Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
Stämpelskattelagen
Inledande bestämmelser
Stämpelskatt skall erläggas till staten enligt denna lag för förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar.
Allmän anmärkning:
Ändringen g. Lag 1990:598 innebär att stämpelskatt inte längre skall erläggas för förvärv av skepp.
SFS 1990:598
Staten är inte skattskyldig enligt denna lag. Detta gäller dock inte allmänna pensionsfonderna enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.
Rättsfall:
Äldre rätt: Ej skattefrihet när stiftsnämnd köpt fast egendom för prästlönejordfonds räkning H 1978:537 – Allmänna pensionsfonden fri från skattskyldighet enl. äldre lydelse av denna paragraf H 1992:581.
SFS 2000:203
Inskrivningsmyndigheten är beskattningsmyndighet.
Med inskrivningsmyndighet avses i denna lag också den i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009) angivna registermyndigheten.
SFS 1994:1026
Förvärv av fast egendom och tomträtter
Skatteplikt
Förvärv av fast egendom är skattepliktiga om de sker genom:
köp eller byte,
tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller förening,
expropriation eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt eller skyldighet att lösa fast egendom,
delning enligt 24 kap. 1 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller en åtgärd enligt utländsk lagstiftning som motsvarar sådan delning.
Förvärv av tomträtter är skattepliktiga om de sker genom upplåtelse, överlåtelse mot ersättning eller annat fång som avses i första stycket.
SFS 2022:1851
Om ett förvärv som har betecknats som gåva sker mot att förvärvaren övertar ansvaret för en skuld för vilken borgenär har säkerhet i form av pantbrev eller annars mot ersättning, är förvärvet skattepliktigt enligt denna lag om ersättningen uppgår till minst 85 procent av egendomens värde. Därvid skall värdet av egendomen beräknas enligt 9–12 och 14 §§.
Rättsfall:
Äldre rätt: Vid beräkning av värdet kunde ej beaktas värdeökning genom byggnadsåtgärd före förvärvet men efter den tidpunkt som varit bestämmande för taxeringsvärdet H 1984:259 – Fråga om betydelsen av att förvärvaren åtagit sig att solidariskt med överlåtaren svara för fastigheten åvilande gäld H 1985:436.
Även om ett förvärv betecknats som köp kan det i beskattningshänseende behandlas som gåva; frågan bedömd med hänsyn till alla omständigheter som angav rättshandlingens huvudsakliga karaktär, varvid särskild vikt fästes vid 85-procentregeln H 1988:52; så även vid byte 1994:377 – Samtidigt med fastighet givet kontantbelopp kunde ej avräknas från beloppet av övertaget lån, så att vederlaget understeg 85 % H 1990:77 – H 2008:1129 anm. vid 4 §.
Undantag från skatteplikt
Skatteplikt föreligger inte vid
förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden för makarnas fasta egendom,
förvärv genom byte i den mån ersättningen utgörs av annan fast egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning eller utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering,
sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och samfällighetsförenings förvärv enligt 5 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
försäkrings- eller tjänstepensionsföretags förvärv från annat försäkrings- eller tjänstepensionsföretag i samband med sådant avtal om övertagande av det överlåtande företagets hela försäkringsbestånd som avses i 14 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller 11 kap. 1 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,
förvärv av järnväg som ska inskrivas i särskild ordning, eller av mark för sådan järnväg,
kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser ska användas för allmän plats, begravningsplats eller för sådant ändamål som enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medför att byggnad för ändamålet ska anses som specialbyggnad,
förvärv av kronojord genom skatteköp eller annars på grund av skattebrev,
förvärv av ständig besittningsrätt till ett kronohemman eller ett krononybygge, då på grund av förvärvet inrymning vinns i sådan rätt,
upplåtelse av tomträtt i en nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till övervägande del ingått i en fastighet som varit upplåten med tomträtt till samme tomträttshavare, och
förvärv som annan än den som avses under 6 gör av mark för allmän begravningsplats eller mark för sådan specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen som är bårhus, krematorium eller byggnad som används för skötsel av allmän begravningsplats.
Allmän anmärkning:
Jfr betr. 6) PBL övergångsbest. p. 4 och 5 – Se övergångsbestämmelserna p. 7 och 8.
Rättsfall:
Äldre rätt: Ang. 2) H 1972:220; ang. 6) 1972:19 (byggnad delvis belägen på gatumark och delvis på kvartersmark).
P. 1 ansågs inte kunna ges motsvarande tillämpning när förvärv från make skett för fastighetsombildning genom fastighetsreglering H 1985:395.
SFS 2019:784
Transportköp
Överlåts ett köp av fast egendom utan något annat tillägg till eller någon annan ändring i köpevillkoren än tiden för tillträdet och betalningen, samt sättet för betalningen i den mån ändrade inteckningsförhållanden påkallar det, skall stämpelskatt betalas endast för det senaste köpet. Skattebefrielse för tidigare köp erhålls dock endast om lagfart för samtliga köp söks inom den tid som är stadgad för det första köpet. Har skatten för tidigare köp redan betalats avräknas beloppet från skatten på det sista köpet. Bestämmelserna om återvinning i 36 § tillämpas om skatten inte kan avräknas helt.
Skattebefrielse enligt första stycket medges inte, om
den som överlåtit egendomen är en juridisk person som har köpt egendomen från en annan juridisk person, som ingår i samma koncern, och
den som förvärvat egendomen är en juridisk person som är moderföretag eller dotterföretag till den som överlåtit egendomen till förvärvaren.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även vid upplåtelse eller överlåtelse av tomträtt. Vad som i första stycket sagts om lagfart gäller då inskrivning.
Begäran om tillämpning av denna paragraf skall framställas när lagfart eller inskrivning söks. Överlåtare och förvärvare skall därvid skriftligen samt på heder och samvete intyga
att ersättning för den överlåtna egendomen inte lämnats och inte heller skall lämnas utöver vad som framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen,
att inte heller i övrigt avtal träffats om tillägg till eller annan ändring i villkoren för tidigare förvärv än vad som angetts i överlåtelsehandlingen samt
att förhållanden som avses i andra stycket inte föreligger.
Rättsfall:
Äldre rätt: Fråga om begäran om skattebefrielse kunde anses ha gjorts H 1968:143 – Sedan makar köpt en fastighet transporterade den ena sin hälft till tredje man H 1968:497 – Betr. förvärv som var beroende av att kommun ej utövade sin förköpsrätt räknades tiden för lagfartsansökan först från beslutet att ej utöva förköpsrätten H 1976:659 – Godtagbar försäkran? H 1979:167.
Intyg enl. 4 st. måste företes när lagfart söks; inskrivningsmyndigheten är ej skyldig att bereda sökanden tillfälle att komma in med intyget H 1994:150 – Fråga om innebörden av 4 st. 3) jfrt med 2 st. 1) när aktiebolag överlåter köp till fysisk person eller bostadsrättsförening H 2009:272 I och II – Intyg som avses i 4 st. ska vara undertecknat av köparen och säljaren personligen eller laga ställföreträdare H 2009:733 – Tolkning av vad som omfattats av ett intyg på heder och samvete H 2013:220.
SFS 1998:1610
Skattesats
Stämpelskatten är femton kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde.
skulle ha varit befriad från gåvoskatt enligt 3 eller 38 § den upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt om egendomen hade erhållits som gåva,
är en bostadsrättsförening,
är en kreditinrättning som enligt lag, reglemente eller bolagsordning är skyldig att åter avyttra egendomen,
är dödsbo.
Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten fyrtiotvå kronor och femtio öre för varje fullt tusental kronor av egendomens värde utom då förvärvaren
Skatten är dock i fall som avses i första och andra styckena alltid lägst femtio kronor.
SFS 2010:774
Skattens beräkning
Vid köp av fast egendom bestäms värdet enligt 8 § genom att köpeskillingen jämförs med taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Det högsta av dessa värden anses som egendomens värde.
Saknas särskilt taxeringsvärde för det i första stycket angivna året görs jämförelsen i stället med det värde som inskrivningsmyndigheten, med ledning av intyg av sakkunnig eller annan utredning, bedömer att egendomen hade vid tidpunkten för upprättandet av den handling på vilken förvärvet grundas.
Ingår i egendomen sådana tillbehör till fastighet som avses i 2 kap. 3 § jordabalken skall till taxeringsvärdet läggas värdet av dessa tillbehör.
Om det finns särskilda skäl, skall Skatteverket på begäran av inskrivningsmyndigheten värdera egendomen i sådana fall som avses i andra eller tredje stycket eller 11 §.
SFS 2005:153
Bestämmelserna i 9 § tillämpas på motsvarande sätt även i andra fall när fast egendom förvärvas mot ersättning.
Vid byte av fast egendom anses därvid taxeringsvärdet av den lämnade egendomen som ersättning för den mottagna egendomen. Saknas taxeringsvärde bestäms jämförelsevärde enligt 9 § andra stycket.
Utges vid byte av fast egendom pengar eller annan lös egendom (mellanskillnad) ökas ersättningen enligt andra stycket med den utgivna mellanskillnaden. Erhålls mellanskillnad minskas ersättningen med denna.
Om det visas att egendomen gått ner i värde efter den tidpunkt som taxeringsvärdet för det i 9 § angivna året avser, men före fångeshandlingens upprättande, och detta berott på eldsvåda, borttagande av byggnad, skogsavverkning, väsentlig förändring av rörelse i vilken egendomen har använts eller annan liknande anledning, skall inskrivningsmyndigheten bestämma annat jämförelsevärde enligt 9 § andra stycket. Detsamma skall gälla om det visas att egendomen, till följd av nybyggnad eller av annan liknande anledning, ökat i värde efter fångeshandlingens upprättande men före den tidpunkt, som taxeringsvärdet för det i 9 § första stycket angivna året avser.
Rättsfall:
Denna § ej tillämplig när skäl enl. §-ens ordalydelse ej förelåg utan enbart ett klart missvisande taxeringsvärde (skönstaxering) H 1995:486 I och II – Ej ”väsentlig förändring av rörelse” till följd av konkurs H 1997:31.
Vid upplåtelse eller överlåtelse av tomträtt utan tillhörande byggnad skall värdet av tomträtten anses motsvara avgälden för ett år. Om det vid överlåtelsen har utfästs en större ersättning skall tomträttens värde dock anses motsvara ersättningen. I övrigt skall värdet av tomträtt i tillämpliga delar bestämmas enligt föreskrifterna i 9–11 §§. Som taxeringsvärde skall därvid gälla den del av taxeringsvärdet som avser byggnad.
SFS 1994:1916
Omfattar ett förvärv även annat än fast egendom eller tomträtt och har fördelningen av ersättningen mellan skattepliktig och övrig egendom inte angetts i fångeshandlingen, skall hela ersättningen anses avse den skattepliktiga egendomen om fördelningen inte på annat sätt tillförlitligen styrks.
Rättsfall:
Äldre rätt:H 1969:42 II, 1972:390, 1978:295 – Ej stämpelskatt på ersättning för ingående mervärdesskatt som säljaren återfört vid fastighetsförsäljningen (jfr mervärdesskattelagen22:5) H 1999:65.
Om ersättning utgår i form av lös egendom, värderas denna egendom enligt reglerna i 23 § den upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Värderingen skall ske med hänsyn till förhållandena vid upprättande av den handling på vilken förvärvet grundas.
SFS 2004:1344
[har upphävts genom lag (1990:598).]
SFS 1990:598
[har upphävts genom lag (1990:598).]
SFS 1990:598
[har upphävts genom lag (1990:598).]
SFS 1990:598
[har upphävts genom lag (1990:598).]
SFS 1990:598
[har upphävts genom lag (1990:598).]
SFS 1990:598
Inteckning
Skatteplikt
Om inte annat framgår av 22 och 23 §§ tas stämpelskatt ut vid beviljande av sådan ansökan om inteckning i fast egendom som avses i 22 kap. 2 § jordabalken, samt vid beviljande av motsvarande ansökan beträffande tomträtt, luftfartyg eller skepp. Detta gäller också vid beviljande av ansökan om företagsinteckning.
Med beviljande av ansökan om inteckning i skepp jämställs att inteckning i skeppsbygge förs över från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till fartygsregistrets skeppsdel.
SFS 2004:777
Undantag från skatteplikt
Sker nyinteckning och dödning på grund av samtidig ansökan, föreligger skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Detta gäller dock bara om inteckningarna beviljas i egendom som helt eller delvis omfattades av de dödade inteckningarna.
Har en näringsverksamhet tidigast sex månader före ansökan om företagsinteckning förvärvats genom en sådan fusion eller fission som anges i 37 kap. 3 respektive 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) föreligger skatteplikt endast för ett belopp motsvarande skillnaden mellan det nyintecknade beloppet och beloppet av de inteckningar som upphörde att gälla till följd av fusionen eller fissionen.
SFS 2004:777
Om inteckningar i fast egendom, som ingår i en genom sammanläggning nybildad fastighet, har dödats före sammanläggningen, föreligger inte skatteplikt för de inteckningar som till högst motsvarande belopp beviljas i den nybildade fastigheten inom ett år från det att de tidigare inteckningarna upphörde att gälla. Motsvarande skall tillämpas beträffande inteckningar i tomträtt i fall som avses i 6 § 9.
Skattesats m.m.
Stämpelskatten är vid inteckning i
fast egendom och tomträtt tjugo kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas,
luftfartyg tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas,
skepp fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas.
Vid företagsinteckning är stämpelskatten tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas.
Skatten är alltid lägst femtio kronor.
SFS 2004:777
Omräkning av utländsk valuta
Rubriken införd g. SFS2005-0153
Värdet av utländsk valuta beräknas efter den växelkurs som gäller vid skattskyldighetens inträde. Vid beräkning av skatt enligt 22 § skall värdet av de tidigare inteckningarna dock beräknas efter den växelkurs som gäller vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde för de nya inteckningarna.
SFS 2005:153
Fastställande av skatt
Skattskyldighet inträder i fall som avses i
4 §, när ansökan om inskrivning beviljas,
21 §, när inteckning beviljas eller när inteckning förs över från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till fartygsregistrets skeppsdel.
Rättsfall:
Äldre rätt: Ang. stämpelskatt när lagfartsbeslut omfattar endast en del av den förvärvade fasta egendomen H 1981:1068.
SFS 2001:345
Beslut om fastställande av skatten skall meddelas när skattskyldigheten inträder eller, om något hindrar detta, så snart hindret blivit undanröjt.
Innehåller en köpehandling i de fall som avses i 25 § a ett villkor om tilläggsköpeskilling, skall beslutet grundas på den köpeskilling som är angiven i köpehandlingen om annat inte framgår av bestämmelserna i 9–14 §§. När den slutliga köpeskillingen är känd, skall inskrivningsmyndigheten meddela ett nytt beslut som grundas på den sammanlagda köpeskillingen om annat inte framgår av bestämmelserna i 9–14 §§.
SFS 2005:153
Skattskyldig är i fråga om skatt för
förvärv av fast egendom eller tomträtt, båda parterna,
inteckning, den som har ansökt om inteckning eller, när inteckning söks på grund av medgivande, den som medgett att inteckning fått ske.
När flera svarar för skattens betalning är de solidariskt ansvariga.
Rättsfall:
Äldre rätt: Överlåtaren ej skattskyldig vid överlåtelse till staten R 1974:109.
SFS 1990:598
Inskrivningsmyndigheten får förelägga den skattskyldige att lämna de uppgifter som behövs för att fastställa skatten. Föreläggandet får förenas med vite. Vitet skall bestämmas med hänsyn till den skattskyldiges ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, dock inte till lägre belopp än femhundra kronor.
Fråga om utdömande av vite prövas av inskrivningsmyndigheten.
Efterbeskattning
Om en fångeshandling som ingivits för inskrivningsändamål innehåller oriktiga uppgifter om sådant som är av betydelse för att fastställa stämpelskatten och har skatt till följd härav inte utgått eller utgått med för lågt belopp skall inskrivningsmyndigheten besluta om efterbeskattning.
Detsamma gäller om skattskyldig annars lämnat oriktiga uppgifter till ledning för fastställande av stämpelskatten eller om den skattskyldige lämnat oriktiga uppgifter i mål om sådan skatt.
Efterbeskattning får inte ske om det skattebelopp som avses är att anse som ringa eller om det med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att efterbeskattning sker.
Rättsfall:
Enl. äldre lag ägde, sedan stämpelskatt fastställts, inskrivningsmyndigheten ej besluta om ytterligare stämpelskatt för förvärvet H 1983:659.
Efterbeskattning får ej ske om inte inskrivningsmyndigheten meddelar beslut om detta senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket skattskyldigheten inträdde. Efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då avgörande i målet har vunnit laga kraft.
Har den skattskyldige avlidit, skall efterbeskattningen påföras hans dödsbo. Beslut om sådan efterbeskattning får inte meddelas av inskrivningsmyndigheten efter utgången av det andra året efter det kalenderår under vilket bouppteckningen efter den skattskyldige har lämnats in för registrering.
Betalning av skatt
Skatten skall betalas till inskrivningsmyndigheten eller den myndighet regeringen bestämmer inom en månad från den dag, då beslut om skatten tillhandahålls sökanden. I de fall som avses i 26 § andra stycket skall tidigare fastställd stämpelskatt avräknas från det nya skattebeloppet. Innan beslutet om skatten har meddelats får skatten inte tas emot.
Om en inskrivningsmyndighet efter omprövning eller en överrätt efter överklagande fastställer skatten till ett högre belopp, skall det tillkommande skattebeloppet betalas inom en månad efter det att inskrivningsmyndighetens eller överrättens beslut har meddelats.
Hänvisad författning:
Ang. 2 st. se F 1984:406 18 § 1 st.
SFS 2005:153
Om synnerliga skäl föreligger får inskrivningsmyndigheten bevilja anstånd med att betala skatten.
Har en juridisk person (förvärvaren) förvärvat fast egendom eller tomträtt från en annan juridisk person som ingår i samma koncern som förvärvaren (överlåtaren), skall inskrivningsmyndigheten medge uppskov med betalning av skatten om
moderföretaget i koncernen är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, och
överlåtaren inte ingår i en annan koncern än den i vilken förvärvaren ingår.
Inskrivningsmyndigheten skall förklara att uppskovet inte längre gäller om
förvärvaren överlåter fastigheten till annan,
koncernförhållandet mellan överlåtaren och förvärvaren upphör eller
överlåtaren eller förvärvaren upplöses genom likvidation eller konkurs.
Uppgår överlåtaren eller förvärvaren i ett annat företag genom fusion enligt 37 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) inträder det övertagande företaget i det vid fusionen överlåtande företagets situation såvitt avser uppskovet. Motsvarande gäller vid fission enligt 37 kap. 5 § samma lag. I detta fall avses med övertagande företag det företag till vilket egendomen övergått.
Rättsfall:
Ej uppskov vid transportköp när överlåtaren förvärvat fastigheten från någon som ej ingick i koncernen H 2002:332.
SFS 2001:1222
Begäran om tillämpning av reglerna om uppskov i 32 a § skall framställas tidigast när lagfart eller inskrivning söks och senast ett år efter den dag då den skatt som är hänförlig till förvärvet fastställts.
Medges uppskov och är skatten betald, skall återbetalning ske enligt reglerna i 40 §.
Förklaring om att uppskov inte längre gäller skall anses som sådant beslut om skatten som avses i 31 §.
SFS 1998:1610
En handling som ligger till grund för skattens fastställande eller ett pantbrev får inte lämnas ut förrän skatten har betalats. Detta gäller inte om uppskov medgetts enligt bestämmelserna i 32 a § första stycket.
Har en inteckning förts över från fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel till fartygsregistrets skeppsdel i samband med att ett skeppsbygge registrerats som skepp, får inte nationalitetshandlingen för skeppet lämnas ut förrän skatten för inteckningen har betalats.
Hänvisad författning:
Jfr F 1984:40617 § 1 st. efter denna lag.
SFS 2005:153
Har den skattskyldige inte betalat skatten inom föreskriven tid, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Dröjsmålsavgiften betalas till inskrivningsmyndigheten eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Inskrivningsmyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.
Hänvisad författning:
Ang. 1 st. se F 1984:406 18 § 1 st.
SFS 1997:528
Om skatten inte har betalats inom föreskriven tid, skall skattebeloppet och i förekommande fall dröjsmålsavgift på framställning av inskrivningsmyndigheten eller av annan myndighet som regeringen bestämmer omedelbart lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.
Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
SFS 2005:153
I ärenden och mål om stämpelskatt och dröjsmålsavgift enligt denna lag gäller bestämmelserna om betalningssäkring i 46 kap., 68 kap. 1 §, 69 kap. 13–18 §§ och 71 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
SFS 2011:1249
Återvinning
Har efter det att ett beslut meddelats om fastställande av skatt, lagfart, inskrivning av tomträtt eller inteckning undanröjts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft, har den skattskyldige rätt att få återvinning av skatten.
Detsamma gäller om erlagd skatt inte har kunnat avräknas helt i fall som avses i 7 §.
Beslut om återvinning medför befrielse från skyldighet att betala fastställd skatt, eller rätt att återfå skatt som har betalats.
Rättsfall:
Äldre rätt:H 1969:66; 1971:181 I och II, 1986:482 (lagfarten undanröjd inte i dom varigenom köp ogiltigförklarats utan sedermera till följd av denna).
H 1990:460 (fråga, när återvinning sökts av obehörig person med stöd av förfalskad fullmakt, om verkan av efterföljande godkännande).
SFS 1990:598
Beslut om återvinning meddelas av inskrivningsmyndigheten. Ansökan om återvinning görs skriftligen hos myndigheten inom ett år efter det att förutsättningarna för återvinning har inträtt. Ansökan får dock alltid göras inom tre år från dagen för inskrivningsmyndighetens beslut om skattens fastställande.
Hänvisad författning:
Omprövning av beslut
Rubriken införd g. SFS2005-0153
Ett beslut av en inskrivningsmyndighet som innefattar prövning av en fråga om fastställande av skatt, efterbeskattning eller återvinning ska ändras av myndigheten, om beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning och beslutet kan ändras snabbt och enkelt. Ett beslut får ändras till nackdel för en enskild part endast om parten medger det.
Skyldigheten att ändra beslutet gäller även om beslutet överklagas. Skyldigheten gäller dock inte om inskrivningsmyndigheten redan har överlämnat handlingarna till högre instans.
SFS 2018:791
Om en inskrivningsmyndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den även överlämna det nya beslutet till överinstansen, om inte överklagandet ska avvisas enligt 45 § förvaltningslagen (2017:900). Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.
SFS 2018:791
Överklagande
Rubriken har denna lydelse enl. SFS1994-1048
Ett beslut enligt denna lag av den inskrivningsmyndighet som avses i 19 kap. 3 § jordabalken får överklagas av den skattskyldige och av den myndighet som har förordnats till granskningsmyndighet enligt 41 §. Beslutet överklagas till den tingsrätt inom vars domkrets den fastighet som beslutet avser ligger. Skrivelsen ska ges in till inskrivningsmyndigheten. Vid överklagande tillämpas den klagotid som anges i 19 kap. 34 § jordabalken, om inte annat följer av 39 §. Vid handläggningen i övrigt av ett överklagande tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
Beslut om föreläggande enligt 28 § får inte överklagas.
Rättsfall:
H 1976:317 anm. vid JB 19:32 – Kammarkollegiet fick i stämpelskattemål inte föra talan om undanröjande av lagfart H 1980:321 – Se även H 1981:1047 – Beslut ändrat efter besvär, då i den i lagfartsärende åberopade fångeshandlingen förekommit felskrivning av betydelse för skattefrågan H 1976:424 I och II.
SFS 2008:160
Beslut enligt denna lag av inskrivningsmyndigheten enligt 4 kap. 2 § lagen (2008:990) om företagshypotek får överklagas av den skattskyldige och av den myndighet som har förordnats till granskningsmyndighet enligt 41 § till den tingsrätt inom vars domkrets inskrivningsmyndigheten är belägen. Skrivelsen ska ges in till inskrivningsmyndigheten. Vid överklagande tillämpas den klagotid som anges i 4 kap. 24 § lagen om företagshypotek. Vid handläggningen i övrigt av ett överklagande tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
Beslut om föreläggande enligt 28 § får inte överklagas.
SFS 2008:992
Beslut enligt denna lag av registermyndigheten enligt 3 § andra stycket får överklagas till Stockholms tingsrätt av den skattskyldige och av den myndighet som har förordnats till granskningsmyndighet enligt 41 §. Skrivelsen skall ges in till registermyndigheten. Vid överklagande tillämpas den klagotid som anges i 2 kap. 19 a § sjölagen (1994:1009). Vid handläggningen i övrigt av ett överklagande tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
Beslut om föreläggande enligt 28 § får inte överklagas.
SFS 2001:345
Beslut enligt denna lag av inskrivningsmyndigheten enligt 1 b § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg får överklagas till Stockholms tingsrätt av den skattskyldige och av den myndighet som har förordnats till granskningsmyndighet enligt 41 §. Skrivelsen skall ges in till inskrivningsmyndigheten. Vid överklagande tillämpas den klagotid som anges i 49 a § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg. Vid handläggningen i övrigt av ett överklagande tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
Beslut om föreläggande enligt 28 § får inte överklagas.
SFS 2004:86
Ett beslut av den inskrivningsmyndighet som avses i 19 kap. 3 § jordabalken som innefattar prövning av en fråga om fastställande av skatt, efterbeskattning eller återvinning får överklagas inom tre år från dagen för beslutet. Har en part överklagat beslutet och vill även motparten överklaga, ska dennes skrivelse ha kommit in till den tingsrätt inom vars domkrets den fastighet som beslutet avser ligger inom två månader från det att tingsrätten har delgett motparten ett föreläggande enligt 15 § lagen (1996:242) om domstolsärenden att svara på överklagandet. Tingsrätten ska pröva frågan om motpartens överklagande har skett inom rätt tid.
Vid överklagande av ett beslut som avses i första stycket ska tingsrätten, om ärendet tas upp till prövning, alltid höra motparten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
SFS 2008:160
Ett beslut av inskrivningsmyndigheten enligt 4 kap. 2 § lagen (2008:990) om företagshypotek som innefattar prövning av en fråga om fastställande av skatt, efterbeskattning eller återvinning får överklagas inom tre år från dagen för beslutet. Har en part överklagat beslutet och vill även motparten överklaga, ska dennes skrivelse ha kommit in till den tingsrätt som avses i 38 a § inom två månader från det att tingsrätten har delgett motparten ett föreläggande enligt 15 § lagen (1996:242) om domstolsärenden att svara på överklagandet. Tingsrätten ska pröva frågan om motpartens överklagande har skett inom rätt tid.
Vid överklagande av ett beslut som avses i första stycket ska tingsrätten, om ärendet tas upp till prövning, alltid höra motparten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
SFS 2008:992
Ett beslut av registermyndigheten enligt 3 § andra stycket som innefattar prövning av en fråga om fastställande av skatt, efterbeskattning eller återvinning får överklagas inom tre år från dagen för beslutet. Har en part överklagat beslutet och vill även motparten överklaga, skall dennes skrivelse ha kommit in till Stockholms tingsrätt inom två månader från det att tingsrätten har delgett motparten ett föreläggande enligt 15 § lagen (1996:242) om domstolsärenden att svara på överklagandet. Tingsrätten skall pröva frågan om motpartens överklagande har skett inom rätt tid.
Vid överklagande av ett beslut som avses i första stycket skall tingsrätten, om ärendet tas upp till prövning, alltid höra motparten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
SFS 2005:153
Ett beslut av inskrivningsmyndigheten enligt 1 b § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg som innefattar prövning av en fråga om fastställande av skatt, efterbeskattning eller återvinning får överklagas inom tre år från dagen för beslutet. Har en part överklagat beslutet och vill även motparten överklaga, skall dennes skrivelse ha kommit in till Stockholms tingsrätt inom två månader från det att tingsrätten har delgett motparten ett föreläggande enligt 15 § lagen (1996:242) om domstolsärenden att svara på överklagandet. Tingsrätten skall pröva frågan om motpartens överklagande har skett inom rätt tid.
Vid överklagande av ett beslut som avses i första stycket skall tingsrätten, om ärendet tas upp till prövning, alltid höra motparten.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
SFS 2005:153
Återbetalning
Återbetalning av skatt på grund av ett beslut enligt denna lag görs av inskrivningsmyndigheten eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Återbetalning skall ske även om beslutet inte har vunnit laga kraft.
Ränta skall, om inte annat följer av 42 §, beräknas på återbetalad skatt och dröjsmålsavgift från och med den dag då beloppet har betalats till och med den dag då återbetalning görs. Räntan beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal.
Vid ränteberäkningen skall avrundning ske till närmast lägre hela krontal. Räntebelopp under femtio kronor betalas inte ut.
Hänvisad författning:
Ang. 1 st. se F 1984:406 18 § 2 st.
Rättsfall:
Äldre rätt: Ej återbetalningsskyldighet för ränta som erhållits på grund av HovR:s beslut, vilket sedan ändrats av HD H 1967:135.
Hänvisad författning:
Ang. statslåneränta se Inkomstskattelag (1999:1229) 2:28 med anm. Bih.
SFS 1992:640
Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning
Rubriken införd g. SFS2011-1249
I ärenden och mål om stämpelskatt och dröjsmålsavgift enligt denna lag gäller bestämmelserna om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Det som sägs där om Skatteverket ska i stället gälla den myndighet som ska betala ut ersättningen.
SFS 2011:1249
Tillsyn över beslut om skatt
Inskrivningsmyndigheternas beslut i ärenden om fastställande av stämpelskatt, efterbeskattning och återvinning skall granskas av den myndighet som regeringen förordnar.
Granskningsmyndigheten för det allmännas talan vid domstol enligt denna lag. Därvid får myndigheten föra talan även till den skattskyldiges förmån.
Hänvisad författning:
Jfr F 1984:40612 § efter denna lag.
Särskilda föreskrifter
Föreligger synnerliga skäl kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse från skatt, liksom återbetalning helt eller delvis av skatt.
Vid beslut om återbetalning av skatt som meddelas med stöd av första stycket skall regeringen eller myndighet som där sägs besluta i vad mån ränta skall utgå på det skattebelopp som skall återbetalas.
Skattskyldig skall lämna uppgift till inskrivningsmyndigheten om omständighet som anges i 32 a § andra stycket.
SFS 1998:1610