Taxeringslag (1990:324)
Taxeringslagen
Denna lag upphör enligt Lag (2011:1244) att gälla vid utgången av 2011.
Angående övergångsbestämmelser, se Lag (2011:1244).
Inledande bestämmelser
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt
inkomstskattelagen (1999:1229),
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6–10 nämnda lag,
lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483).
<kgp:refblock>Ang. 3 st. se 6 kap.
</kgp:refblock>SFS 2011:1277
Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen (1999:1229).
Bestämmelserna om juridiska personer ska dock tillämpas också på handelsbolag och dödsbon.
Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som har beskattningsrätt.
SFS 2007:1399
Taxeringsorganisationen
Skatteverket
Rubriken har denna lydelse enl. SFS2003-0655
Skatteverket ansvarar för taxeringsarbetet i landet.
Vid Skatteverket finns skattekontor. Vid varje skattekontor finns en skattenämnd.
<kgp:refblock>F (2007:780) med instr. för Skatteverket – Lag (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet – F (2001:588) i samma ämne – F (2003:1107) om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av 7 okt. 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Beslut i taxeringsärende fattas av Skatteverket.
<kgp:refblock>Fråga om undanröjande pga. bristande domförhet på förvaltningsområdet (omprövningsbeslut fattat av enskild tjänsteman) R 1999:52.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Skattenämnden
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att en skattenämnd skall bestå av flera avdelningar. Bestämmelserna om skattenämnd gäller även avdelning.
Taxeringsärende avgörs i skattenämnd, om ärendet
avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis den skattskyldige åberopar,
avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige,
av någon annan särskild anledning bör prövas i nämnden.
I skattenämnd finns ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Om nämnden består av flera avdelningar, skall det finnas en ordförande för varje avdelning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer antalet vice ordförande vid varje skattekontor.
Ordföranden och vice ordföranden i skattenämnden skall vara tjänstemän vid Skatteverket. De förordnas av verket för högst fyra år i taget.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer det antal övriga ledamöter i skattenämnden som skall finnas vid varje skattekontor. Sådana ledamöter väljs för högst fyra år. För val av dessa ledamöter gäller bestämmelserna i 7 kap. 5–7 §§.
SFS 2003:655
Skattenämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och tre övriga ledamöter är närvarande. Nämnden är dock beslutför med tre ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, om de är ense om utgången i ärendet. Fler än ordföranden eller vice ordföranden och fem övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av ett ärende.
SFS 1999:1055
Utredning i taxeringsärenden
Skatteverkets utredningsskyldighet
Rubriken har denna lydelse enl. SFS2003-0655
Skatteverket skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda.
SFS 2003:655
Den skattskyldige skall ges tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs, om det inte är onödigt.
I fråga om den skattskyldiges rätt att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och att få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223).
<kgp:refblock>Kommunikationsskyldigheten fullgjord? R 1995:27 – Fråga om utredningsskyldighet R 2005:7.
</kgp:refblock>Kan det antas att den skattskyldige inte är deklarationsskyldig enligt bestämmelserna i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter får beslut om taxering fattas på grundval av kontrolluppgift om intäkter i inkomstslaget kapital utan att den skattskyldige underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften.
SFS 2001:1231
Vill den skattskyldige lämna upplysningar muntligt inför skattenämnden i ett taxeringsärende som angår honom och skall avgöras i nämnden, skall han få tillfälle till det om inte särskilda skäl talar emot det.
Föreläggande att lämna upplysningar eller visa upp handling
Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara skattskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att uppgifterna i hans självdeklaration är riktiga eller annars för hans taxering.
Skatteverket får också förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än dödsbo, att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att skyldigheten enligt 19 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter fullgörs.
SFS 2010:850
Ett föreläggande enligt 5 § får förenas med vite, om det finns anledning att anta att det annars inte följs.
Första stycket gäller inte, om det finns anledning att anta att den skattskyldige eller, om denne är en juridisk person, ställföreträdare för den skattskyldige har begått en gärning som är straffbelagd eller kan leda till skattetillägg och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.
<kgp:refblock>Förutv. 6 § upphävd g. Lag 1994:467.
Lag (1985:206) om viten inf. under FörvProc.
Föreläggande att inkomma med uppgifter kunde ej förenas med vite då det fanns skäl anta att utelämnande av uppgifter skulle medföra skattetillägg R 2007:23.
</kgp:refblock>SFS 2003:211
Taxeringsbesök
Om några uppgifter i en självdeklaration behöver kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får Skatteverket komma överens med den skattskyldige om att sådan avstämning skall göras vid besök hos honom eller vid annat personligt sammanträffande. Överenskommelse får även träffas om besiktning av fastighet, inventarier eller annat som är av betydelse för taxeringskontrollen.
SFS 2003:655
Taxeringsrevision
Skatteverket får besluta om taxeringsrevision för att kontrollera att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt eller att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma.
Skatteverket får besluta om taxeringsrevision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon annan än den som revideras.
Taxeringsrevision får göras hos den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) och hos annan juridisk person än dödsbo.
<kgp:refblock>Enl. äldre motsvarighet (56 § 1 mom. i 1956 års lag) till denna § kunde taxeringsrevision ej ske hos fondkommissionär i syfte att få ut handlingar ang. dennes samtliga kunder R 1986:69.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Ett beslut om taxeringsrevision skall innehålla uppgift om ändamålet med revisionen och om möjligheten att undanta handlingar och uppgifter enligt 13 och 14 §§.
I ett beslut om revision som avses i 8 § andra stycket får Skatteverket, om det finns särskilda skäl, utesluta uppgift om vilken person eller rättshandling granskningen avser.
I ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän förordnas att verkställa revisionen (revisor).
Den reviderade skall underrättas om beslutet innan revisionen verkställs. Är det av betydelse att vidta sådana åtgärder som avses i 11 § andra stycket, får dock underrättelse ske i samband med att revisionen verkställs, om kontrollen annars kan mista sin betydelse. Även i fall där revisionen är begränsad till sådana handlingar som rör personalen och utförs i samband med kontroll enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher får underrättelse ske i samband med att revisionen verkställs.
SFS 2006:578
En taxeringsrevision skall bedrivas i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. För det fall den reviderade inte samverkar finns bestämmelser om vite i 12 § fjärde stycket och om andra tvångsåtgärder i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.
Revisionen får verkställas hos den reviderade om han medger det. Revisionen skall ske hos den reviderade om han begär det och revisionen kan göras där utan betydande svårighet.
Om revisionen inte verkställs hos den reviderade skall handlingarna på begäran överlämnas till revisorn mot kvitto.
SFS 1994:467
Vid taxeringsrevision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten granskas om de inte skall undantas enligt 13 §.
Vid revision får revisorn inventera kassan, granska lager, maskiner och inventarier samt besiktiga lokaler och byggnader som används i verksamheten. Revisorn får också ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten samt prova kassaapparatur, särskild räknarapparatur, mätapparatur och annan teknisk utrustning.
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.
SFS 1997:494
Vid taxeringsrevision skall den reviderade tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Han skall också lämna tillträde till utrymmen som huvudsakligen används i verksamheten för sådan åtgärd som avses i 11 § andra stycket och om möjligt ställa en ändamålsenlig arbetsplats till förfogande. Den reviderade skall i övrigt ge den hjälp som behövs vid revisionen.
Revisorn skall på begäran ges tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast med sådant hjälpmedel, om inte den reviderade i stället tillhandahåller en kopia av upptagningen och denna utan svårighet kan granskas med annat tillgängligt tekniskt hjälpmedel. Revisorn får kontrollera att kopian stämmer överens med den upptagning som finns hos den reviderade.
Vid granskning av upptagning som avses i andra stycket får endast de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas, som behövs för att tillgodose ändamålet med revisionen. Granskningen får inte verkställas via telenät.
Om den reviderade inte fullgör sina skyldigheter enligt första eller andra stycket, får Skatteverket förelägga honom vid vite att fullgöra dem. Finns det anledning att anta att den reviderade eller, om den reviderade är juridisk person, ställföreträdare för den reviderade har begått en gärning som är straffbelagd eller som kan leda till skattetillägg, får den reviderade inte föreläggas vid vite att medverka i utredningen av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.
SFS 2003:655
En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Räkenskapsmaterial och andra handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart som möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den reviderade.
Har den reviderade försatts i konkurs när handlingarna skall återlämnas, skall Skatteverket överlämna handlingarna till konkursförvaltaren. Skatteverket skall underrätta den reviderade om att handlingarna överlämnats till konkursförvaltaren.
Skatteverket skall snarast lämna meddelande om resultatet av revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.
SFS 2003:655
Handlingar och uppgifter som skall undantas
Rubriken införd g. SFS1994-0467
På den enskildes begäran skall från föreläggande eller revision undantas
handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken,
annan handling med ett betydande skyddsintresse om handlingens innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom.
Handling som avses i första stycket 2 får undantas endast om handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även föreläggande att lämna uppgifter.
<kgp:refblock>R 1998:34 (handling som ingivits till länsrätten men som genom dess dom undantagits från taxeringsrevision enl. 1 st. p. 2 skulle på begäran återlämnas till den reviderade) – Ang. tidningsföretags rätt till undantag beträff. uppgifter ang. transaktioner med annonsör m.h.t. tystnadsplikt enl. TF 3:3 R 2000:58 – Ang. advokatbyrås rätt till undantag R 2001:67, anm. vid RB 36:5 – Handlingar med uppgifter om anställdas samtal på mobiltelefoner som arbetsgivaren tillhandahållit ej undantagna R 2005:40.
</kgp:refblock>SFS 1994:467
En skriftlig begäran om befrielse från föreläggande att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling skall ges in till den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande enligt 22 kap. 1 a–1 c §§ skattebetalningslagen (1997:483), tillsammans med föreläggandet och den begärda handlingen eller uppgiften.
Om den reviderade begär att en handling skall undantas från revision skall handlingen, om Skatteverket anser att den bör granskas, omedelbart förseglas och överlämnas till förvaltningsrätten.
Förvaltningsrätten skall utan dröjsmål pröva om handlingen eller uppgiften skall undantas från kontrollen.
SFS 2009:805
I fråga om upptagning, som avses i 11 § tredje stycket, bestämmer förvaltningsrätten i vilken form eller på vilket sätt den skall tillhandahållas i målet.
Förvaltningsrätten får, i fråga om upptagning som avses i föregående stycke, besluta om sådana begränsningar i revisorns rätt att själv använda tekniska hjälpmedel som behövs för att uppgift, som skall undantas från granskning, inte skall bli tillgänglig för revisorn.
SFS 2009:805
Om en handling eller del av handling undantagits från kontroll, får dess innehåll inte återges eller åberopas vid redogörelse för granskningen eller annars inför myndighet. Detta gäller även om en handling, utan beslut av förvaltningsrätten, återlämnats efter det att den begärts undantagen.
Ett beslut i fråga om undantagande av handling eller uppgift gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.
SFS 2009:805
[Upphävd g. Lag (2001:1231).]
SFS 2001:1231
Utlämnande av uppgifter
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för taxering ska på Skatteverkets begäran tillhandahållas verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Skatteverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.
SFS 2009:443
Uppgifter i självdeklarationer och i andra handlingar som har upprättats eller för granskning omhändertagits vid taxeringskontroll eller lämnats till ledning för taxering enligt bestämmelserna i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter får tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i skatteärenden.
<kgp:refblock>Se Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, inf. efter lagen 1997:483. Bih.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
[Upphävd g. Lag (2001:1231).]
SFS 2001:1231
Taxeringsbeslut
Taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut.
Den skattskyldige skall utan dröjsmål underrättas om innehållet i ett taxeringsbeslut, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet är till den skattskyldiges nackdel skall han underrättas om hur han kan begära omprövning av eller överklaga beslutet.
Årlig taxering
Skatteverket skall varje taxeringsår fatta taxeringsbeslut före utgången av november på grundval av de uppgifter som lämnats enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt vad som i övrigt framkommit vid utredning enligt 3 kap.
<kgp:refblock>Ang. äldre rätt (71 § i 1956 års lag): R 1972:45 (att beslut fattats senare medförde ej att det saknade laga verkan).
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Grundläggande beslut om årlig taxering får fattas genom automatisk databehandling i det fall skälen för beslutet enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223) får utelämnas.
SFS 1994:766
Kan skatt eller underlag för att ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt på grund av att den skattskyldige, trots att han varit skyldig att lämna självdeklaration, inte avgett någon sådan, eller på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall skatten eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).
<kgp:refblock>Skönstaxering av inkomst av prostitution R 19821:20 – Låg bruttovinst skäl till skönstaxering av företag? R 1995:31 – Förutsättningar för skönstaxering på grundval av kontantberäkning R 2009:27 I–IV.
</kgp:refblock>SFS 1992:1660
[Upphävd g. Lag (2001:1231).]
SFS 2001:1231
Skatteverket skall inte ta upp en inkomst till beskattning hos en skattskyldig för vilken grundläggande beslut om årlig taxering fattas senast den 15 augusti taxeringsåret om den skattskyldige gör sannolikt att det efter denna tidpunkt kommer att finnas förutsättningar för att han inte skall vara skattskyldig för inkomsten på grund av bestämmelserna i 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). I det fall grundläggande beslut fattas efter den 15 augusti gäller motsvarande om den skattskyldige gör sannolikt att nämnda förutsättningar kommer att finnas efter utgången av november taxeringsåret.
SFS 2003:655
Skatteverket får avstå från att vid taxeringen avvika från en självdeklaration, om avvikelsen skulle avse endast ett mindre belopp.
SFS 2003:655
Omprövning
Skatteverket skall ompröva ett taxeringsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande med det allmänna, om den skattskyldige begär det eller om det finns andra skäl. Att omprövning skall ske när den skattskyldige överklagat ett taxeringsbeslut framgår av 6 kap. 6 §.
Om något grundläggande beslut om årlig taxering inte har fattats får taxering ske genom omprövning.
Skatteverket får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.
<kgp:refblock>Ej hinder mot omprövningsbeslut till skattskyldigs nackdel under året efter taxeringsåret R 1996:102, se 14 §.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Omprövning på begäran av den skattskyldige
Vill den skattskyldige begära omprövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett taxeringsbeslut som är till hans nackdel eller ett besked om den slutliga skatten eller annan handling med uppgift om skattens storlek, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.
Har den skattskyldige inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till Skatteverket med uppgift om den dag då handlingen kom in till domstolen.
<kgp:refblock>Ang. länsrätts avvisningsbeslut se 6:10.
Rättsfall ang. besvär i särskild ordning av den skattskyldige enl. 100 § i 1956 års taxeringslag: Ang. ”uppenbart förbiseende” (jfr 17 § 1 st. 1) R 1954:10; 1956:41; 1977:9; 19781:7; 19801:33 I; 19811:38; 19821:32; 1989:110 – R 1948:3, 45; 1961:2, 6, 52; 1962:4, 31; 1970:43; 1971:24 – Hinder mot ny prövning R 1962:49 – R 1976:66, 79 – 100 § 1 st. 2) ej tillämplig på talan av delägare i fastighet om nedsättning med belopp som utgjort annan delägares andel i inkomst av fastigheten R 1975:110 (plenum) – Besvär enl. 100 § kunde ej anföras mot beslut varigenom framställning om återupptagande av vilandeförklarad ansökan om skatteberäkning för ackumulerad inkomst avvisats som inkommen för sent R 1977:82 – Besvär kunde föras enl. 100 § 1 st. 7), då det ansågs ursäktligt att talan ej förts enl. 102 § R 19791:4 – Taxeringsintendents på annan grund framställda kvittningsyrkande avvisades, fastän beloppen kunnat bli föremål för eftertaxering R 1987:32 – Av taxeringsintendenten kvittningsvis framställt yrkande avvisat eftersom det inte ansågs avse samma sak R 1988:155 – Se även R 19831:15 samt 1988:60 anm. vid p. 14 av anv. till 32 § kommunalskattelagen.
Rättsfall ang. besvär i särskild ordning av den skattskyldige enl. 99 § i 1956 års taxeringslag (motsv. 2 st.): Underrättelse enl. 69 § i 1956 års taxeringslag ej avfattad i föreskriven ordning R 1974:62 – Talan enl. 99 § kunde ej avse annan fråga än den betr. vilken underrättelse underlåtits R 1974:72; jfr 1977:10 – Då skattskyldig anfört besvär i visst hänseende, avvisades kvittningsyrkande från taxeringsintendenten på annan grund R 1977:18 – Fråga om besvärsrätt enl. 99 § förelåg med hänsyn till avfattningen av underrättelse enl. 69 § 1 mom. i 1956 års taxeringslag R 19791:100 – Utkvittering med stöd av postfullmakt av underrättelse om avvikelse ansågs med hänsyn till omständigheterna ej innebära att adressaten erhållit underrättelsen R 19821:53 – Fråga om besvärsrätt enl. 99 § förelåg R 1986:63 – Tid för begäran om omprövning av taxeringsbeslut ansågs kunna återställas R 2002:66.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av den skattskyldige eller hans ombud, får Skatteverket utfärda föreläggande om att undertecknande skall ske med påföljd att omprövning annars inte görs.
SFS 2003:655
Även om tiden för begäran om omprövning har gått ut, får ett beslut om skattetillägg på begäran av den skattskyldige omprövas, så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.
En begäran om omprövning får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om den avser
särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst och föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering,
tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig för den aktuella inkomsten,
tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen är tilllämplig för den aktuella inkomsten, eller
prissättning av internationella transaktioner och föranleds av Skatteverkets beslut enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner.
En begäran enligt första stycket ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades.
<kgp:refblock>R 2002:66 anm. vid 9 §.
</kgp:refblock>SFS 2009:1294
Om en skattskyldig enligt punkt 3 eller 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) begär att reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap. och 57 kap. inkomstskattelagen skall tillämpas och detta medför att beslut avseende tidigare taxeringsår påverkas, får beslut avseende dessa taxeringsår omprövas även om tiden för omprövning gått ut enligt 9 § första stycket.
SFS 2005:1133
Trots bestämmelsen i 8 § får en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande av Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats därefter.
SFS 2010:1454
Omprövning på initiativ av Skatteverket
Rubriken har denna lydelse enl. SFS2003-0655
Omprövar Skatteverket självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av
Skatteverkets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig,
allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,
Skatteverkets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),
Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen i stället för lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten,
Skatteverkets prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner eller beslut om ändring av sådant prissättningsbesked.
Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får Skatteverket till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.
SFS 2009:1294
Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får, utom i fall som avses i andra stycket samt i 16 och 17 §§, inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.
Har den skattskyldige inte gett in självdeklaration i rätt tid, får ett omprövningsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag självdeklarationen kom in till Skatteverket, dock senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
<kgp:refblock>R 1995:27 – R 1996:102 anm. även vid 7 § – 1 st. förutsätter att omprövningsbeslutet senast under året efter taxeringsåret har expedierats eller på annat sätt offentliggjorts R 2004:105.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Eftertaxering
Eftertaxering får ske om den skattskyldige
i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,
lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller
underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är uppgiftspliktig
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut som avser den skattskyldige eller hans make blivit felaktigt eller inte fattats.
Vad som avses med oriktig uppgift framgår av 5 kap. 1 § andra stycket.
<kgp:refblock>Rättsfall ang. tidigare motsvarighet (114 §) i 1956 års taxeringslag: Fråga om det styrkts att förutsättningar för eftertaxering förelåg R 19831:43 – Underlåtenhet att upplysa taxeringsnämnden om att dess avvikelse från deklarationen till den skattskyldiges förmån grundade sig på villfarelse kunde ej leda till eftertaxering R 19831:71 – Fråga om skyldighet förelegat att i samband med deklaration upplysa om ansökan ang. uppskov med realisationsvinstbeskattning R 1986:98 – Eftertaxering när deklarant inte lämnat sådana upplysningar om sina fastighetsaffärer som behövdes för att avgöra frågan om rätt inkomstslag R 1987:46 – Oriktig uppgift om hemortskommun hade föranlett taxering till kommunal inkomstskatt i fel kommun R 1987:55 – För låg taxering ansågs inte ha föranletts av åberopade brister i deklarationen R 1987:97 – Ej eftertaxering pga. oriktig överföring av rörelseresultat från en vid deklarationen fogad resultaträkning R 1988:98 – Eftertaxering vid oriktigt avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv R 1990:4 – När utgående varufordran ej redovisats ett år och influten betalning påföljande år ej heller redovisats, kunde eftertaxering ske för det senare året R 1995:11 – Otillåtet åberopande i högre instans av ny grund för eftertaxering? R 1990:49 I och II – Uppgift i självdeklaration om marknadsvärde på fastighet ej sådant oriktigt meddelande som krävs för eftertaxering och skattetillägg R 1999:17.
Eftertaxering vid oriktig uppgift om inkomstfördelning mellan makar i ett av dem ägt kommanditbolag R 1987:144 – Eftertaxering av make som pga. andra makens oriktiga uppgift om sin förmögenhet fått extra avdrag pga. nedsatt skatteförmåga R 1988:19 – Värdet av varor som delägare i fåmansbolag tagit ut ur bolaget uppskattat enl. best. motsv. 3 § då tillförlitlig utredning ang. uttagen inte förebragts R 1988:97.
Rättsfall ang. äldre lydelse av 114 § i 1956 års lag: R 1966:24 (utdelning från bostadsförening); 1973:18; 1974:78; 1975:104; 1976:18, 97, 115, 155; 19781:33; 19801:3 (eftertaxering utesluten när uppgiften ej kunde antas ha varit oriktig vid deklarationstillfället), 1:47, 1:52 (ang. 3 st.), 1:54 (eftertaxering skall åsättas genom särskilt taxeringsbeslut; även fråga om ej påfört belopp var ringa), 1:56 (fråga i eftertaxeringsmål om beskattning av huvudaktieägare i fåmansbolag för inkomster som oriktigt uteslutits i bolagets bokföring), 1:71 (ang. kravet på bevisning att oriktig uppgift lämnats); 19811:14 (fåmansbolag yrkade förlustavdrag utan att upplysa om skedda ändringar i ägarstrukturen), 1:74 och 1:84 (båda ang. frågan om det kunde anses bevisat att oriktig uppgift lämnats); 19841:36 (fråga om sådant oriktigt meddelande lämnats som utgör grund för eftertaxering), 1:79 (enbart den omständigheten att lägre bruttovinst än genomsnittet i branschen deklarerats ej tillräcklig grund för skönsmässig eftertaxering), 19851:71 (av deklaranten lämnade uppgifter ansågs ha varit fullt tillräckliga för åsättande av riktig taxering) – Vid ordinarie taxering medgivet avdrag för nedsatt skatteförmåga undanröjdes utan yrkande vid eftertaxering för stor realisationsvinst R 19841:70 – Sedan fastighetsförsäljning realisationsvinstbeskattats genom lagakraftvunnen eftertaxering ansågs inkomsten av försäljningen inte kunna efterbeskattas som tomtrörelse R 1986:116.
R 2004:51, anm. vid 4:18 – 1 st. p. 3 ej tillämplig sedan deklaration getts in oaktat det ej skett i rätt tid R 2005:58 – Oriktig uppgift föranledde ej felaktigt taxeringsbeslut R 2006:25.
</kgp:refblock>SFS 2007:1399
Eftertaxering får också ske
vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
när kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig,
när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i 13 § andra stycket 1–6,
när en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en investering inom den tid som har föreskrivits i ett sådant beslut som avses i 7 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller inte har iakttagit ett annat villkor i beslutet,
när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av en uppgift enligt 3 kap. 9 a §, 19 a § eller 5 kap. 2 § första stycket lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, och
när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av en uppgift som har lämnats eller skulle ha lämnats enligt 3 kap. 21 a § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Rättsfall ang. tidigare motsvarighet (101 § 1 mom.) i 1956 års taxeringslag (besvär i särskild ordning) till p. 1 och 2: R 1973:114 – Sedan skattskyldig anfört besvär enl. 100 § i 1956 års taxeringslag betr. viss inkomstpost, ägde taxeringsintendenten ej att efter utgången av hans ordinarie besvärstid yrka höjning i annat hänseende R 1975:61 – På grund av detta stadgande ansågs taxeringsintendent behörig föra talan om påförande av skattetillägg; tillika fråga om ”uppenbart förbiseende” förelåg R 1976:33 – Sedan skattskyldig i besvär enl. 100 § yrkat avdrag för viss kostnad i rörelse, ägde taxeringsintendenten ej kvittningsvis yrka att avdrag för annan kostnad i rörelsen skulle vägras R 1977:8 – Felsortering och bristfälligt underrättelseförfarande mellan taxeringsnämnder ej ”uppenbart förbiseende” R 19791:16 – Underlåtenhet att tillämpa 53 § 3 mom. 4 st. (nu 3 st.) kommunalskattelagen ej sådant uppenbart förbiseende som nu avses i p. 1 R 19841:5 – Se även R 19801:33 I anm. vid 9 § – Besvär till den skattskyldiges nackdel när taxeringsnämnd medgett förlustavdrag trots att uppgivna förluster innefattade även årets underskott R 1989:97.
Rättsfall ang. tidigare motsvarighet (105 §) i 1956 års taxeringslag (rörande besvär) till p. 3: R 1966:22; 1975:61 (ej överflyttning på annan när överflyttningen skulle förutsätta särskild prövning av beloppets storlek); 1976:25; 19791:42; 19801:76; 19811:15, 1:59 (betr. mervärdeskatt kunde överflyttning på annan ske endast inom tidsfristen för efterbeskattning enl. 40 § lagen om mervärdeskatt); 19831:40; 1987:59 – R 19821:52 (den skattskyldiges make eftertaxerad) – R 19831:61 (efter utgången av 6:e året efter taxeringsåret ändrades ej den andres taxering; även fråga om behörig taxeringsintendent) – Ang. äldre lydelse R 1977:45 – För höjning av makes taxering i fråga om underskottsavdrag förutsattes att frågan om rättelse första gången prövades av domstol inom 6 år efter taxeringsårets utgång R 19851:20.
Felaktig tillämpning av lag eller ”uppenbart förbiseende” enl. p. 1? R 2003:38 – Ang. p. 3 R 1993:28 (förhåll. mellan gammal och ny lag).
</kgp:refblock>SFS 2009:1291
Eftertaxering enligt 16 § samt 17 § 1 och 2 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse.
Eftertaxering får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om Skatteverket tidigare fattat beslut om eftertaxering avseende samma fråga.
<kgp:refblock>Fråga om beslut om eftertaxering varit uppenbart oskäligt R 2004:51.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Skatteverkets beslut om eftertaxering skall meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret om inte annat anges i 20–22 §§.
SFS 2003:655
Beslut om eftertaxering enligt 17 § 3 får meddelas även efter den tid som anges i 19 § men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.
Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende eller mål om taxering får meddelas efter den tid som anges i 19 § men senast inom ett år från utgången av den månad då Skatteverkets eller domstolens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft.
Om den skattskyldige har avlidit, får beslut om eftertaxering inte meddelas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteckningen efter honom gavs in för registrering.
<kgp:refblock>Ang. 3 st. se ÄB 20:.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Har den skattskyldige på sätt som anges i 14 § andra stycket skattebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser hans beskattning eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beslut om eftertaxering för det år som brottet avser meddelas av Skatteverket även efter utgången av den tid som anges i 19 §. Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skattebrottslagen.
Beslut om eftertaxering får i fall som avses i 12 § skattebrottslagen också meddelas efter utgången av den tid som anges i 19 §.
Beslut enligt första stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslut enligt andra stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit skall dock beslut om eftertaxering meddelas inom sex månader från dödsfallet.
Beslut enligt första stycket skall, utom i fall som avses i 12 § skattebrottslagen, undanröjas av Skatteverket, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till någon del.
SFS 2003:655
Beslut om taxeringsåtgärder
Skatteverket skall snarast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om taxering fastställa den skattskyldiges beskattningsbara inkomst eller beskattningsbara förvärvsinkomst och överskott eller underskott i inkomstslaget kapital och vidta de taxeringsåtgärder i övrigt som föranleds av domstolens beslut.
SFS 2003:655
[har upphävts genom lag (1992:1186).]
SFS 1992:1186
Särskilda avgifter
Detta kap. infört g. (ändr. g. ). Förutv. 5 kap. samtidigt upphävt. SFS2003-0211
Skattetillägg
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Skattetillägg vid oriktig uppgift
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Om den skattskyldige på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen, skall en särskild avgift (skattetillägg) tas ut. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i ett mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.
En uppgift skall anses vara oriktig om det klart framgår att en uppgift som den skattskyldige har lämnat är felaktig eller att den skattskyldige har utelämnat en uppgift till ledning för taxeringen som han varit skyldig att lämna. En uppgift skall dock inte anses vara oriktig om uppgiften tillsammans med övriga lämnade uppgifter utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut. En uppgift skall inte heller anses vara oriktig om uppgiften är så orimlig att den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut.
<kgp:refblock>Rättsfall även ang. tidigare motsvarighet (116 a §) i 1956 års taxeringslag:
Skattetillägg påfört:R 1975:30 I och II; 1976:11; 1977:4, 19 (avdrag yrkat med vad som motsvarade en som traktamente betecknad ersättning utan att det angivits att denna avsett tjänstgöring på vanliga verksamhetsorten), 96 (av köpeskilling för överlåten rörelse hade endast angivits vad som influtit under beskattningsåret, ej det totala beloppet); 19781:15 (skattetillägg för huvuddelägare i fåmansbolag, då bolaget betalat högre lön till hans hustru än som svarat mot hennes arbetsinsats); 19781:35 (underlåtenhet att redovisa hemmavarande barns förmögenhet); 19801:60 (vid taxeringen fördelades byggnadskostnader mellan underhåll resp. ny-, till- eller ombyggnad på annat sätt än i deklarationen); 19831:24 (visst avdragsyrkande ansågs innebära lämnande av oriktig uppgift).
Skattetillägg ej påfört:R 1975:5, 84 (ej sådan oriktig uppgift som skall medföra skattetillägg), 6 (oriktig uppgift men på grund av förlustavdrag ingen beskattningsbar inkomst); 1976:161 (ej tillräckligt stöd för antagande att oriktig uppgift lämnats); 1977:101 (underlåtenhet att i samband med yrkande om förlustavdrag upplysa att deklarationerna för förluståren ingetts efter taxeringsårens utgång); 19811:25 (fråga om oriktig uppgift lämnats); 19831:19 (d:o); 19811:70 I (ej tillräcklig bevisning); 1991:29 (bristfälliga räkenskaper ej tillräckligt bevis) – R 1999:17 anm. vid 4:16 – Fråga om oriktig uppgift ang. avdrag för underskott då ackord erhållits R 1999:59.
Frågor om bestämmande av underlag för skattetillägg på grund av oriktig uppgift R 19821:85 I–V – Av KamR påfört skattetillägg undanröjt till den del påföringen skett utan yrkande R 19841:70 – Skattetillägg fastställt till stadgade 50 % fastän taxeringsintendenten i länsrätten yrkat 40 % R 19851:4 – När folkpensionärs extra avdrag återfördes till beskattning vid eftertaxering medräknades inte avdragsbeloppet i underlaget för skattetillägg R 1986:24 – Vid beräkning av underlag för skattetillägg togs hänsyn till det avdrag för egenavgifter som kunde ha medgivits vid beslutad höjning av rörelseinkomst R 1987:65 I och II; jfr 19841:20 – Skogsliggare ansågs inte vara ”normalt tillgängligt kontrollmaterial” R 1987:96; inte heller upplysningar om danskt banktillgodohavande enl. 1972 års nordiska konvention om handräckning i skatteärenden 1988:36 – Fråga om skattskyldig lämnat oriktig uppgift genom att yrka avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats utan att upplysa om att det fanns en kortare väg än den använda R 1988:34 – Se även R 1987:119 anm. vid 6 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) och 1987:171 (oriktig uppgift om avsättning till allmän investeringsfond) – Då inkomst upptagits i inkomstslaget kapital mot rätteligen tjänst, skulle skattetillägg beräknas på den sammantagna förändringen av skatteuttaget R 2004:144.
Att taxeringsintendenten åberopat 116 b §, nu 2 §, ansågs i visst fall ej utgöra hinder att pröva frågan om skattetillägg enl. 116 a §, nu 1 §, R 1988:86 – Denna § i äldre lydelse ej tillämplig när den oriktiga uppgiften lämnats i besvärsprocess R 1976:117 – Påfört skattetillägg utgjorde ej hinder mot påföljd för skattebedrägeri H 2000:622 – Det svenska skattetilläggsförfarandet ansågs förenligt med art. 6 i Europakonventionen i mål om inkomsttaxering (I) och mål om anstånd med betalning av skatt (II); tillika fråga om kostnader i målet (I) R 2000:66 – Ej förutsättning för skattetillägg då den skattskyldige efter utredning av skattemyndigheten lämnat klargörande besked R 2002:20 – Då bilförmån påförts pga. presumtion om privatkörning men det ej visats att sådan körning förekommit, saknades förutsättning för skattetillägg R 2002:31 – Att skattskyldig dömts för skattebedrägeri utgjorde ej hinder mot att i senare prövning låta påfört skattetillägg bestå (olika brott ansågs föreligga) R 2002:79 – Ej grund för skattetillägg då ett bolag utan närmare förklaring yrkat avdrag för nedskrivning av anläggningstillgångar (”närmast uteslutet att avdraget skulle godtas utan närmare utredning”) R 2003:4; samma utgång när uppgift om underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader saknades på därför avsedd blankett 2003:22 – Skattetillägg för oriktig nedskrivning av anläggningstillgångar, m.m. R 2004:11 anm. även vid 8 § – Ej skattetillägg då skattskyldig yrkat avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats med ett tio gånger för högt belopp, motsvarande 2/3 av inkomsten R 2008:51 – Dom för skatteförseelse utgjorde ej hinder för skattetillägg R 2009:94.
</kgp:refblock>SFS 2003:211
Skattetillägg vid skönstaxering
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Skattetillägg skall tas ut om
avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering, eller
skönstaxering har skett på grund av utebliven självdeklaration och en självdeklaration inte har kommit in trots att ett föreläggande sänts ut till den skattskyldige.
Ang. innebörden av ”sänts ut” i äldre motsvarighet till p. 2 i denna § R 1990:83, 1991:95.
</kgp:refblock>SFS 2003:211
upphävd genom
SFS 2003:211
Beslut om skattetillägg enligt 2 § 2 skall undanröjas om en självdeklaration har kommit in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol inom fyra månader från utgången av det år då beslutet meddelades.
Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte har fått kännedom om ett beslut om skattetillägg eller ett besked om den slutliga skatten eller någon annan handling med uppgift om skattetilläggets storlek före utgången av det år då beslutet meddelades skall skattetillägget undanröjas, om en självdeklaration har kommit in inom två månader från den dag då han fick sådan kännedom.
<kgp:refblock>Att beslut om skattetillägg enl. 116 c § i 1956 års taxeringslag, nu 5:2, undanröjts enl. 116 d § i 1956 års lag, nu 5:3, utgjorde ej hinder mot påförande av nytt skattetillägg vid avvikelse från den sedermera avgivna deklarationen R 1989:114 – När det vid tillämpning av äldre motsvarighet till 2 st. var oklart när den skattskyldige fått del av beslutet om skattetillägg ålåg utredningsskyldighet domstolen R 1990:94.
</kgp:refblock>SFS 2004:499
Beräkning av skattetillägg
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.
Skattetillägget ska beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket före utgången av november taxeringsåret.
Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel taxeringsår eller fel redovisningsperiod, ska skattetillägget beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent.
<kgp:refblock>Fråga om tillämpning av tidigare motsvarighet till 2 st. R 19821:79, 2001:32 – R 1989:30, 2004:75, 106 och 107 (normalt tillgängligt kontrollmaterial?), 1994:10 (fåmansbolags deklaration ansågs som kontrollmaterial vid granskning av delägares i bolaget deklaration) – Fråga enl. tidigare motsv. till 3 st. om periodisering eller inte R 2003:13 – Fråga om skattetillägg pga. oriktig uppgift i självdeklaration som inte var behörigen undertecknad R 2009:63.
</kgp:refblock>SFS 2007:1399
Om avvikelse har skett från självdeklaration genom skönstaxering skall skattetillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom.
Vid skönstaxering på grund av utebliven självdeklaration skall skattetillägget beräknas på den skatt som till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts vid taxering enligt de
uppgifter som den skattskyldige på annat sätt än muntligen har lämnat till ledning för taxeringen, och
kontrolluppgifter som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och som har varit tillgängliga för Skatteverket före utgången av november taxeringsåret.
Vid beräkningen av skattetillägget skall bestämmelserna i 4 § första stycket tillämpas. I den utsträckning en skönstaxering innefattar rättelse av en oriktig uppgift, skall tillägget dock beräknas enligt bestämmelserna i 4 § första–tredje styckena.
Rättsfall ang. tidigare motsvarighet (116 b och 116 c §§ samt, före 1978 års ändr., 116 a §) i 1956 års taxeringslag: R 1975:4 (ej undertecknad deklaration) – R 1976:136 – Ang. beräkning av skattetillägg, när intäkt av rörelse skönsmässigt höjts samtidigt som avdrag för ytterligare kostnader medgivits R 1976:22; när inkomst av tjänst skönsmässigt höjts samtidigt som avdrag medgivits för pensionsförsäkringspremie 19791:19 – R 19791:84 (i samband med besvär över skönstaxering avgiven deklaration med oriktig uppgift) – R 19801:87 (fråga om avvikelse från deklaration skett med tillämpning av 21 § i 1956 års taxeringslag, nu 4:3) – R 1987:168 (till tidigare beskattningsår hänförligt förlustavdrag begränsat på skönsmässiga grunder) – Ej grund för skattetillägg när avvikelse från självdeklaration ej skett R 1991:29.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Till den del en oriktig uppgift, ifall den hade godtagits, skulle ha medfört ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägget inte beräknas på sådan skatt som anges i 4 § första stycket utan på en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften har medfört.
Om en skönstaxering medfört minskning av ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägget i stället för vad som anges i 5 § första och andra styckena beräknas på en fjärdedel av denna minskning.
Om en skönstaxering som avses i 2 § 2 innefattar att ett vid en tidigare taxering fastställt underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst utnyttjas helt eller delvis, skall skattetillägget beräknas på en fjärdedel av den del av underskottet som utnyttjas.
SFS 2003:211
Skattetillägget skall beräknas utan hänsyn till invändning som går ut på att skatten skall påverkas först under kommande taxeringsår eller redovisningsperiod eller som i övrigt gäller en annan fråga än den som ligger till grund för tillägget.
<kgp:refblock>Vid beräkning av underlag för skattetillägg pga. underlåtenhet att redovisa ett antal värdepappersförsäljningar, några med realisationsvinst och andra med förlust, tilläts inte kvittning av förlusterna mot vinsterna R 2001:20; däremot tilläts vid underlåtenhet att redovisa mervärdesskatt kvittning av ingående mervärdesskatt mot utgående skatt (en och samma fråga) R 2002:46.
</kgp:refblock>SFS 2003:211
Situationer där skattetillägg inte skall tas ut
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Skattetillägg skall inte tas ut
vid rättelse av en felräkning eller ett skrivfel som uppenbart framgår av självdeklarationen eller av något annat meddelande från den skattskyldige som inte är muntligt,
om den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av en kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och som har varit tillgänglig för Skatteverket före utgången av november taxeringsåret,
om en avvikelse avser bedömning av ett yrkande och avvikelsen inte gäller någon uppgift i sak,
om den skattskyldige frivilligt har rättat den oriktiga uppgiften, eller
om det skattebelopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är obetydligt.
Rättsfall ang. tidigare motsvarighet (116 f § och, före 1978 års ändr., 116 b §) i 1956 års taxeringslag: Uppenbar felräkning eller misskrivning? R 1975:72 I–III, 94 (felaktiga ingående balansposter i bokslut); 1976:9; 1989:40 (avdrag för resor yrkat för 304 i stället för 204 dagar) – Fråga om oriktig uppgift rättats frivilligt R 1976:144, 1977:56, 90, 19791:59, 19801:79, 19821:83, 1987:72 (frivillig rättelse av underlaget för fåmansbolags mervärdeskatt ansågs inte omfatta rättelse av ägarens uppgift till ledning för hans taxering), 2004:11 – Jfr ang. p. 4 R 2002:20 anm. vid 1 §.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Förseningsavgift
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Om den som är skyldig att lämna en självdeklaration inte har kommit in med en sådan inom föreskriven tid, skall en särskild avgift (förseningsavgift) tas ut.
En självdeklaration skall inte anses ha kommit in om innehållet är så bristfälligt att den uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxering.
<kgp:refblock>Delägare i handelsbolag kunde ej påföras förseningsavgift på den grund att uppgifter om bolagets näringsverksamhet inte inkommit i rätt tid R 2003:62.
</kgp:refblock>SFS 2003:211
Förseningsavgift tas ut med 5 000 kronor av aktiebolag och ekonomiska föreningar och med 1 000 kronor av andra deklarationsskyldiga.
SFS 2003:211
Om den deklarationsskyldige inte har kommit in med en självdeklaration inom tre månader från den tidpunkt då självdeklaration senast skulle ha lämnats, skall ytterligare en förseningsavgift tas ut.
Har därefter ytterligare två månader förflutit utan att självdeklarationen har kommit in, skall en tredje förseningsavgift tas ut.
<kgp:refblock>Då flera tidsfrister försuttits, kunde flera förseningsavgifter påföras i samma beslut R 2007:30.
</kgp:refblock>SFS 2003:211
Om den deklarationsskyldige inom föreskriven tid har lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om bristen inte har avhjälpts inom den tid som föreskrivits i ett föreläggande.
SFS 2003:211
Vad som sägs om en deklarationsskyldig och självdeklaration i 9–12 §§ gäller också för den som är skyldig att lämna särskild uppgift enligt 5 kap. 1, 2 eller 2 a § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Vad som sägs om en självdeklaration gäller då sådana särskilda uppgifter.
Förseningsavgift tas i dessa fall ut med samma belopp som för andra deklarationsskyldiga än aktiebolag och ekonomiska föreningar.
SFS 2006:1522
Befrielse från särskild avgift
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Den skattskyldige ska helt eller delvis befrias från särskild avgift om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig eller om det annars skulle vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp. Om den skattskyldige delvis befrias från avgiften, ska den sättas ned till hälften eller en fjärdedel.
Vid bedömningen av om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig ska det särskilt beaktas om denna kan antas ha
berott på den skattskyldiges ålder, hälsa eller liknande förhållande,
berott på att den skattskyldige har felbedömt en skatteregel eller betydelsen av de faktiska förhållandena, eller
föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.
Vid bedömningen av om det annars skulle vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp ska det särskilt beaktas om
avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller underlåtenheten,
en oskäligt lång tid förflutit efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att den skattskyldige ska påföras skattetillägg utan att den skattskyldige kan lastas för dröjsmålet, eller
felaktigheten eller underlåtenheten även har medfört att den skattskyldige fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen (1971:69) eller blivit föremål för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.
Rättsfall ang. tidigare motsvarighet (116 h § och, före 1978 års ändr., 116 d §) i 1956 års taxeringslag:
Eftergift beviljad:R 1975:53, 72 I (skattetillägg), 112 (förseningsavgift); 1976:61 III (den skattskyldiges personliga förhållanden åberopade), 121, 135 (felaktigt avdrag av 72-åring för periodiskt understöd); 19781:26 (ålder och sjukdom); 19811:74; 19821:24 (vid deklaration av realisationsvinst hade 8 år tidigare gjord avskrivning utöver plan förbisetts), 1:25 (skattskyldig hade inte deklarerat realisationsvinst men hans make hade i stället gjort det), 1:30 (ålderspensionär med viss förvärvsinkomst); 19811:10 (eftergift enl. nuvarande 1 st. andra meningen), 1988:8 (på beskattningsåret belöpande skuldränta som betalats 22 jan. taxeringsåret hade avdragits), 1989:82 (periodisering av förskottsinbetalning), 1994:15 (arvinge beaktade ej vid avyttring av ärvd fastighet att arvlåtaren beviljats uppskovsbelopp) – R 1999:59 anm. vid 1 §, 2005:7 (felaktigt avdrag för nedskrivning av anläggningstillgång) – Skattetillägg (på ca 70 milj. kr) stod ej i rimlig proportion till bolagets försummelse R 2007:65 – Vid misskrivning i deklaration delvis befrielse enligt 3 st. p. 1 R 2008:61 II.
Eftergift ej beviljad:R 1975:72 II och III, 75, 115 (oriktig elementär bokföringsåtgärd av bokföringspliktig); 1976:61 I och II (med hänsyn till den skattskyldiges insikter och erfarenheter i ekonomiska frågor resp. till deklarationsblankettens tydlighet), 111 (underlåtenhet av 64-årig änka att upptaga änkepension), 134 (att deklarationsmedhjälpare ursäktligt misstolkat uppgift i deklarationsunderlaget ansågs ej i och för sig böra föranleda eftergift), 165 (trots att i deklarationen gjorts reservation för inkomstuppgifts riktighet); 1977:4 (aktiebolag, som yrkat förlustavdrag, hade underlåtit uppge att aktierna bytt ägare under förluståret), 77 (ang. förseningsavgift); 19781:35 anm. vid 1 §; 19781:38 (förseningsavgift för aktiebolag); 19791:45 (bristande erfarenhet hos aktiebolags ställföreträdare och förbiseende av dess revisor); 19801:55 (underlåtenhet av erfaren rörelseidkare att ta upp restituerade belopp av skattepliktig natur); 19851:32 – R 19831:6 (realisationsvinst vid överlåtelse av bostadsrätt ej deklarerad; ny bostadsrätt samtidigt förvärvad för samma belopp som erhållits vid överlåtelsen), 1:51 (ägare av nyförvärvad villa hade dragit av under taxeringsåret erlagd ränta som belöpte på beskattningsåret), 1986:157 (att skattetillägg enl. 116 c § och 116 b § i 1956 års taxeringslag baserats på delvis samma underlag ej skäl för nedsättning eller eftergift), 1987:61 (utlänning som underlåtit upplysa om att han hade förmånen av ”fri skatt”) – Varken det förhållandet att skattetillägg skulle komma att uppgå till avsevärt belopp eller att vissa osäkra faktorer förelegat i samband med en fastighetsförsäljning ansågs medföra, att det skulle anses ”uppenbart oskäligt” att ta ut skattetillägg R 1995:5 – R 2001:32 anm. vid 4 §, 2002:75 – R 2009:94 anm. vid 1 § – Ej befrielse när den skattskyldige för samma oredovisade ersättningar dömts för skattebrott till villkorlig dom och samhällstjänst R 2010:117.
</kgp:refblock>SFS 2008:371
Befrielse även när något yrkande inte framställts
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Bestämmelserna i 14 § skall beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts, om vad som förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift ger anledning till det.
SFS 2003:211
Beslut om särskild avgift
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Beslut om eftertaxering får inte avse enbart särskild avgift.
<kgp:refblock>Ang. äldre rätt (116 j § i 1956 års taxeringslag): R 19831:27 (fråga om beslut fattats i laga ordning).
</kgp:refblock>SFS 2003:211
Beslut efter utgången av året efter taxeringsåret om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett omprövningsärende skall meddelas samtidigt med beslutet i omprövningsärendet.
Beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i mål om taxering får meddelas inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vann laga kraft.
<kgp:refblock>Ang. tidsfrist i äldre lag (116 k § i 1956 års taxeringslag): R 19791:60.
</kgp:refblock>SFS 2003:211
Om ett taxeringsbeslut i en fråga som har föranlett skattetillägg ändras, skall Skatteverket göra den ändring av beslutet om skattetillägg som föranleds av det nya taxeringsbeslutet.
<kgp:refblock>Ang. äldre motsvarighet (före 1978 års ändr. 116 i § i 1956 års taxeringslag) till denna §: Fråga om skattetillägg fick ej tas upp i taxeringsmål, då part ej fört talan däremot, i annat fall än som anges i denna § R 1975:113.
</kgp:refblock>SFS 2004:129
Övriga bestämmelser om särskild avgift
Rubriken införd g. SFS2003-0211
Särskild avgift skall tillfalla staten.
Särskild avgift skall inte tas ut om den skattskyldige har avlidit.
SFS 2003:211
Vid tillämpning av 7 kap. 4 § får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela befrielse från särskild avgift.
SFS 2003:211
Bestämmelser om debitering och betalning av särskild avgift finns i skattebetalningslagen (1997:483).
SFS 2003:211
Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst påföras skattetillägg på undandragen skatt efter skilda procentsatser räknas först skatten ut på summan av de undanhållna beloppen. Skatten fördelas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas också när skattetillägg skall tas ut efter skilda procentsatser på undandragen skatt i annat fall än som avses i första stycket. Vid beräkning av skattetillägg på minskning av underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst skall underlaget vid tillämpning av de skilda procentsatserna fördelas efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.
Skall skattetillägg tas ut efter skilda procentsatser och beräknas på såväl undandragen skatt som minskning av underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst, görs beräkningen med tillämpning av första och andra styckena på de båda underlagen var för sig.
SFS 2003:211
Överklagande
Överklagande av Skatteverkets beslut
Rubriken har denna lydelse enl. SFS2003-0748
Skatteverkets taxeringsbeslut i en fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande med det allmänna får överklagas hos förvaltningsrätten av den skattskyldige, det allmänna ombudet hos Skatteverket och, i fråga om beslut om taxering till kommunal inkomstskatt, kommunen.
Om det är den skattskyldige som överklagar, skall Skatteverket vara den skattskyldiges motpart sedan handlingarna i målet överlämnats till förvaltningsrätten. Om även det allmänna ombudet hos Skatteverket överklagar, tillämpas dock bestämmelserna i 2 § lagen (2003:643) om allmänt ombud hos Skatteverket. Vad som nu sagts gäller också om en kommun överklagar ett beslut om taxering till kommunal inkomstskatt.
Den skattskyldige får också överklaga beslut att avvisa en begäran om omprövning av taxeringsbeslut.
Skatteverkets beslut enligt första eller andra stycket överklagas hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande enligt 22 kap. 1 a–1 c §§ skattebetalningslagen (1997:483).
Om talan om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 6 eller 6 a § skattebetalningslagen har väckts genom ansökan mot en företrädare för en juridisk person, har företrädaren rätt att föra talan beträffande den skattefordran som betalningsskyldigheten grundas på. Talan förs på det sätt som föreskrivs för den juridiska personen.
<kgp:refblock>Ett i konkurs försatt aktiebolag ansågs som part och tillerkändes talerätt i mål om eftertaxering för år före konkursutbrottet R 1996:7.
</kgp:refblock>SFS 2009:805
Föreläggande vid vite och beslut om taxeringsrevision får inte överklagas.
<kgp:refblock>Jfr 7 kap. 2 §.
</kgp:refblock>Den skattskyldiges överklagande
Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om taxeringsbeslutet har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och den skattskyldige har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då den skattskyldige fick del av beslutet.
Den skattskyldige får överklaga ett taxeringsbeslut även om det inte gått honom emot.
<kgp:refblock>Överklagandet skall ges in till den myndighet som meddelat beslutet, se Förvaltningslag (1986:223)23 §, inf. under FörvProc.
</kgp:refblock>Även om tiden för överklagande har gått ut, får ett beslut om skattetillägg överklagas så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.
Skatteverket skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, skall verket avvisa det, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Överklagandet skall inte avvisas, om förseningen beror på att Skatteverket har lämnat den skattskyldige en felaktig underrättelse om hur man överklagar.
Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden kommit in till en allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet skall då omedelbart översändas till Skatteverket med uppgift om den dag då handlingen kom in till domstolen.
SFS 2003:655
Skatteverket skall snarast ompröva det överklagade beslutet. Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 5 § eller hinder mot omprövning föreligger enligt 4 kap. 8 §.
Ett överklagande förfaller, om Skatteverket ändrar beslutet så som den skattskyldige begär.
Om myndigheten ändrar beslutet på annat sätt än den skattskyldige begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det, får myndigheten lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla överklagandet.
<kgp:refblock>Vid obligatorisk omprövning med anledning av skattskyldigs överklagande kan ej meddelas beslut, som i förhållande till det överklagade beslutet är till nackdel för den skattskyldige R 2008:37.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Om överklagandet inte avvisas enligt 5 § eller förfaller enligt 6 §, skall Skatteverket överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten. Om det finns särskilda skäl får överklagandet överlämnas till förvaltningsrätten utan föregående omprövning.
<kgp:refblock>Jfr ang. äldre rätt R 19851:66 (länsrätt hade överlämnat inkomna besvär till taxeringsnämnden för omprövning; sedan nämnden beslutat till klagandens nackdel borde länsrätten pröva besvären i sak).
</kgp:refblock>SFS 2009:805
Det allmänna ombudets eller kommuns överklagande
Rubriken har denna lydelse enl. SFS2003-0655
Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist som enligt 4 kap. gäller för beslut om omprövning på initiativ av Skatteverket eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
Överklagas ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
<kgp:refblock>Se anm. vid 3 §.
Kommun äger anföra besvär till den skattskyldiges förmån R 1968:2 – Ang. resning i taxeringsmål till men för skattskyldig R 1992:105 anm. vid RF 11:13 – Söndagsregeln i lagen (1930:170) om beräkning av lagstadgad tid tillämplig på Riksskatteverkets överklagande enl. 1 st. R 1997:57 – Ang. besvär i särskild ordning enl. äldre rätt av Riksskatteverket ang. höjning av underlag för statlig fastighetsskatt R 1999:49.
</kgp:refblock>SFS 2003:655
Om det allmänna ombudet har överklagat ett taxeringsbeslut, skall därav föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.
SFS 2003:655
Det allmänna ombudet får inom den för ombudet gällande tiden för överklagande även föra talan till den skattskyldiges förmån. Det allmänna ombudet har då samma behörighet som den skattskyldige.
SFS 2003:655
Överklagande av förvaltningsrättens och kammarrättens beslut
Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2009:805. SFS2009-0805
Förvaltningsrättens beslut avseende Skatteverkets beslut att avvisa en begäran om omprövning såsom för sent inkommen får inte överklagas.
SFS 2009:805
[Upphävd g. Lag (2003:655).]
SFS 2003:655
[Upphävd g. Lag (2003:655).]
SFS 2003:655
Om den skattskyldige överklagar förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då han fick del av beslutet.
Om förvaltningsrättens beslut överklagas av Skatteverket, det allmänna ombudet eller kommunen, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades. Detsamma gäller om verket, ombudet eller kommunen överklagar kammarrättens beslut.
<kgp:refblock>Rättsfall ang. tidigare motsvarighet (98 §) i 1956 års taxeringslag till 1 st.: Besvärstiden räknad från den dag beslut delgavs rättegångsombud R 1962:62 – Delgivning av obestyrkt protokollsutdrag R 1971:44.
</kgp:refblock>SFS 2009:805
Om en part har överklagat ett beslut av förvaltningsrätt eller kammarrätt, får även motparten ge in ett överklagande, trots att den för honom gällande tiden för överklagande gått ut. Ett sådant överklagande skall ges in inom en månad från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha gjorts.
Återkallas eller förfaller det första överklagandet av någon annan anledning, förfaller också det senare.
<kgp:refblock>Anslutningsbesvär förfallna, då den som först besvärat sig ej fått prövningstillstånd R 1972:64 – Ej anslutningsbesvär då huvudbesvären avsåg endast skattetillägg R 1975:71 – Partiell återkallelse av ett överklagande ansågs inte innebära att ett anslutningsöverklagande förföll R 2010:104.
</kgp:refblock>SFS 2009:805
[Upphävd g. Lag (2003:655).]
SFS 2003:655
[Upphävd g. Lag (2003:655).]
SFS 2003:655
Skatteverket får inom den för verket gällande tiden för överklagande föra talan till den skattskyldiges förmån. Verket har då samma behörighet som den skattskyldige. Motsvarande gäller för det allmänna ombudet om ombudet fört det allmännas talan.
SFS 2003:655
Handläggning vid domstol
En talan får inte ändras i andra fall än som anges i 19 och 20 §§.
Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan eller, utan att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan.
<kgp:refblock>R 19831:31 anm. vid 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) – Skattskyldig kunde ensidigt återkalla sina av taxeringsintendenten tillstyrkta besvär med yrkande om höjd taxering R 19831:75 – Av Riksskatteverket framställt yrkande först i RR om tillämpning av skatteflyktslagen ansågs inte innefatta otillåten taleändring men stå i strid med instansordningsprincipen R 2000:54 – Innebar ny omständighet ändring av saken i mål om realisationsförlust? R 2003:15 – Fråga om KamR:s dom var utformad på sätt som omöjliggjorde fortsatt handläggning R 2004:63 – Av skattemyndigheten i KamR åberopad ny grund för yrkande att ett aktiebolag skulle vägras avdrag för underskott i kommanditbolag ansågs utgöra otillåten taleändring R 2005:77 – Av Skatteverket som motpart framställt andrahandsyrkande ansågs innebära ändring av frågan i målet R 2007:9.
</kgp:refblock>Klaganden får framställa ett nytt yrkande om inte en ny fråga därigenom förs in i målet.
I mål i förvaltningsrätten får klaganden dessutom, inom den tid som gäller för överklagande, föra in en ny fråga som har samband med den fråga som skall prövas, om förvaltningsrätten finner att frågan utan olägenhet kan prövas i målet.
<kgp:refblock>Samband mellan ny fråga och överklagad fråga i länsrätten (2 st.)? KamR ägde på eget initiativ pröva länsrättens ställningstagande i frågan, om otillåten taleändring skett R 2000:50.
</kgp:refblock>SFS 2009:805
I ett mål om taxering får klaganden föra in en fråga om skattetillägg som har föranletts av den taxeringsfråga som är föremål för prövning, om domstolen finner att skattetilläggsfrågan utan olägenhet kan prövas i målet.
Om det finns fler frågor i samma mål, får särskilt beslut meddelas i någon av dem trots att handläggningen i övrigt inte har avslutats.
Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, får särskilt beslut ges över en av flera omständigheter som var för sig har omedelbar betydelse för utgången i målet eller över hur en viss uppkommen fråga, som främst angår rättstillämpningen, skall bedömas vid avgörandet av saken.
När särskilt beslut meddelas bestämmer rätten med hänsyn till omständigheterna om talan mot beslutet skall föras särskilt eller endast i samband med talan mot rättens slutliga avgörande i målet. Om rätten bestämmer att talan skall föras särskilt, får den förordna att målet i övrigt skall vila till dess det särskilda beslutet har vunnit laga kraft.
<kgp:refblock>Jfr R 1995:94 anm. vid skattebetalningslag (1997:483) 22:13 – Fråga om förutsättningar för mellandom i mål om eftertaxering R 2002:57.
</kgp:refblock>Vid handläggningen i förvaltningsrätt och kammarrätt av mål om särskild avgift skall muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns anledning att anta att avgift kommer att tas ut.
SFS 2009:805
Övriga bestämmelser
Vite
Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i tjänsten.
Fråga om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av beslut enligt denna lag.
Vid prövning av en ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.
<kgp:refblock>Lag (1985:206) om viten under FörvProc.
Ang. äldre motsvarighet (124 § i 1956 års taxeringslag) till denna §: Frågor om utdömande av vite R 1968:37, 38 – Utdömt vite föll bort när den dömde dött innan beslutet om utdömande vunnit laga kraft R 19841:7.
</kgp:refblock>SFS 2009:805
Ställföreträdare
Vid bedömningen av vem som är behörig ställföreträdare för skattskyldig enligt denna lag skall 19 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter tillämpas.
Uppgifter som lämnats för en skattskyldig som är juridisk person, anses ha lämnats av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.
<kgp:refblock>R 2009:63 anm. vid 5:3.
</kgp:refblock>SFS 2001:1231
Ändring i taxeringsbeslut till följd av dubbelbeskattningsavtal
Om en bestämmelse i avtal för att undvika eller lindra dubbelbeskattning som Sverige har träffat med någon annan stat leder till att ändring skall vidtas i fråga om taxering som rör statlig eller kommunal skatt eller i fråga om någon annan åtgärd varigenom sådan skatt har påförts, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer vidta sådan ändring.
<kgp:refblock>Jfr förf:ar anm. vid Inkomstskattelag (1999:1229) 9:5. Bih.
</kgp:refblock>Val till skattenämnd
Val av ledamot i skattenämnd vid skattekontor förrättas av landstingsfullmäktige i det landsting där skattekontoret är beläget. Val av ledamot i skattenämnd vid skattekontor i Gotlands län förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.
Om skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna inom flera landsting eller inom ett eller flera landsting och Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av landstingsfullmäktige respektive kommunfullmäktige i proportion till folkmängden i de kommuner där skattekontorets beslutande arbetsenheter är belägna.
Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. I lagen (1992:339) om proportionellt valsätt finns särskilda föreskrifter om förfarandet.
Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke.
SFS 2005:264
Valbar till ledamot i skattenämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och inte har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Tjänsteman vid Skatteverket eller allmän förvaltningsdomstol eller nämndeman i allmän förvaltningsdomstol får inte väljas till ledamot i skattenämnd.
Den som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som ledamot.
Skatteverket skall pröva den valdes behörighet.
SFS 2003:655
Den som fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara ledamot. Skatteverket får entlediga en ledamot som visar giltigt hinder. Om en ledamot inte längre är valbar, upphör uppdraget.
När ett uppdrag blir ledigt, utses en ny ledamot för den tid som återstår. Om antalet valda ledamöter ändras, får en nytillträdande ledamot utses för kortare tid än fyra år.
SFS 2003:655
Landstingsfullmäktige får besluta att av landstingets medel skall till de landstingsvalda ledamöterna i skattenämnd betalas arvoden, reseersättningar, traktamenten och andra ekonomiska förmåner enligt de grunder som gäller enligt 4 kap. 14 § kommunallagen (1991:900). Kommunfullmäktige har motsvarande rätt i fråga om de kommunvalda ledamöterna.
<kgp:refblock>Taxeringsförordning (1990:1236).
Lag (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar och KK (1950:431) med vissa föreskrifter ang. taxering och debitering av skatt vid ändring i kommunal indelning, m.m., båda anm. vid 1:3 lagen 1991:900. Bih. – Lag (1995:439) om beskattning, förtullning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.
</kgp:refblock>SFS 1991:1682