdelningstillfälle tidigare än fem år före det kalenderår utredningen överlämnats till Skatteverket.

SFS 2016:52

Sådan återbetalning som avses i 9 § får, utöver vad som sägs där, ske beträffande utdelning på fondandelsbevis för vilken utredning om skattskyldighet överlämnats inom tre månader efter det preskription inträtt för fordran avseende utdelningen.

SFS 1994:780

Har en värdepapperscentral underlåtit att innehålla kupongskatt fastän detta borde ha skett, ska värdepapperscentralen förskjuta kupongskatten men får kräva skattebeloppet åter av den skattskyldige.

SFS 2016:52

Föreligger fall som avses i 10 §, ska Skatteverket delge värdepapperscentralen utdrag av den längd som avses i 26 § och förelägga centralen att inom två månader från den dag då den fick del av utdraget erlägga skattebeloppet. Vill värdepapperscentralen bestrida kravet, ska den senast inom samma tid göra erinran hos Skatteverket, som meddelar beslut med anledning av erinran. Beslutet ska delges värdepapperscentralen och antecknas i längden. Finner Skatteverket att värdepapperscentralen ska förskjuta kupongskatt, ska värdepapperscentralen föreläggas att inom viss tid erlägga skattebeloppet.

SFS 2016:52

Bestämmelserna om värdepapperscentral i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 samt 22 §§ denna lag gäller i stället avstämningsbolaget, om bolaget inte har uppdragit åt

  1. en värdepapperscentral som hör hemma i Sverige eller en värdepapperscentral som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än Sverige och som bedriver verksamhet från ett fast driftställe här att sända ut utdelningen, eller

  2. en värdepapperscentral som hör hemma i en annan stat inom EES än Sverige och som inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe här att sända ut utdelningen och värdepapperscentralen för bolaget har gett in ett åtagande till Skatteverket om att ansvara för uppgifterna enligt 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§.

Åtagandet enligt första stycket 2 ska göras på fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för värdepapperscentralen och avstämningsbolaget.

SFS 2016:52

Vid utdelning på andel i en värdepappersfond som förvaltas av ett fondbolag eller en specialfond som förvaltas av en svensk AIF-förvaltare ska bolaget eller förvaltaren ansvara för de uppgifter som värdepapperscentralen har enligt 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§.

Uppgift enligt 7 § första stycket ska lämnas av den som registreringen avser enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Uppgiften ska lämnas på det sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registreringen av andelsinnehavet samt i övrigt när fondbolaget, AIF-förvaltaren eller förvaltaren begär det. Om utdelning på andel i en värdepappersfond eller i en specialfond inte har betalats ut på grund av att andelsägaren inte registrerats, ska skatt inte innehållas före utbetalning av utdelningen.

SFS 2016:52

Vid utdelning på andel i en värdepappersfond som förvaltas av ett förvaltningsbolag eller en specialfond som förvaltas av en utländsk AIF-förvaltare ska förvaringsinstitutet ansvara för de uppgifter som värdepapperscentralen har enligt 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§.

Uppgift enligt 7 § första stycket ska lämnas av den som registreringen avser enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Uppgiften ska lämnas på det sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registreringen av andelsinnehavet samt i övrigt när förvaringsinstitutet begär det. Om utdelning på andel i en värdepappersfond eller i en specialfond inte har betalats ut på grund av att andelsägaren inte registrerats, ska skatt inte innehållas före utbetalning av utdelningen.

Förvaltningsbolaget eller den utländska AIF-förvaltaren ska omedelbart lämna förvaringsinstitutet upplysning om förhållande som är av betydelse för frågan om innehållande av kupongskatt.

SFS 2016:52

    Bestämmelserna om värdepapperscentral i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§ denna lag gäller i stället förvaltaren vid förvaltarregistrering enligt

  1. 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) såvitt avser förvaltare som av en värdepapperscentral som hör hemma i Sverige har fått medgivande till registrering som förvaltare,

  2. 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller

  3. 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

En värdepapperscentral eller den som annars ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § ska vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna paragraf.

SFS 2016:52

Utdelning i annat aktiebolag än avstämningsbolag m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1975-1383

För aktiebolag, som icke är avstämningsbolag, gäller 14–17 §§ vid utbetalning av utdelning.

SFS 1990:1434

Den som för egen eller annans räkning mottar utdelning på aktie i aktiebolag som inte är avstämningsbolag skall till utbetalaren på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär besvara frågor till ledning för bedömande om den utdelningsberättigade är skattskyldig. Är ej svaren sådana att därav uppenbarligen framgår att den utdelningsberättigade icke är skattskyldig för utdelningen, skall kupongskatt för utdelningen innehållas vid utbetalningen. Den som utbetalar utdelningen skall teckna erkännande att kupongskatten innehållits och tillställa uppgiftslämnaren erkännandet.

Skatteverket får medge den, som är skyldig att innehålla kupongskatt och som förutsättes kunna bedöma om skattskyldighet enligt 4 § föreligger, att i det fall skattskyldighet uppenbarligen icke föreligger utbetala utdelning utan att kupongskatt innehålles, även om svaren på frågorna skulle ge anledning till sådant innehållande.

Vid utbetalning av utdelning i utlandet skall kupongskatt alltid innehållas.

SFS 2003:647

Aktiebolag skall senast fyra månader efter utdelningstillfället, dock senast den 15 januari påföljande år, lämna Skatteverket de blanketter med uppgifter om utdelning som inkommit till bolaget samt inbetala kupongskatt för dels den utdelning för vilken med hänsyn till innehållet i uppgifterna skatt skolat innehållas, dels den utdelning för vilken uppgift ännu ej inkommit till bolaget, och dels den utdelning för vilken inkommit uppgifter som befunnits ofullständiga.

SFS 2003:647

Inkommer blankett med uppgifter om utdelning till aktiebolag sedan bolaget inbetalt kupongskatt enligt 15 § , återbetalar Skatteverket kupongskatt, som belöper på sådan utdelning för vilken skattskyldighet ej förelegat.

För återbetalning fordras att bolaget överlämnar blanketten till Skatteverket. Blankett som inkommit till bolaget under ett kalenderår bör vara Skatteverket tillhanda senast den 15 januari påföljande år. Återbetalning sker ej beträffande utdelning, som varit tillgänglig för lyftning tidigare än fem år före det kalenderår då blanketten överlämnats till Skatteverket.

SFS 2003:647

Blanketter med uppgift om utdelning, som lämnas enligt 15 §, skall vara ordnade kommunvis efter utdelningsmottagarens kommun. Vilken hemortskommun uppgifterna avser skall vara tydligt utmärkt. Blanketter, vid vilkas avgivande kupongskatt innehållits, skall dock vara skilda från övriga blanketter, och sammanlagda beloppet av den utdelning uppgifterna i dessa blanketter avser skall anges särskilt.

SFS 2003:647

Gemensamma bestämmelser

SFS 2014:565

Kupongskatt betalas genom insättning på särskilt konto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken.

Om kupongskatt inte betalas inom den tid som anges i 8 eller 15 § eller i den ordning som anges i första stycket, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.

Skatteverket får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.

SFS 2003:647

Om det behövs med hänsyn till redovisningens omfattning eller andra särskilda förhållanden, får Skatteverket medge en värdepapperscentral eller ett aktiebolag anstånd med fullgörande av skyldighet enligt 8 eller 15 §.

SFS 2016:52

Om utdelning lämnas i annat än pengar i svenskt mynt och om det enligt 8 eller 15 § föreligger skyldighet att betala in kupongskatt, skall aktiebolaget senast en vecka efter beslutet om utdelning till Skatteverket lämna in en bestyrkt uppgift om de utdelade tillgångarnas värde vid utdelningstillfället. Om värdet är för lågt uppgivet, skall verket meddela beslut om värdet och förelägga bolaget att inom viss tid betala in felande kupongskatt. Om inbetalningen inte gjorts inom den utsatta tiden, skall bolaget betala dröjsmålsavgift. Därvid skall 19 § andra stycket tillämpas.

Om utdelning har ägt rum när beslut meddelats om påföring av ytterligare kupongskatt och har tillräckligt belopp till kupongskatten inte innehållits, skall bolaget förskjuta skattebeloppet men får kräva det åter av den skattskyldige.

SFS 2003:647

Om en värdepapperscentral eller ett aktiebolag inte betalar in kupongskatt i föreskriven tid, ska Skatteverket förelägga värdepapperscentralen eller bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet.

Obetalda kupongskattebelopp samt dröjsmålsavgifter ska av Skatteverket lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Överklagande av beslut inverkar inte på skyldigheten att betala skatt eller dröjsmålsavgift.

SFS 2016:52

Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan Skatteverket förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Fråga om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna lag.

Ett beslut om föreläggande som har förenats med vite gäller omedelbart.

SFS 2011:1246

För kontroll av kupongskatten kan Skatteverket meddela beslut om revision hos aktiebolag. Då gäller bestämmelserna om revision i 41 kap. och vitesföreläggande i 44 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

Ett beslut om föreläggande som har förenats med vite gäller omedelbart.

SFS 2011:1246

Uppgift som enligt 7 § andra stycket ska lämnas till en värdepapperscentral ska vid tillämpningen av skattebrottslagen (1971:69) likställas med uppgift som ska lämnas till myndighet.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 25 § upphävd g. Lag 1990:359.

SFS 2016:52

Påförande av kupongskatt i efterhand

Skatteverket uppför i särskild längd utdelningsberättigade som kan antas vara skattskyldiga men för vilka utdelning betalats ut utan att kupongskatt hållits inne, samt det skattebelopp som belöper på utdelningen.

Om inte något annat följer av 11 §, skall Skatteverket delge den som uppförts i längden utdrag ur denna och förelägga honom att inom två månader från den dag då han fick del av utdraget betala skattebeloppet. Om den som uppförts i längden vill bestrida skattepåföringen, skall han senast inom samma tid göra en invändning mot påföringen hos Skatteverket, som sedan meddelar sitt beslut. Beslutet skall delges den som gjort invändningen och antecknas i längden. Om Skatteverket finner att kupongskatt skall betalas, skall den skattskyldige föreläggas att inom viss tid betala skatten.

Kupongskatt, som inte betalats inom den utsatta tiden, skall av Skatteverket lämnas för indrivning. Därvid tillämpas 22 § andra–fjärde styckena.

SFS 2003:647

Återbetalning av kupongskatt

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1997-0515

Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits för någon som inte varit skattskyldig eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som ska betalas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehållits för mycket.

Rätt till återbetalning föreligger även

  • om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket 2 blivit tillgänglig för lyftning,

  • vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, och

  • vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag.

Underlaget för kupongskatten ska i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag eller delningsvederlag ska som anskaffningskostnad för aktierna anses den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktiebolaget. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället bestämmas till 20 procent av utbetalningen.

Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället.

Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning som styrker att sökanden inte är skattskyldig.

Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första stycket först sedan förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad efterbeskattats för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller efterbeskattningen skedde.

Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala skatt enligt denna lag eller skatteförfarandelagen (2011:1244), gäller 64 kap. samt 71 kap. 2 § första stycket och 3 § skatteförfarandelagen.

Rättsfall:

Ang. ränta vid återbetalning av skatt som tagits ut i strid med EU-rätten HFD 2016:47 – Ej rätt till ränta vid återbetalning HFD 2018:32 – Värdepappersfond i form av unit trust var utdelningsberättigad HFD 2020:31.

SFS 2011:1246

Anstånd med betalning av kupongskatt

Rubriken införd g. SFS2019-1233

Förutsättningar för anstånd

Rubriken införd g. SFS2019-1233

Skatteverket ska bevilja en utländsk juridisk person anstånd med betalning av kupongskatt för en viss utdelning, om

  1. den utländska juridiska personen sedan utdelningstillfället hör hemma i

    1. en medlemsstat i Europeiska unionen (EU),

    2. en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har ingått en särskild överenskommelse med Sverige eller EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, eller

    3. en stat som har ingått ett skatteavtal med Sverige som innehåller artiklar om informationsutbyte och bistånd med indrivning av skattefordringar,

  2. kupongskatt har innehållits eller betalats för utdelningen, och

  3. det finns ett anståndsutrymme för det beskattningsår när utdelningstillfället inträffade.

Om en utländsk juridisk person som uppfyller villkoret i första stycket 1 har ett tidigare beviljat anstånd med betalning av kupongskatt för en viss utdelning, ska Skatteverket bevilja ett nytt anstånd under förutsättning att det finns ett anståndsutrymme för det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår vars anståndsutrymme ligger till grund för det tidigare beviljade anståndet.

Ett sådant bistånd som avses i första stycket 1 b och c ska ha en räckvidd som är likartad med den som föreskrivs i rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 28 § upphävd g. Lag 1982:193.

SFS 2019:1233

Om en ansökan om anstånd med betalning av kupongskatt för en viss utdelning avser kupongskatt som har påförts i efterhand enligt 26 § och påföringen har skett efter utgången av det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår när utdelningstillfället inträffade, gäller utöver villkoren i 28 § första stycket att det ska finnas ett anståndsutrymme för det eller de beskattningsår som följer efter det beskattningsår när utdelningstillfället inträffade. Det behöver dock inte finnas ett anståndsutrymme för det beskattningsår när påföringen skedde.

SFS 2019:1233

Anstånd med betalning av kupongskatt ska inte beviljas om kupongskatt har tagits ut med stöd av 4 § tredje stycket.

SFS 2019:1233

Beräkning av anståndsutrymmet

Rubriken införd g. SFS2019-1233

Anståndsutrymmet ett visst beskattningsår utgörs av

  1. kupongskatt hänförlig till utdelning under beskattningsåret som har innehållits eller betalats och som den skattskyldige har ansökt om anstånd med betalningen av, och

  2. anståndsbelopp vid utgången av beskattningsåret,

    minskat med

  3. den skattskyldiges resultat beräknat enligt 28 e–28 g §§, om det är positivt, och

  4. anståndsbelopp motsvarande redan beviljat anstånd om beskattningsårets anståndsutrymme har legat till grund för anståndet.

SFS 2019:1233

För en ansökan om anstånd som gäller kupongskatt som har påförts i efterhand vid en sådan tidpunkt som avses i 28 a § gäller följande vid tillämpning av 28 c § 2 vid beräkning av anståndsutrymmet för det beskattningsår som följer efter det beskattningsår när utdelningstillfället inträffade. Den del av kupongskatten hänförlig till utdelningen som ryms inom anståndsutrymmet för beskattningsåret när utdelningstillfället inträffade ska anses vara ett sådant anståndsbelopp som avses i 28 c § 2. Detsamma gäller för efterföljande beskattningsår till den del anståndsbeloppet hänförligt till utdelningen ryms inom föregående års anståndsutrymme.

SFS 2019:1233

Vid beräkningen av den skattskyldiges resultat tillämpas 39 a kap. 10–12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Vid beräkningen gäller dessutom att

  1. utländsk allmän skatt som avses i 16 kap. 19 § andra stycket inkomstskattelagen inte får dras av,

  2. förutsättningarna för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 § första stycket inkomstskattelagen inte ska tillämpas, och

  3. bestämmelserna om avsättning till periodiseringsfond i 30 kap. inkomstskattelagen inte ska tillämpas.

SFS 2019:1233

Om den skattskyldige ingår i en grupp av företag som är föremål för en konsoliderad inkomstbeskattning i den stat där den skattskyldige hör hemma, ska anståndsutrymmet beräknas med beaktande av samtliga företag som ingår i konsolideringen. Vid beräkningen ska 28 c och 28 e §§ tillämpas på varje företag i konsolideringen. Även resultat som inte är positiva ska beaktas vid beräkningen. Summan av respektive post enligt 28 c § ska ligga till grund för beräkningen av anståndsutrymmet.

SFS 2019:1233

Den skattskyldiges resultat ska multipliceras med den skattesats med vilken kupongskatt har tagits ut på utdelningen. Om den skattskyldige har ett tidigare beviljat anstånd med betalning av kupongskatt för en viss utdelning och ansökan avser ett nytt anstånd, ska resultatet multipliceras med den skattesats med vilken kupongskatt skulle ha tagits ut på en utdelning om utdelningstillfället hade inträffat samma dag som ansökan om anstånd gjordes.

SFS 2019:1233

Anståndsbeloppets storlek

Rubriken införd g. SFS2019-1233

Anstånd beviljas med ett belopp som motsvarar anståndsutrymmet.

Om ansökan om anstånd gäller kupongskatt som har påförts i efterhand vid en sådan tidpunkt som avses i 28 a §, beviljas anstånd med ett belopp som motsvarar det anståndsutrymme som är lägst för de beskattningsår som det ska finnas ett anståndsutrymme för enligt 28 och 28 a §§.

Om den skattskyldige har rätt till återbetalning av kupongskatt enligt 27 § och har fått anstånd med betalning av kupongskatten, ska beviljat anstånd sättas ned i motsvarande utsträckning.

SFS 2019:1233

Återbetalning av innehållen eller betalad kupongskatt

Rubriken införd g. SFS2019-1233

Om anstånd har beviljats enligt 28 § första stycket ska Skatteverket återbetala kupongskatt motsvarande anståndsbeloppet. Vid en sådan återbetalning tillämpas 27 § sjätte och åttonde styckena.

SFS 2019:1233

Anståndstiden

Rubriken införd g. SFS2019-1233

Anståndstiden ska gälla fram till och med fyra månader efter utgången av det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår vars anståndsutrymme ligger till grund för anstånd. Saknas tillförlitliga uppgifter om det efterföljande beskattningsårets längd, ska det anses vara lika långt som det beskattningsår som anståndsutrymmet avser.

Om ansökan om anstånd gäller kupongskatt som har påförts i efterhand vid en sådan tidpunkt som avses i 28 a §, ska anståndstiden gälla fram till och med fyra månader efter utgången av det beskattningsår då påföringen skedde. Saknas tillförlitliga uppgifter om detta beskattningsårs längd, ska det anses vara lika långt som det senaste beskattningsår vars anståndsutrymme ligger till grund för anståndet.

SFS 2019:1233

Om den skattskyldige ansöker om ett nytt anstånd innan anståndstiden enligt 28 j § löper ut, gäller anståndet fram till dess att Skatteverket har meddelat beslut i fråga om anstånd. Detta gäller bara om Skatteverket meddelar beslutet efter det att anståndstiden enligt 28 j § löper ut.

SFS 2019:1233

Anståndet ska upphöra om den skattskyldige begär det.

SFS 2019:1233

Ansökan om anstånd

Rubriken införd g. SFS2019-1233

En skriftlig ansökan om anstånd ska ha kommit in till Skatteverket senast vid utgången av det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår när utdelningstillfället inträffade.

Om kupongskatt har påförts i efterhand enligt 26 § ska ansökan om anstånd ha kommit in till Skatteverket senast vid utgången av det beskattningsår när påföringen skedde. Om påföringen har skett när mindre än fyra månader återstår av beskattningsåret ska dock ansökan ha kommit in senast fyra månader efter påföringen.

Andra stycket gäller inte om påföringen har skett under samma beskattningsår som utdelningstillfället inträffade.

SFS 2019:1233

Betalning av kupongskatt

Rubriken införd g. SFS2019-1233

När anståndet upphör ska Skatteverket förelägga den skattskyldige att betala kupongskatten inom två månader från den dag då denne fick del av föreläggandet. Detta gäller dock inte till den del den skattskyldige beviljas ett nytt anstånd.

Kupongskatt som inte betalas inom utsatt tid ska lämnas för indrivning. I dessa fall tillämpas 22 § andra–fjärde styckena.

SFS 2019:1233

Överklagande

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1993-0463

Beslut av Skatteverket enligt denna lag får hos förvaltningsrätten överklagas av den som beslutet rör och av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Ett överklagande av den som beslutet rör ska ha kommit in inom två månader från den dag då denne fick del av beslutet. Ett överklagande av det allmänna ombudet ska ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Skatteverkets beslut enligt 22 § första stycket och beslut om revision enligt 24 § får inte överklagas.

SFS 2011:1246

Bestämmelserna i 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om överklagande av förvaltningsrättens och kammarrättens beslut gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 30 a §. Förutv. 30 § upphävd g. Lag 2003:647.

SFS 2011:1246

SFS 2003:647

SFS 1996:666

SFS 1996:666

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1970:624

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1971, då förordningen (1943:44) om kupongskatt skall upphöra att gälla.

I fråga om utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet, gäller den upphävda förordningen med följande undantag.

1. Inträder skyldighet för styrelse för aktiebolag att enligt 5 § den upphävda förordningen avlämna uppgifter om utdelning eller att inbetala kupongskatt först efter ikraftträdandet och fullgör styrelsen icke denna skyldighet, gäller för sådant fall 19 § andra stycket samt 22 och 23 §§ den nya förordningen.

2. Vid återbetalning av kupongskatt till aktiebolag enligt 6 § den upphävda förordningen gäller den begränsning som föreskrives i 16 § andra stycket den nya förordningen, om utdelningen utbetalats efter utgången av år 1970.

3. Restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad enligt 12 § 1 mom. den upphävda förordningen skall ske enligt 27 § den nya förordningen, om ansökan därom göres efter ikraftträdandet.

4. Vid prövning av ansvar enligt 16 § den upphävda förordningen äger 31 § tredje och fjärde styckena den nya förordningen tillämpning.

5. Prövning och handhavande i övrigt av ärende rörande kupongskatt ankommer på riksskatteverket.

SFS 1982:193

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1982.

SFS 1990:1434

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan.

2. De äldre bestämmelserna i 13 § om aktiefond skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

3. Äldre bestämmelser skall alltjämt tillämpas på utbetalningar som hänför sig till nedsättning av aktiekapitalet som skett före utgången av år 1990 och till likvidation och fusion som föranlett utskiftning av medel till aktieägare före utgången av år 1990.

SFS 1993:463

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1993.

Vid överklagande av beslut som meddelats av Riksskatteverket före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. Vid överklagande av den skattskyldige skall allmänna ombudets funktion fullgöras av Riksskatteverket. Överklagande av sådant beslut meddelat av Riksskatteverket skall dock ges in till Skattemyndigheten i Dalarnas län. Lag (1996:948).

SFS 1993:899

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1994.

SFS 1994:780

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1994.

SFS 1994:1868

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995 och tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

SFS 1996:666

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1996.

SFS 1996:948

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1997:515

Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 1997.

SFS 1997:1087

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998.

SFS 1998:242

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1998:1485

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1998:1607

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999 och tillämpas i fråga om utdelning som lämnas efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller för utdelning som lämnats före ikraftträdandet.

SFS 1999:996

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000 och tillämpas i fråga om utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

SFS 1999:1240

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2001. Äldre bestämmelser gäller i fråga om utdelning som skett före ikraftträdandet. 27 § andra stycket tillämpas på utbetalningar som skett efter d. 10 mars 2000 och på likvidationer som påbörjats före nämnda datum men som inte avslutats vid den tidpunkten.

SFS 2000:47

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2000.

SFS 2000:76

Denna lag träder i kraft d. 10 mars 2000 och tillämpas på utbetalningar och utdelningar som sker efter ikraftträdandet och på likvidationer som påbörjats före ikraftträdandet men som inte avslutats vid den tidpunkten. Har kupongskatt tagits ut med tillämpning av 2 § i dess äldre lydelse gäller även 27  §§ i sin äldre lydelse.

SFS 2000:468

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och beslutet har överklagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.

SFS 2000:1348

(Utkom d. 22 dec. 2000.)

SFS 2000:1423

(Utkom d. 28 dec. 2000.)

SFS 2001:1228

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002. Äldre bestämmelser gäller i fråga om utdelning som har skett före ikraftträdandet.

SFS 2003:226

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2003.

2. För utdelning som avses i 2 § andra stycket med undantag för sådana utbetalningar som anges nedan i punkt 3, gäller de nya bestämmelserna i fråga om utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

3. För utbetalningar vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp, vid nedsättning av reservfonden eller överkursfonden samt för annan utdelning än sådan som avses i 2 § andra stycket, gäller de nya bestämmelserna i fråga om utdelning som lämnas d. 1 jan. 2004 eller senare.

SFS 2003:647

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004.

2. Äldre föreskrifter i 23 § gäller fortfarande för anmälan som har getts in före ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 29 § gäller fortfarande för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

SFS 2003:1087

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004 och tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

SFS 2004:50

1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2004.

2. Vad som sägs i 1, 2 och 11 b §§ om investeringsfond skall också gälla sådan värdepappersfond som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

3. Vad som sägs i 11 b och 12 §§ om fondbolag skall också gälla sådant fondbolag som driver verksamhet med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder.

SFS 2004:495

Denna lag träder i kraft d. 8 okt. 2004.

SFS 2004:1148

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005 och tillämpas på utdelning som lämnas efter utgången av år 2004.

SFS 2005:348

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2005. Om inte annat följer av punkten 2 gäller äldre bestämmelser i fråga om utdelning som har skett före ikraftträdandet.

2. De nya bestämmelserna i 27 § skall tillämpas i fråga om utbetalningar som sker d. 1 jan. 2005 eller senare.

SFS 2005:1141

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006 och tillämpas på utdelning som skett efter ikraftträdandet.

SFS 2006:576

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007 och tillämpas på utdelning som lämnas efter utgången av år 2006.

SFS 2006:1420

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007 och tillämpas på utdelning som skett efter ikraftträdandet.

SFS 2008:276

Denna lag träder i kraft d. 23 juli 2008.

SFS 2008:828

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009 och tillämpas på utdelning som lämnas efter utgången av år 2008.

SFS 2009:782

Denna lag träder i kraft d. 15 febr. 2010.

SFS 2009:1414

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010 och tillämpas på utdelning som lämnas efter utgången av år 2009.

SFS 2010:1442

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2011:69

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011 och tillämpas på utdelning som beslutas efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller i fråga om sådan återbetalning eller utbetalning till aktieägarna, för vilka försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller enligt lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043).

SFS 2011:279

Denna lag träder i kraft d. 15 april 2011.

SFS 2011:935

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2011 och tillämpas på utdelning som lämnas efter d. 31 juli 2011.

SFS 2011:1246

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012 och tillämpas på utdelning som lämnas efter utgången av 2011.

2. Den nya lydelsen av 1 § tredje stycket 1 tillämpas på kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2011.

3. De nya lydelserna av 4 § tredje stycket och 27 § sjunde stycket tillämpas på beskattningsår som börjar efter d. 31 jan. 2012. De nya lydelserna tillämpas även på förlängda räkenskapsår som avslutas efter utgången av 2012 och på förkortade räkenskapsår som både påbörjas och avslutas under 2012.

4. De nya lydelserna av 23 § och 29 § andra stycket tillämpas på vitesförelägganden som meddelas efter utgången av 2011.

SFS 2011:1273

(Utkom d. 13 dec. 2011.)

SFS 2012:272

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2012 och tillämpas på utdelning som hänför sig till tiden efter d. 17 jan. 2012.

SFS 2013:574

1. Denna lag träder i kraft d. 22 juli 2013 och tillämpas på utdelning som lämnas efter den 21 juli 2013.

2. Äldre bestämmelser gäller för utdelning på andel i en specialfond som förvaltas av ett fondbolag, ett värdepappersbolag eller ett svenskt kreditinstitut som enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2013:563) om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder får fortsätta med sådan verksamhet efter d. 21 juli 2013 till dess att ansökan om tillstånd har prövats slutligt.

SFS 2014:565

(Utkom d. 25 juni 2014.)

SFS 2015:884

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

2. Den nya bestämmelsen tillämpas första gången på utdelning om utdelningstillfället inträffar efter d. 31 dec. 2015.

SFS 2016:52

1. Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2016.

2. Bestämmelserna i 2, 7–9, 10–12, 20, 22 och 25 §§ i den nya lydelsen tillämpas på utdelning som betalas ut efter d. 29 febr. 2016.

3. Äldre bestämmelser gäller för utdelning som betalas ut av en central värdepappersförvarare som enligt punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2016:51) om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument får fortsätta med sådan verksamhet efter d. 29 febr. 2016 till dess att ansökan om tillstånd har prövats slutligt.

SFS 2018:1205

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

2. Lagen tillämpas första gången på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

SFS 2019:1233

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2022:1850
  1. Denna lag träder i kraft d. 31 jan. 2023.

  2. Lagen tillämpas första gången i fråga om utbetalning av delningsvederlag till aktieägare som görs efter d. 30 jan. 2023.

SFS 2023:786
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2025.

  2. Lagen tillämpas första gången på inlösenaktier som tilldelas aktieägarna efter d. 31 dec. 2024.

  3. För inlösenaktier som tilldelas aktieägarna före d. 1 jan. 2025 gäller äldre bestämmelser.

Anmärkt författning:

Kupongskatteförordning (1971:49).

Författningar med bestämmelser om kupongskatt för skattskyldiga med hemvist i följande länder:

Australien F 1981:1007 – Bangladesh Lag 1983:534 och F 1983:858 – Botswana Lag 1992:1197 och F 1993:65 – Chile Lag 2004:1051 (jfr F 2006:8) – De nordiska länderna Lag 1996:1512, ändr. g. Lagar 1997:920 (bilagan), 1999:639 (ändr. g. Lag 1999:1000), 999, 2000:1165, 2001:411, 1054, 2002:964, 982, 2003:826, 2004:639, 1053, 2005:891, 2006:1331, 2007:767, 2008:653; jfr F:ar 1997:658, 1998:7, 1314 (ändr. g. F 2003:1001), 1999:1184, 2002:1066, 2008:1415 – Israel KK 1974:26 – Italien Lag 1983:182 och F 1983:857 – Japan Lag 1983:203, ändr. g. Lag 2014:374; jfr F 1983:769 – Jugoslavien F 1982:71 – Kenya KK 1974:70 – Mauritius Lag 2012:638 (jfr F 2012:685) – Mexiko Lag 1992:1196 och F 1993:64 – Nederländerna Lag 1992:17, ändr. g. Lagar 1992:1194, 2008:1352 (jfr F 1992:946) – Nya Zeeland F 1980:1132 – Rumänien F 1979:58 – Singapore Lag 1991:1886, ändr. g. Lag 1992:857 – Storbritannien och Nordirland Lag 2015:666 (jfr F 2015:771) – Taipei Lag 2004:982; jfr F 2004:1054 – Tanzania F 1977:581 – Thailand F 1989:814 – Tjeckoslovakien F 1980:863 – Tyskland Lag 1992:1193 och F 1994:1300 – Zambia F 1975:1394 – Österrike F 1993:136.

Se även förf:ar ang. undvikande av dubbelbeskattning, anm. vid inkomstskattelagen (1999:1229) 9:5. Bih.

Lag 1970:624

Författare: Christian Carneborn

Författare: Lars Jonsson

Författare till den ursprungliga kommentaren.

Författare: Christian Carneborn

Syftet med lagen är att ta ut en definitiv källskatt på utdelningar på aktier som innehas av fysiska eller juridiska personer, som är hemmahörande i utlandet och inte är föremål för beskattning i Sverige enligt IL. Möjligheten för Sverige att ta ut källskatt på utdelningar kan även begränsas av skatteavtal.

Förarbeten: Prop. 1970:134, BeU 1970:60, prop. 2002/03:96 (ändringar i samband med avskaffandet av beskattning av kapitalvinster på näringsbetingade andelar), prop. 2002/03:99 (omorganisation av skatteförvaltningen), prop. 2002/03:150 s. 332 (investeringsfonder), prop. 2003/04:10 s.112 f. (ändringar till följd av införandet av nya CFC-regler), prop. 2003/04:134 (europabolag), prop. 2005/06:169 (sänkning av kravet på ett innehavs storlek), prop. 2006/07:2 (ändringar till följd av införandet av regler om partiella fissioner) och prop. 2010/11:165 (skatteförfarandet).

Lagstiftningen kommenteras av K G A Sandström i SN 1971, s. 279 (härefter Sandström, 1971), Skatteverket, Vägledning, 2022 – Inkomstskatt – Begränsat skattskyldigas inkomster – Kupongskatt.

Prop. 2015/16:10bet. 2015/16:FiU15.

Författare: Christian Carneborn

Begreppet utdelning följer i huvudsak vad som avses med utdelning enligt ABL. Även utdelning i annan form än pengar omfattas (inklusive en förmån som en aktieägare erhåller, se exempelvis RÅ 1952 ref. 39 rörande förtäckt utdelning). Se även 2 § kupongskattelagen avseende vad som mer kan anses som utdelning. Utdelning från svenska ekonomiska föreningar beskattas enligt IL.

Författare: Christian Carneborn

I lagrummet behandlas under vilka förutsättningar utdelning av aktier är skattefri (lex Asea, 42 kap. 16 § inkomstskattelagen, IL), jfr prop. 1990/91:167.

Författare: Christian Carneborn

Vad som avses med värdepappersfond och specialfond framgår av 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bestämmelsen i 2 st. är en följd av den nya associationsformen europabolag, vilka vid beskattningen jämställs med aktiebolag, se prop. 2003/04:134. Tredje stycket är en följd av införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL). Punkten 1 tillämpas på ärenden och mål om kupongskatt som inleds efter utgången av 2011.

Högsta förvaltningsdomstolen har i fyra avgöranden från 2016 (mål nr 6273-14, 6274-14 (I) och 6275-14 (II) och 6276-14 (III)) förklarat att ränta ska utgå på återbetald kupongskatt från och med dagen efter den dag då skatten innehölls till och med dagen då den återbetalades. Beträffande rätten till ränta, se emellertid även HFD 2018 ref. 32 vari rätt till ränta ej ansetts föreligga för en norsk fond då kupongskatten inte innehållits i strid med unionsrätten.

Författare: Christian Carneborn

SFS 2011:1246, prop. 2011/12:165, 2011/12:SkU3.

Författare: Christian Carneborn

En ny definition av termen AIF-förvaltare har lagts till genom SFS 2013:574 (prop. 2012/13:155). En AIF-förvaltare är en juridisk person som avses i 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och som förvaltar specialfonder.

Författare: Christian Carneborn

Vad som avses med fondbolag framgår av 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

Författare: Christian Carneborn

Genom SFS 2013:574 (prop. 2012/13:155) har definitionen ändrats till att förutom bank och kreditinstitut omfatta även ett förvaringsinstitut för en alternativ investeringsfond.

Författare: Christian Carneborn

En utdelning är tillgänglig för lyftning i annat bolag än avstämningsbolag den dag när bolagsstämman fattat beslut om utdelning eller den senare dag som bolagsstämman beslutar. Genom SFS 2013:574 (prop. 2012/13:155) har definitionen ändrats med anledning av att samlingsuttrycket investeringsfond ersatts med uttrycken värdepappersfond och specialfond.

Författare: Christian Carneborn

I HFD 2018 ref. 11 ansågs en person som överfört aktier i ett svenskt bolag till en trust på Jersey som denne bildat fortfarande vara den utdelningsberättigade. Detta med anledning av att personen förfogade över trustegendomen och således inte ansågs ha avhänt sig ägandet av nämnda aktier. I HFD 2020 ref. 31 ansågs dock en irländsk unit trust vara den utdelningsberättigade personen trots att en trust inte är en juridisk person. Skillnaden i utfall mellan 2018 och 2020 var i huvudsak att den irländska trusten var en värdepappersfond organiserad som en unit trust där andelsägaren inte förfogade över trustegendomen (se även t.ex. HFD 2022 not. 22 där domstolen ansåg att andelarna i en svensk kontraktsrättslig fond inte var delägarrätter och att andelsägarna därför skulle beskattas löpande för inkomsterna i fonden). Beträffande definitionen, jfr Sandström, 1971, s. 299 f.

Författare: Christian Carneborn

Genom SFS 1998:1445 (prop. 1997/98:160) avskaffades Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags monopol på kontoföring av finansiella instrument. Kontoföring kan fr.o.m. den 1 januari 1999 skötas av central värdepappersförvarare, jfr lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. Genom SFS 2016:51 och 2016:52 ersattes uttrycket central värdepappersförvarare med värdepapperscentral.

Författare: Christian Carneborn

Skatteverket har i ett ställningstagande 2019-05-13 (dnr 202 180706-19/111) uttalat sig avseende beskattning av utbetalning vid ett bolags likvidation samt vid inlösen och återköp av aktier när mottagaren är en fysisk person som har hemvist i utlandet enligt skatteavtal. Se nedan.

En obegränsat skattskyldig fysisk person som får en utbetalning i samband med ett bolags likvidation och vid inlösen eller återköp av aktier anses enligt intern rätt ha avyttrat andelarna. Skatteverket anser därför att artikeln om kapitalvinst i OECD:s modellavtal är tillämplig för Sveriges del.

En begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig enligt kupongskattelagen för utbetalning i samband med ett svenskt aktiebolags likvidation samt vid inlösen och återköp av aktier i ett svenskt bolag. Om händelsen inträffar inom tio år efter det år då personen upphörde att vara bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige (tioårsregeln) kan inkomsten även vara skattepliktig enligt inkomstskattelagen. I de aktuella situationerna anser Skatteverket att kupongskattelagen har företräde som speciallagstiftning (lex specialis) och därför ska tillämpas. Enligt kupongskattelagen ska utbetalningen beskattas som utdelning. Skatteverket anser att detta innebär att artikeln om utdelning i OECD:s modellavtal är tillämplig för Sveriges del.

Om en begränsat skattskyldig person får en utbetalning i samband med ett utländskt bolags likvidation, inlösen eller återköp av aktier som är skattepliktig enligt tioårsregeln är det fråga om avyttring enligt inkomstskattelagen. Skatteverket anser att artikeln om kapitalvinst i OECD:s modellavtal är tillämplig för Sveriges del.

När en obegränsat skattskyldig person får en utbetalning i samband med likvidation, inlösen eller återköp innehåller utbetalaren ingen skatt och när kapitalvinstberäkningen görs får avdrag för omkostnadsbeloppet göras vilket innebär att skatt inte betalas på utbetalningens bruttobelopp. För en begränsat skattskyldig person ska utbetalaren däremot innehålla skatt på hela utbetalningen och personen måste ansöka om återbetalning av kupongskatt och får först i samband med det avdrag för omkostnadsbeloppet. Skatteverket anser att denna skillnad inte är förenligt med EU-rätten. Den som ska göra avdrag för kupongskatt får därför beakta omkostnadsbeloppet redan vid utbetalningen om information om rätt belopp finns hos denne.

Om det är fråga om utdelning från eller avyttring av andelar i ett onoterat bolag har den som beskattas enligt inkomstskattelagen rätt till nedsättning av det beskattningsbara beloppet till fem sjättedelar. Skatteverket anser att även en begränsat skattskyldig person med stöd av EU-rätten har rätt till nedsättning till fem sjättedelar av underlaget för kupongskatt när det är fråga om onoterade andelar. Enligt utdelningsartikeln i OECD:s modellavtal begränsas källstatens beskattning av fysiska personer till högst 15 procents skatt av utdelningens bruttobelopp. Av kommentarerna till modellavtalet framgår att utbetalningar som utgör återbäring av kapital normalt inte anses som utdelning. Skatteverket anser att utdelningens bruttobelopp ska anses vara den del av utbetalningen som överstiger omkostnadsbeloppet, d.v.s. samma belopp som ses som utdelning enligt kupongskattelagen.

Författare: Christian Carneborn

Se föregående kommentar.

Författare: Christian Carneborn

Genom SFS 2013:574 (prop. 2012/13:155) har samlingsuttrycket investeringsfond ersatts med uttrycken värdepappersfond och specialfond, se 2 § av denna lag.

Författare: Christian Carneborn

Kommentar till SFS 2006:1420: Genom SFS 1990:1434, prop. 1990/91:54, 1990/91:SkU10 infördes detta stycke. Det har ändrats i samband med att vissa aktiebolag fick rätt att förvärva egna aktier (SFS 2000:76, prop. 1999/2000:38, 1999/2000:SkU12) samt i samband med att nya regler om delning av aktiebolag infördes i nya aktiebolagslagen (ABL) (2005:551) (SFS 2005:1141, prop. 2005/06:39, 2005/06:SkU9). Kupongskatt utgår enligt lagrummet bl.a. vid nedsättning av kapital, likvidation, fusion och delning. Rätt till återbetalning av skatt föreligger dock under vissa förutsättningar vid fråga om likvidation, delning eller fusion, samt vid inlösen och riktade återköp av aktier, se 27 § 2 st. och därtill hörande kommentar. Även utbetalningar vid nedsättning av överkursfonden skall utgöra underlag för kupongskatt. Däremot ska kupongskatt inte tas ut på utbetalning av fusionsvederlag eller delningsvederlag till den del detta utgörs av aktier i det övertagande företaget. En ändring gjordes även i samband med införandet av skatteregler om partiella fissioner i 38 a kap. inkomstskattelagen (IL) (SFS 2006:1420, prop. 2006/07:2, 2006/07:SkU2). I första stycket har en definition av förvaltningsbolag lagts till samt i punkten 5 av andra stycket en bestämmelse som medför att kupongskatt ska tas ut om fusionsvederlag utgår på annat sätt genom nya andelar. SFS 2011:935, prop. 2010/11:131, 2010/11:SkU35. I ett förhandsbesked som senare avvisades av HFD uttalas att i den mån en utdelning sker genom en återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott bör inte heller kupongskatt uttas, se HFD 2017 not. 35. SRN uttalade även att det motsatta bör gälla avseende ovillkorade aktieägartillskott. Avvisandet skedde på grund av att lämnade förutsättningar ej var tillräckliga så viss osäkerhet föreligger. Se bl.a. följande praxis avseende den skattemässiga hanteringen av återbetalade aktieägartillskott; RÅ 83 1:42, RÅ 85 1:10, RÅ 1988 ref. 65, RÅ 2002 ref. 106, RÅ 2002 not. 215, RÅ 2002 not. 216, RÅ 2005 not. 82, RÅ 2006 not. 162 samt RÅ 2009 ref. 47 I och II.

Författare: Christian Carneborn

Jfr kommentarerna till 3 kap. 3–7 §§ IL. Enligt IL gäller att den som har rätt till utdelning när den kan disponeras är skattskyldig till inkomstskatt. Enligt förevarande bestämmelse – och till skillnad mot vad som enligt ordalydelsen gäller enligt IL – är det istället den utdelningsberättigade som är skattskyldig till kupongskatt. HFD har emellertid i HFD 2018 ref. 11 funnit att denna skillnad under de omständigheter som förelåg i domen (aktierna i fråga ägdes av en utländsk s.k. trust men trusten ansågs ej utdelningsberättigad) saknar betydelse och att samma bedömning ska ske såväl enligt IL som kupongskattelagen. Se i detta hänseende HFD 2020 ref. 31 där en unit trust ansågs utdelningsberättigad (se kommentaren till 2 §).

Rörande svenska värdepappersfonders hemvist så har kammarrätten i Sundsvall prövat om en sådan fond kan anses ha hemvist i Sverige vid tillämpning av skatteavtalen med Polen samt Storbritannien och Nordirland (dom 2020-10-28, mål nr 1290–1291-19). Enligt Kammarrätten ska fonden anses ha hemvist i Sverige enligt båda avtalen då de är egna skattesubjekt samt obegränsat skattskyldiga och således omfattas av avtalen, detta trots att beskattning med anledning av lagändring (se SFS 2011:1271, prop. 2011/12:1) numera sker på delägarnivå (se även HFD 2016 ref. 25 rörande skatteavtalet med Spanien, fonden ansågs ha hemvist i Sverige). Skatteverket har utkommit med två ställningstaganden med anledning av dessa domar, ställningstagande 2021-11-10, dnr 8-1299404 samt dnr 8-1299409. Enligt nämnda ställningstagandena är Kammarrättens resonemang inte bara tillämpligt på skatteavtalen med Polen respektive Storbritannien och Nordirland utan på alla skatteavtal med motsvarande förarbetsuttalanden, vilket innebär att hemvistintyg kan utfärdas för svenska värdepappersfonder och specialfonder enligt alla skatteavtal om det inte uttryckligen framgår av avtalet att sådana fonder är undantagna från avtalets tillämpning. Hemvistintyg kan utfärdas för år 2012 och framåt. I och med att en fond har hemvist i Sverige är det också ett bolag med hemvist i Sverige vid tillämpning av utdelningsartikeln om skatteavtalet motsvarar OECD:s modellavtal. Utdelning från en sådan svensk fond till en mottagare med hemvist i den andra avtalsslutande staten får således beskattas i Sverige med stöd av KupL men bara i den utsträckning som framgår av det relevanta skatteavtalet.

Författare: Christian Carneborn

Jfr definitionen av utländsk juridisk person i 6 kap. 8 § IL. Se även Skatteverkets ställningstagande 2018-12-14 (dnr 202 492435-18/111) avseende beskattning av dödsbon. Enligt Skatteverkets ställningstagande 2023-03-30 (dnr. 8-2192816) ska fall där det finns en formell ägare av tillgångarna i fonden vara denna som ska anses vara utdelningsberättigad och skattskyldig enligt kupongskattelagen när det gäller utländska kontraktsrättsliga fonder som inte är värdepappersfonder eller specialfonder. Andelarna i fonden ska ses som delägarrätter för andelsägarna. När det gäller utländska kontraktsrättsliga fonder som inte är värdepappersfonder eller specialfonder och där det inte finns en formell ägare av tillgångarna i fonden, får tillgångarna anses samägda. Begränsat skattskyldiga andelsägare ska i sådana fall anses vara utdelningsberättigade och skattskyldiga enligt kupongskattelagen. Andelarna i fonden ska inte anses vara delägarrätter. Nämnda ställningstagande från 2023 ersätter ställningstagandet 2014-04-30 (dnr 131 248141-14/111). Se även kommentaren till 4 § nionde stycket rörande ytterligare undantag.

Författare: Christian Carneborn

Jfr definitionen av fast driftställe i 2 kap. 29 § IL. Undantaget beror på att det utländska subjektet är skattskyldigt för verksamhet bedriven från fast driftställe i Sverige enligt de ordinarie reglerna i IL.

Författare: Christian Carneborn

Under förutsättningar som anges i lagrummet kan en i Sverige hemmahörande delägare beskattas för en utländsk juridisk persons inkomster, s.k. delägarbeskattning. I den mån så sker skall kupongskatt inte tas ut. I prop. 1989/90:47 s. 19 uttalas den åsikten att skatt bör innehållas till dess inkomsten taxerats hos delägaren.

Författare: Christian Carneborn

Jfr 5 kap. 2 § IL.

Författare: Christian Carneborn

Syftet med bestämmelsen är att försöka förhindra att reglerna om kupongskatt kringgås genom bulvanförhållande. Regelns räckvidd och exakta innebörd är oklar. I K G A Sandström, Beskattningen vid aktieutdelning samt utdelning från ekonomisk förening, 1962, s. 312 och 313, kommenteras en bestämmelse med liknande utformning. Stycket har ändrats redaktionellt till följd av införandet av SFL. Den nya lydelsen tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 januari 2012, efter påpekande från Lagrådet. Det kan noteras att HFD i beslut 1845-17 har avvisat ett ärende från SRN där nämnden tidigare funnit att slussade utdelningar inte utgör ett sådant bulvanförhållande som avses med bestämmelsen och vidare i obiter dictum uttalat att det till följd av det s.k. ändringsdirektivet, dvs. direktiv (EU) 2015/121 om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moder- bolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, inte kan uteslutas att slussade utdelningar i och för sig kan omfattas av bulvanregeln. Ang. ändringsdirektivet, se vidare i not till 4 a §. SRN har i ett ärende daterat den 19 juni 2018 med dnr 64-17/D prövat frågan om obehörighetskriteriet i bulvanregeln. I avgörandet, som behandlar ett relativt komplicerat incitamentsprogram där aktier emitterats till underkurs till en viss aktieägare för att därefter säljas till marknadsvärde varefter vinsten skulle delas med övriga aktieägare genom särskilt avtal, fann SRN i sin bedömning att de huvudsakliga motiven med vald struktur inte varit att undgå kupongskatt. Med den utgångspunkten kom SRN till slutsatsen att obehörighetskravet inte kunde anses uppfyllt, trots att de utländska aktieägarna därigenom befriades från kupongskatt. Målet avvisades dock av HFD på grund av bristfälliga förutsättningar, se HFD 2019 not. 7.

Författare: Christian Carneborn

Personkretsen som åsyftas är utländska diplomater som enligt svensk lagstiftning inte anses bosatta i Sverige trots att de tjänstgör vid beskickning i Sverige.

Författare: Christian Carneborn

I och med att Sverige blev medlem i den Europeiska gemenskapen ålåg det Sverige att implementera rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, det s.k. moder-/dotterbolagsdirektivet (jfr prop. 1994/95:52 s. 87). Innebörden härav är bl.a. att kupongskatt inte får tas ut under i direktivet angivna förutsättningar. Dessa villkor infördes i kupongskattelagen genom prop. 1999/2000:1 s. 199. Genom SFS 2006:576 (prop. 2005/06:169) har procenttalet för innehavsvillkoret sänkts från 20 till 15 procent, och genom prop. 2007/08:156, SFS 2008:828 har det sänkts från 15 till 10 procent. Sistnämnda sänkning tillämpas på utdelning som lämnas efter utgången av år 2008. Genom SFS 2012:272 (prop. 2011/12:96) har det nya direktivet (2011/96/EU) om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag i olika medlemsstater genomförts. I HFD 2017 ref. 9 I fann domstolen, efter inhämtande av ett förhandsavgörande från EU-domstolen i mål C-252/14, att det är förenligt med EU-rätten att ta ut kupongskatt på utdelning till en utländsk pensionsfond (Pensionsfoend Metaal en Techniek, PMT) samtidigt som motsvarande svenska pensionsfonder endast är skattskyldiga till avkastningsskatt. Däremot ska den utländska pensionsfonden ha rätt till avdrag för kostnader som har ett direkt samband med utdelningen. HFD kom till samma slutsats beträffande ett finskt aktiebolag som bedrev försäkringsrörelse (HFD 2017 ref. 9 II). I HFD 2019 ref. 30 fann domstolen att det utgör en otillåten negativ särbehandling (artikel 63 av EUF) att ta ut kupongskatt på aktier i ett svenskt aktiebolag, som ägs av ett livförsäkringsbolag när aktierna ingår i en pensions- eller kapitalförförsäkring för vilken försäkringstagaren är skattskyldig till avkastningsskatt i Sverige. Till skillnad från vad som ansågs gälla i ovan nämnda fall avseende den utländska pensionsfonden ’PMT’), ansåg HFD att situationen var jämförbar med om aktierna hade ägts av ett svenskt livförsäkringsföretag,

Författare: Christian Carneborn

I samband med avskaffandet av beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar (prop. 2002/03:96) ändrades villkoren för skattefrihet från kupongskatt. Enligt den ändrade definitionen av näringsbetingade andelar är det tillräckligt med 10 procent av rösterna i noterade bolag, medan aktier i onoterade bolag alltid anses näringsbetingade. Det s.k. betingandevillkoret (24 kap. 33 § 1 st. 3 IL) får dock inte åberopas i kupongskattesammanhang (prop. 2002/03:96 s. 151). Angående ikraftträdandet, se kommentaren till 4 § 7 st.

Författare: Christian Carneborn

Vidare uppställs villkor på en minsta innehavstid för marknadsnoterade andelar. Till skillnad från vad som gäller enligt IL är villkoret utformat så att andelen skall ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället.

En förutsättning för skattefrihet är att mottagaren av utdelningen är ett utländskt bolag som är hemmahörande och skattskyldigt i någon av de stater med vilka Sverige har skatteavtal, förutsatt att bolaget omfattas av dubbelbeskattningsavtalet i fråga, eller som beskattas i den stat där bolaget hör hemma och beskattningen där är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag. Vidare krävs att mottagaren motsvarar ett svenskt bolag som kan ta emot utdelning skattefritt.

Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas efter ikraftträdandet på sådana utbetalningar som behandlas som avyttring vid inkomstbeskattningen men som anses vara utdelning enligt kupongskattelagen. På sådan utbetalning som behandlas som utdelning både i inkomst- och kupongskattehänseende tillämpas de nya reglerna från den 1 januari 2004.

Enligt Skatteverkets ställningstagande 2015-07-09 (dnr 131 393347-15/111) är en utdelning till ett Aktiengesellschaft i Liechtenstein undantagen från kupongskatt enligt kupongskattelagen även om kravet på likartad beskattning i 2 kap. 5 a § IL inte är uppfyllt. En förutsättning är dock att villkoren för skattefri utdelning i övrigt är uppfyllda.

Författare: Christian Carneborn

Reglerna om beskattning av kapitalvinst och utdelning i handelsbolagssektorn har ändrats (prop. 2009/10:36) så att indirekt aktieägande genom handelsbolag m.m. inte behandlas väsentligt annorlunda än direkt aktieägande. Motsvarande skattefrihet gäller enligt detta stycke också för utomlands bosatta delägare i utländska delägarbeskattade juridiska personer och handelsbolag m.m. Bedömningen av om en utdelning är undantagen ska göras utifrån delägarens indirekta aktieinnehav och om delägaren hade varit skattebefriad enligt fjärde och femte styckena om han själv varit utdelningsberättigad.

Författare: Christian Carneborn

Genom SFS 2011:1271 (prop. 2011/12:1) undantas svenska investeringsfonder från inkomstskatt. Beskattning sker i stället på delägarnivå. Som en följd härav anser regeringen att utländska fondföretag ska undantas från kupongskatt eftersom fråga annars uppstår om reglerna står i strid med den fria rörligheten av kapital i den mening som avses i EU-fördraget. Eftersom EU-rättens regler om fri rörlighet av kapital också omfattar stater utanför EU, har undantaget utvidgats till att omfatta också sådana fondföretag som bedriver verksamhet utanför EU. Av främst kontrollskäl begränsas dock undantaget till stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ingått ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. Genom SFS 2013:574(prop. 2012/13:155) har definitionen av fondföretag ändrats som en konsekvens av ändringarna i lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Ändringen innebär ingen ändring i sak.

En fråga som aktualiserats är vilka utländska fonder som kan anses motsvara svenska värdepappersfonder och specialfonder och som således kan vara undantagna från skattskyldighet enligt KupL. Enligt Skatteverkets ställningstagande Utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och specialfonder 2022-09-29 dnr. 8-1893666 (som ersätter 2017-03-20 dnr 131 103422-17/111 med anledning av HFD 2020 ref. 3 och EU-domstolens dom C-342/20) ) anses med utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder fonder som omfattas av UCITS-direktivet. Detta gäller oavsett vilken legal form fonden har. Utländska fonder bildade utanför EES anses dock inte motsvara svenska värdepappersfonder utan får i stället jämföras med svenska specialfonder. Rörande utländska motsvarigheter till svenska specialfonder saknar det enligt Skatteverket betydelse vilken legal form fonden har vid tillämpningen av bestämmelserna i kupongskattelagen och fonder som är utländska juridiska personer kan motsvara en svensk specialfond. Sådana fonder måste dock uppfylla en rad kriterier beträffande tillsyn, riskspridning, inlösen av andelar etc. för att motsvara en svensk specialfond (se Skatteverkets ställningstagande för detaljer).

Avslutningsvis bör det även notera att det saknas skattskyldighetsbestämmelser för utländska utdelningsberättigade kontraktsrättsliga fonder då dessa inte är juridiska personer (se lagtext samt kommentaren till 4 § 1 st.).

Författare: Christian Carneborn

SFS 2013:574, prop. 2012/13:155, 2012/13:FiU31, SFS 2011:1273, prop. 2011/12:1, 2011/12:FiU1.

Författare: Christian Carneborn

Paragrafen, som införts för att stävja missbruk enligt det s.k. ändringsdirektivet, direktiv (EU) 2015/121 om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moder- bolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, innebär att bestämmelserna i 4 § fjärde–nionde styckena om när skattskyldighet inte föreligger inte är tillämpliga om den s.k. bulvanregeln i 4 § tredje stycket är tillämplig. Om både bulvanregeln och t.ex. fjärde, femte eller sjätte stycket är tillämpliga har således bulvanregeln företräde, vilket innebär att den utdelningsberättigade är skattskyldig. Se även not till 4 § tredje stycket.

Författare: Christian Carneborn

Genom bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal har skatten nedsatts i förhållande till de flesta länder med vilka Sverige ingått sådana avtal. Skulle skatten inte vara möjlig att sätta ner så kan beskattning enligt IL vara förmånligare (exempelvis så beskattas utdelning till privatpersoner generellt till 25 % och utdelningar till utländska bolag med filial i Sverige beskattas enligt gällande bolagsskattesats). I ett förhandsbesked daterat 2021-02-17 dnr 95-20/D (ej överklagat) omfattades ett svenskt aktiebolag med hemvist i Tyskland av kupongskattelagen. Den utskiftning som skedde vid likvidation av bolaget till begränsat skattskyldiga skulle dock enligt artikel 21 i skatteavtalet endast beskattas i Tyskland.

I det fall aktier är samägda så tas enligt RÅ 1945 ref. 24 kupongskatt ut i förhållande till ägarandel.

Författare: Christian Carneborn

Med anledning av att aktiebolag och vissa andra företag har möjlighet att ha sin redovisning i euro har det ansetts angeläget att uttryckligen föreskriva att uppgifter enligt lagen till sina belopp skall anges i svenska kronor (prop. 1999/2000:23 s. 252).

Författare: Christian Carneborn

Här regleras förfarandet vid innehållande av kupongskatt hos avstämningsbolag, dvs. bolag där Värdepapperscentralen i första hand är ansvarig för att innehålla kupongskatten.

Högsta förvaltningsdomstolen har i fyra avgöranden från 2016 (mål nr 6273-14, 6274-14 (I) och 6275-14 (II) och 6276-14 (III)) förklarat att ränta ska utgå på återbetald kupongskatt från och med dagen efter den dag då skatten innehölls till och med dagen då den återbetalades (inte, såsom kammarrätten ansett, från dagen efter det datum då ansökan om återbetalning av kupongskatt hade gjorts till dagen då skatten återbetalades).

Författare: Christian Carneborn

Kommentar till SFS 1994:780: Bestämmelsen infördes genom SFS 1994:780, prop. 1993/94:234, 1993/94:SkU25 och utgjorde en anpassning till reglerna om preskription av fordran på fondandelsbevis, se prop. 1993/94:234 s. 138.

Författare: Christian Carneborn

Ansvaret för att ta ut skatten åvilar central värdepappersförvarare. Vid utdelning på andel i investeringsfond övergår ansvaret till fondbolaget, se 11 b §. Om fondandelarna är förvaltarregistrerade skall i stället förvaltaren vara ansvarig, se 12 §.

Författare: Christian Carneborn

Denna paragraf infördes genom SFS 2005:1141, prop. 2005/06:39, 2005/06:SkU9 i samband med att kupongskattelagen anpassades till den nya ABL. Bestämmelsen innebär en skyldighet för avstämningsbolaget som sänder ut utdelningen, att under vissa omständigheter ansvara för sådana uppgifter som annars åvilar en värdepapperscentral, dvs. innehållande, redovisning och betalning av kupongskatten. Genom SFS 2016:52 har denna paragraf om delegerat ansvar utvidgats till att omfatta även utländska värdepapperscentraler enligt EU-förordning nr 909/2014. En sådan utländsk värdepapperscentral utan fast driftsställe i Sverige måste emellertid skriftligen åta sig att ansvara för att dessa skyldigheter uppfylls. I avsaknad av ett sådant åtagande kvarstår skyldigheterna hos avstämningsbolaget.

Författare: Christian Carneborn

Paragrafen, som infördes genom SFS 2005:1141 (prop. 2005/06:39) och ändrades genom SFS 2013:574(prop. 2012/13:155), motsvarar vad som även tidigare gällde i fråga om ansvar vid utdelning på andel i en investeringsfond. Genom den senare ändringen har emellertid uttrycket investeringsfond utmönstrats och ersatts med begreppen värdepappersfond och specialfond. Ansvaret åvilar fondbolaget eller AIF-förvaltaren. Om fondandelarna är förvaltarregistrerade är i stället förvaltaren ansvarig, se 12 §.

Författare: Christian Carneborn

Genom SFS 2011:935, prop. 2010/11:131, 2010/11:SkU35 begränsades regeln till att endast gälla den situationen att en svensk investeringsfond förvaltas av ett fondbolag.

Författare: Christian Carneborn

Genom SFS 2013:574 har tredje och fjärde styckena utmönstrats. Detta beror på att kreditinstitut och värdepappersbolag inte längre har möjlighet att få tillstånd till att bedriva fondverksamhet som avser specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Av övergångsbestämmelserna framgår att de får fortsätta under viss tid varför tredje stycket gäller under denna tid.

Författare: Christian Carneborn

Paragrafen innebär att förvaringsinstitut har ansvaret för innehållande, betalning och redovisning av kupongskatt när en svensk värdepappersfond förvaltas av ett utländskt förvaltningsbolag eller en specialfond förvaltas av en utländsk AIF-förvaltare. Första och andra styckena motsvarar det som gäller enligt 11 b § och c för svenska fondbolag eller svenska AIF förvaltare. Enligt tredje stycket ska emellertid förvaltningsbolaget lämna upplysningar till förvaringsinstitutet som är av betydelse för frågan om innehållande av kupongskatten. SFS 2011:935, prop. 2010/11:131, 2010/11:SkU35. Genom SFS 2013:574 (prop. 2012/13:155) har uttrycket investeringsfond utmönstrats och ersatts av värdepappersfond och specialfond.

Författare: Christian Carneborn

Förvaltarregistrering innebär att förvaltaren införs i aktieboken i stället för aktieägaren. De skyldigheter som annars åvilar en värdepapperscentral övergår till förvaltaren vid sådan registrering. Genom SFS 2013:574 (prop. 2012/13:155) har uttrycket investeringsfond utmönstrats och ersatts av uttrycken värdepappersfond och specialfond, se 2 §.

Författare: Christian Carneborn

Dessa bolag benämns ibland kupongbolag.

Författare: Christian Carneborn

Skyldigheten att lämna särskild uppgift om utdelning framgick tidigare av 3 kap. 28 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, men är numera införd i kupongskattelagen (prop. 2001/02:25).

Författare: Christian Carneborn

Medgivande har lämnats till större banker, etc.

Författare: Christian Carneborn

Bestämmelsen har ändrats genom SFS 2003:647 (prop. 2002/03:99). Ändringarna föranleds väsentligen av att det i den nya skatteförvaltningen är Skatteverket som beslutar om värdet av de utdelade tillgångarna vid utdelningstillfället; tidigare var det Riksskatteverket.

Författare: Christian Carneborn

Andra stycket är en följd av avskaffandet av taxeringslagen (1990:324) och införandet av SFL. Ändringen medför även att ett vitesföreläggande kan överklagas, jfr 29 §, SFS 2011:1246, prop. 2011/12:165, 2011/12:SkU3.

Författare: Christian Carneborn

Redaktionella ändringar. SFS 2011:1246, prop. 2011/12:165, 2011/12:SkU3.

Författare: Christian Carneborn

En likvidation av ett aktiebolag anses som en avyttring av aktierna och medför beskattning inom kapitalvinstsystemet (2 st. 1 p.). För aktieägare som är hemmahörande i utlandet medför normalt sett en likvidation av ett svenskt aktiebolag ingen kapitalvinstbeskattning i Sverige (jfr 6 kap. 11 § IL). Emellertid föreligger en möjlighet att ta ut kupongskatt på skillnaden mellan vad som erhålls vid likvidationen och aktieägarens anskaffningskostnad för aktierna, jfr prop. 1990/91:54 s. 335. Se även kommentar 11-12 ovan.

Genom SFS 2005:348, prop. 2004/05:146, 2004/05:SkU31 infördes punkterna 2 och 3 i bestämmelsens andra stycke. Dessa bestämmelser skall tillämpas på utbetalningar som sker den 1 januari 2005 eller senare. Lagändringen är en följd av att utländska aktieägare tidigare kunde hamna i en skattemässigt sämre situation än svenska aktieägare i samband med inlösen och riktade återköp av aktier. Lagrummets tidigare lydelse har av EU-domstolen ansetts strida mot artikel 56 i EG-fördraget, se mål C-265/04.

Författare: Christian Carneborn

Sista meningen i 3 st. infördes med hänsyn till svårigheterna att i vissa fall fastställa anskaffningskostnaden för äldre aktieinnehav. Därmed finns numera en möjlighet att använda en schablonmetod för beräkningen motsvarande den som finns i IL.

Författare: Christian Carneborn

Den tid inom vilken bolaget skall ha upplösts för att återbetalning skall kunna ske har förlängts från ett till två år genom SFS 2000:76 (prop. 1999/2000:38). Vissa redaktionella ändringar har gjorts i sjunde och åttonde styckena till följd av avskaffandet av skattebetalningslagen (2011:1244) (SFL) samt införandet av SFL. Det sjunde stycket tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 januari 2012. SFS 2011:1246, prop. 2011/12:165, 2011/12:SkU3 .

Författare: Christian Carneborn

Genom ändring av första stycket klargörs att vitesförelägganden får överklagas. Vidare görs vissa redaktionella ändringar. SFS 2011:12:1246, prop. 2011/12:165, 2011/12:SkU3.

Författare: Christian Carneborn

Redaktionella ändringar till följd av införandet av SFL, SFS 2011:1246, prop. 2011/12:165, 2011/12:SkU3. Enligt nu gällande lydelse sker överklagande nu på samma sätt som andra skatter som omfattas av SFL.