Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 391 , 31/12/1992 s. 0036 - 0045

Finsk specialutgåva Område 3 Volym 47 s. 0107

Svensk specialutgåva Område 3 Volym 47 s. 0107



KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för förvaltning och kontroll av vissa av gemenskapens stödordningar(1) (nedan kallat "integrerat system"), särskilt artikel 12 i denna, och

med beaktande av följande:

Syftet med det integrerade systemet är först och främst att göra det möjligt att genomföra reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken på ett effektivt sätt. Systemet skall särskilt lösa de administrativa problem som reformen orsakar genom att den inför flera arealbaserade stödsystem. Vissa klargöranden är nödvändiga för tillämpningen av begreppen jordbruksskifte och grovfoderareal.

Jordbruksföretaget utgör den referensenhet som används vid administrationen av ovannämnda system. För att undvika att reformens stabiliserande effekt på jordbruksproduktionen kringgås genom att befintliga företag uppdelas på ett konstlat sätt eller att nya företag bildas, bör medlemsstaterna åläggas att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra detta, med beaktande särskilt av domstolens rättspraxis vad avser begreppet jordbruksföretag och den allmänna principen om förbud mot missbruk av rättigheter.

Mot bakgrund av det befintliga identifikationssystemet bör medlemsstaterna bemyndigas att upprätta system för arealidentifiering som baseras på andra enheter än jordbruksskiften. Denna möjlighet bör dock åtföljas av vissa förpliktelser så att identifieringen blir pålitlig.

Det bör fastställas vilka uppgifter som ansökan om arealstöd skall innehålla och på vilka villkor den får ändras efter det att ansökningstiden gått ut. Det bör vidare fastställas att anmälan om arealuttag och anmälan vad avser icke-livsmedelsprodukter skall inlämnas samtidigt med ansökan om arealstöd. Kravet på att en sådan ansökan skall inlämnas bör inte gälla jordbrukare som endast ansöker om stöd som inte är arealberoende, och den administrativa behandlingen av producentgrupper inom får- och getköttssektorn bör klargöras. Vidare förutsätter en effektiv kontroll att varje medlemsstat bestämmer hur stort ett jordbruksskifte minst skall vara för att få ingå i ansökan.

För att förenkla arbetet så mycket som möjligt för jordbrukarna bör det i vissa fall vara möjligt att inlämna ansökan om arealstöd tillsammans med ansökan om djurbidrag förutsatt att det inte försämrar kontrollmöjligheterna.

Det bör även fastställas generellt vilka uppgifter som ansökningarna om djurbidrag skall innehålla, med beaktande av kraven på administration av de berörda bidragssystemen.

Det måste kontrolleras på ett effektivt sätt att bestämmelserna för gemenskapsstöd uppfylls. För detta ändamål är det nödvändigt att närmare ange vilka kriterier och tekniska förfaranden som skall användas vid administrativa kontroller och kontroller på plats både vad avser djurbidrag och arealstöd. Erfarenheten med kontroll på plats visar att riskanalyser bör tillämpas när det avgörs hur ofta kontroller minst skall ske samtidigt som det bör anges närmare vilka faktorer som skall beaktas. I kontrollsyfte bör det för kompensationsbidrag även fastställas en djurhållningsperiod.

Villkoren bör fastställas för användningen av fjärranalys som hjälpmedel vid kontroller på plats och det bör föreskrivas att fysiska kontroller skall ske i tveksamma fall. För att uppmuntra medlemsstaterna i deras ansträngningar att utveckla fjärranalys och att använda denna teknik praktiskt i kontrollsyfte, bör det fastställas att gemenskapen bidrar ekonomiskt till kostnaderna för bildanalys liksom villkoren för detta. Detta finansiella bidrag påverkar inte den delfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92.

På grundval av vunnen erfarenhet och med beaktande av principen om proportionalitet och de speciella problemen i samband med force majeure och naturliga omständigheter, bör bestämmelser antas som effektivt förhindrar och bestraffar oegentligheter och bedrägeri. För detta ändamål och med beaktande av de särskilda förhållanden som gäller för systemen för arealstöd och djurbidrag, bör sanktioner fastställas som är anpassade till hur allvarlig oegentligheten i fråga är, och som kan leda så långt som till uteslutning från systemet för året i fråga och det påföljande året.

Det bör fastställas att stödmottagaren skall återbetala med ränta de belopp som felaktigt utbetalats. De belopp som återvinns och räntan skall krediteras EUGFJ i enlighet med de principer som fastställs i artikel 8.2 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken(2), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2048/88(3).

Administrationen av små belopp är självklart en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Dessa myndigheter bör därför ha möjlighet att inte utbetala stödbelopp som understiger ett visst minimibelopp och att avstå från att kräva återbetalning av felaktigt utbetalade belopp om dessa är obetydliga.

Det är nödvändigt att upprätta en administrativ ram för den medfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 och att fastställa procedurreglerna för förskottsbetalning, för slutligt godkännande av de utgifter som medlemsstaterna deklarerar och för omfördelning av belopp som medlemsstaterna tilldelas men inte utnyttjar.

Det integrerade systemet blir inte tillämpligt i sin helhet förrän senast den 1 januari 1996. Utan att det påverkar de förpliktelser som tillämpningen av artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 729/70 medför, är det därför nödvändigt att kräva av medlemsstaterna att de under tiden beslutar om åtgärder på det nationella planet för att undvika brister i administration och kontroll. Medlemsstaterna skall regelbundet underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit för att sätta i verket det integrerade systemet och de resultat de uppnår.

Mot bakgrund av tidpunkten för ikraftträdandet av denna förordning bör det fastställas att bidraget för tackor och getter och kompensationsbidraget inte omfattas av det integrerade systemet under 1993.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från EUGFJ-kommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING 1 ALLMÄNT

Artikel 1

Genom denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem som infördes genom förordning (EEG) nr 3508/92. Den påverkar inte de särskilda bestämmelser som antagits i de förordningar som omfattar de individuella stödsystemen.

Artikel 2

1. Vid tillämpningen av denna förordning gäller att

a) ett skifte som både är trädbevuxet och används för vegetabilieproduktion enligt artikel 1 i förordning (EEG) nr 3508/92, skall betraktas som ett jordbruksskifte förutsatt att den planerade produktionen kan genomföras på ett likartat sätt som på skiften utan träd i samma område,

b) om grovfoderarealer används gemensamt skall de behöriga myndigheterna fördela dessa arealer mellan de enskilda jordbrukarna i förhållande till deras användning av arealerna eller rätten till sådan användning,

c) varje grovfoderareal skall vara tillgänglig för uppfödning av djur under en period på minst sju månader som börjar vid en tidpunkt som medlemsstaten beslutar och som infaller mellan den 1 januari och den 31 mars.

2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra att ombildning av befintliga jordbruksföretag eller bildandet av nya jordbruksföretag efter den 30 juni 1992, leder till ett klart och otillbörligt kringgående av bestämmelserna för de individuella gränserna för rätt till bidrag eller kraven för uttag av jordbruksmark, som fastställs enligt de system som anges i artikel 1 i förordning (EEG) nr 3508/92.

3. Om en grovfoderareal är belägen i en annan medlemsstat än den där jordbrukaren som använder foderarealen har sin huvudsakliga verksamhet, skall denna areal vid tillämpningen av det integrerade systemet anses utgöra en del av denne jordbrukarens företag om den sökande begär detta och förutsatt att

- grovfoderarealen är belägen i omedelbar närhet av jordbruksföretaget, och

- en väsentlig del den sammanlagda jordbruksareal som jordbrukaren brukar är belägen i den medlemsstat där han har sin huvudsakliga verksamhet.

4. Stöd skall inte beviljas om beloppet för den enskilda stödansökan är 50 ecu eller mindre.

AVDELNING 2 IDENTIFIERING

Artikel 3

Det identifikationssystem som anges i artikel 4 i förordning (EEG) nr 3508/92 skall utformas så att de enskilda jordbruksskiftena kan identifieras. Medlemsstaterna får fastställa att en annan enhet än jordbruksskifte används, till exempel fastighetsskifte eller en sammanhängande odlingsenhet. I sådana fall skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att jordbruksskiftena identifieras på ett tillförlitligt sätt och särskilt kräva att ansökningar om arealstöd förses med de uppgifter eller åtföljs av de handlingar som den behöriga myndigheten fastställer och som gör det möjligt att lokalisera och uppmäta varje enskilt jordbruksskifte.

AVDELNING 3 STÖDANSÖKNINGAR

Artikel 4

1. Utan att det inverkar på de krav som fastställs i förordningar för enskilda stödsystem, skall ansökningar om arealstöd innehålla alla nödvändiga uppgifter och särskilt

- jordbrukarens identitet,

- uppgifter som möjliggör identifiering av jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften, med angivande av areal, lokalisering, användning och vid behov om jordbruksskiftena är konstbevattnade, samt det berörda stödsystemet,

- ett utlåtande från producenten att han är medveten om villkoren för stöden i fråga.

Med användning avses typ av gröda, marktäcke eller frånvaro av gröda.

Medlemsstaterna får begära att användningsformer som inte omfattas av det integrerade systemet anges under rubriken "annan användning" i ansökan.

2. a) Efter ansökningstidens utgång får ansökan om arealstöd endast ändras

- om det föreligger ett klart fel som myndigheterna godkänner,

- om det vad avser jordbruksskiften rör sig om behörigt dokumenterade särskilda fall (t. ex. dödsfall, äktenskap, köp, försäljning eller avslutning/slutande av ett arrendekontrakt). Medlemsstaterna skall fastställa villkoren för detta. Dock kan ett skifte inte fogas till skiften som anmälts som uttagen jordbruksmark eller som grovfoderareal, utom i fall som är behörigt motiverade enligt gällande bestämmelser och förutsatt att skiftena har räknats som uttagen jordbruksmark eller som grovfoderareal i en stödansökan från en annan jordbrukare, och att sistnämnda stödansökan därför ändras,

- i andra fall enligt de sektorsvisa förordningarna.

b) Ändringar i användning eller stödsystem skall tillåtas i samtliga fall, med undantag av att ett skifte inte får fogas till skiften som angetts som uttagna ur produktion.

c) Om ett skifte används för en gröda som inte omfattas av det integrerade systemet och jordbrukaren bestämmer sig för att ersätta denna med en gröda som omfattas av systemet under den period då ändringar får göras, får en ansökan om arealstöd fortfarande inlämnas under nämnda period.

3. Om en ansökan om arealstöd endast gäller permanent betesmark, får medlemsstaten föreskriva att den får inlämnas vid samma tidpunkt som den första ansökan om djurbidrag som den berörda jordbrukaren inlämnar efter den tidpunkt som fastställts för de övriga ansökningarna om arealstöd i den berörda medlemsstaten, dock senast den 1 juli.

4. Deklaration om uttagning av jordbruksmark och anmälan om grödor enligt systemet för grödor som är avsedda för framställning av icke-livsmedelsprodukter, skall inlämnas tillsammans med ansökan om arealstöd eller utgöra en del av denna. För 1993 får dock medlemsstaterna fastställa en tidigare tidpunkt för dessa ansökningar.

5. Ansökan om arealstöd behöver inte inlämnas av jordbrukare som endast ansöker om

- det särskilda bidraget för handjur av nötkreatur och/eller bidraget för am- och dikor, om jordbrukaren är befriad från kravet på viss djurtäthet och inte ansöker om tillägg till dessa bidrag,

- säsongsutjämningsbidrag,

- bidraget för tackor och getter.

6. Ansökan om arealstöd från en producent som är medlem i en producentgrupp som anges i artikel 1.2 i rådets förordning (EEG) nr 3493/90(4), och som för samma kalenderår ansöker om både bidrag för tackor eller getter och om stöd enligt ett annat gemenskapssystem, skall omfatta samtliga jordbruksskiften som används av gruppen. I sådana fall skall grovfoderarealen fördelas mellan de berörda producenterna i förhållande till de individuella gränser som anges i artikel 5a i rådets förordning (EEG) nr 3013/89(5), som gäller för producenterna per den 1 januari i det aktuella året.

7. För att kontrollen skall bli effektiv skall varje medlemsstat fastställa den minsta areal ett jordbruksskifte skall ha för att kunna omfattas av en ansökan. Den minsta arealstorleken får dock högst vara 0,3 ha.

Artikel 5

1. Utan att påverka de krav som gäller för ansökningar om stöd enligt de sektorsvisa förordningarna, skall ansökningarna om djurbidrag innehålla alla nödvändiga uppgifter och särskilt

- jordbrukarens identitet,

- en hänvisning till ansökan om arealstöd om denna redan lämnats in, utom i de fall som omfattas av artikel 4.5,

- antalet djur av varje djurslag som stödansökan gäller för,

- i tillämpliga fall en förbindelse av jordbrukaren om att hålla djuren på företaget under djurhållningsperioden och uppgifter om var djuren kommer att hållas, i tillämpliga fall den period eller de perioder som är aktuella och för nötkreatur djurens identitetsnummer. Om djuren flyttas under denna period skall jordbrukaren på förhand skriftligen underrätta den behöriga myndigheten om detta,

- i tillämpliga fall den individuella gränsen eller det individuella taket för de aktuella djuren,

- i tillämpliga fall den individuella referenskvantiteten för mjölk som jordbrukaren tilldelats i början av den tolvmånadersperiod för tillämpning av systemet med tilläggsavgift som börjar under det aktuella kalenderåret. Om referenskvantiteten inte är känd vid tidpunkten då ansökan inlämnades skall den anmälas till den behöriga myndigheten så snart som möjligt,

- en försäkran från jordbrukaren att han är medveten om villkoren för stöden i fråga.

Medlemsstaten får besluta att vissa av dessa uppgifter inte behöver ingå i ansökan om de redan meddelats den behöriga myndigheten.

2. Ansökan om det kompensationsbidrag som fastställs i artikel 19.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2328/91(6) skall inlämnas senast vid en tidpunkt eller under en period som medlemsstaten fastställer.

AVDELNING 4 KONTROLL

Artikel 6

1. Den administrativa kontrollen och kontrollen på plats skall genomföras på ett sådant sätt att en effektiv prövning säkerställs av att villkoren för att stöd och bidrag skall beviljas är uppfyllda.

2. De administrativa kontroller som anges i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 skall inbegripa dubbelkontroller av de skiften och djur som anmälts för att säkerställa att stöd inte oberättigat beviljas två gånger under samma kalenderår.

3. Kontrollen på plats skall minst täcka en betydande andel av ansökningarna. Denna andel skall minst omfatta

- 10 % av ansökningarna om djurbidrag eller anmälningarna om deltagande,

- 5 % av ansökningarna om arealstöd. Denna andel skall dock sänkas till 3 % för ansökningar om arealstöd, om antalet ansökningar är fler än 700 000 per medlemsstat och kalenderår.

Om det vid kontrollen på plats visar sig att betydande oegentligheter förekommer inom en region eller en del av en region skall den behöriga myndigheten genomföra ytterligare kontroller under innevarande år inom regionen och öka den andel ansökningar som skall kontrolleras under påföljande år.

4. Myndigheterna skall fastställa vilka ansökningar som skall omfattas av kontrollen på plats på grundval av en riskanalys och genom att tillse att de utvalda ansökningarna är representativa för de inlämnade stödansökningarna. Vid riskanalysen skall hänsyn tas till

- storleken av stödbeloppen,

- det antal jordbruksskiften, den areal eller det antal djur för vilka stöd söks,

- förändringar jämfört med föregående år,

- resultaten av de kontroller som genomförts under de föregående åren,

- andra faktorer som medlemsstaterna fastställer.

5. Kontroller på plats skall ske oanmälda och omfatta samtliga de jordbruksskiften eller djur som en eller flera ansökningar gäller. En förhandsanmälan strikt begränsad till kortast nödvändiga tidsfrist får dock göras men denna tidsfrist får normalt inte överstiga 48 timmar.

Minst 50 % av minimiantalet kontroller av djur skall ske under djurhållningsperioden. Kontroller får utföras utanför denna period om det register som fastställs i artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 92/102/EEG(7) finns att tillgå.

6. Genom undantag från bestämmelserna i andra stycket i föregående punkt, skall, då ett särskilt slaktbidrag beviljas eller när det beviljas ett särskilt bidrag för att djuren första gången saluförs på marknaden för att slaktas i enlighet med de bestämmelser som förutsågs i kommissionens förordning om fastställande av närmare bestämmelser för det bidragssystem som förutsågs i artikel 4a till 4k i rådets förordning (EEG) nr 805/68(8), varje kontroll på plats omfatta

- kontroll på grundval av det register som producenten för av att samtliga djur som omfattas av ansökningar som inlämnades före kontrollen på plats, har hållits under hela djurhållningsperioden,

- kontroll av att alla handjur av nötkreatur inom jordbruksföretaget som är äldre än 30 dagar är riktigt identifierade och införda i nämnda register.

7. Jordbruksskiftenas areal skall bestämmas med lämpliga medel som anges av den behöriga myndigheten och som säkerställer mätning med en noggrannhet som minst motsvarar den som krävs för officiella mätningar enligt nationella regler. Den behöriga myndigheten skall fastställa en toleransgräns med beaktande av den använda mätmetoden, noggrannheten på de officiella handlingar som finns att tillgå, de lokala förhållandena (markens lutning, skiftenas form) och bestämmelserna i följande stycke.

Jordbruksskiftenas totala areal får endast beaktas om den fullt ut används i enlighet med vad som är brukligt i den medlemsstaten eller området i fråga. I övriga fall skall den faktiskt utnyttjade arealen beaktas.

8. Kontrollen av att skiftena är stödberättigade skall ske med lämpliga hjälpmedel. För detta ändamål skall vid behov ytterligare bevismaterial begäras in.

9. Samtliga djur som omfattas av en ansökan om det kompensationsbidrag som föreskrivs i förordning (EEG) nr 2328/91 skall hållas av sökanden under minst två månader från den dag som följer efter den dag då ansökan inlämnades.

Artikel 7

1. Om en medlemsstat beslutar att använda fjärranalys vid kontrollen av hela eller en del av det urval av ansökningar som anges i artikel 6.3 skall den

- utföra bildanalys av satellit- eller flygbilder över samtliga skiften som skall kontrolleras för att bestämma marktäcket och för att mäta arealen,

- utföra kontroller på plats av samtliga ansökningar för vilka bildanalysen inte bekräftar deklarationens riktighet på ett för den behöriga myndigheten godtagbart sätt.

2. Utan att det påverkar den medfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 får gemenskapen inom ramen för de anslag som avsatts för detta ändamål, bidra till finansieringen av de åtgärder som föreskrivs i punkt 1 första strecksatsen, förutsatt att åtgärderna planeras i samarbete med kommissionen. De tillgängliga medlen kommer att fördelas enligt fördelningsnyckeln i bilagan.

Artikel 8

1. Utom vid fall av force majeure medför en för sent inlämnad stödansökan att det stödbelopp som ansökan gäller och som jordbrukaren skulle ha beviljats om ansökan inlämnats i rätt tid, reduceras med 1 % per arbetsdag. Om förseningen uppgår till mer än 20 dagar skall ansökan inte godtas och inget stöd skall beviljas.

Vid tillämpningen av denna artikel avses med ansökan en ansökan om arealstöd, en ansökan om djurbidrag, en ändring av en ansökan om arealstöd som anges i artikel 4.2 och en bekräftelse om sådd som anges i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2294/92(9).

2. För sent inlämnad eller utebliven annan ansökan än den aktuella ansökan om djurbidrag skall inte medföra reduktion av eller uteslutning från de stödsystem som anges i artikel 4.5.

Artikel 9

1. Om det konstateras att den faktiskt fastställda arealen är större än den areal som anges i ansökan om arealstöd, skall den deklarerade arealen användas när stödet beräknas.

2. Om det konstateras att den faktiskt fastställda arealen är mindre än den areal som anges i ansökan om arealstöd, skall den vid kontrollen faktiskt fastställda arealen användas vid stödberäkningen. Utom vid fall av vid force majeure skall dock den vid kontroll faktiskt fastställda arealen reduceras med

- två gånger den överskjutande areal som konstateras om denna utgör mer än 2 % eller två hektar men högst 10 % av den fastställda arealen,

- 30 % om den överskjutande areal som konstateras utgör mer än 10 % men högst 20 % av den fastställda arealen.

Om den överskjutande arealen utgör mer än 20 % av den fastställda arealen skall inget arealbaserat stöd beviljas.

Om det rör sig om oriktiga uppgifter som lämnats uppsåtligen eller till följd av grov oaktsamhet gäller dock att

- jordbrukaren i fråga skall uteslutas från det berörda stödsystemet under kalenderåret i fråga, och

- om oriktiga uppgifter lämnats uppsåtligen, skall jordbrukaren i fråga uteslutas från samtliga stödsystem som anges i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 för påföljande kalenderår för en areal som motsvarar den för vilken stödansökan avvisades.

Dessa reduktioner skall inte tillämpas om jordbrukaren kan bevisa att hans bestämning av arealen på ett riktigt sätt baseras på uppgifter som den behöriga myndigheten godkänt.

Vid tillämpningen av denna artikel gäller att om en jordbrukare inte har uppfyllt de skyldigheter han ålagts vad avser jordbruksskiften som lagts i träda för produktion av råvaror för framställning av icke-livsmedelsprodukter, skall dessa vid kontrollen betraktas som arealer som inte kunnat hittas.

Vid tillämpningen av denna artikel avses med fastställd areal den areal för vilken samtliga villkor som fastställs i reglerna är uppfyllda.

3. Vid tillämpningen av punkt 1 och 2 skall hänsyn endast tas till grovfoderarealer, arealer tagna ur produktion och arealer med jordbruksgrödor för vilka olika stödbelopp tillämpas och vilka skall behandlas var för sig.

4. De arealer som fastställs i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 och 3 i denna artikel för stödberäkning skall användas

- i samband med bestämmelser för uttag av jordbruksmark, vid beräkning av den maximala areal som berättigar producenter av jordbruksgrödor till kompensationsbetalning,

- vid beräkning av gränsen för de bidrag som anges i artikel 4g och 4h i förordning (EEG) nr 805/68 och vid beräkning av kompensationsbidraget.

I de fall som anges i punkt 2 första stycket första och andra strecksatsen, skall dock beräkningen av den maximala areal som berättigar producenter av jordbruksgrödor till utbetalning av kompensationsbidrag, göras på grundval av de faktiskt fastställda uttagna arealerna.

5. Om det konstateras att den raps som har såtts inte uppfyller villkoren i artikel 3 i förordning (EEG) nr 2294/92 skall inget stöd beviljas för den eller de aktuella jordbruksskiftena.

Artikel 10

1. Om en individuell gräns eller ett individuellt tak är tillämpligt, skall det antal djur som anges i stödansökan begränsas till det antal som fastställts som tak för den berörda jordbrukaren.

2. Om det antal djur som anges i stödansökan överstiger det antal som konstateras vid kontrollen, skall stödet beräknas på grundval av det antal djur som konstateras. Utom vid fall av force majeure och efter tillämpning av punkt 5, skall enhetsbeloppet för stödet reduceras enligt följande:

a) Om ansökan omfattar högst 20 djur

- med den procentsats som motsvarar det överskjutande antalet djur som konstateras om detta är högst två djur,

- med två gånger den procentsats som motsvarar det överskjutande antalet djur som konstateras om detta är på fler än två men högst fyra djur.

Om det överskjutande antalet djur är på fler än fyra djur skall inget stöd beviljas.

b) I övriga fall

- med den procentsats som motsvarar det överskjutande antalet djur som konstateras om detta är på högst 5 %,

- med 20 % om det överskjutande antalet djur som konstateras är på mer än 5 % men på högst 10 %,

- med 40 % om det överskjutande antalet djur som konstateras är på mer än 10 % men på högst 20 %.

Om det överskjutande antalet djur är på mer än 20 % skall inget stöd beviljas.

De procentsatser som anges i a beräknas på grundval av det antal som anges i stödansökan och de procentsatser som anges i b beräknas på grundval av det antal som konstateras.

Om det konstateras att det rör sig om oriktiga uppgifter som lämnats uppsåtligen eller till följd av grov oaktsamhet gäller dock att

- jordbrukaren i fråga utesluts från det berörda stödsystemet under kalenderåret i fråga, och

- om oriktiga uppgifter lämnats uppsåtligen, skall jordbrukaren i fråga uteslutas från samma stödsystem för påföljande kalenderår.

Om en jordbrukare på grund av force majeure inte har kunnat uppfylla förpliktelsen att kvarhålla djuren, skall han behålla rätten till bidrag för det antal djur som faktiskt var stödberättigade vid tidpunkten då force majeure-händelsen inträffade.

Under inga omständigheter får bidrag beviljas för ett större antal djur än det som anges i stödansökan.

Vid tillämpningen av denna punkt skall djur för vilka olika bidrag beviljas behandlas separat.

3. Utan att det påverkar bestämmelserna i föregående punkt gäller att om en kontroll på plats som genomförs med stöd av artikel 6.6 visar att antalet djur på jordbruksföretaget för vilka stöd kan komma att sökas, inte överensstämmer med antalet djur i det särskilda registret, skall det sammanlagda beloppet för särskilda bidrag som beviljas jordbrukaren under det aktuella kalenderåret reduceras proportionellt, utom vid force majeure.

Dock gäller att

- om den skillnad som konstateras vid kontroll på plats är större än eller lika med 20 % av antalet djur på företaget eller om det vid två kontroller under samma kalenderår varje gång konstateras en skillnad på minst 3 % och minst två djur, skal inget bidrag beviljas för kalenderåret i fråga,

- om oriktiga uppgifter konstateras ha införts i registret uppsåtligen eller på grund av grov oaktsamhet från sökandens sida, skall han uteslutas från det särskilda bidragssystemet för det innevarande och det påföljande kalenderåret.

4. Nötkreatur inom ett företag skall inte räknas om de inte är identifierade i stödansökan eller, om punkt 3 är tillämplig, de inte är identifierade i registret.

Dock får en am- och diko som anmälts för bidrag eller ett nötkreatur som anmälts för det kompensationsbidrag som föreskrivs i förordning (EEG) nr 2328/91, ersättas av en annan am- och diko respektive ett annat nötkreatur förutsatt att ersättning sker inom 20 dagar från den tidpunkt då det aktuella djuret lämnade företaget och att det ersättande djuret införs i registret inom tre dagar från det att bytet skedde.

5. Om jordbrukaren på grund av naturliga omständigheter inte kan fullfölja sitt åtagande att hålla de djur som anmälts för bidrag under hela den obligatoriska djurhållningsperioden, skall han vara berättigad till bidrag för det antal bidragsberättigade djur som faktiskt hållits under perioden, förutsatt att han skriftligen har underrättat den behöriga myndigheten inom 10 arbetsdagar från det att minskningen i antalet djur konstaterades.

Artikel 11

1. De sanktioner som fastställs i denna förordning skall inte påverka de ytterligare sanktioner som fastställts på nationell nivå.

2. Fall av force majeure skall tillsammans med bevismaterial som godkänts av den behöriga myndigheten skriftligen meddelas till myndigheten inom 10 arbetsdagar från den tidpunkt då jordbrukaren är i stånd att göra detta.

3. Utan att det påverkar de faktiska omständigheter som beaktas i individuella fall, får de behöriga myndigheterna godkänna följande fall av force majeure:

a) Att jordbrukaren avlider.

b) Att jordbrukaren under en längre tid inte är arbetsför.

c) Att en väsentlig del av den jordbruksareal som jordbrukaren förvaltar exproprieras och denna expropriation inte kunde förutses vid den tidpunkt då ansökan inlämnades.

d) Att en allvarlig naturkatastrof inträffar som i väsentlig grad påverkar jordbruksföretagets jordbruksareal.

e) Att djurstallar vid jordbruksföretaget förstörs genom olyckshändelse.

f) Att en epizooti berör hela jordbrukarens djurbesättning eller en del av denna.

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de fall som de godkänner som force majeure.

Artikel 12

För varje kontrollbesök skall en rapport upprättas som särskilt skall ange anledningen till besöket, de närvarande personerna, det antal jordbruksskiften som besöktes, vilka som uppmättes, de mätmetoder som användes samt antalet djur fördelat på djurslag som konstaterades, vid behov med angivande av identitetsnummer.

Jordbrukaren eller hans företrädare har möjlighet att underteckna rapporten och därigenom åtminstone bekräfta sin närvaro vid kontrollen eller lämna synpunkter i anledning av denna.

Artikel 13

Utom vid force majeure skall en ansökan avvisas om en kontroll på plats inte kan genomföras av orsaker som kan tillskrivas jordbrukaren.

Artikel 14

1. Om en oberättigad utbetalning gjorts skall jordbrukaren återbetala beloppet i fråga samt räntan för tiden mellan utbetalningen och stödmottagarens återbetalning.

Den räntesats som skall tillämpas beräknas enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning och den skall under inga omständigheter vara lägre än den räntesats som tillämpas när nationella belopp återbetalas.

Ingen ränta eller högst ett belopp som fastställs av medlemsstaten och som motsvarar den oskäliga fördelen, skall betalas om den felaktiga utbetalningen orsakats av ett fel som kan tillskrivas den behöriga myndigheten.

För stöd och bidrag som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, skall de utbetalande myndigheterna dra av de återbetalade beloppen samt räntorna från utgifterna för garantisektionen vid fonden, utan inverkan på artikel 7 i rådets förordning (EEG) nr 595/91(10).

2. Medlemsstaterna får dock besluta att det nämnda skuldbeloppet inte återbetalas utan dras av från det första förskott eller den första utbetalning som den berörda jordbrukaren är berättigad till efter tidpunkten då beslutet om återbetalning fattades. Ingen ränta skall löpa från det att mottagaren underrättats om den felaktiga utbetalningen.

3. Medlemsstaterna får besluta att inte kräva återbetalning av belopp på 20 ecu eller mindre per jordbruksföretag och kalenderår, förutsatt att den nationella lagstiftningen omfattar regler om motsvarande avkall på återbetalning under liknande omständigheter.

Artikel 15

Medlemsstaterna skall vidta alla ytterligare åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning och skall ge det ömsesidiga bistånd som är nödvändigt för de kontroller som krävs med stöd av denna förordning.

AVDELNING 5 MEDFINANSIERING

Artikel 16

1. Varje år före den 31 januari skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om huruvida de tänker utnyttja den möjlighet till medfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 och före den 31 mars lämna en detaljerad utgiftsprognos för kalenderåret i fråga och en ansökan om förskottsutbetalning. För 1993 skall medlemsstaterna göra den sistnämnda anmälan senast den 31 maj 1993.

2. Inom tre månader från den tidpunkt då kommissionen tog emot den prognos som anges i punkt 1, skall den granska innehållet och på grundval av detta göra en förskottsbetalning till medlemsstaten som skall dras av från det slutliga belopp som gemenskapen skall bidra med.

Vid behov underrättar kommissionen berörda medlemsstater om vilka utgifter som inte kan täckas av medfinansieringen.

3. Senast den 15 maj varje år skall varje medlemsstat till kommissionen överlämna en uppdelning av utgifterna för föregående år.

4. Inom sex månader efter det att kommissionen mottagit uppdelningen av utgifterna skall den besluta om de utgiftsbelopp som skall finansieras av gemenskapen. Beloppet skall utbetalas till medlemsstaten efter avdrag för den förskottsbetalning som anges i punkt 2.

5. Om det förskott som utbetalas enligt punkt 2 är större än det totala belopp som gemenskapen skall finansiera, skall det överskjutande beloppet återbetalas av medlemsstaten antingen genom avdrag från förskottet för påföljande år eller genom återbetalning.

6. Om en medlemsstat särskilt har underrättat kommissionen enligt punkt 1 om att den inte tänker utnyttja möjligheten till gemenskapens medfinansiering, skall kommissionen fördela det outnyttjade beloppet i enlighet med artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 mellan de medlemsstater som har uppgett att de tänker utnyttja denna möjlighet.

7. Medlemsstaterna skall under minst tre år efter det aktuella året förvara samtliga betalningsakter och bestyrkande handlingar för de utgifter som uppstått i enlighet med artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92.

AVDELNING 6 ÖVERGÅNGSÅTGÄRDER

Artikel 17

1. Om delar av det integrerade systemet ännu inte är i tillämpning på grund av artikel 13 i förordning (EEG) nr 3508/92, skall varje medlemsstat vidta de administrativa åtgärder och kontrollåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att villkoren för beviljande av de berörda stöden är uppfyllda.

2. Till dess att det integrerade systemet tillämpas fullständigt och slutgiltigt, skall varje medlemsstat varje år före den 31 januari underrätta kommissionen om

- de åtgärder som vidtagits enligt punkt 1,

- planerna för att sätta det integrerade systemet i tillämpning för det aktuella kalenderåret,

- de framsteg som gjordes under föregående kalenderår.

För 1993 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen senast den 31 mars 1993.

På begäran av kommissionen skall medlemsstaterna genomföra de ändringar som kommissionen bedömer som nödvändiga i ovannämnda åtgärder eller planer.

AVDELNING 7 UNDERRÄTTELSE

Artikel 18

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de nationella åtgärder de vidtagit för tillämpningen av denna förordning.

2. Den datoriserade databas som upprättas som ett led i det integrerade systemet skall användas som stöd för de uppgifter som fastställs inom ramen för sektorsvisa förordningar som medlemsstaterna skall sända till kommissionen.

AVDELNING 8 SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 februari 1993.

För bidrag för tackor och getter samt för det kompensationsbidrag som fastställs i artikel 19.1 a i förordning (EEG) nr 2328/91, skall dock det integrerade systemet tillämpas första gången för ansökningar som inlämnas för regleringsåret respektive kalenderåret 1994.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 december 1992.

På kommissionens vägnar

Ray MAC SHARRY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 1.

(2) EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13.

(3) EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 1.

(4) EGT nr L 337, 4.12.1990, s. 7.

(5) EGT nr L 289, 7.10.1989, s. 1.

(6) EGT nr L 218, 6.8.1991, s. 1.

(7) EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 32.

(8) EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 24.

(9) EGT nr L 221, 6.8.1992, s. 22.

(10) EGT nr L 67, 14.3.1991, s. 11.

BILAGA

Den fördelningsnyckel (procent) som anges i artikel 7.2

Belgien 2,3

Danmark 2,4

Tyskland 10,1

Grekland 8,7

Spanien 18,1

Frankrike 14,6

Irland 4,5

Italien 20,1

Luxemburg 0,6

Nederländerna 3,0

Portugal 5,7

Förenade kungariket 9,9