Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Socialtjänstlag (1980:620)

Denna lag har enligt lag (2001:453) upphört att gälla den 1 januari 2002.

Angående övergångsbestämmelser, se lag (2001:453).

Utfärdad: 1980-06-19

Inledande bestämmelser

Socialtjänstens mål

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

  • ekonomiska och sociala trygghet,

  • jämlikhet i levnadsvillkor och

  • aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.

SFS 1997:313

Kommunens ansvar

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område.

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.

Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser i den lagen.

I 6 h och 72 a §§ finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan kommun än den i vilken den enskilde vistas.

<kgp:refblock>

Lagen 1994:137 anm. efter utlänningslagen (1989:529)3: – Ang. vistelsekommunens ansvar när rätt till bistånd enl. 6 § inträtt under vistelse på vårdinstitution R 19842:32 I–III – Ang. vistelsekommunens ansvar för bistånd i form av transporter resp. hemhjälp under sommarvistelse utanför bosättningskommunen R 19842:33 I och II – Ang. innebörden av kommunens yttersta ansvar för stöd och hjälp R 19842:63R 19842:95 – Hemortskommunen ansvarig för bistånd till hjälpsökande även under tid då denne vistas utomlands för behandling av sjukdom R 1987:174 – Utlänning med tillfälligt uppehållstillstånd här vägrad bistånd, då han p.g.a. långvariga vistelser utomlands ansågs sakna hemvist i kommunen R 1995:70 – Bistånd åt asylsökande tillgodosågs i princip ej enl. denna lag utan enl. lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl., nu ersatt av lagen 1994:137, anm. under 3 kap. utlänningslagen (1989:529) i Bih. R 1989:123 – Kommun, som beslutit om familjehemsplacering i annan kommun, hade kvar ansvaret för den placerade även efter det att denna placering upphört och kommunen lämnat medgivande enl. 25 § om fortsatt vistelse där R 1991:89 – Ansvaret för skolpliktigs behov av speciallärare vilar på folkbokföringskommunen R 1994:25 – Kommun var skyldig lämna bistånd enl. 6 § åt gravt synskadad till ledsagarservice för fritidsaktiviteter, ehuru denne var berättigad till särskilda omsorger enl. omsorgslagen (1985:568)R 1993:6 – Hjälpbehov, som föranlett placering i familjehem i annan kommun enl. lagen (1990:52) om vård av unga, ansågs ha upphört när vården enl. nämnda lag upphörde. Bistånd p.g.a. senare hjälpbehov ålåg därför vistelsekommunen R 1997:53.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket.

Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.

Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.

Riksrevisionsverket får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

SFS 1997:1305

Socialtjänstens innehåll

Socialnämndens uppgifter

Till socialnämndens uppgifter hör att

  • göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

  • medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen,

  • informera om socialtjänsten i kommunen,

  • genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,

  • svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder.

<kgp:refblock>

Socialnämnd överskred sin befogenhet genom beslut om ekonomisk hjälp till familjer utan individuell prövning R 1991:61.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Rätten till bistånd

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (annat bistånd) på de villkor som anges i 6 b–6 f §§.

<kgp:refblock>

R 19832:3 anm. vid 73 §; jfr 19832:98 – Bistånd borde inte vägras 20-åring därför att hjälpbehovet skulle kunna tillgodoses genom temporär återflyttning till föräldrahemmet R 19842:53 – Bidragsförskott skall beaktas vid bestämmande av socialbidrag R 19842:76; likaså flerbarnstillägg 19852:13 – Ekonomiskt bistånd vägrat när sökanden underlåtit att söka arbete på anvisat sätt R 19842:92; likaså när den hemarbetande föräldern till 4 och 3 år gamla barn avstått från erbjudna daghemsplatser och därför inte sökt förvärvsarbete 19852:5 – Vid prövning av fråga om bistånd åt den som under äktenskapsliknande förhållanden sammanbodde med annan beaktades bådas ekonomiska förhållanden R 19852:1, 1995:48 (redan från sammanflyttningen) – Ej rätt till bistånd för make i familj med minderåriga barn när andra maken inte stått till arbetsmarknadens förfogande R 1995:79 – Bidrag hade inte behövts om sökandens sambo genomgått vuxenutbildning med utbildningsbidrag, men sambon ansågs inte skyldig genomgå sådan utbildning R 1986:6 – För rätt till bistånd åt flyktingar krävdes att de inte utan giltigt skäl avbröt studier i svenska för invandrare R 1995:88 – Bistånd vägrat när sökanden underlät att delta i arbetssökarverksamhet som ordnats av socialnämnden R 1995:97 – Fråga om arrendator av mindre jordbruk, vilket inte gav full försörjning, haft giltigt skäl att inte ta extraarbete R 1986:19 – Högskolestuderande som inte kunde få studiemedel vägrades bistånd, då han inte ställt sig till arbetsmarknadens förfogande R 1987:37; av samma skäl vägrades bidrag till vuxenstuderande som hade vuxenstudiestöd understigande socialbidragsnormen 1987:88; ang. bistånd till studerande under ferier 1987:103 – Den som aktivt deltagit i arbetsmarknadsutbildning i form av ungdomspraktik resp. i ALU-verksamhet för att förbereda start av eget företag ansågs ha stått till arbetsmarknadens förfogande R 1998:24 I och II – Extra tillägg till studiebidrag skall ej räknas som inkomst vid behovsbedömningen R 1990:7, 1996:12 – Fråga om social hemhjälp eller ekonomiskt bistånd till åldring som var inneboende i sin sons familj R 1987:43 – Ej rätt till bistånd när makars inkomster understigit socialhjälpsnormen p.g.a. att ena maken begränsat sin arbetstid med stöd av den tidigare gällande lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. R 1987:167 – Ang. bestämmande av socialbidrag till moder som sammanbodde med vuxen dotter R 1988:23; till 18-årig arbetslös son som bodde kvar hos sina föräldrar efter studietiden 1994:61 – Hemsjukvårdsbidrag har till den del det inte utgjorde ersättning för merkostnader räknats som inkomst vid behovsprövningen R 1988:35 – Fråga om valfriheten betr. uttag av föräldrapenning inverkade på rätten till bistånd R 1988:120 – Ang. bistånd till person som p.g.a. förtida uttag hade reducerad folkpension R 1988:129 – Banktillgodohavande om ca 35 000 kr. ansågs utgöra hinder för bistånd R 1988:160 – Behov av bistånd till begravningskostnader bedömdes när den avlidne var underårigt barn efter familjens inkomst- och förmögenhetsförhållanden R 1989:64 I; när den avlidne var vuxen enbart efter dödsboets tillgångar 1989:64 II – Ej bistånd till begravningskostnader när den avlidna kort före dödsfallet tecknat kapitalförsäkring med ende dödsbodelägaren som försäkrad och lämnat gåvor till denne och hans närstående till betydande belopp R 1994:53 – När rätt till bistånd förelåg kunde kommunen ej välja att gå i borgen för banklån i stället för att lämna kontant bidrag R 1992:89 – Fråga, om bistånd kunde vägras den som i tiden före ansökningen om bistånd haft inkomster överstigande tillämplig bidragsnorm men inte planerat sin ekonomi R 1994:50, jfr 1997:2; eller som genom att betala skulder försatt sig i en akut nödsituation 1995:56 – Fråga om betydelsen för rätt till bistånd att sökanden betalt debiterad prel. F-skatt R 1995:85 I, eller mottagit överskjutande skatt som kronofogdemyndigheten omhändertagit för betalning av sökandens skulder 1995:85 II – Kommun ägde ej som villkor för bistånd kräva deltagande i ”särskilt sommarjobb” R 1995:92; jfr nu 6 c §.

Fråga huruvida ansökan om hjälp avsåg enbart nedsättning av avgift enl. hemhjälpstaxa eller även bistånd enl. denna § i tidigare lydelse R 1986:17 – Se även rättsfall anm. vid 21 § – Ang. rätt att få kommunal barnomsorg enligt biståndsreglerna i tidigare lydelse av denna § R 1996:89, jfr 14 a och 14 b §§.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv.

<kgp:refblock>

Fråga om innebörden av begreppet ”skälig levnadsnivå” i tidigare motsvarighet till denna § R 19842:13;1993:11 (Socialstyrelsens bruttonormer för socialbidrag grundläggande) – Avsteg från nämnda normer får göras när särskilda omständigheter föranleder det R 1994:58, 76, 80, 83 – Fråga om skälig levnadsnivå för värnpliktig under tjänstgöring R 1986:91 – Bistånd kan inte vägras p.g.a. att sökanden inte betalt avgifter till socialförsäkringen R 1986:141 – Fråga om asylsökandes behov av bistånd kunde anses tillgodosett genom att han anvisades plats på statlig utredningsförläggning R 1987:12 – Ensamstående vuxenstuderande med minderåriga barn vägrad bistånd som tillskott till studiemedel när det ej var fråga om nödsituation R 1996:13.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

  1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,

  2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, läkarvård, akut tandvård, glasögon samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

<kgp:refblock>

Ang. riksnormen se SocialtjänstF (1981:750)2 § efter denna lag.

Ang. bistånd till hyresskuld och löpande hyra för person intagen i kriminalvårdsanstalt R 19832:79 – Att behovet av medel till hyra avhjälpts genom handlån ansågs i visst fall inte medföra att rätten till bistånd bortfallit R 19842:27 – Bistånd i form av transporter skulle ges, fastän make kunde tillgodose behovet till relativt stor del R 19842:39 – Bistånd till nödvändig tandvård skulle ha lämnats fastän sökanden efter ansökningen fått erforderliga medel som hon före nämndens beslut förbrukat för andra ändamål R 19842:59 – Fråga om bistånd för betalning av skulder avseende egen villa R 1986:9; för inköp av zigenska kläder 1986:76 – Barn i familjehem fick inte socialbidrag till vissa kostnader med hänsyn till att familjehemmet uppbar omkostnadsersättning från socialnämnden och allmänt barnbidrag R 1988:80 I och II – Bistånd kunde i visst fall utgå för kostnader för att bo i husvagn R 1988:137 – Bistånd lämnat till kostsam tandvård R 1989:24 I, men ej till annan tandvård 1989:24 II – Bistånd till kostnad för telefoninstallation vägrat i visst fall R 1994:42 I, men medgivet i annat fall R 1994:42 II – Bistånd gavs i form av bostad som fyllde kravet på skälig levnadsnivå R 1990:119 – Vid bistånd åt ung bidragssökande för anskaffande av hemutrustning godtogs en enklare standard än eljest R 1995:80 – Ej rätt till bistånd för asylsökande som erbjudits plats i förläggning R 1991:30; däremot sådan rätt när asylsökanden fått permanent uppehållstillstånd 1991:41 – Av föräldrar tecknad borgen för dotterns förpliktelser enl. hyresavtal utgjorde ej hinder för dotterns behov av bistånd till hyresbetalning R 1995:63 – ”Skäliga kostnader” för boende ansågs föreligga trots att de översteg av kommunen antagen norm R 1996:99 I och II – Hemmaboende ungdomar ansågs ha rätt till bistånd till eget boende först om detta varit nödvändigt för en skälig levnadsnivå R 1997:79 I–III.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och

  1. inte har fyllt tjugofem år, eller

  2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller

  3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.

Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket.

<kgp:refblock>

Ang. krav på invandrare att deltaga i kommuns introduktionsprogram för invandrare (äldre rätt) R 1996:70 – Jfr R 1998:24 I och II anm. vid 6 §.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 6 c §, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

<kgp:refblock>

Hjälpsökande kunde ej avstängas från socialbidrag för att han inte följt med biståndsbeslut förenade rehabiliteringsföreskrifter R 19832:70.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 6 c § skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 §§ och 7–14 §§, 4 kap. 1–4 §§ och 8–10 §§ samt 7–9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

SFS 1997:313

Med annat bistånd avses hjälp i hemmet samt särskilt boende för service och omvårdnad för äldre eller bostad med särskild service för funktionshindrade.

<kgp:refblock>

Ang. färdtjänst, som ej längre betraktas som en form av bistånd enl. denna lag, se numera lagar 1997:735 och 736 om riksfärdtjänst resp. färdtjänst, båda anm. efter lagen 1993:387. Bih. – Ang. bistånd enl. tidigare motsvarighet till denna § i form av färdtjänst; även fråga om gränsdragningen mellan färdtjänstbeslut som överklagas genom kommunalbesvär och genom förvaltningsbesvär R 19832:82 I och II – Fråga om gravt handikappad kunde få önskad tillsyn i sin gamla bostad i stället för vård i annan bostad med lägre vårdkostnader R 1986:175 – Vid prövning av fråga om rätt till bistånd i form av vård på enskilt behandlingshem beaktades inte vårdtagarens egen ekonomiska situation R 1987:101 – Ang. omfattningen av hemhjälp under den biståndsbehövandes vistelse i fritidshus utom hemkommunen R 1988:24 – Ej rätt till bistånd för vistelse vid enskilt behandlingshem under tid innan biståndsfrågan aktualiserats hos socialnämnden R 1989:90 I, eller för redan avslutad vård utan socialnämndens medverkan 1989:90 II.

</kgp:refblock>

SFS 1997:740

Socialnämnden får ge bistånd i annan form än eller utöver vad som följer av 6 b och 6 f §§, om det finns skäl för det.

<kgp:refblock>

Socialnämnd ägde ej på ansökan av 15-åring mot vårdnadshavarens vilja lämna barnet bistånd enl. denna lag i form av familjehemsplacering R 19832:18; jfr betr. äldre lag 19832:14 – Fyrbarnsfamilj i små ekonomiska omständigheter fick bidrag för rekreationsresa från Skåne till Stockholm R 19832:59 – Mor fick bistånd till kostnader för att i utlandet hämta minderårigt barn för återförening med henne R 19842:6 – Behov av fortsatt daghemsplats ansågs i visst fall inte grunda rätt till biståndR 19842:29 II – Narkotikamissbrukare ansågs berättigad till bistånd, fastän han ej fullföljt behandlingsplan R 19842:86 – Fråga om bistånd: för att tillgodose epileptikers transportbehov R 19852:14, i form av nedsättning av avgift i servicehus 19852:22, för behandling av allergi med akupunktur hos annan än läkare 19852:34, för att barn med speciella behov betr. undervisning och skolmiljö skulle kunna gå i fristående skola 1986:90, för kostnader för ledsagare vid vuxen utvecklingsstörds rekreationsresa utomlands 1987:22, till begravningskostnader för underårigt barn 1987:57 – Fråga om bistånd till narkotikamissbrukare för av honom önskad behandling på enskilt behandlingshem i stället för vård på kommunalt behandlingshem R 19852:67 – Sökande med svåra sviter efter en trafikolycka hade en längre tid haft sin utomlands bosatta mor hos sig; fråga om detta haft sådan betydelse för rehabiliteringen att bistånd skulle utgå R 1987:36 – Mor fick bistånd för att utöva umgängesrätt med en i Italien bosatt 13-årig dotter R 1987:109; och för att möjliggöra för två barn, födda 1987 och 1989, att besöka sin far i Finland (3 000 kr till flygresa) 1994:81 – Bidragsnorm för begravningskostnad frångicks när det förekommit kostnader som inte beaktats i normen R 1988:67 – Avsides boende kvinna med två barn fick bidrag till bilkostnader för att uppnå skälig levnadsnivå R 1989:99 – Bistånd för betalning av skatteskuld R 1989:122R 1990:44 anm. vid 21 § – Ej bistånd åt psykiskt sjuk till vård på önskat behandlingshem när god vård gavs inom sjukvården R 1990:45 – Psykiskt utvecklingsstört barn hade rätt till personlig vårdare även under tid av undervisning i särskola R 1990:117, jfr 1989:49 och 1993:69, båda anm. efter lagen 1993:387. Bih. – Social distriktsnämnd skyldig lämna bistånd till sjukvård i form av psykoterapi R 1991:92 – Ej bistånd i form av skuldsanering R 1992:16, ej heller för hjälp med rastning av hund 1992:42, eller till vård i form av psykoterapi 1992:5, eller till fördyrade matkostnader hänförliga till bulimi 1995:52 – Ej skäl till bistånd till betalning av kvarstående skatt i visst fall R 1996:14.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser som avses i 6 f §. En sådan ansökan skall behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen.

Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning enligt första stycket.

På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bistå den förra kommunen med den utredning som kan behövas för bedömningen av ansökan.

<kgp:refblock>

Jfr betr. äldre rätt: Ej bistånd till 90-årig kvinna för bosättning i servicehus i annan kommun för att komma närmare anhöriga R 1990:23.

</kgp:refblock>

SFS 1997:740

Allmänna riktlinjer för socialnämndens verksamhet

Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet.

För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

För insatser inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa.

SFS 1998:855

Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

SFS 2001:231

Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.

SFS 1997:313

Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra.

Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet.

Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.

<kgp:refblock>

Äldre rätt: Ang. färdtjänst R 19832:82 anm. vid 6 f §.

</kgp:refblock>

SFS 1998:855

Åtgärder mot missbruk

Socialnämnden skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel.

Socialnämnden skall genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.

Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.

<kgp:refblock>

Nämnd skyldig lämna bistånd enl. 6 § i form av vård på behandlingshem R 1991:97.

</kgp:refblock>

SFS 1999:48

Omsorger om barn och ungdom

Socialnämnden skall

  • verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden,

  • i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom,

  • med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,

  • aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra beroendeframkallande medel samt dopningsmedel,

  • i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, samt

  • i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts.

<kgp:refblock>

R 19832:18 anm. vid 6 § – R 19852:4.

</kgp:refblock>

SFS 1999:48

Kommunen skall sörja för

  1. att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal) samt

  2. att föräldrar får hjälp att träffa avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § andra stycket föräldrabalken.

Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som begär det.

Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som bedrivs av det allmänna eller yrkesmässigt av enskild och som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer.

SFS 1998:323

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1997:1229).]

<kgp:refblock>

Rättsfall ang. de upphävda best:a: Tillgång till daghemsplats ansågs avhängig av att avgift erlades enl. gällande taxa (äldre lag) R 1982 2:62 – Talan om fastställelse att viss kommun var skyldig att bereda käranden plats på kommunalt barndaghem ansågs inte kunna upptagas av allmän domstol H 1983:680R 1985 2:24 och R 1987:15 – Socialnämnds beslut att stänga barnomsorgsverksamheten under två dagar per termin för personalutbildning ej i strid med socialtjänstlagen R 1992:31 – Kommuns beslut att avveckla viss fritidshemsverksamhet ansågs ej strida mot socialtjänstlagen (äldre rätt) R 1993:82 – Ang. förhållandet mellan socialtjänstlagen 14 a och 14 b §§ (nu skollagen 2 a kap. 6 och 7 §§), å ena, samt socialtjänstlagen 6 § i tidigare lydelse å andra sidanR 1996:89, anm. även vid 6 § – Vid tillämpningen av bestämning om begränsning av barnomsorg, när förälder var arbetslös, ansågs sambo ej jämställd med förälder (14 a §, numera 2 a kap. 6 § skollagen) R 1998:22R 1999:46 anm. vid kommunallagen (1991:900)2:2.

</kgp:refblock>

SFS 1997:1229

[har upphävts genom lag (1994:1571).]

SFS 1994:1571

Omsorger om äldre människor

Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och under trygga förhållanden och med respekt för deras självbestämmande och integritet.

SFS 1997:313

Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.

Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd.

<kgp:refblock>

Lag (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningarF (1991:1277) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.

Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.

SFS 1993:390

Omsorger om människor med funktionshinder

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1980-0620

Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och att han får bo på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd.

Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.

<kgp:refblock>

Ej rätt för rörelsehindrad till bistånd enl. 6 § i form av hjälp med att röka R 1990:44 – Bistånd enl. 6 § kunde ej vägras psykiskt utvecklingsstörd därför att han avböjt erbjudande om särskilda omsorger enl. lagen 1985:568R 1991:25 – Psykiskt utvecklingsstörd med rätt till särskild omsorg enl. lagen 1985:568 i form av boende på elevhem var ej berättigad till bistånd enl. 6 § R 1991:65.

</kgp:refblock>

SFS 1990:1403

Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden.

Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.

SFS 1994:1098

Vård i familjehem och i hem för vård eller boende

Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende.

Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.

Vid placering av barn skall i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Enligt 1 § skall dock barnets bästa alltid beaktas.

<kgp:refblock>

R 1988:80 I och II anm. vid 6 §.

</kgp:refblock>

SFS 1999:179

Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet. Enligt 23 a § skall dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten.

<kgp:refblock>

R 1989:14.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall skall tillgodoses av staten. Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa hem. Styrelsen leder och har tillsyn över verksamheten vid hemmen.

Staten kan om det finns särskilda skäl för det genom avtal uppdra åt ett landsting eller en kommun att inrätta och driva hem som avses i första stycket.

För vård i ett sådant hem som avses i första stycket får avgift tas ut av den kommun som begärt placeringen.

Bestämmelserna i 24 § gäller även i fråga om vård i hem som avses i denna paragraf.

SFS 1993:1

Vård i familjehem och hem för vård eller boende skall bedrivas i samråd med socialnämnden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om vård i sådana hem.

Särskilda regler till skydd för underåriga

En underårig får inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Som ett medgivande anses socialnämndens beslut att bereda den underårige vård i ett visst familjehem.

Socialnämnden får inte lämna medgivande enligt första stycket utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda.

Är det fråga om att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det, skall medgivandet inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast om den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd. Medgivandet upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det medgivandet lämnades.

Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller. Medgivandet skall återkallas, om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Återkallelse kan ske även när barnet har tagits emot av den eller de som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos dem inte är förenlig med barnets bästa.

När ett visst barn har föreslagits för adoption, skall socialnämnden skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill adoptera kommit in med en anmälan härom pröva om samtycke skall ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett adoptionsförfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, skall därvid 3 § i den lagen tillämpas. Den tid inom vilken prövning enligt detta stycke skall ske får förlängas om synnerliga skäl föreligger.

<kgp:refblock>

Talan om medgivande enl. 1 st. ansågs inte kunna föras betr. den som bereddes vård enl. lagen 1980:621 R 19822:81 – Fråga om fysiskt handikapp utgjorde hinder för medgivande enl. 2 st. (nu 3 st.) R 19842:10 – Fråga om innebörden av socialnämndens prövning i fall enl. 3 st. R 1991:70 – Person som levde i homosexuellt förhållande vägrades medgivande enl. 3 st. att ta emot utländskt barn för adoption R 1993:102 – 45-årig ensamstående kvinna erhöll medgivande enl. 3 st. R 1995:67.

</kgp:refblock>

SFS 1997:193

Socialnämnden skall

  • medverka till att de underåriga som avses i 25 § får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden,

  • verka för att de får lämplig utbildning och

  • lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana underåriga råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras underåriga barn.

Ett förbud enligt första stycket omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet.

SFS 1997:313

Vårdas en underårig med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs.

<kgp:refblock>

Förutv. 28 § upphävd g. Lag 1990:53.

</kgp:refblock>

SFS 1990:53

[har upphävts genom lag (1990:53).]

SFS 1990:53

Ett medgivande enligt 25 § första stycket meddelas av socialnämnden i vårdnadshavarens hemkommun. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut.

Ett medgivande enligt 25 § tredje stycket och ett samtycke enligt 25 § femte stycket meddelas av socialnämnden i den eller de sökandes hemkommun.

Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 25 § fullgör skyldigheterna enligt 26 §. I de fall samtycke enligt 25 § femte stycket lämnats av socialnämnden i en annan kommun fullgör i stället den nämnden skyldigheterna enligt 26 §.

<kgp:refblock>

R 19842:79.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksamhet som syftar till att förmedla underåriga till hem som avses i 25 §.

Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla barn från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

<kgp:refblock>

Lagen 1997:192 anm. efter lagen 1971:796 efter FP.

</kgp:refblock>

SFS 1997:193

Bestämmelser om vård av unga i vissa fall finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

<kgp:refblock>

Lagen 1990:52 inf. här nedan.

</kgp:refblock>

SFS 1990:53

Avgifter m.m.

Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 33 a §, återkräva försörjningsstöd som den enskilde har erhållit enligt 6 b § endast om det har lämnats

  1. som förskott på en förmån eller ersättning,

  2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller

  3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

Har ekonomisk hjälp lämnats med stöd av 6 g §, får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.

Beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.

<kgp:refblock>

Jfr R 19832:98 – Återkrav kunde ej omfatta inkassokostnader R 1992:18.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 6 b eller 6 g § utgått obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket uppburit sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

SFS 1997:313

Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande underårig, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser än som angetts nu får kommunen ta ut skälig ersättning.

Om en underårig genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning delta i kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådant fall uppbära underhållsbidrag som avser den underårige.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänst för vilken avgift har bestämts enligt 35 §.

<kgp:refblock>

Ang. 1 st. (i äldre lydelse) R 19852:39.

</kgp:refblock>

SFS 1987:377

För familjerådgivning, hemtjänst, verksamhet för barn och ungdom enligt 12 § som inte är stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär, sådant boende som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.

Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov, boendekostnad och andra normala levnadskostnader. När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.

<kgp:refblock>

Ang. 1 st. R 19842:70 (ej hinder att i underlaget för avgiftsberäkningen räkna in 50% av studiemedel enl. 4 kap. studiestödslagen) – Ang. äldre lags motsvarighet till 2 st. R 19812:55 – Ang. 3 st. R 19842:60 – Principbeslut av kommunfullmäktige om avgiftsberäkning på grundval av makars sammanlagda inkomster var ej förenligt med denna § R 1995:86 – Ansökan om befrielse från avgift för social hemhjälp skulle, när taxan inte innehöll någon bestämmelse om detta, ha handlagts som en fråga om bistånd enl. 6 § R 1986:140. Se även R 19852:19 – Barnomsorgstaxa stod i strid med likställighetsprincipen i kommunallagen 2:2 R 1997:45.

</kgp:refblock>

SFS 1998:855

Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 eller 33 a § eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 § första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt.

Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.

SFS 1997:1091

Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 33 och 33 a §§ samt 34 § första och andra styckena.

SFS 1997:313

Nämndorganisationen

Socialnämnden

För en socialnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

<kgp:refblock>

Kommunallagen (1991:900) inf. i Bih. – Till tjänsteman kunde ej delegeras att självständigt och utan nämndens beslut i det särskilda fallet föra nämndens talan i högre instans i mål enl. 2 § lagen 1980:621 (nu 4 § lagen 1990:52) R 19832:108 I och II.

</kgp:refblock>

SFS 1991:1667

Socialnämnden skall själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning ankommer på socialnämnden.

<kgp:refblock>

R 19832:108 anm. vid 38 §.

</kgp:refblock>

SFS 1991:1667

Socialnämnden skall hos fullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämnden finner påkallade.

Socialnämnden får inhämta yttranden och upplysningar från kommunstyrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i den egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.

[har upphävts genom lag (1997:313).]

SFS 1997:313

[har upphävts genom lag (1997:313).]

SFS 1997:313

[har upphävts genom lag (1997:313).]

SFS 1997:313

[har upphävts genom lag (1997:313).]

SFS 1997:313

[har upphävts genom lag (1997:313).]

SFS 1997:313

[har upphävts genom lag (1997:313).]

SFS 1997:313

Delegation

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som ankommer på nämnden enligt 25 § första–fjärde styckena och 28 § denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

Första stycket gäller även i ärenden enligt 25 § femte stycket om samtycke vägras och beslut enligt 36 § om att föra talan om återkrav enligt 33 a §.

<kgp:refblock>

R 19832:108 anm. vid 38 §.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

1 kap. 4 § föräldrabalken,

2 kap. 1, 4–6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,

6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket föräldrabalken,

6 kap. 19 § föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

7 kap. 7 § föräldrabalken beträffande godkännande av avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,

11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 27 § denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

<kgp:refblock>

Lagen 1947:529 inf. i Bih. och lagen 1996:1030 under nämnda lag.

</kgp:refblock>

SFS 1998:323

Om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

<kgp:refblock>

Lagarna 1990:52 och 1988:870 inf. här nedan.

</kgp:refblock>

SFS 1990:53

Handläggning av ärenden m.m.

Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.

SFS 1997:313

Vid en utredning om socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Utredning enligt första stycket skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Den som berörs av en sådan utredning som anges i första stycket skall underrättas om att en utredning inleds.

SFS 1997:313

Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning enligt 50 a § och fatta beslut i ärendet även om den underårige byter vistelsekommun. Detsamma gäller om en utredning inletts enligt 50 § och ärendet avser vård av missbrukare.

Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet.

SFS 1997:313

Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till dem.

SFS 1997:313

Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas.

SFS 1997:313

Socialnämnden skall tillämpa bestämmelserna i 13 § förvaltningslagen (1986:223) om remiss i alla ärenden.

<kgp:refblock>

Lagen 1986:223 inf. under FörvProc.

</kgp:refblock>

SFS 1986:1186

I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):

  • 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,

  • 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,

  • 20 § om motivering av beslut,

  • 26 § om rättelse av skrivfel och liknande.

Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om ett sådant boende som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller om någon annan liknande social tjänst.

Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.

SFS 1997:1229

Den som enligt vad som sägs i 54 § skall ges tillfälle att yttra sig enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) har rätt att få företräde inför nämnden, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.

SFS 1986:1186

Barn som har fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

Barn som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta för utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det.

<kgp:refblock>

R 19832:18 anm. vid 6 g §.

</kgp:refblock>

Socialnämnden har rätt att av de allmänna försäkringskassorna eller erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp som har lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden. Socialnämnden har vidare rätt att få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden om ekonomisk hjälp enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.

<kgp:refblock>

Lagen 1992:1068 anm. efter utlänningslagen (1989:529). Bih.

</kgp:refblock>

SFS 1992:1071

I mål och ärenden enligt denna lag som avser myndighetsutövning mot enskild får delgivning inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).

<kgp:refblock>

Lagen 1970:428 inf. under RB 33:.

</kgp:refblock>

Register m.m.

I sådana personregister hos socialnämnden som utgör sammanställningar av uppgifter får inte tas in uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden.

Detta hindrar inte att det i ett personregister tas in uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myndighetsutövning och den bestämmelse på vilken ett beslut om en sådan åtgärd grundas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om registren.

Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör socialnämndens personregister skall gallras fem år efter det sista anteckningen gjordes i akten. Gallring skall dock inte ske så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i personregister som avses i 59 § första stycket skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgiften avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

SFS 1990:789

I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av personuppgifter finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204).

<kgp:refblock>

Lagen 1998:204.

</kgp:refblock>

SFS 1998:719

Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 60 § första stycket:

  1. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap,

  2. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption,

  3. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en underårig har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i ett familjehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom.

Handlingar skall vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 60 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av personer.

SFS 1990:789

Socialnämnden skall, enligt vad regeringen närmare föreskriver, ur personregister lämna ut uppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

<kgp:refblock>

F (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter, ändr. g. F:ar 1988:1489, 1990:186, 1994:363, 1995:1074.

</kgp:refblock>

SFS 1995:608

Socialnämnden skall lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter, när detta begärs för forskningsändamål och det kan ske utan risk för att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet till denna lämna uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.

Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

  1. uppgift om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten, och

  2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.

Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100).

<kgp:refblock>

Lagen 1980:100 inf. i Bih.

</kgp:refblock>

SFS 1997:1229

Har någon som påföljd för brott överlämnats till vård inom socialtjänsten, skall socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten, om vården eller de andra åtgärder som redovisats i vårdplanen inte kommer till stånd.

Detsamma gäller om den som överlämnats till vård inom socialtjänsten bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje stycket 2 brottsbalken.

SFS 1998:615

Om socialnämnden i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i missbruksmönster av kända medel, skall nämnden utan dröjsmål anmäla detta till Statens folkhälsoinstitut.

SFS 2001:306

Av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte stycket samma lag beträffande vissa brott som riktar sig mot underåriga. Av samma stycke följer också att sekretess inte hindrar att uppgift, som angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet.

Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas

  1. uppgift om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende, om uppgiften för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,

  2. uppgift om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om avskiljande av denne från högskoleutbildning.

<kgp:refblock>

Se anm. vid 65 §.

</kgp:refblock>

SFS 1991:526

Tillsyn över socialtjänsten

Rubriken har denna lydelse enl. . SFS1997-0313

Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i riket. Styrelsen skall följa och vidareutveckla socialtjänsten. Till ledning för tillämpningen av denna lag utfärdar socialstyrelsen allmänna råd.

Länsstyrelsen skall inom länet

  • följa socialnämndernas tillämpning av denna lag,

  • informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten,

  • biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,

  • främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och andra samhällsorgan,

  • verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida behov av bistånd enligt 6 f §,

  • även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

SFS 2000:525

Om länsstyrelsen finner att en kommun inte fullgör vad som ålagts kommunen i en lagakraftvunnen dom om rätt till bistånd enligt 6 b eller 6 f § får länsstyrelsen förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Föreläggandet får förenas med vite.

Länsstyrelsen får inte meddela ett vitesföreläggande enligt första stycket om verkställighet av domen redan har sökts enligt utsökningsbalken. Ett meddelat vitesföreläggande förfaller om verkställighet söks enligt utsökningsbalken.

<kgp:refblock>

Ang. vite se Lag (1985:206) om viten inf. under FörvProc.

</kgp:refblock>

SFS 2000:525

Föreskrifter om enskild verksamhet m.m.)

Rubriken införd g. . SFS1997-0313

Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av

  1. hem för vård eller boende,

  2. särskildaboendeformer motsvarande sådana som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket,

  3. hem för viss annan heldygnsvård,

  4. hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet.

Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas.

Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom avtal enligt 4 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra.

<kgp:refblock>

Lag(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620). Gäller enl. Lag 1995:1496 till utgången av år 1997.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 69 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas.

SFS 1997:313

Länsstyrelsen har tillsyn över

  1. annat hem för vård eller boende än sådant som avses i 23 a §,

  2. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 69 § första stycket 2–4,

  3. verksamhet som kommunen genom avtal enligt 4 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra,

  4. annan enskild verksamhet än sådan som omfattas av 1–3 från vilken kommunen upphandlar tjänster för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

Länsstyrelsen har rätt att inspektera sådan verksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

SFS 1997:313

Verksamhet för vilken tillstånd krävs enligt 69 § första stycket står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten är belägen. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

Om socialnämnden får kännedom om missförhållanden i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn, skall socialnämnden underrätta länsstyrelsen om det.

SFS 1997:313

Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b §, skall länsstyrelsen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte efterkoms, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

SFS 1997:313

Bestämmelserna i 51 och 52 §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b §. Dokumentationen skall bevaras så länge den kan antas ha betydelse för åtgärder i verksamheten.

SFS 1997:313

En handling i en personakt i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b § skall, om det begärs av den som akten rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 71 a §.

Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av den inte bör lämnas ut, skall han genast med eget yttrande överlämna frågan till länsstyrelsen för prövning.

SFS 1997:313

Länsstyrelsen får besluta att en personakt i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b § skall tas om hand

  1. om verksamheten upphör,

  2. om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt föreskrifterna i denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, eller

  3. om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand.

En omhändertagen personakt skall återlämnas, om det är möjligt och det inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i fråga om återlämnande meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av den som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten.

Personakter som har tagits om hand enligt första stycket skall förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personakterna skall bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten. En myndighet som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en uppgift ur akten begärs för särskilt fall, samma skyldighet att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.

SFS 1997:313

Övriga bestämmelser

Anmälan om misshandel m.m. mot underåriga

Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden.

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.

Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.

Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.

<kgp:refblock>

Lagen 1993:335 inf. i Bih.

R 19852:6.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

Anmälan om missförhållanden i omsorger om äldre eller funktionshindrade

Rubriken införd g. SFS1998-0855

Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet utan dröjsmål avhjälps, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.

Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige har att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

<kgp:refblock>

Förutv. 71 a § nu 71 b §.

</kgp:refblock>

SFS 1998:855

Tystnadsplikt

Rubriken har denna placering enl. SFS1998-0855

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om enskildas personliga förhållanden.

<kgp:refblock>

Ang. brott mot tystnadsplikt se BrB 20:3.

</kgp:refblock>

SFS 1998:855

Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

SFS 1998:855

Överflyttning av ärende

Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd beträffande en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd, om denna nämnd samtycker till det.

Om någon efter beslut av en socialnämnd vistas i en annan kommun i familjehem, hem för vård eller boende eller sådan boendeform eller bostad som avses i 20 § andra stycket, 21 § tredje stycket och 69 § första stycket 2, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för det bistånd enligt 6 § samt det individuellt behovsprövade stöd och de individuellt behovsprövade sociala tjänster enligt 10–12 §§ som den enskilde kan behöva. Placeringskommunens ansvar upphör om ärendet överflyttas enligt 72 §.

Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som en placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala tjänster

  1. under kriminalvård i anstalt,

  2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,

  3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.

SFS 1997:1229

Om vårdnaden av en underårig överflyttats till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som den underårige tidigare varit familjehemsplacerad hos, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning.

SFS 1997:313

Överklagande av beslut

Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om

  • försörjningsstöd enligt 6 b §,

  • vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 6 d §,

  • annat bistånd enligt 6 f §,

  • ansökan enligt 6 h §,

  • medgivande, återkallelse av medgivande eller om samtycke enligt 25 §, eller

  • förbud eller begränsning enligt 27 §.

Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första stycket.

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.

<kgp:refblock>

Ang. 1 st. se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar14 § under FörvProc.

Besvär ang. tillämpning av fastställd taxa för social hemhjälp skulle föras som kommunalbesvär R 19832:67 – Socialnämnd ej skyldig verkställa länsrätts beslut om bistånd enl. 6 § innan beslutet vunnit laga kraft (äldre lag) R 19832:3 – Talan mot beslut att säga upp kommunal daghemsplats skulle föras genom kommunalbesvär R 19842:29 I – Att nämnden betalat ut bistånd enl. KamR:ns dom hindrade ej prövning av nämndens talan att bistånd inte skulle utgå R 19842:33 I (plenum) – Fråga om visst beslut utgjort ett beslut enl. 37 § R 1986:138 – Socialnämnds besked ang. umgänge med barn under tid då flyttningsförbud enl. äldre 28 § gällde kunde inte överklagas genom förvaltningsbesvär R 1988:89 – Socialnämnd ansågs ha besvärsrätt i mål om förbud enl. 70 § R 1988:104 – Sedan biståndssökande avlidit ägde dödsboet ej talerätt i biståndsfrågan R 1991:24 – Ej besvärsrätt för kommunal nämnd när nämndens beslut om bistånd till underårig undanröjts av kammarrätten R 1992:24R 1996:34 (krav på prövningstillstånd när länsrätt avslagit överklagande av socialnämnds avvisningsbeslut) – Ang. krav på prövningstillstånd vid överklagande till KamR:n se vidare rättsfall vid kommunallagen (1991:900)10:13; numera även 74 a § nedan.

</kgp:refblock>

SFS 1998:384

Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 69 §, om föreläggande eller förbud enligt 70 §, om omhändertagande av personakt enligt 70 c § och beslut om avslag på en begäran om vitesföreläggande enligt 68 a § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 70 b § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).

Länsstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 70 § och om omhändertagande av personakt enligt 70 c § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.

<kgp:refblock>

Ang. 1 st. se anm. vid 73 §.

Grannar fick inte överklaga beslut enl. 69 § om tillstånd att inrätta ett hem för vård och boende R 1988:116 – Ang. förutsättningarna för inhibition när länsrätten meddelat förbud enl. 70 § R 1990:82.

</kgp:refblock>

SFS 2000:525

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt denna lag.

SFS 1998:384

Böter m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. . SFS1980-0620

Till böter döms den som

  1. åsidosätter bestämmelserna i 25 § eller 31 § första stycket, om inte gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling,

  2. överträder förbud eller begränsning som har meddelats med stöd av 27 §,

  3. utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 69 §,

  4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fortsätter verksamheten.

Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden, länsstyrelsen eller Socialstyrelsen.

<kgp:refblock>

Lagen 1997:192 inf. efter FP.

</kgp:refblock>

SFS 1997:313

I den mån huvudmannen för ett hem för vård eller boende, som drivs av landsting eller kommun, beslutar det, får de som bereds vård där inte inneha alkohol eller andra berusningsmedel. Detsamma gäller i fråga om injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen.

Om sådan egendom påträffas hos en intagen eller någon annanstans inom hemmet utan att det finns känd ägare till den, får den omhändertas. Den som förestår hemmet skall låta förstöra eller försälja egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp som erhålls vid försäljning tillfaller staten.

<kgp:refblock>

Förutv. 76 § nu 77 §.

</kgp:refblock>

SFS 1991:1667

Kommuner utanför landsting

Vad som sägs i denna lag om landsting skall tillämpas också på en kommun som inte tillhör något landsting.

SFS 1991:1667

Socialtjänsten i krig m.m.

Rubriken införd g. SFS1980-0620

Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten enligt denna lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i.

SFS 1987:380

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1980:620

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1982. Genom lagen upphävs 1. barnavårdslagen (1960:97), 2. lagen (1954:579) om nykterhetsvård, 3. lagen (1956:2) om socialhjälp, 4. lagen (1970:296) om social centralnämnd m.m., 5. lagen (1976:381) om barnomsorg, 6. lagen (1936:56) om socialregister.

2. (Avser år 1982.)

3. Bestämmelserna i 60 och 62 §§ om gallring tillämpas tidigast d. 1 juli 1991 i fråga om uppgifter och andra anteckningar som har tillkommit under tiden d. 1 jan. 1982–d. 30 juni 1986. Gallringen avseende denna tid skall vara avslutad senast under år 1992. Gallringsskyldigheten gäller inte i fråga om uppgifter och andra anteckningar som har tillkommit före d. 1 jan. 1982. Sådant äldre material får dock gallras, varvid bestämmelserna om gallring i denna lag skall gälla i tillämpliga delar.

4. Om ett beslut fattats före d. 1 jan. 1982 med stöd av en bestämmelse i barnavårdslagen (1960:97) och en motsvarande bestämmelse finns i socialtjänstlagen skall beslutet anses meddelat med stöd av den nya lagen.

11. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Bestämmelser i lag eller annan författning om fosterbarn, fosterföräldrar eller fosterhem tillämpas dock i den betydelse som de har i den författningen.

12. (Avser år 1982.

SFS 1986:1186

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1987.

SFS 1987:377

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1987.

SFS 1987:380

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1987.

SFS 1988:871

(Omtryck)

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1989.

SFS 1990:53

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1990.

2. Beträffande beslut enligt socialtjänstlagen (1980:620) om flyttningsförbud och tillfälligt flyttningsförbud ges övergångsbestämmelser i anslutning till lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

SFS 1990:789

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1991.

SFS 1990:1403

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1992. Har en kommun och en lands- tingskommun med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar kommit överens om att under år 1991 föra över en vårdinrättning som avses i nämnda lag tillämpas vad som sägs i de nya bestämmelserna i 35 § första, tredje och fjärde styckena om avgifter från och med den dag övertagandet skedde för dem som vistas vid vårdinrättningen.

SFS 1991:526

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1991.

SFS 1991:1667

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1992.

SFS 1992:1071

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1993.

SFS 1993:1

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1993.

Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om vård som lämnas under tiden d. 1 juli 1993–d. 1 juli 1994. Har staten före d. 1 juli 1994 med stöd av 23 a § tagit över ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller ett hem som avses i 22 eller 23 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall tillämpas dock de nya bestämmelserna i fråga om vården från och med den dag övertagandet skedde.

SFS 1993:390

Denna lag träder i kraft, i fråga om 71 a § den 1 juli 1993, och i övrigt d. 1 jan. 1994.

SFS 1994:11

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995.

2. Enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg för vilka bidrag skulle ha lämnats enligt 18 § i dess lydelse enligt lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) och för vilka ansökan om sådant bidrag gjorts före d. 1 sept. 1994, har, om inte bidrag lämnas enligt 18 § i dess nya lydelse, rätt till ersättning av kommunen med belopp som svarar mot nödvändiga kostnader för verksamhetens avveckling.

SFS 1994:88

Denna lag träder i kraft d. 1 april 1994.

SFS 1994:1098

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995.

SFS 1994:1571

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgift om barnomsorgsplats som avser tid före 1 jan. 1995. Detsamma gäller i fråga om framställning av socialnämnd om utbetalning av vårdnadsbidrag.

SFS 1994:1572

(Utkom d. 27 dec. 1994.)

SFS 1995:608

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1995.

SFS 1995:1318

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1996.

SFS 1996:791

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

2.

3. Den som vid lagens ikraftträdande erhållit tillstånd för verksamhet enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. och som inte uteslutande bedriver hälso- och sjukvård skall anses ha erhållit tillstånd enligt 69 §.

SFS 1996:983

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1997:193

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1997.

SFS 1997:312

(Utkom d. 13 juni 1997.)

SFS 1997:313

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 68–70 och 72 a §§ samt upphävandet av punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1996:791) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) den 1 juli 1997, och i övrigt d. 1 jan. 1998

2. Den som vid lagens ikraftträdande har tillstånd att inrätta ett hem för vård eller boende skall anses ha fått tillstånd att bedriva motsvarande verksamhet enligt 69 § i dess nya lydelse.

3. Den som har tillstånd att bedriva enskild verksamhet med stöd av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1996:791) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) skall anses ha erhållit tillstånd enligt 69 § i dess nya lydelse, om det för verksamheten krävs tillstånd även enligt de nya bestämmelserna.

4. I fråga om tillstånd som enligt punkterna 2 och 3 skall gälla som tillstånd enligt 69 § i dess nya lydelse fastställer länsstyrelsen till vilken punkt i nämnda paragraf som verksamheten skall hänföras.

5. I fråga om beslut avseende färdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Lagen (1997:736) om färdtjänst skall dock från och med d. 1 jan. 2000 tillämpas på tillstånd till färdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet. Om en ansökan om bistånd som inte avser färdtjänst kommit in före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser tillämpas vad avser tid före d. 1 jan. 1998. Lag (1999:338).

SFS 1997:739

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998. I fråga om beslut avseende färdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Lagen (1997:736) om färdtjänst skall dock från och med d. 1 jan. 2000 tillämpas på tillstånd till färdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet. Lag (1999:338).

SFS 1997:740

(Utkom d. 28 okt. 1997.)

SFS 1997:1091

(Utkom d. 17 dec. 1997.)

SFS 1997:1229

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998.

SFS 1997:1305

(Utkom d. 30 dec. 1997.)

SFS 1998:323

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 1998.

SFS 1998:384

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 1998. I fråga om överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

SFS 1998:409

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1998.

SFS 1998:615

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1998:719

Denna lag träder i kraft d. 24 okt. 1998. Om datalagen (1973:289) även efter denna tidpunkt skall tillämpas på viss behandling av personuppgifter, gäller dock 61 § i dess äldre lydelse för sådan behandling.

SFS 1998:855

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999. Anmälningsskyldigheten enligt 71 a § gäller inte för förhållanden som enbart avser tiden före ikraftträdandet.

SFS 1999:48

Denna lag träder i kraft d. 1 april 1999.

SFS 1999:179

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1999.

SFS 1999:338

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1999.

SFS 2000:525

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2000.

SFS 2001:231

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001.

SFS 2001:306

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001.