Lag (1993:737) om bostadsbidrag
Denna lag upphör enligt Lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken att gälla den 1 januari 2011.
Inledande bestämmelser
Bostadsbidrag lämnas av allmänna medel i form av
bidrag till kostnader för den bostad där sökanden är bosatt och folkbokförd,
särskilt bidrag för hemmavarande barn samt
umgängesbidrag till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.
Om det finns särskilda skäl, får bidrag dock lämnas till kostnaderna för en bostad där sökanden inte är folkbokförd.
I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan m.m.
SFS 2005:465
Rätten till bostadsbidrag och bidragets storlek är beroende av den sökandes bidragsgrundande inkomst och de andra faktorer som anges i denna lag.
Bostadsbidrag betalas ut löpande som preliminärt bidrag, beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Bostadsbidraget bestäms slutligt i efterhand på grundval av den fastställda bidragsgrundande inkomsten.
SFS 1996:441
I lagen förstås med
hushåll: barnfamiljer, makar utan barn och ensamstående utan barn,
barn: den som är under 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp,
makar: makar som lever tillsammans.
SFS 1996:441
Vid tillämpningen av denna lag ska två personer som är gifta med varandra anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag eller den som bidrag betalas ut till visar annat.
Sambor ska likställas med makar.
Kommer det fram omständigheter som gör det sannolikt att två personer är sambor, ska dessa likställas med sambor, om inte den som ansöker om bostadsbidrag eller som sådant bidrag betalas ut till visar att de inte är sambor.
SFS 2009:259
Bidragsgrundande inkomst
Rubriken införd genom lag 1996:441. SFS1996-0441
Bidragsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i
överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),
överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 a §, och
överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 4 b §.
Till de sammanlagda överskotten ska läggas belopp enligt tredje stycket samt 5 och 7 §§. Det på så sätt framräknade beloppet är den bidragsgrundande inkomsten.
Överskottet enligt första stycket ska ökas med
inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag,
skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,
skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag, och
etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
SFS 2010:200
Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall
ökas med
avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomstskattelagen,
avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. inkomstskattelagen, och
avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. inkomstskattelagen,
minskas med
återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och
återfört avdrag för avsättning till expansionsfond.
SFS 1999:1278
avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,
avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och
avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.
Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas respektive minskas med andra gjorda avdrag i inkomstslaget än
Föreligger ett överskott enligt första stycket ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen.
SFS 2009:1487
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december det år som bostadsbidraget avser enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg ska göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som anges i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Vid beräkningen ska dock sådan tillgång som anges i 5 a och 5 b §§ inte beaktas. Tillägg ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat till helt tiotusental kronor.
Tillägg för barns förmögenhet ska fördelas lika mellan makar.
SFS 2009:1055
Ett belopp som motsvarar den ersättning som tillkommit ett barn med anledning av personskada eller kränkning och som inte avser ersättning för kostnader skall undantas vid beräkningen av barnets förmögenhet enligt 5 §. Detsamma gäller ersättning, som inte avser ersättning för sakskada, som utfallit till barnet från en försäkring med anledning av att barnet åsamkats skada genom olycksfall eller sjukdom.
Första stycket gäller även fordran som avser sådana ersättningar. Är ersättningen till någon del skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) gäller undantaget beloppet före beskattning.
SFS 2003:78
Tillgångar som ett barn har förvärvat genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande skall undantas vid beräkningen av barnets förmögenhet enligt 5 §. Ett sådant undantag förutsätter dock att förvärvet har skett från någon annan än barnets förmyndare och att det är förenat med villkor
som innebär att egendomen skall stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren, utan bestämmanderätt för denne, och
som anger vem som i stället skall utöva förvaltningen.
Första stycket gäller även avkastning av och sådant som trätt i stället för sådan egendom.
SFS 2004:477
[har upphävts genom lag (1996:441).]
SFS 1996:441
Om ett eller flera barn som avses i 10 § första stycket 1, andra och fjärde styckena har överskott i inkomstslaget kapital, skall till sökandens bidragsgrundande inkomst läggas varje barns överskott i inkomstslaget kapital till den del överskottet överstiger 1 000 kronor.
Vid beräkning av överskott i inkomstslaget kapital tillämpas 4 b § första stycket.
Tillägg enligt denna paragraf skall fördelas lika mellan makar.
SFS 1999:1278
Bidragsgrundande inkomst skall avse samma kalenderår som bostadsbidraget och skall anses vara lika fördelad på varje månad i kalenderåret.
SFS 1996:441
Bostadskostnader
Rubriken införd genom lag 1996:441. SFS1996-0441
Vid tillämpningen av denna lag beaktas bostadskostnader i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
SFS 2004:828
Bidragsberättigade hushåll
Barnfamiljer
Rätt till bostadsbidrag har den som
har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet,
efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader, eller
på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.
Bostadsbidrag lämnas även för barn som för vård eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier.
Om barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende, får föräldern eller föräldrarna bidrag även i andra fall, om det finns särskilda skäl att bidrag lämnas.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas även i fråga om den som är över 18 år och som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp.
Bostadsbidrag enligt första stycket 3 lämnas inte för bostäder som omfattar mindre än två rum utöver kök eller kokvrå, eller med en bostadsyta understigande 40 kvadratmeter.
SFS 1996:441
Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, har den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt till bostadsbidrag enligt 10 § första stycket 1, samt andra och tredje styckena.
Hushåll utan barn
Rätt till bostadsbidrag har den som
har fyllt 18 år men inte 29 år och
bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller dennes make
har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
får bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. eller på grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg.
Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första stycket.
Rätt till bostadsbidrag enligt första stycket har också den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem även om hinder mot bostadsbidrag enligt 10 § första stycket 3 föreligger på grund av att bostaden omfattar mindre än två rum utöver kök eller kokvrå eller har en bostadsyta som understiger 40 kvadratmeter.
SFS 2005:465
Beräkning av bostadsbidrag
Barnfamiljer
Bostadsbidrag bestäms enligt 14–15 a §§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger för en sökande 117 000 kronor eller för makar 58 500 kronor för var och en av dem. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.
Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.
SFS 1996:441
Bostadsbidrag lämnas månadsvis som
särskilt bidrag med
950 kronor för ett barn,
1 325 kronor för två barn och
1 750 kronor för tre eller flera barn,
bidrag till kostnader för bostad med 50 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för familjer med
ett barn överstiger 2 000 kronor men inte 5 300 kronor,
två barn överstiger 2 000 kronor men inte 5 900 kronor,
tre eller flera barn överstiger 2 000 kronor men inte 6 600 kronor, samt
umgängesbidrag med
300 kronor för ett barn,
375 kronor för två barn, och
450 kronor för tre eller flera barn.
Om det i hushållet finns såväl hemmavarande barn som sådana barn som avses i 1 § första stycket tredje strecksatsen lämnas umgängesbidrag med 75 kronor per månad för varje barn som berättigar till umgängesbidrag.
Bostadsbidrag får inte lämnas för fler än tre barn.
Högre bostadskostnad än som anges i första stycket 2 får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
SFS 2005:465
Rätt till särskilt bidrag enligt 14 § första stycket 1 har endast familjer med barn som avses i 10 § första stycket 1 och 2 samt andra och tredje styckena.
Är föräldern under 29 år och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 14 § första stycket 2 beräknas på den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 kronor.
Bidrag enligt 14 § första stycket 2 och 3 får lämnas endast till den som bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
SFS 2005:465
Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 14 § skall bortses från bostadskostnader som belöper på bostadsytor överstigande
för hushåll med ett barn 80 kvadratmeter,
för hushåll med två barn 100 kvadratmeter,
för hushåll med tre barn 120 kvadratmeter,
för hushåll med fyra barn 140 kvadratmeter, och
för hushåll med fem eller flera barn 160 kvadratmeter.
Utan hinder av första stycket skall vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader beaktas sådana kostnader upp till följande belopp per månad,
för hushåll med ett barn 3 000 kronor,
för hushåll med två barn 3 300 kronor,
för hushåll med tre barn 3 600 kronor,
för hushåll med fyra barn 3 900 kronor, och
för hushåll med fem eller flera barn 4 200 kronor.
Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.
SFS 1997:563
Hushåll utan barn
Bostadsbidrag bestäms till det belopp som följer av 17 § första och andra styckena, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 41 000 kronor för en ensamboende och 58 000 kronor för makar. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.
Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.
SFS 1996:441
Bostadsbidrag lämnas med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 kronor men inte 2 600 kronor.
Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i första stycket lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 600 kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om sökanden eller maken är funktionshindrad.
SFS 1995:473
Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 17 § skall bortses från bostadskostnader som belöper på bostadsytor överstigande 60 kvadratmeter.
Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas, om sökanden eller maken är funktionshindrad.
SFS 1996:441
Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.
Beslut om bostadsbidrag
Frågor om bostadsbidrag handhas av Försäkringskassan.
SFS 2004:828
Ansökan om bidrag eller om ändring av bidrag görs skriftligen hos Försäkringskassan. Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma den sökandes rätt till bidrag.
Ansökan som avser makars bostad skall vara gemensam, om det inte finns särskilda skäl att ansökan görs av ena maken. Barn som avses i 10 § första stycket 1 eller andra stycket och som är över 18 år skall, om det inte finns särskilda skäl, på ansökningshandlingen själva intyga de uppgifter som rör barnet.
Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete.
SFS 2004:828
Är en ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för prövning av bidraget, får Försäkringskassan förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars inte tas upp till prövning. Ett sådant föreläggande får delges. Följs inte föreläggandet får ansökan avvisas.
SFS 2004:828
Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.
SFS 2004:828
Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppkommit samt till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört dock längst tolv månader. Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas eller upphöra från och med den månaden. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till Försäkringskassan inom en månad från den dag den sökande fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.
Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 10–11 §§, och familjen dessförinnan har ansökt om eller får bostadsbidrag, får bidraget lämnas till och med den sjätte månaden efter dödsfallet. Bidrag får dock lämnas längst till och med den månad då familjen flyttar från bostaden.
SFS 2004:828
Preliminärt bostadsbidrag
Rubriken införd genom lag 1996:441. SFS1996-0441
Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas enligt denna lag.
Vid tillämpningen av 21 § andra stycket skall bostadsbidraget dock beräknas som om barnet fortfarande levde och grundas på barnets ekonomiska förhållanden månaden före dödsfallet.
Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt till närmast jämna hundratal kronor.
SFS 2007:1008
Slutligt bostadsbidrag
Rubriken införd genom lag 1996:441. SFS1996-0441
Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt då taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) senast skall ha meddelats.
SFS 1996:441
Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.
Belopp under 1 200 kronor skall inte betalas ut eller betalas tillbaka.
På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall ränta respektive avgift betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
SFS 2007:204
Utbetalning av bidrag
Rubriken har denna placering enligt lag 1996:441. SFS1996-0441
På begäran av sökanden får Försäkringskassan besluta att bidraget skall betalas ut till någon annan än sökanden.
Om det finns synnerliga skäl, får Försäkringskassan på framställning av socialnämnden betala ut bidraget till lämplig person eller till nämnden att användas för hushållets bästa.
SFS 2004:828
Ändrade förhållanden m.m.
Den som får eller har fått preliminärt bostadsbidrag är skyldig att omgående till Försäkringskassan anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden, som kan antas innebära att slutligt bostadsbidrag inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än det preliminära bidraget.
SFS 2004:828
Beslut om preliminärt bidrag skall ändras om något förhållande har inträffat som skall påverka storleken av bidraget. Försäkringskassan får underlåta att besluta om ändring, om ändringen endast i ringa mån påverkar bidraget.
SFS 1996:441
För att utreda rätten till och storleken av bidrag, får Försäkringskassan förelägga den som får eller har fått preliminärt bidrag att lämna de uppgifter som har betydelse för bidragsprövningen. Ett sådant föreläggande får delges. Om föreläggandet inte följs, får Försäkringskassan dra in eller sätta ned bidraget.
SFS 2004:828
Om det är uppenbart att sökanden på grund av hushållets inkomst- eller förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det bidrag som kan beräknas enligt denna lag, får Försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned bidraget.
Beslut enligt första stycket får fattas utan hinder av att viss inkomst eller förmögenhet inte skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.
SFS 2004:828
Återbetalning
Försäkringskassan skall besluta om återbetalning enligt 22 § och om återbetalning av bostadsbidrag som i övrigt har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det får Försäkringskassan efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Vid bedömning av om sådana skäl föreligger skall särskilt beaktas sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka bidraget. För att rätten till eftergift skall kunna prövas skall skyldigheten enligt 24 § att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts av sökanden och dennes medsökande. Om de inte har anmält ändrade förhållanden kan eftergift ändå prövas om de skäligen inte borde ha insett att de var skyldiga att göra en sådan anmälan. Om sökanden eller dennes medsökande medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges.
Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som skall betalas ut av Försäkringskassan till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket får Försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.
Om en person som har befunnits återbetalningsskyldig enligt första stycket har träffat avtal med Försäkringskassan om en avbetalningsplan eller har medgetts anstånd med betalningen av det återkrävda beloppet, skall ränta tas ut på beloppet. Räntan skall tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Räntan skall beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades eller anstånd medgavs, dock inte för tid innan återkravet förfallit till betalning.
Om ett belopp som har återkrävts enligt första stycket inte betalas i rätt tid, skall dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).
Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på ränta enligt tredje och fjärde styckena.
Ränta skall inte tas ut på sådan avgift som avses i 22 § tredje stycket.
SFS 2007:204
Överklagande m.m.
Bestämmelserna i 20 kap. 10–13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bostadsbidrag.
Ett beslut i ett ärende om bostadsbidrag skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
SFS 2004:828
Om sökandens taxering eller studiemedel i form av studiebidrag ändras efter det att slutligt bostadsbidrag bestämts och ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, skall ett nytt slutligt bostadsbidrag bestämmas, om sökanden begär det eller om Försäkringskassan tar upp frågan.
En fråga om nytt slutligt bostadsbidrag enligt denna paragraf får inte tas upp efter utgången av femte året efter det taxeringsår som taxeringsbeslutet avser eller sjätte året efter det att studiebidraget lämnades.
SFS 2007:1008
Övriga bestämmelser
Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tillämpas på bidrag enligt denna lag:
17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,
20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning,
20 kap. 5 § om preskription av bidrag,
20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av bidrag,
20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,
20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl.
SFS 2004:828