Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1991-0586

Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Inledande bestämmelser

Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag.

Rättsfall:

Ang. förenlighet med EU-rätten, se C-632/13 Hirvonen.

Termer och uttryck som används i inkomstskattelagen (1999:1229) har samma betydelse och tillämpningsområden i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

I denna lag avses med

  • bosatt utomlands: om fysisk person att denne är begränsat skattskyldig,

  • hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här, och

  • arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete.

Hänvisad författning:

Lagen 2011:1251 innehåller även:

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av 2011.

SFS 2011:1251

Skattskyldighet

Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär inkomst som är skattepliktig enligt denna lag.

Rättsfall:

R 2004:111 anm. vid IL 63:4 – R 2008:16 och 56 anm. vid IL 3:3.

SFS 2004:1140

Från skattskyldighet enligt 3 § undantas den som begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomsterna under ett beskattningsår.

Rättsfall:

Beskattning enl. denna lag stred ej mot EU-rätten HFD 2016:36.

Assimilationsvalmöjlighet kan inte neutralisera diskriminering C-440/08 Gielen p. 49 ff.

SFS 2009:1062

Skattepliktig inkomst

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är

  1. lön eller därmed jämförlig förmån på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, en svensk kommun eller en svensk region,

  2. lön eller därmed jämförlig förmån på grund av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, en svensk kommun eller en svensk region, i den utsträckning inkomsten förvärvats genom verksamhet i Sverige,

  3. arvode och liknande ersättning som någon får i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i ett svenskt aktiebolag eller någon annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats,

  4. ersättning i form av pension, med undantag av barnpension, sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken, till den del det totala beloppet av mottagna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,77 prisbasbelopp, samt annan ersättning enligt samma balk,

  5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, en svensk kommun eller en svensk region,

  6. belopp, som betalas ut på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse samt belopp som betalas ut från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande samt avskattning av en sådan försäkring eller ett sådant pensionssparkonto,

    6 a. belopp, som betalas ut på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring samt avskattning av sådan annan försäkring, om försäkringen meddelats i en utländsk försäkringsrörelse i den utsträckning den skattskyldige vid den årliga beskattningen fått avdrag för premier eller om premierna inte räknats som inkomst för den försäkrade enligt inkomstskattelagen (1999:1229),

  7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring eller avtal om tjänstepension som är jämförbart med försäkring inklusive avskattning av sådan försäkring eller sådant avtal, samt annan pension eller förmån, om förmånen lämnas på grund av tidigare tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats i Sverige,

  8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller annan författning, som betalats ut till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring,

  9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

  10. annan inkomst av tjänst som förvärvats genom verksamhet i Sverige,

  11. återfört avdrag för egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), arbetsgivaravgifter och egenavgifter som satts ned genom ändrad debitering, i den utsträckning avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen och som satts ned genom ändrad debitering, i den utsträckning avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet, och

  12. sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen i den utsträckning inkomsten förvärvats genom verksamhet på

    • ett handelsfartyg som ska anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009), utom i de fall fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en utländsk redare och sjömannen inte är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar, eller

    • ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om sjömannen är anställd hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar.

Som inkomst enligt första stycket 1–3 och 12 anses också förskott på sådan inkomst.

Verksamhet på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige anses utövad i Sverige även om den enskilde inom ramen för verksamheten

  • gör tjänsteresor utomlands, eller

  • utför arbete utomlands i sin bostad under förutsättning att tiden för arbetet där uppgår till högst hälften av den enskildes totala arbetstid i verksamheten under varje tremånadersperiod.

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen.

SFS 2020:951

Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatta personer för

  1. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare

    1. för kostnad för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut,

    2. för kostnad för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige, och

    3. för ökade levnadskostnader och för andra kostnader i tjänsten till den del ersättningen inte är underlag för skatteavdrag enligt 10 kap. 3 § andra stycket 8 och 9 skatteförfarandelagen (2011:1244) och som betalats

      • för någon som är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz för sådan tjänsteresa som avses i 12 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),

      • vid sådant arbete hos statliga myndigheter, regioner, kommuner eller kommunalförbund som anges i 12 kap. 8 § tredje stycket 4 inkomstskattelagen, eller

      • vid sådan tillfällig anställning eller sådant uppdrag som avses i 12 kap. 9 § inkomstskattelagen,

  2. ersättning som en sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i ett svenskt aktiebolag eller någon annan svensk juridisk person tagit emot i samband med förrättning och som betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad

    1. för resa till respektive från förrättningen, och

    2. för logi i samband med förrättningen,

  3. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska betalas och sådan inkomst som ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 inkomstskattelagen,

  4. lön eller därmed jämförlig förmån eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av en svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för en bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd), och

  5. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av bestämmelse i skatteavtal.

SFS 2021:1163

Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatta personer för ersättning i form av lön eller därmed jämförlig förmån på grund av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, en svensk kommun eller en svensk region, om

  1. mottagaren av ersättningen vistas i Sverige under en eller flera tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod,

  2. ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i Sverige eller på dennes vägnar, och

  3. ersättningen inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har i Sverige.

Undantaget från skatteplikt gäller inte vid sådan uthyrning av arbetskraft som innebär att en fysisk person, av arbetsgivaren eller med dennes medverkan, hyrs ut eller ställs till förfogande för att utföra arbete i en verksamhet i Sverige som bedrivs av en annan person (uppdragsgivaren) och som utförs under dennes kontroll och ledning, om uppdragsgivaren är

  1. skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229),

  2. ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person där en eller flera delägare i bolaget eller den juridiska personen är obegränsat skattskyldiga för inkomsterna eller, i annat fall, skattskyldiga för inkomster från ett fast driftställe i Sverige, eller

  3. svenska staten, en svensk kommun eller en svensk region.

SFS 2020:951

Med uthyrning av arbetskraft i 6 a § avses inte arbete i Sverige som utförs under högst 15 dagar i följd, till den del arbetet i Sverige inte överstiger sammanlagt 45 dagar under ett kalenderår.

SFS 2020:951

Skattesats

Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av skattepliktig inkomst. Särskild inkomstskatt tas dock ut med 15 procent av skattepliktig inkomst beträffande inkomster som avses i 5 § första stycket 12.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

SFS 2017:1204

Förfarandet

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2011-1251

Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 1997:496

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2004:1140

SFS 1991:1871

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 2011:1251

SFS 1993:917

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1991:586

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1992 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter utgången av år 1991.

SFS 1991:1871

(Utkom d. 30 dec. 1991.)

SFS 1993:917

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1994.

SFS 1994:1982

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995.

2. Äldre föreskrifter i 5 § första stycket 13 gäller fortfarande i fråga om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 15 och 17 §§ tillämpas till utgången av jan. 1995.

SFS 1996:165

Denna lag träder i kraft d. 1 april 1996 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter utgången av 1995.

SFS 1996:1340

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 21 § d. 1 nov. 1997 och i övrigt d. 1 jan. 1998.

2. Föreskrifterna i 5 och 7 §§ tillämpas på inkomster som hänför sig till tid efter ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 5 § 9 skall fortfarande tillämpas i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.

4. Föreskrifterna i 21 § tillämpas på inkomst som uppbärs efter utgången av år 1997.

5. Äldre föreskrifter i 21 § tillämpas fortfarande i fråga om särskild inkomstskatt hänförlig till tiden före 1998.

SFS 1997:251

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998 och tillämpas på inkomster som hänför sig till tid efter ikraftträdandet.

Äldre bestämmelser i 5 § 9 skall fortfarande tillämpas i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut efter ikraftträdandet.

SFS 1997:496

1. Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 1997 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter utgången av år 1997.

2. Äldre föreskrifter i 9 § andra stycket gäller fortfarande i fråga om inkomst som uppbärs före 1998.

3. Äldre föreskrifter i 15 § första stycket och 19 § gäller fortfarande i fråga om skatt som skall betalas och uppbördsdeklaration som skall lämnas i jan. 1998 eller tidigare.

4. Äldre föreskrifter i 20 § tillämpas fortfarande i fråga om särskild inkomstskatt hänförlig till tiden före 1998.

SFS 1997:497

(Utkom 25 juli 1997.)

SFS 1998:252

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1999:1271

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2001 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter ikraftträdandet.

2. Äldre bestämmelser i 5 § första stycket 12 gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på inkomst som uppbärs före d. 1 jan. 2001.

SFS 2000:52

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2000 och tillämpas första gången avseende det beskattningsår som inleds d. 1 jan. 2001 eller senare.

SFS 2000:793

(Utkom d. 7 nov. 2000.)

SFS 2000:992

(Utkom d. 5 dec. 2000.)

SFS 2001:358

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter ikraftträdandet. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om studiestöd enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).

SFS 2001:1233

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002.

SFS 2002:596

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003 och tillämpas på ersättning som betalas efter ikraftträdandet.

SFS 2002:1074

(Utkom d. 20 dec. 2002.)

SFS 2003:701

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004.

2. Äldre föreskrifter i 10 § första stycket gäller fortfarande för beslut som har meddelats av skattemyndighet.

3. De nya föreskrifterna i 14 § andra stycket gäller även om skattemyndighet meddelat beslut enligt första stycket i dess äldre lydelse.

SFS 2004:638

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2004 och tillämpas på avlöning eller därmed jämförlig förmån som utgår efter utgången av år 2004.

SFS 2004:1140

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2004.

SFS 2005:827

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2005.

SFS 2007:765

1. Denna lag träder i kraft d. 15 dec. 2007.

2. Bestämmelsen i 5 § andra stycket i sin nya lydelse tillämpas på ersättningar som uppbärs efter d. 14 dec. 2007. Bestämmelsen i sin äldre lydelse tillämpas på ersättningar som uppbärs före ikraftträdandet.

SFS 2008:137

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2008 och tillämpas på inkomster som uppbärs från och med d. 2 febr. 2007. I fråga om skattskyldighet för inkomster som avses i 5 § första stycket 6 a, inkomster från avskattning som avses i 5 § första stycket 6 och 7 samt inkomst på grund av tjänstepensionsavtal enligt 5 § första stycket 7 tillämpas lagen dock först på inkomster av dessa slag som uppbärs efter d. 30 april 2008.

SFS 2009:1062

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2009.

SFS 2010:1246

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om inkomster som avser tid före ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 5 § första stycket 4 om pension med undantag av barnpension tillämpas också i fråga om särskild efterlevandepension enligt lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

SFS 2011:1251

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av 2011.

SFS 2012:833

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2013.

SFS 2013:952

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2013.

SFS 2017:1204
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.

  2. Lagen tillämpas på inkomster som uppbärs efter d. 31 dec. 2017.

SFS 2019:872

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2020:951
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2021.

  2. Bestämmelserna i 6 a och 6 b §§ tillämpas första gången på lön eller annan därmed jämförlig förmån för arbete som utförs efter d. 31 dec. 2020 och där ersättningen betalas efter detta datum.

  3. Bestämmelsen i 6 § i den äldre lydelsen tillämpas på lön eller annan därmed jämförlig förmån för arbete som utförs före d. 1 jan. 2021.

SFS 2021:1163
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2022.

  2. Lagen tillämpas första gången på kostnadsersättning vid arbete som har utförts efter d. 31 dec. 2021.

Lag 1991:586

Författare: Christian Carneborn

Författare: Lars Jonsson

Författare till den ursprungliga kommentaren.

Författare: Christian Carneborn

Lagen (1991:586) om särskild löneskatt för utomlands bosatta (SINK) innebär att utomlands bosatta skall erlägga en definitiv källskatt för verksamhet utövad i Sverige. SINK har genom SFS 2004:1140 (prop. 2004/05:19) anpassats till EU-rätten så att möjlighet ges för utomlands bosatta att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen (1999:1229) istället för enligt SINK. Beskattningen enligt IL medför rätt att göra avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande. Personer som har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande i Sverige ges också rätt till allmänna avdrag och grundavdrag.

Förarbeten: Ds 1990:51, prop. 1990/91:107, 1990/91:SkU34, prop. 2004/05:19.

Litteratur: Skatteverket, Vägledning 2022, Inkomstskatt – Begränsat skattskyldigas inkomster – Särskild inkomstskatt – SINK; Gunnar Rabe, Rickard Hellenius, Det svenska skattesystemet, 24 uppl. 2011; Nils Mattsson, Svensk internationell beskattning, 14 uppl. 2004; Elisabeth Bergmann och Anders Köhlmark, Internationella skattehandboken, 6 uppl. 2007; Mattias Dahlberg, Internationell beskattning, 6 uppl. 2020, s. 43–47.

Författare: Christian Carneborn

Beträffande innebörden av bosättningsbegreppet, se kommentarer till 3 kap. 3–7 §§ IL.

Författare: Christian Carneborn

Definition av ”fast driftställe” återfinns i 2 kap. 29 § IL. Så kallade dagpendlare beskattas alltid enligt SINK oaktat sexmånadersregeln (se RÅ 1981 Aa 4, dygnsvila krävs för att vistelse ska anses stadigvarande).

Författare: Christian Carneborn

Avseende beskattningstidpunkten så är frågan om en skattskyldig fysisk person är obegränsat (dvs. beskattning enligt IL) eller begränsat skattskyldig (beskattning enligt SINK) vid den tidpunkt en tjänsteinkomst kan disponeras (dvs. i huvudsak enligt kontantprincipen).

Författare: Christian Carneborn

Paragrafen har ändrats genom SFS 2004:1140 (prop. 2004/05:19). Den som är skattskyldig enligt SINK kan begära att inkomsterna beskattas enligt IL, vilket bl.a. medför tillgång till avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande. Beskattningen enligt IL sker enligt bestämmelserna för begränsat skattskyldiga. Genom en sådan begäran sker beskattning enligt IL för samtliga inkomster som annars skulle ha beskattas enligt SINK.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i HFD 2016 ref. 36, efter att ha inhämtat ett förhandsavgörande från EU-domstolen (C-632/13), att det är förenligt med unionsrätten att beskatta en utomlands bosatt person som har förvärvat hela sin inkomst i Sverige enligt SINK, när den skattskyldige har haft rätt att välja att i stället bli beskattad enligt IL.

Enligt Skatteverkets ställningstagande 2016-09-29 (dnr 131 389805-16/111) kan återbetalning av SINK-skatt först göras när det kommit in en skriftlig ansökan till Skatteverket. Skatteverkets tidigare ställningstagande från 2007 (dnr 131 735745-07/111) gäller endast när de äldre bestämmelserna i SINK ska tillämpas vid återbetalning.

Se även Skatteverkets ställningstagande avseende s.k. omvänd credit (dnr 202 400457-17/111) och rätt till återbetalning med ränta.

Författare: Christian Carneborn

Uppräkningen är uttömmande, jfr kommentaren i prop. 1990/91:107 s. 36. Avseende 2 p se Kammarrätten i Stockholms dom den 7 juni 2021 i mål nr 3899-20 avseende s.k. carried interest. I fallet ansågs ersättningen i form av carried interest vara inkomst av tjänst trots att ersättningen mottagits av den skattskyldiges bolag. Genom prop. 2007/08:55 Nya skatteregler för pensionsförsäkring m.m. gjordes vissa ändringar. Genom tillägg i 6 och 7 p. gäller för utomlands bosatta skattskyldighet även för avskattning av pensionsförsäkring, inklusive tjänstepension, pensionssparkonto och avtal om tjänstepension. I 6 a p. införs skattskyldighet för utbetalning på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, dock under förutsättning att avdrag för premier till försäkringen medgivits vid beskattningen i Sverige och att försäkringen meddelats i en utländsk försäkringsrörelse. Belopp som betalas ut från en utländsk pensionsförsäkring till en mottagare som tidigare varit obegränsat skattskyldig i Sverige och medgivits avdrag för premier till försäkringen är sålunda skattepliktiga i Sverige. Skatteplikt införs även för avskattning av dylik pensionsförsäkring. 7 p. har ändrats så att den omfattar pension som utgår på grund av tidigare tjänst i Sverige oavsett varifrån den utbetalas, vilket innebär att även pension från ett utländskt tjänstepensionsinstitut omfattas.

Författare: Christian Carneborn

Det spelar ingen roll att styrelsearvode för en begränsat skattskyldig faktureras till ett bolag. Arvodet kan fortfarande ses som skattepliktigt inkomst hos styrelseledamoten enligt SINK med stöd av HFD 2017 ref. 41. Se även Vägledning » 2022 » Inkomstskatt » Begränsat skattskyldigas inkomster » Särskild inkomstskatt » SINK » Styrelsearvode rörande resa och logi i punkterna a-b.

Författare: Christian Carneborn

5 § kompletterades genom SFS 2002:596 (prop. 2001/02:154) med en uppräkning av pensioner och andra ersättningar som betalas ut enligt det reformerade pensionssystemet som börjar tillämpas fullt ut den 1 januari 2003.

Författare: Christian Carneborn

Infördes genom SFS 1996:1340, prop. 1995/96:227. Bestämmelsen innebär att sjömän bosatta utomlands beskattas enligt denna lag. Efter kritik av kommissionen har denna bestämmelse ändrats. Tidigare krävdes för rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion att inkomsten var hänförlig till arbete på svenskt handelsfartyg. Kommission ansåg, rätteligen, att den begränsningen utgjorde ett hinder mot grundläggande friheter i EG-rätten, närmare bestämt artiklarna 12, 43 och 49 i EG-fördraget. Utvidgningen till arbete på fartyg registrerat inom EES har företagits i 64 kap. 3 § och 4 § IL. Av denna anledning måste begreppet sjöinkomst enligt SINK, med beskattning av begränsat skattskyldiga, definieras till sådan inkomst som har anknytning till Sverige. Härmed avses inkomst som tjänats in genom verksamhet på ett svenskt handelsfartyg, eller på ett fartyg som bare-boat chartrats av en redare med verksamhet i Sverige. Prop. 2007/08:3.

Författare: Christian Carneborn

Infördes i sak genom SFS 1994:1982, prop. 1994/95:92. Bestämmelsen torde innebära att förskott som utgått innan verksamheten i Sverige påbörjats i princip omfattas av lagen.

Författare: Christian Carneborn

Genom SFS 2004:638 har tillämpningsområdet för 5 § utvidgats så att verksamhet anses utövad i Sverige även om den enskilde under vissa omständigheter faktiskt utfört viss del av arbetet utomlands. Dessutom skall bestämmelsen även tillämpas på inkomst som utgått av annat uppdrag än anställning. I förhållande till de flesta dubbelbeskattningsavtal kommer denna utvidgning av tillämpningsområdet i praktiken inte att innebära någon förändring i förhållande till vad som tidigare gällt, eftersom dubbelbeskattningsavtalens artikel om inkomst av enskild tjänst endast är tillämplig på ersättning på grund av anställning. Undantaget är Danmark, där Sverige genom avtal den 29 oktober 2003 fått beskattningsrätten till vissa inkomster som den nu aktuella bestämmelsen i SINK syftar till att täcka in. Se vidare prop. 2003/04:149 s. 18 f.

Författare: Christian Carneborn

Begreppet tjänsteresor omfattar både tillfälliga besök utomlands i tjänsten och längre uppehåll utomlands under kringresande. Något tidskrav avseende tjänsteresans längd i förhållande till den tid som arbete utförs i Sverige ställs inte upp.

Författare: Christian Carneborn

Inkomst som är undantagen från beskattning enligt t.ex. 8 kap. IL skall inte beskattas enligt denna lag, se prop. 1990/91:107 s. 36.

Författare: Christian Carneborn

Bestämmelsen i första strecksatsen är en kodifiering av rättspraxis, se RÅ 2010 ref. 122. Se i övrigt referenserna till IL i samtliga strecksatser. Ersättning som är undantagen enligt c är även avgiftsfri enligt 2 kap. 12 § 1 socialavgiftslagen (2000:980).

Författare: Christian Carneborn

Undantaget från skatteplikt har genom SFS 2004:1140 (prop. 2004/05:19) utvidgats till att omfatta även kostnadsersättningar för uppdrag som utförs utanför Sverige.

Författare: Christian Carneborn

Första stycket motsvarar den tidigare bestämmelsen i 6 § 1 a–c.

Författare: Christian Carneborn

Andra stycket innehåller den s.k. uthyrningsregeln. Arbetsgivare definieras i 2 §. Begreppet medverkan ska tolkas brett och kräver inte aktivt agerande från arbetsgivaren. Huruvida arbetet utförs åt arbetsgivaren eller för en uppdragsgivare genom uthyrning bedöms utifrån en sammanvägning av omständigheter, se prop. 2019/20:190 s. 51 som refererar till punkt 8.14 i kommentaren till artikel 15 i OECD:s modellavtal (se även exempel i prop. 2019/20:190 s. 64 ff. samt Skatteverkets vägledning). Uthyrning anses inte föreligga när arbetstagaren utför arbetet i Sverige för arbetsgivaren eller uppdragsgivare som inte har fast driftställe i Sverige (se 2 kap. 29 § IL) varför 183-dagarsregeln i så fall är tillämpbar. Skulle arbetstagaren var uthyrd till företag med skatterättslig hemvist i Sverige enligt intern rätt men inte skatteavtal beskattas denne enligt uthyrningsregeln om inte det relevanta skatteavtalet är utformat enligt OECD:s modellavtal vilket kan möjliggöra tillämpning av 183-dagarsregeln (detta då nämnda modellavtal medger olika bedömningar avseende vem som är arbetsgivare).

Författare: Christian Carneborn

Enbart arbetsdagar i Sverige räknas in vid beräkningen och den anställdes lediga dagar (t.ex. på grund av helgdag eller annan ledig tid) ska inte räknas in. Om perioden överstiger 15 dagar ska en separat bedömning göras huruvida en uthyrning enligt 6 a § andra stycket föreligger. En period överstigande 15 dagar ska inte ingå i beräkningen av 45 dagarsperioden, se prop. 2019/20:190 s. 56 ff. för illustrerande exempel.

Författare: Christian Carneborn

Infördes genom SFS 1996:1340, prop. 1995/96:227. Genom SFS 2013:952, prop. 2013/14:1, sänktes skattesatsen från 25 procent till 20 procent. Sänkningen tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av 2013. Den lägre skattesatsen om 15 procent gäller för sjömän bosatta utomlands. Skatten tas ut på bruttoinkomsten och ingår inte i beslut om slutlig skatt (dvs. det är en s.k. definitiv skatt).

Författare: Christian Carneborn

Genom SFS 2011:1251 (prop. 2011/12:165, 2011/12:SkU3) har samtliga förfaranderegler utmönstrats ur denna lag och ersatts av motsvarande regler i skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL).