Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Lag (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning

Utfärdad: 1972-04-21

Kapitlen II–VI i konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning skall, med undantag av 64 och 66 §§, gälla som svensk lag, dock att 7, 8, 10–12, 14, 22, 25, 27, 30–34, 38, 41, 48, 51–55, 59, 61, 62 och 65 §§ i konventionen skall gälla som svensk lag i den lydelse de fått enligt avtalet den 3 oktober 1984 om ändring i konventionen. Konventionen och ändringsavtalet har den lydelse som framgår av bilagorna 1 och 3. Konventionen har den giltighetstid som framgår av bilaga 5.

SFS 2002:88

Statens jordbruksverk indelar de för svensk renbetning i Norge upplåtna områdena så att områdena i Troms fylke fördelas mellan de samebyar som anges i 5 § A konventionen samt områdena i Nordlands och Nord-Tröndelags fylken fördelas mellan de samebyar som anges i 5 § B konventionen.

SFS 1991:388

Betesavgift som sameby enligt 52 eller 57 § konventionen betalat på grund av olovlig renbetning får byn kräva åter av den som varit vållande till den olovliga betningen.

Med uttrycket oaktsamhet i 61 § konventionen avses oaktsamhet som ej är ringa.

Uppkommer genom denna lag skada eller olägenhet för renskötsel på svenskt område med hänsyn till tidigare rätt till renskötsel, lämnas ersättning av statsmedel om skadan eller olägenheten uppkommit efter den 30 april 2002.

Talan om ersättning enligt första stycket skall väckas före utgången av april 2005 vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan i huvudsak inträffat.

SFS 2002:88

Bilaga 1

Konvention mellan Sverige och Norge om renbetning

Konvention

mellan Sverige och Norge om renbetning

 

Konvensjon

mellom Norge og Sverige om reinbeite.

 

Den svenska och den norska regeringen har, på grundval av det betänkande som avgivits av den svensk-norska renbeteskommissionen av 1964, fört förhandlingar om samernas renbetning och blivit eniga om följande bestämmelser:

 

Den norske og den svenske regjering har, på grunnlag av den innstilling som er avgitt av den norsk-svenske reinbeitekommisjon av 1964, ført forhandlinger om samenes reinbeite og er blitt enige om følgende bestemmelser:

 

Den svenska och den norska regeringen har, på grundval av det betänkande som avgivits av den svensk-norska renbeteskommissionen av 1964, fört förhandlingar om samernas renbetning och blivit eniga om följande bestämmelser:

 
 

Kapitel I. Svensk renbetning i Norge

Kapitel I. Svensk renbetning i Norge

 

Kapittel I. Svensk reinbeite i Norge.

 

Betesområden

 

Beiteområder.

 

1 §

 

§ 1

 

A. Troms fylke

 

A. Troms fylke.

 

I Troms fylke får följande områden användas för svensk renbetning:Tamok-Rosta, Devdisfjellet, Havgavuobmi, Anjavassdalen, Sarevuobmi och Salvasskardet.

 

I Troms fylke kan følgende områder brukes som beite for svensk rein:Tamok-Rosta, Devdisfjellet, Havgavuobmi, Anjavassdalen, Sarevuobmi og Salvasskardet.

 

Områdena har följande gränser:

 

Områdene har følgende grenser:

 

1. Tamok-Rosta

 

1. Tamok-Rosta:

 

Från riksröse 294 (Treriksröset) vid Gåldajavri, denna sjö och Breiddalen till Gåvdajavri, östra sidan av Gåvdajavri till dess nordligaste vik, därifrån en rät linje till Langvatnets västligaste vik, därifrån en rät linje i västlig riktning till Midterdalen, denna dal och Kitdalen till Storfjorden, denna fjord till utloppet av Signaldalselva, denna älv till sammanflödet med Balsfjordelva, denna älv till Övergård, därifrån en rät linje i sydlig riktning till Nordkjoselva, denna älv till Tamokvatnet, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje i sydlig riktning till Tamokelva, denna älv till sammanflödet med Rostaelva, denna älv med Lille Rostavatn till riksröse 287 i Stuorra Råstajavri, därifrån riksgränsen tillbaka till riksröse 294.

 

Fra riksrøys 294 (Treriksrøysa) ved Gåldajavri, dette vatn og Breiddalen till Gåvdajavri, østbredden av Gåvdajavri til vatnets nordligste bukt, derfra en rett linje til Langvatnets vestligste bukt, derfra en rett linje i vestlig retning til Midterdalen, denne dal og Kitdalen til Storfjorden, denne fjord til utløpet av Signaldalselva, denne elv til samløpet med Balsfjordelva, denne elv til Øvergård, derfra en rett linje i sørlig retning til Nordkjoselva, denne elv til Tamokvatnet, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje i sørlig retning til Tamokelva, denne elv til samløpet med Rostaelva, denna elv med Lille Rostavatn til riksrøys 287 i Stuorra Råstajavri, derfra riksgrensen tilbake til riksrøys 294.

 

2. Devdisfjellet

 

2. Devdisfjellet:

 

Från riksröse 287 i Stuorra Råstajavri längs sydgränsen för området Tamok-Rosta till sammanflödet mellan Rostaelva och Tamokelva, därifrån Målselva till sammanflödet med Divielva, denna älv till sammanflödet med Skaktarjåkka, denna älv och Ravdujåkka till Ravdujavri, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje till riksröse 285, därifrån riksgränsen tillbaka till riksröse 287.

 

Fra riksrøys 287 i Stuorra Råstajavri langs sørgrensen for området Tamok-Rosta til samløpet mellom Rostaelva og Tamokelva, derfra Målselva til samløpet med Divielva, denne elv til samløpet med Skaktarjåkka, denne elv og Ravdujåkka til Ravdujavri, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje til riksrøys 285, derfra riksgrensen tilbake til riksrøys 287.

 

3. Havgavuobmi

 

3. Havgavuobmi:

 

Från riksröse 285 längs sydgränsen för området Devdisfjellet till Skaktarjåkkas sammanflöde med Divielva, denna älv till Moarsejavri, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje till riksröse 283, därifrån riksgränsen tillbaka till riksröse 285.

 

Fra riksrøys 285 langs sørgrensen for området Devdisfjellet til Skaktarjåkkas samløp med Divielva, denne elv til Moarsejavri, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje til riksrøys 283, derfra riksgrensen tilbake til riksrøys 285.

 

4. Anjavassdalen

 

4. Anjavassdalen:

 

Från Moarsejavris södra ände längs västgränsen för områdena Havgavuobmi och Devdisfjellet till Divielvas sammanflöde med Målselva, denna älv till sammanflödet med Beinelva, denna älv och Beinelvdalen, Guovdelasvaggi och Langedalen till Sandelvvatn, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje över punkt 896 till tjärn på Hubitdievat, därifrån en rät linje i sydvästlig riktning till sammanflödet mellan bäcken från tjärnen vid punkt 829 och Maddajåkka, därifrån en rät linje till tjärn vid punkt 918, vidare en rät linje över Måskanjavris östra ände till Helvetjavri, denna sjö och bäcken till Doarrujavri, denna sjö och Doarrujåkka till sammanflödet med Multujåkka, därifrån en rät linje till Moarsejavris södra ände.

 

Fra Moarsejavris sørende langs vestgrensen for områdene Havgavuobmi og Devdisfjellet til Divielvas samløp med Målselva, denne elv til samløpet med Beinelva, denne elv og Beinelvdalen, Guovdelasvaggi og Langedalen til Sandelvvatn, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje over høyde 896 til tjern på Hubitdievat, derfra en rett linje i sørvestlig retning til samløpet mellom bekken fra tjernet med høyde 829 og Maddajåkka, derfra en rett linje til tjern med høyde 918, videre en rett linje over Måskanjavris østende till Helvetjavri, dette vatn og bekken til Doarrujavri, dette vatn og Doarrujåkka til samløpet med Multujåkka, derfra en rett linje til Moarsejavris sørende.

 

5. Sarevuobmi

 

5. Sarevoubmi:

 

Från riksröse 283 en rät linje rill riksröse 280, därifrån riksgränsen tillbaka till riksröse 283.

 

Fra riksrøys 283 en rett linje til riksrøys 280, derfra riksgrensen tilbake til riksrøys 283.

 

6. Salvasskardet

 

6. Salvasskardet:

 

Från riksgränsen vid Leinavatn, denna sjö, Astuædno och Altevatn till dammen vid sjöns västra ände, därifrån Barduelva till sammanflödet med Sördalselva, denna älv och Sördalen till riksröse 272, därifrån riksgränsen tillbaka till Leinavatn.

 

Fra riksgrensen ved Leinavatn, dette vatn, Astuædno og Altevatn til dammen i vestenden av vatnet, derfra Barduelva til samløpet med Sørdalselva, denne elv og Sørdalen til riksrøys 272, derfra riksgrensen tilbake til Leinavatn.

 

Från riksgränsen vid Leinavatn, denna sjö, Astuædno och Altevatn till dammen vid sjöns västra ände, därifrån Barduelva till sammanflödet med Sördalselva, denna älv och Sördalen till riksröse 272, därifrån riksgränsen tillbaka till Leinavatn.

 
 

B. Nordlands och Nord-Tröndelags fylken

 

B. Nordland og Nord- Trøndelag fylker.

 

I Nordlands och Nord-Tröndelags fylken får för svensk renbetning användas de områden som ligger mellan riksgränsen och nedan angivna gränslinjer:

 

I Nordland og Nord-Trøndelag fylker kan som beite for svensk rein brukes de områder som ligger mellom riksgrensen og de nedenfor beskrevne grenselinjer:

 

1. I Ankenes, Ballangens och Tysfjords kommuner

 

1. I Ankenes, Ballangen og Tysfjord kommuner:

 

a) Från riksgränsen vid Katteratvatnets norra sida, denna sjö till dess västra ände, därifrån en rät linje till järnvägsbron över Hundalselva, denna älv till sammanflödet med Oallajokka, denna älv och Oallavagge till östra änden av Sælkajavrre, denna sjö och Sælkajokka till Cunojavrre, denna sjö och Cunojokka till sammanflödet med Sandelva, därifrån en rät linje till bäcksammanflödet vid punkt 716 i Kaliksdalen, därifrån en rät linje över punkt 1314 till sjön vid punkt 1111, denna sjö och Coarvvejokka till Nordre Coarvvejavrre, denna sjö och bäcken till Söndre Coarvvejavrre, denna sjö till dess sydvästra vik, därifrån en rät linje i sydvästlig riktning till närmaste vik i Vannaksvatn, denna sjö, Gautelisvatn, bäcken till Båtsvatn, denna sjö, Nourjujokka, Kobbvatn, Kobbelva och Sörelva till sammanflödet med Tverelva, denna älv till Iptovatn, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje till riksgränsen omedelbart norr om Rarkajaure.

 

a) Fra riksgrensen ved nordbredden av Katteratvatn, dette vatn til vestenden, derfra en rett linje til jernbanebrua over Hundalselva, denne elv til samløpet med Oallajokka, denne elv og Oallavagge til østenden av Sælkajavrre, dette vatn og Sælkajokka til Cunojavrre, dette vatn og Cunojokka til samløpet med Sandelva, derfra en rett linje til bekksamløpet med høyde 716 i Kaliksdalen, derfra en rett linje over høyde 1314 til vatn med høyde 1111, dette vatn og Coarvvejokka til Nordre Coarvvejavrre, dette vatn og bekken til Søndre Coarvvejavrre, dette vatn til dets sørvestlige bukt, derfra en rett linje i sørvestlig retning til nærmeste bukt i Vannaksvatn, dette vatn, Gautelisvatn, bekken til Båtsvatn, dette vatn, Nuorjujokka, Kobbvatn, Kobbelva og Sørelva til samløpet med Tverelva, denne elv til Iptovatn, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje til riksgrensen like nord for Rarkajaure.

 

b) Från riksröse 255 till Kjårdavatnets norra ände, därifrån en rät linje till Middagsvatnets södra ände, denna sjö till bäcken som rinner ut i sjön norr om punkt 1262, från bäckmynningen en rät linje till Vabakkvatn, denna sjö och bäcken till Forsvatn, denna sjö och bäcken till Sidasjavrre, från bäckmynningen en rät linje i sydvästlig riktning över Baugefjell, Baugevatn och punkt 1156 på Paurofjell till Paurovatn, denna sjö till utflödet från Naidivatn, denna sjö till dess sydvästligaste vik, därifrån en rät linje i sydvästlig riktning över punkt 1150 till Björnvatn, denna sjö och bäcken till Röysvatn, denna sjö till dess östra ände, därifrån en rät linje till riksröse 251.

 

b) Fra riksrøys 255 til nordenden av Kjårdavatn, derfra en rett linje til sørenden av Middagsvatn, dette vatn til bekken som renner ut i vatnet nord for høyde 1262, fra bekkmunningen en rett linje til Vabakkvatn, dette vatn og bekken til Forsvatn, dette vatn og bekken til Sidasjavrre, fra bekkmunningen en rett linje i sørvestlig retning over Baugefjell, Baugevatn og høyde 1156 på Paurofjell til Paurovatn, dette vatn til utløpet fra Naidivatnet, dette vatn til dets sørvestligste bukt, derfra en rett linje i sørvestlig retning over høyde 1150 til Bjørnvatn, dette vatn og bekken til Røysvatn, dette vatn til østenden, derfra en rett linje til riksrøys 251.

 

2. I Sörfolds och Fauske kommuner

 

2. I Sørfold og Fauske kommuner:

 

Från riksgränsen vid Leivatnets södra strand, denna sjö till Blåmandsisen, längs Blåmandsisens östra kant till Småsorjusvatn vid punkt 958, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje till Nedre Duoldagopjavrre, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje över punkt 859 till Låmielva, denna älv, Låmivatn och Eidevatn till riksgränsen vid Låmitjern.

 

Fra riksgrensen ved sørbredden av Leirvatn, dette vatn til Blåmandsisen, langs østkanten av mandsisen til Småsorjusvatn med høyde 958, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje til Nedre Duoldagopjavrre, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje over høyde 859 til Låmielva, denne elv, Låmivatn og Eidevatn til riksgrensen ved Låmitjern.

 

3. I Saltdals och Rana kommuner

 

3. I Saltdal og Rana kommuner:

 

a) Från riksgränsen vid Mellomvatnets södra strand, denna sjö till dess västra ände, därifrån en rät linje till Dorrovatnets östra ände, denna sjö till dess sydvästra ände, därifrån en rät linje till viken Kvebilok i Balvatn, denna sjö till Skaitidalen, denna dal med Skaitielva till sammanflödet med Graddiselva, denna älv till riksgränsen.

 

a) Fra riksgrensen ved sørbredden av Mellomvatn, dette vatn til vestenden, derfra en rett linje til østenden av Dorrovatn, dette vatn til dets sørvestligste ende, derfra en rett linje til bukten Kvebilok i Balvatn, dette vatn til Skaitidalen, denne dal med Skaitielva til samløpet med Graddiselva, denne elv til riksgrensen.

 

b) Från riksgränsen där denna korsar Dypenåga, denna älv till sammanflödet med Lönselva, denna älv söderut till Stödi järnvägsstation, därifrån järnvägslinjen söderut till den plats där den korsar bäcken från Svangstjern, därifrån Randalselva till sammanflödet med Virvasselva, denna älv till sammanflödet med Blerekelva, därifrån en rät linje i sydvästlig riktning till punkt 834, därifrån en rät linje till Kvefsendalstjernens östra ände, denna tjärn och Kvefsendalselva till Kalvatnmagasinet, detta magasin till bäcken från Melkfjellet och Sandtjern, därifrån en rät linje till en punkt på riksgränsen 1 km öster om riksröse 220 A.

 

b) Fra riksgrensen hvor denne krysser Dypenåga, denne elv til samløpet med Lønselva, denne elv sørover til Stødi jernbanestasjon, derfra sørover etter jernbanelinjen til det sted denne krysser bekken fra Svangstjern, derfra Randsalselva til samløpet med Virvasselva, denne elv til samløpet med Blerekelva, derfra en rett linje i sørvestlig retning til høyde 834, derfra en rett linje til østenden av Kvefsendalstjern, dette tjern og Kvefsendalselva til Kalvatnmagasinet, dette magasin til bekken fra Melkfjellet og Sandtjern, derfra en rett linje til et punkt på riksgrensen 1 km øst for riksrøys 220 A.

 

4. I Hemnes kommun

 

4. I Hemnes kommune:

 

Från riksgränsen vid Grasvatnets södra strand, denna sjö till Oksfjellelvas mynning, denna älv till Okstindbreen, därifrån en rät linje i sydvästlig riktning till punkt 1435, därifrån en rät linje i sydöstlig riktning till Hulbekktjern, därifrån en rät linje till Storfossen i Storelva, denna älv till riksröse 215.

 

Fra riksgrensen ved sørbredden av Grasvatn, dette vatn til utløpet av Oksfjellelva, denne elv til Okstindbreen, derfra en rett linje i sørvestlig retning til høyde 1435, derfra en rett linje i sørøstlig retning til Hulbekktjern, derfra en rett linje til Storfossen i Storelva, denne elv til riksrøys 215.

 

5. I Hattfjelldals kommun

 

5. I Hattfjelldal kommune:

 

a) Från riksgränsen vid Östre Krutvatnets södra strand en rät linje till Måsvatnets norra ände, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje till Övre Elgsvatn vid mynningen av bäcken från Krokfjellet och Risfjellet, därifrån en rät linje till riksröse 210.

 

a) Fra riksgrensen ved sørbredden av Østre Krutvatn en rett linje til nordenden av Måsvatn, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje til Øvre Elgsvatn ved utløpet av bekken fra Krokfjellet og Risfjellet, derfra en rett linje til riksrøys 210.

 

b) Från en punkt på riksgränsen 500 m söder om riksröse 209 längs trädgränsen till Finskarbekken 1 km ovanför dess utlopp i Skarmodalselva, därifrån Finskarbekken till tjärnen söder om Ritterifjellet, därifrån en rät linje till Rotvatn, denna sjö och Rotvaselva till sammanflödet med Grensebekken, därifrån en rät linje till riksröse 208.

 

b) Fra et punkt på riksgrensen 500 m sør for riksrøys 209 langs skoggrensen til Finskarbekken 1 km ovenfor dennes utløp i Skarmodalselva, derfra Finskarbekken til tjernet sør for Ritterifjellet, derfra en rett linje til Rotvatn, dette vatn og Rotvaselva til samløpet med Grensebekken, derfra en rett linje til riksrøys 208.

 

6. I Hattfjelldals kommun (Nordland) och Röyrviks kommun (Nord-Tröndelag)

 

6. I Hattfjelldal kommune (Nordland) og Røyrvik kommune (Nord-Trøndelag):

 

Från riksgränsen vid Valdanjaure en rät linje till sammanflödet mellan Drakonelva och Tiplingelva, denna älv till Östre Tiplingen, denna sjö och Tiplingelva till sammanflödet med Simleelva, denna älv till sammanflödet med bäcken från tjärn norr om Rotnan, denna bäck till tjärnen, därifrån en rät linje till Rotnans norra ände, denna sjö och bäcken till sammanflödet med Ranserelva, denna älv till sjön vid punkt 977, denna sjö till dess västra ände, därifrån en rät linje till sjön vid punkt 960, denna sjö till dess södra ände, därifrån en rät linje till tjärn vid punkt 966, denna tjärn och bäcken till Vestre Sipmeksjöen, denna sjö och älven till Östre Sipmeksjöen, denna sjö till riksgränsen.

 

Fra riksgrensen ved Valdanjaure en rett linje til samløpet mellom Drakonelva og Tiplingelva, denne elv til Østre Tiplingen, dette vatn og Tiplingelva til samløpet med Simleelva, denne elv til samløpet med bekken fra tjern nord for Rotnan, denne bekk til tjernet, derfra en rett linje til nordenden av Rotnan, dette vatn og bekken til samløpet med Ranserelva, denne elv til vatn med høyde 977, dette vatn til vestenden, derfra en rett linje til vatn med høyde 960, dette vatn til sørenden, derfra en rett linje til tjern med høyde 966, dette tjern og bekken til Vestre Sipmeksjøen, dette vatn og elva til Østre Sipmeksjøen, dette vatn til riksgrensen.

 

Betestider

 

Beitetider.

 

2 §

 

§ 2

 

Betesområdena får användas för svensk renbetning under följande tider:

 

Beiteområdene kan brukes som beite for svensk rein i følgende tidsrom:

 

A. I Troms fylke: Från och med den 1 maj till och med den 14 september.

 

A. I Troms fylke: Fra og med 1. mai til og med 14. september.

 

B. I Nordlands och Nord-Tröndelags fylken: Från och med den 1 juli till och med den 31 augusti.

 

B. I Nordland og Nord-Trøndelag fylker: Fra og med 1. juli til og med 31. august.

 

B. I Nordlands och Nord-Tröndelags fylken: Från och med den 1 juli till och med den 31 augusti.

 
 

3 §

 

§ 3

 

I följande områden får svenska renar uppehålla sig även under annan tid än som anges i 2 § när renskötsel bedrivs i angränsande svenska gränsområden:

 

I følgende områder kan svensk rein oppholde seg også til annen tid enn nevnt i § 2 når reindrift foregår i tilstøtende grensetrakter i Sverige:

 

1. I Ballangens och Tysfjords kommuner den söder om Sidasjavrre belägna delen av det område som anges i 1 § B 1 b;

 

1. Den del av det område i Ballangen og Tysfjord kommuner som er nevnt i § 1 B, 1b og som ligger sør for Sidasjavrre;

 

2. I Rana kommun den söder om Ardekfjället belägna delen av det område som anges i 1 § B 3 b;

 

2. Den del av det område i Rana kommune som er nevnt i § 1  B, 3b og som ligger sør for Ardekfjellet;

 

3. I Hattfjelldals kommun det område som anges i 1 § B 5 a;

 

3. Det område i Hattfjelldal kommune som er nevnt i § 1 B, 5a;

 

4. I Hattfjelldals kommun det område som anges i 1 § B 5 b.

 

4. Det område i Hattfjelldal kommune som er nevnt i § 1 B, 5b.

 

4. I Hattfjelldals kommun det område som anges i 1 § B 5 b.

 
 

Betesområdenas utnyttjande

 

Bruken av beiteområdene.

 

4 §

 

§ 4

 

Betesområdena får icke användas för norsk renbetning under den del av året då svensk renbetning är tillåten där enligt 2 §.

 

Beiteområdene må ikke brukes som beite for norsk rein i den tid av året svensk reinbeiting er tillatt der i henhold til § 2.

 

Samebyar från vilka renar får föras på bete i Norge

 

Fra hvilke samebyer rein kan føres på beite i Norge.

 

5 §

 

§ 5

 

Betesområdena får användas för renar från följande samebyar:

 

Beiteområdene kan brukes for rein fra følgende samebyer:

 

A. I Troms fylke: Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma och Talma.

 

A. I Troms fylke: Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma og Talma.

 

B. I Nordlands och Nord-Tröndelags fylken: Rautasvuoma, Kaalasvuoma, Norrkaitum, Mellanbyn, Sörkaitum, Sirkas, Tuorpon, Luokta-Mavas, Semisjaur-Njarg, Svaipa, Gran, Ran, Umbyn, Vapsten, Vilhelmina norra, Vilhelmina södra och Frostvikens norra.

 

B. I Nordland og Nord-Trøndelag fylker: Rautasvuoma, Kaalasvuoma, Norrkaitum, Mellanbyn, Sørkaitum, Sirkas, Tuorpon, Luokta-Mavas, Semisjaur-Njarg, Svaipa, Gran, Ran, Umbyn, Vapsten, Vilhelmina norra, Vilhelmina sødra og Frostvikens norra.

 

B. I Nordlands och Nord-Tröndelags fylken: Rautasvuoma, Kaalasvuoma, Norrkaitum, Mellanbyn, Sörkaitum, Sirkas, Tuorpon, Luokta-Mavas, Semisjaur-Njarg, Svaipa, Gran, Ran, Umbyn, Vapsten, Vilhelmina norra, Vilhelmina södra och Frostvikens norra.

 
 

Renantal

 

Reinantall.

 

6 §

 

§ 6

 

I Anjavassdalen är högsta tillåtna renantal 6 000.

 

I Anjavassdalen er største tillatte reinantall 6 000.

 

Kapitel II. Norsk renbetning i Sverige

Kapitel II. Norsk renbetning i Sverige

 

Kapittel II. Norsk reinbeite i Sverige.

 

Betesområden

 

Beiteområder.

 

7 §

 

§ 7

 

A. Norrbottens län

 

A. Norrbottens län.

 

I Norrbottens län får följande områden användas för norsk renbetning:Maunu, Njuorajaure, Patsajäkel, Älvsbyn och Storsund.

 

I Norrbottens län kan følgende områder brukes som beite for norsk rein:Maunu, Njuorajaure, Patsajäkel, Älvsbyn och Storsund.

 

Områdena har följande gränser:

 

Områdene har følgende grenser:

 

1. Maunu

 

1. Maunu:

 

Jeitisjoki från Kelottijärvi till skogsgränsen, därifrån en rät linje till Kutsurjärvis östra ände, därifrån en rät linje till översta tjärnen i Saarijoki sydost om Kutsuroivi, därifrån Saarijoki till sammanflödet med Ainattijoki, därifrån en rät linje till Outajärvis sydligaste vik, därifrån en rät linje till väg nr 396 vid Ahvenjärvis nordöstra strand, denna väg till Muoniälven vid Karesuando, denna älv och Könkämäälven till Kelottijärvi, denna sjö till Jeitisjokis inflöde.

 

Jeitisjoki fra Kelottijärvi til skoggrensen, derfra en rett linje til østenden av Kutsurjärvi, derfra en rett linje til øverste tjernet i Saarijoki sørøst for Kutsuroivi, derfra Saarijoki til samløpet med Ainattijoki, derfra en rett linje til Outajärvis sydligste bukt, derfra en rett linje til vei nr. 396 ved nordøstbredden av Ahvenjärvi, denne vei til Muonioälven ved Karesuando, denne elv og Könkämäälven til Kelottijärvi, dette vatn til Jeitisjoki’s utløp i dette.

 

2. Njuorajaure

 

2. Njuorajaure:

 

Från riksröse 272 en rät linje till Pålnoluokta, därifrån Torneträsk till Paktajåkas inflöde, denna bäck och Paktajaure till sjöns sydligaste vik, därifrån järnvägslinjen till riksgränsen, denna tillbaka till riksröse 272.

 

Fra riksrøys 272 en rett linje til Pålnoluokta, derfra Torneträsk til Paktajåkas utløp, denne bekk og Paktajaure til vatnets sørligste bukt, derfra jernbanelinjen til riksgrensen, denne tillbake til riksrøys 272.

 

3. Patsajäkel

 

3. Patsajäkel:

 

Torneälv från Torneträsk med sjöarna Tarrajaure, Jekejaure, Alajaure, Vakojaure och Nuorajärvi till Kallojärvi, därifrån sjön Alanen Vuolusjärvi, Vuolusjåkka och Alep Vuolusjaure, därifrån en rät linje till sjön Lulep Stalojaure, denna sjö, Stalojåkka och Korttojärvi till Torneträsk, denna sjö till Torneälv.

 

Torneälv fra Torneträsk med vatnene Tarrajaure, Jekejaure, Alajaure, Vakojaure og Nuorajärvi til Kallojärvi, derfra vatnet Alanen Vuolusjärvi, Vuolusjåkka og Alep Vuolusjaure, derfra en rett linje til vatnet Lulep Stalojaure, dette vatn, Stalojåkka og Korttojärvi til Torneträsk, denne sjø til Torneälv.

 

4. Älvsbyn

 

4. Älvsbyn:

 

Från Holmsel längs vägen till Åträskets sydöstra ände, därifrån en rät linje till västligaste viken i sjön Manjärv, därifrån en rät linje till byn Manjärv, därifrån längs vägen från Manjärv över Avaträsk till väg nr 90, denna väg till bron över Piteälven, denna älv till Holmsel.

 

Fra Holmsel langs veien til den sørligste ende av Åträsket, derfra en rett linje til den vestligste bukt i vatnet Manjärv, derfra en rett linje til stedet Manjärv, derfra langs veien fra Manjärv over Avaträsk til vei nr. 90, denne vei til brua over Piteälven, denne elv til Holmsel.

 

5. Storsund

 

5. Storsund:

 

Från Storsund längs järnvägslinjen till landsvägen Storträskliden–Koler, denna väg till Lillpiteälven, denna älv med sjöarna Lyckoträsket (Lukoträsket), Häbbersträsket, Pärlträsket, Klockarträsken och Åträsket till Råbäcken, därifrån en rät linje till vägskälet nordväst om Lillpite, därifrån vägen till Söravan i Inre Arvidsträsket, därifrån södra sidan av sjöarna Inre Arvidsträsket och Lilla Arvidsträsket, därifrån en rät linje till Teugerliden, därifrån vägen till Storsund.

 

Fra Storsund langs jernbanelinjen til veien Storträskliden–Koler, denne vei til Lillpiteälven, denne elv med vatnene Lyckoträsket (Lukoträsket), Häbbersträsket, Pärlträsket, Klockarträsken og Åträsket til Råbäcken, derfra en rett linje til veiskillet nordvest for Lillpite, derfra veien til Söravan i Inre Arvidsträsket, derfra sørbredden av vatnene Inre Arvidsträsket og Lilla Arvidsträsket, derfra en rett linje til Teugerliden, derfra veien til Storsund.

 

Från Storsund längs järnvägslinjen till landsvägen Storträskliden–Koler, denna väg till Lillpiteälven, denna älv med sjöarna Lyckoträsket (Lukoträsket), Häbbersträsket, Pärlträsket, Klockarträsken och Åträsket till Råbäcken, därifrån en rät linje till vägskälet nordväst om Lillpite, därifrån vägen till Söravan i Inre Arvidsträsket, därifrån södra sidan av sjöarna Inre Arvidsträsket och Lilla Arvidsträsket, därifrån en rät linje till Teugerliden, därifrån vägen till Storsund.

 
 

B. Västerbottens län

 

B. Västerbottens län.

 

I Västerbottens län får följande områden användas för norsk renbetning:Ramsele, Granö och Meselefors.

 

I Västerbottens län kan følgende områder brukes som beite for norsk rein: Ramsele, Granö og Meselefors.

 

Områdena har följande gränser:

 

Områdene har følgende grenser:

 

1. Ramsele

 

1. Ramsele:

 

Från landsvägsbron över Umeälven vid Ottonträsk, längs denna älv till bäckutflödet vid byn Kvarntorp, denna bäck till väg nr 93, denna väg till vägskälet vid Gullbäck, därifrån vägen Gullbäck–Västerbäck–Sarsjöliden–Harrselsfors–Näsåker, därifrån en rät linje i västlig riktning till vägskälet norr om Bastuträsket, därifrån vägen förbi Skivsjö och Sundö till Umeälven vid Ottonträsk.

 

Fra veibrua over Umeälven ved Ottonträsk, langs denne elv til utløpet av bekken ved stedet Kvarntorp, denne bekk til vei nr. 93, denne vei til veiskillet ved Gullbäck, derfra veien Gullbäck–Västerbäck–Sarsjöliden–Harrselsfors–Näsåker, derfra en rett linje i vestlig retning til veiskillet nord for Bastuträsket, derfra veien forbi Skivsjö og Sundö til Umeälven ved Ottonträsk.

 

2. Granö

 

2. Granö:

 

Från kraftverksdammen vid Bålforsen i Umeälven, längs denna älv till landsvägsbron vid Ottonträsk, därifrån vägen mot Skivsjö till Satmyrsjön, denna sjö och Korbebäcken till Stora Korbesjön, denna sjö och en rät linje från sjöns norra ände till vägen vid Byssträsk, denna väg till byn Gäddträsk, därifrån Gäddträsket och en rät linje från denna sjös nordvästra ände till vägskälet vid Tannträsk, därifrån vägen Tannträsk–Vilhelmina till Skovelträsket, denna sjö och en rät linje från sjöns nordvästra ände till dammen vid Bålforsen.

 

Fra dammen ved Bålforsen i Umeälven, langs denne elv til veibrua ved Ottonträsk, derfra veien mot Skivsjö til Satmyrsjön, dette vatn og Korbebäcken til Stora Korbesjön, dette vatn og en rett linje fra nordenden av vatnet till veien ved Byssträsk, denne vei til stedet Gäddträsk, derfra Gäddträsket og en rett linje fra den nordvestlige ende av vatnet till veiskillet ved Tannträsk; derfra veien Tannträsk–Vilhelmina til Skovelträsket, dette vatn og en rett linje fra den nordvestlige ende av vatnet till dammen ved Bålforsen.

 

3. Meselefors

 

3. Meselefors:

 

Från landsvägsbron över Ångermanälven vid Volgsjöfors, längs denna älv till järnvägsbron vid Meselefors, därifrån en rät linje i sydöstlig riktning till Krutsjöns södra ände, därifrån en rät linje över Oxkullen till punkt 512 vid Storberget, därifrån en rät linje till Stensjöns södra ände, därifrån en rät linje till Algovik vid Ångermanälven, denna älv till gården Erikshall, därifrån en rät linje över punkt 457 till kronoparken Avasjöns sydvästgräns, denna gräns till kommungränsen mellan Vilhelmina och Åsele, denna gräns till kommungränsen mellan Vilhelmina och Dorotea, denna gräns till den punkt där väg nr 343 skär gränsen, denna väg till vägskälet söder om Tjärnässjön, därifrån vägen Tjärnäs–Svanberget–Sörstensele, därifrån vägen till landsvägsbron över Ångermanälven vid Volgsjöfors.

 

Fra veibrua over Ångermanelven ved Volgsjöfors, langs denne elv till jernbanebrua ved Meselefors, derfra en rett linje i sørøstlig retning til sørenden av Krutsjön, derfra en rett linje over Oxkullen til høyde 512 ved Storberget, derfra en rett linje til sørenden av Stensjön, derfra en rett linje til Algovik ved Ångermanälven, denne elv til gården Erikshall, derfra en rett linje over høyde 457 til kronoparken Avasjöns sørvestlige grense, denne grense til kommunegrensen mellom Vilhelmina og Åsele, denne grense till kommunegrensen mellom Vilhelmina og Dorotea, denne grense til det punkt hvor vei nr. 343 krysser grensen, denne vei til veiskillet sør for Tjärnässjön, derfra veien Tjärnäs–Svanberget–Sörstensele, derfra veien til veibrua over Ångermanelven ved Volgsjöfors.

 

C. Jämtlands län

 

C. Jämtlands län.

 

I Jämtlands län får följande områden användas för norsk renbetning:Leipikvattnet och Blåsjökilen.

 

I Jämtlands län kan følgende områder brukes som beite for norsk rein: Leipikvattnet og Blåsjökilen.

 

Områdena har följande gränser:

 

Områdene har følgende grenser:

 

1. Leipikvattnet

 

1. Leipikvattnet:

 

Från riksgränsen vid Östra Sipmekejaures (Sippmikkjaures) södra strand, denna sjö till Sipmekebäcken, denna bäck till sammanflödet med Gaustjokk, denna bäck till Leipikvattnet, denna sjös västra strand till rågången mot hemmanet Ankarvattnet, denna rågång till riksgränsen och denna tillbaka till Östra Sipmekejaure.

 

Fra riksgrensen ved sørbredden av Östra Sipmekejaure (Sippmikkjaure), dette vatn til Sipmekebäcken, denne bekk till samløpet med Gaustjokk, denne bekk til Leipikvattnet, vestbredden av dette vatn til grensen mot eiendommen Ankarvattnet, denne grense til riksgrensen, denne tilbake til Östra Sipmekejaure.

 

2. Blåsjökilen

 

2. Blåsjökilen:

 

Från riksröse 199 längs rågången för Stora Blåsjöns skifteslag till rågången för Jorms skifteslag, därifrån denna rågång till riksgränsen vid riksröse 197 A, därifrån riksgränsen till riksröse 199.

 

Fra riksrøys 199 langs grensen for Stora Blåsjöns skifteslag til grensen for Jorms skifteslag, derfra denne grense til riksgrensen ved riksrøys 197A, derfra riksgrensen til riksrøys 199.

 

Från riksröse 199 längs rågången för Stora Blåsjöns skifteslag till rågången för Jorms skifteslag, därifrån denna rågång till riksgränsen vid riksröse 197 A, därifrån riksgränsen till riksröse 199.

 
 

Betestider

 

Beitetider.

 

8 §

 

§ 8

 

Betesområdena får användas för norsk renbetning under följande tider:

 

Beiteområdene kan brukes som beite for norsk rein i følgende tidsrom:

 

A. I Norrbottens län: Från och med den 1 oktober till och med den 30 april med följande undantag:

 

A. I Norrbottens län: Fra og med 1. oktober til og med 30. april, med følgende unntak:

 

1. Området Patsajäkel från och med den 1 december till och med den 30 april. Uppföres stängsel mellan Saarivuoma och Talma samebyar, får området användas från och med den 15 november.

 

1. Området Patsajäkel fra og med 1. desember til og med 30. april. Dersom gjerde blir oppført mellom Saarivuoma og Talma samebyer, kan området brukes fra og med 15. november.

 

2. Den del av området Älvsbyn som ligger mellan väg nr 90, sjöarna Muskusträsket och Avaträsket samt Korsträskfluren från och med den 1 januari till och med den 30 april.

 

2. Den del av området Älvsbyn som ligger mellom vei nr. 90, vatnene Muskusträsket och Avaträsket samt Korsträskfluren fra og med 1. januar til og med 30. april.

 

B. I Västerbottens län: Från och med den 1 oktober till och med den 30 april.

 

B. I Västerbottens län: Fra og med 1. oktober til og med 30. april.

 

C. I Jämtlands län: Från och med den 1 april till och med den 14 november.

 

C. I Jämtlands län: Fra og med 1. april til og med 14. november.

 

C. I Jämtlands län: Från och med den 1 april till och med den 14 november.

 
 

9 §

 

§ 9

 

I ett område i Storumans kommun i Västerbottens län mellan riksgränsen, Stora Umevattnet och Mjölkbäcken får norska renar uppehålla sig när renskötseln bedrivs i angränsande norska gränsområden.

 

I et område i Storuman kommune i Västerbottens län mellom riksgrensen, Stora Umevattnet og Mjölkbäcken kan norsk rein oppholde seg når reindrift foregår i de tilstøtende grensetrakter i Norge.

 

Betesområdens utnyttjande

 

Bruken av beiteområdene.

 

10 §

 

§ 10

 

Betesområdena får icke användas för svensk renbetning.

 

Beiteområdene må ikke brukes som beite for svensk rein.

 

Från första stycket gäller följande undantag:

 

Fra bestemmelsene i første ledd gjelder følgende unntak:

 

1. Området Njuorajaure får användas för svensk renbetning under den del av året då norsk renbetning ej är tillåten där.

 

1. Området Njuorajaure kan brukes som beite for svensk rein i den tid av året norsk reinbeiting ikke er tillatt der.

 

2. Genom den del av området Älvsbyn som anges i 8 § A 2 får Luokta-Mavas sameby företaga snabb höst- och vårflyttning. Höstflyttningen skall vara genomförd senast den 31 december.

 

2. Luokta-Mavas sameby kan foreta rask høst- og vårflytting gjennom den del av området Älvsbyn som er nevnt i § 8 A. 2. Høstflyttingen skal være gjennomført innen 31. desember.

 

2. Genom den del av området Älvsbyn som anges i 8 § A 2 får Luokta-Mavas sameby företaga snabb höst- och vårflyttning. Höstflyttningen skall vara genomförd senast den 31 december.

 
 

Renantal

 

Reinantall.

 

11 §

 

§ 11

 

Högsta tillåtna renantal är i nedan angivna områden:

 

Største tillatte reinantall i de nedenfor nevnte områder er:

 

A. Norrbottens län

 

A. Norrbottens län

 

1. Maunu

 

1 100

 

1. Maunu

 

1 100

 

2. Njuorajaure och

 
 

2. Njuorajaure och

 
 

3. Patsajäkel

 

1 500

 

3. Patsajäkel

 

1 500

 

4. Älvsbyn och

 
 

4. Älvsbyn och

 
 

5. Storsund

 

2 500

 

5. Storstund

 

2 500

 

B. Västerbottens län

 
 

B. Västerbottens län

 
 

1. Ramsele

 

1 000

 

Ramsele

 

1 000

 

2. Granö

 

1 000

 

2. Granö

 

1 000

 

3. Meselefors

 

1 500

 

3. Meselefors

 

1 500

 

Flyttningsleder

 

Flytteleier.

 

12 §

 

§ 12

 

Vid flyttning till och från betesområdena höst och vår användes följande flyttningsleder:

 

Ved høst- og vårflytting til og fra beiteområdene brukes følgende flytteleier:

 

A. Norrbottens län

 

A. Norrbottens län.

 

Maunu

 

Maunu:

 

Från trakten av Treriksröset längs fjällsluttningarna mot Kilpisjärvi och mot Könkämäälven till Kelottijärvi.

 

Fra trakten ved Treriksrøysa langs fjellskråningene mot Kilpisjärvi og mot Könkämäälven til Kelottijärvi.

 

Patsajäkel

 

Patsajäkel:

 

a) Från området Njuorajaure på Torneträskets is eller från Pålnoluokta längs stranden och fjällsluttningen norr om denna sjö, till Laimoluokta, därifrån längs vägen till Korttolahti.

 

a) Fra området Njuorajaure over isen på Torneträsk, eller fra Pålnoluokta langs bredden og fjellskråningen nord for Torneträsk, til Laimoluokta, derfra langs veien til Korttolahti.

 

b) Från riksgränsen vid Vuoskojaure, väster om renstängslet mellan Leinavatn och Koojärvi till Korttolahti.

 

b) Fra riksgrensen ved Vuoskojaure, vest for reingjerdet mellom Leinavatn og Koojärvi til Korttolahti.

 

Älvsbyn

 

Älvsbyn:

 

Från riksgränsen i trakten öster om Balvatn genom Radtjaområdet mellan Peskehaure och Mavasjaure, antingen längs Piteälven till Norra Bergnäs, eller genom fjällområdet Partortetuottar (Barturte) mellan Piteälven och vattendelaren, över Skärfajaure till Norra Bergnäs, därifrån förbi Gallaure och Mattaureälven till Piteälven, därifrån på Piteälvens södra sida förbi Jäknajaure, Trollforsen, Njunjesvare och Benbryteberget till Holmsel.

 

Fra riksgrensen i trakten øst for Balvatn gjennom Radtjaområdet det mellom Peskehaure og Mavasjaure, enten langs Piteälven til Norra Bergnäs, eller gjennom fjellområdet Partortetuottar (Barturte) mellom Piteälven og vannskillet, over Skärfajaure til Norra Bergnäs, derfra forbi Gallaure og Mattaureälven til Piteälven, derfra på sørsiden av Piteälven forbi Jäknajaure, Trollforsen, Njunjesvare og Benbryteberget til Holmsel.

 

Storsund

 

Storsund:

 

Från riksgränsen norr om Nasafjäll förbi Värdejaure, längs fjällkedjan norr om Laisälven, över Peljekaise och Jutis, längs Hornavans västra strand till Arjeplog, därifrån i närheten av vägen Stensund–Svannäs–Abraur–Moskosel, från Moskosel förbi Lomträsk och Njallejaur, längs Grundselån, förbi Södra Brännträsk till Storsund.

 

Fra riksgrensen nord for Nasafjäll forbi Värdejaure, langs fjellkjeden nord for Laisälven, over Peljekaise og Jutis, langs vestbredden av Hornavan til Arjeplog, derfra i nærheten av veien Stensund–Svannäs–Abraur–Moskosel, fra Moskosel forbi Lomträsk og Njallejaur, langs Grundselån, forbi Södra Brännträsk til Storsund.

 

Från riksgränsen norr om Nasafjäll förbi Värdejaure, längs fjällkedjan norr om Laisälven, över Peljekaise och Jutis, längs Hornavans västra strand till Arjeplog, därifrån i närheten av vägen Stensund–Svannäs–Abraur–Moskosel, från Moskosel förbi Lomträsk och Njallejaur, längs Grundselån, förbi Södra Brännträsk till Storsund.

 
 

B. Västerbottens län

 

B. Västerbottens län.

 

Ramsele

 

Ramsele:

 

Från riksgränsen vid Umbukta över Bransfjället, Norra Storfjället och fjället Väretje till Danasjön, därifrån till Abborrberg, Fjällbosjön, sjöarna Gunnarn och Nedre Gunnarn till Blåviken, därifrån längs Umeälvens norra sida förbi Lycksele och Granö till Ottonträsk.

 

Fra riksgrensen ved Umbukta over Brantsfjället, Norra Storfjället og fjellet Väretje til Danasjön, derfra til Abborrberg, Fjällbosjön, vatnene Gunnarn og Nedre Gunnarn til Blåviken, derfra langs nordsiden av Umeälven forbi Lycksele og Granö til Ottonträsk.

 

Flyttningen får i stället företagas på Umeälvens is eller längs norra sidan av älven.

 

Flyttingen kan i stedet företas over isen på Umeälven eller langs nordsiden av elven.

 

Granö

 

Granö:

 

Antingen från riksgränsen vid Östre Krutvatn längs Södra Storfjällets nord- och östsluttningar till Löfjället eller från riksgränsen vid Arevattnet, genom Arevattnets och Abelvattnets dalgång till Löfjället, därifrån forbi Gimjafjället, norr om Gardfjället till Holmträsket, därifrån till Bastansjön och längs sjön Storumans södra sida till Vinliden, därifrån förbi Joranträsken och Rusträsket till Bålforsen.

 

Enten fra riksgrensen ved Østre Krutvatn langs nord- og østskråningene av Södra Storfjället til Löfjället, eller fra riksgrensen ved Arevattnet, gjennom Arevattnets og Abelvattnets dalføre til Löfjället, derfra forbi Gimjafjället, nord for Gardfjället til Holmträsket, derfra til Bastansjön og langs sørsiden av Storuman til Vinliden, derfra forbi Joranträsken og Rusträsket til Bålforsen.

 

Från Löfjället får flyttningen i stället företagas på Gardikens och Umeälvens is eller längs södra sidan av Gardiken och Umeälven till Bålforsen.

 

Fra Löfjället kan flyttingen i stedet foretas over isen på Gardiken og Umeälven, eller langs sørsiden av Gardiken og Umeälven til Bålforsen.

 

Meselefors

 

Meselefors:

 

Från riksgränsen vid Ranseren förbi Stekenjokk, längs Burgfjället, Gitsfjället och Blaikfjället, förbi Klinkhöjden och Stadsås till Meselberget.

 

Fra riksgrensen ved Ranseren forbi Stekenjokk, langs Burgfjället, Gitsfjället og Blaikfjället, forbi Klinkhöjden og Stadsås til Meselberget.

 

Från Stekenjokk får flyttningen i stället företagas längs Kultsjön samt södra sidan av Ångermanälven och Malgomaj till Meselberget.

 

Fra Stekenjokk kan flyttingen i stedet foretas langs Kultsjön og sørsiden av Ångermanälven og Malgomaj til Meselberget.

 

Från Stekenjokk får flyttningen i stället företagas längs Kultsjön samt södra sidan av Ångermanälven och Malgomaj till Meselberget.

 
 

13 §

 

§ 13

 

När omständigheterna gör det nödvändigt, kan lantbruksnämnden föreskriva tillfällig avvikelse från flyttningsled. Innan sådan föreskrift meddelas, skall om möjligt berörda förmän beredas tillfälle att yttra sig.

 

Når omstendighetene gjør det nødvendig, kan lantbruksnämnden for det enkelte tilfelle påby avvik fra flyttelei. Før slikt påbud gis, skal vedkommende tillitsmenn såvidt mulig gis anledning til å uttale seg.

 

När omständigheterna gör det nödvändigt, kan lantbruksnämnden föreskriva tillfällig avvikelse från flyttningsled. Innan sådan föreskrift meddelas, skall om möjligt berörda förmän beredas tillfälle att yttra sig.

 
 

Rastplatser

 

Rasteplasser.

 

14 §

 

§ 14

 

Utmed flyttningslederna skall finnas tillräckligt antal rastplatser med erforderlig beteskapacitet. Rastplatsernas antal, läge och utsträckning fastställes av lantbruksnämnden efter samråd med reindriftsinspektören.

 

Langs flytteleiene skal det være et tillstrekkelig antall rasteplasser med nødvendig beitekapasitet. Rasteplassenes antall, beliggenhet og utstrekning fastsettes av lantbruksnämnden etter samråd med reindriftsinspektøren.

 

Utmed flyttningslederna skall finnas tillräckligt antal rastplatser med erforderlig beteskapacitet. Rastplatsernas antal, läge och utsträckning fastställes av lantbruksnämnden efter samråd med reindriftsinspektören.

 
 

Flyttning

 

Flytting.

 

15 §

 

§ 15

 

Flyttning till och från betesområde skall äga rum inom den betestid som enligt 8 § gäller för området.

 

Flytting til og fra beiteområde skal foregå innenfor den beitetid som i § 8 er fastsatt for området.

 

Senast tre veckor innan flyttning börjar, skall renägarna eller deras förman sända lantbruksnämnden en plan för flyttningen.

 

Senest tre uker før flytting påbegynnes, skall reineierne eller deres tillitsmann sende lantbruksnämnden en plan for flyttingen.

 

Kan flyttning ej genomföras enligt planen, skall lantbruksnämnden snarast möjligt underrättas härom och om när flyttningen kommer att börja eller fortsätta.

 

Kan flytting ikke gjennomføres i samsvar med planen, skal lantbruksnämnden snarest mulig underrettes om dette og om når flyttingen vil bli påbegynt eller vil fortsette.

 

Under flyttning skall renarna hållas samlade.

 

Under flytting skal reinen holdes samlet.

 

Flyttning skall genomföras så snabbt som förhållandena medger. Under flyttning till Älvsbyn får längre uppehåll göras i Radtjaområdet och vid Jäknajaure. Under flyttning till Storsund får längre uppehåll göras vid Stensund.

 

Flyttingen skal gjennomføres så raskt som forholdene tillater. Ved flytting til Älvsbyn kan dog lengre opphold gjøres i Radtjaområdet og ved Jäknajaure. Ved flytting til Storsund kan lengre opphold gjøres ved Stensund.

 

Flyttning skall genomföras så snabbt som förhållandena medger. Under flyttning till Älvsbyn får längre uppehåll göras i Radtjaområdet och vid Jäknajaure. Under flyttning till Storsund får längre uppehåll göras vid Stensund.

 
 

16 §

 

§ 16

 

När flyttning äger rum enligt 15 §, skall svenska renar hållas borta från flyttningsleden så att flyttningen kan genomföras utan hinder och utan fara för sammanblandning. Lantbruksnämnden utfärdar de ålägganden och allmänna föreskrifter som behövs.

 

Når flytting foregår i samsvar med § 15, skal svensk rein holdes borte fra flytteleien slik at flyttingen kan gjennomføres uhindret og uten fare for sammenblandning. Lantbruksnämnden gir de pålegg og forskrifter som er nødvendige.

 

När flyttning äger rum enligt 15 §, skall svenska renar hållas borta från flyttningsleden så att flyttningen kan genomföras utan hinder och utan fara för sammanblandning. Lantbruksnämnden utfärdar de ålägganden och allmänna föreskrifter som behövs.

 
 

17 §

 

§ 17

 

Anläggning för renskötseln längs flyttningsled får användas av norska renägare mot skälig ersättning till anläggningens ägare. Kan överenskommelse icke träffas om ersättningens storlek, fastställes denna av lantbruksnämnden.

 

Anlegg for reindriften langs flyttelei kan nyttes av norske reineiere mot rimelig godtgjørelse til eieren av anlegget. Oppnåes ikke enighet om godtgjørelsens størrelse, fastsettes denne av lantbruksnämnden.

 

Anläggning för renskötseln längs flyttningsled får användas av norska renägare mot skälig ersättning till anläggningens ägare. Kan överenskommelse icke träffas om ersättningens storlek, fastställes denna av lantbruksnämnden.

 
 

18 §

 

§ 18

 

Flyttning får företagas med motorfordon. För sådan flyttning gäller 14–17 §§ i tillämpliga delar.

 

Flytting kan foretas med motorkjøretøy. For slik flytting får bestemmelsene i §§ 14–17 anvendelse så langt de passer.

 

Flyttning får företagas med motorfordon. För sådan flyttning gäller 14–17 §§ i tillämpliga delar.

 
 

Kapitel III. Gemensamma bestämmelser

Kapitel III. Gemensamma bestämmelser

 

Kapittel III. Fellesbestemmelser.

 

Bevarande av betestillgångarna

 

Trygging av beitesressursene.

 

19 §

 

§ 19

 

Vid renbetning i det andra landet enligt denna konvention får betesområdena icke utnyttjas på sådant sätt att betets framtida bestånd äventyras.

 

Ved reinbeiting i det annet land i henhold til denne konvensjon må beiteområdene ikke utnyttes på en slik måte at beitet forringes for fremtiden.

 

Vid renbetning i det andra landet enligt denna konvention får betesområdena icke utnyttjas på sådant sätt att betets framtida bestånd äventyras.

 
 

Renägare som får använda områdena i det andra landet

 

Reineiere som kan nytte områdene i det annet land.

 

20 §

 

§ 20

 

Betesområdena i det andra landet får användas

1. för renar tillhörande renägare som är av samisk härkomst eller är eller varit gift med eller är adoptivbarn till sådan renägare och som enligt hemlandets lag har rätt till renskötsel samt

2. för renar tillhörande oskiftat dödsbo efter renägare som avses under 1.

 

Beiteområdene i det annet land kan brukes

1. for rein tillhørende reineiere som er av samisk herkomst eller som er eller har vært gift med eller er adoptivbarn til slik reineier, og som etter hjemlandets lov har rett til reindrift, samt

2. for rein tilhørende uskiftet dødsbo etter reineiere som nevnt under 1.

 

Betesområdena i det andra landet får användas

1. för renar tillhörande renägare som är av samisk härkomst eller är eller varit gift med eller är adoptivbarn till sådan renägare och som enligt hemlandets lag har rätt till renskötsel samt

2. för renar tillhörande oskiftat dödsbo efter renägare som avses under 1.

 
 

Uppehåll i det andra landet

 

Opphold i det annet land.

 

21 §

 

§ 21

 

Renägare som låter sina renar beta i det andra landet enligt denna konvention och som har renskötsel som huvudyrke samt dennes husfolk och renvaktare får överskrida riksgränsen och uppehålla sig i det andra landet under tillåten betestid eller när det eljest är nödvändigt för renskötseln.

 

Reineier som lar sin rein beite i det annet land i henhold til denne konvensjon, og som har reindrift som hovedyrke, samt hans husstandsmedlemmer og reingjetere, har adgang til å overskride riksgrensen og oppholde seg i det annet land i tillatt beitetid og ellers når det er nødvendig av hensyn till reindriften.

 

Renägare som låter sina renar beta i det andra landet enligt denna konvention och som har renskötsel som huvudyrke samt dennes husfolk och renvaktare får överskrida riksgränsen och uppehålla sig i det andra landet under tillåten betestid eller när det eljest är nödvändigt för renskötseln.

 
 

Underrättelse om renbetning i det andra landet

 

Melding om beiting i det annet land.

 

22 §

 

§ 22

 

Lantbruksnämnden/reindriftsinspektören skall senast två månader före betestidens början underrätta vederbörande reindriftsinspektör/lantbruksnämnd i det andra landet om hur betesområdena där kommer att användas.

 

Reindriftsinspektøren/lantbruksnämnden skal senest to måneder før beitetiden begynner sende melding til vedkommende lantbruksnämnd/ reindriftsinspektør i det annet land om hvordan beiteområdene der vil bli benyttet.

 

Underrättelse lämnas för varje sameby/renbetesdistrikt och skall innehålla uppgift om:

1. renägarnas namn, födelseår, hemort, renantal och renmärken,

2. de betesområden som skall användas,

3. namn och födelseår för de personer som avser att överskrida riksgränsen och uppehålla sig i det andra landet enligt 21 § samt

4. förmannens namn och uppehållsplats under betestiden.

 

Melding gis for hvert reinbeitedistrikt/sameby og skal inneholde opplysning om

1. reineiernes navn, fødselsår, bopel, reinantall og reinmerker;

2. de beiteområder som vil bli benyttet;

3. navn og fødselsår for de personer som vil overskride riksgrensen og oppholde seg i det annet land i henhold til § 21, samt

4. tillitsmannens navn og hans oppholdssted i beitetiden.

 

Har uppgift om renmärken en gång lämnats, behöver därefter endast nya märken eller ändringar av märken anmälas.

 

Er det tidigere gitt oppgave over reinmerker, skal meldingen bare inneholde oppgave over nye merker eller endringer i merker.

 

Har uppgift om renmärken en gång lämnats, behöver därefter endast nya märken eller ändringar av märken anmälas.

 
 

Legitimation

 

Legitimasjon.

 

23 §

 

§ 23

 

Den som enligt 21 § uppehåller sig i det andra landet och som fyllt 15 år skall medföra särskild legitimationshandling, som på begäran skall uppvisas för landets myndigheter.

 

Den som i medhold av § 21 oppholder seg i det annet land, og som har fylt 15 år, skal medføre et særskilt legitimasjonsbevis. Dette skal på forlangende forevises landets myndigheter.

 

Legitimationshandling utfärdas av myndighet i hemlandet och skall gälla högst fem år.

 

Legitimasjonsbeviset utstedes av hjemlandets myndigheter og skal gjelde for høyst fem år.

 

Legitimationshandling utfärdas av myndighet i hemlandet och skall gälla högst fem år.

 
 

Förmän

 

Tillitsmenn.

 

24 §

 

§ 24

 

I varje sameby/renbetesdistrikt, som berörs av denna konvention, skall finnas en förman och en eller två ersättare för denne.

 

I hvert reinbeitedistrikt/sameby, som berøres av denne konvensjon, skal det være en tillitsmann med en eller to stedfortredere.

 

Förmannen skall vara kontaktman mellan myndigheterna och renägarna i frågor som uppstår i samband med att renar från det ena landet betar i det andra. Han skall tillse att konventionens bestämmelser iakttages vid renskötselns utövande. Förmannen kan ge renägare som tillhör hans sameby/renbetesdistrikt de anvisningar och kräva den medverkan av dem som behövs för att konventionen skall efterlevas.

 

Tillitsmannen skal være bindeledd mellom myndighetene og reineierne i spørsmål som oppstår i samband med at rein fra det ene land beiter i det andre. Han skal påse at konvensjonens bestemmelser iakttas ved utøvingen av reindriften. Tillitsmannen kan gi reineiere som tilhører hans distrikt/sameby de pålegg og kreve den medvirkning av dem som er nødvendig for at konvensjonen skal etterleves.

 

Det åligger förmannen särskilt att:

 

Særlig påligger det tillitsmannen

 

1. uppehålla sig på lämplig plats inom eller i närheten av betesområdet när renbetning är tillåten i det andra landet.

 

1. å oppholde seg på hensiktsmessig sted i eller i nærheten av beiteområdet når reinbeiting er tillatt i det annet land;

 

2. vidtaga de åtgärder som är nödvändiga om konventionen överträdes,

 

2. å iverksette de tiltak som er nødvendige om konvensjonen overtredes;

 

3. söka utreda vems renar som vållat uppgiven skada.

 

3. å søke å bringe på det rene hvem den rein tilhører som har voldt påstått skade.

 

3. söka utreda vems renar som vållat uppgiven skada.

 
 

Tillsyn och bevakning

 

Tillsyn og bevoktning.

 

25 §

 

§ 25

 

Under uppehåll och flyttning i det andra landet skall utövas sådan tillsyn över renarna som god renskötsel kräver.

 

Under opphold og flytting i det annet land skal det føres slikt tillsyn med reinen som god reindrift krever.

 

Renarna skall hållas under sådan bevakning att de såvitt möjligt hindras från att göra skada, att komma utanför betesområde eller flyttningsled eller att sammanblandas med främmande renar.

 

Reinen skal holdes under slik bevoktning at den såvidt mulig hindres fra å volde skade, komme utenfor beiteområde eller flyttelei eller sammenblandes med fremmed rein.

 

Bevakas icke renarna på sätt som avses i andra stycket och vidtages ej rättelse efter anmaning, kan den lantbruksnämnd/ reindriftsinspektör inom vars område renarna finns ordna bevakning på renägarnas/ samebyns bekostnad.

 

Blir reinen ikke bevoktet som bestemt i foregående ledd, og rettes ikke forholdet etter pålegg herom, kan reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden der reinen befinner seg, anta gjeterhjelp på samebyens/reineiernes bekostning.

 

Bevakas icke renarna på sätt som avses i andra stycket och vidtages ej rättelse efter anmaning, kan den lantbruksnämnd/ reindriftsinspektör inom vars område renarna finns ordna bevakning på renägarnas/ samebyns bekostnad.

 
 

Samling och skiljning

 

Samling og skilling.

 

26 §

 

§ 26

 

Samling för kalvmärkning eller för slakt eller skiljning får icke äga rum utan att underrättelse om tid och plats har sänts till förmännen i de samebyar/renbetesdistrikt i det andra landet som har angränsande områden. Underrättelsen skall sändas i så god tid som möjligt.

 

Samling for kalvmerking eller for slakting, eller skilling, må ikke foretas uten att melding om tid og sted er sendt tillitsmennene for de distrikter/samebyer i det annet land som har tilstøtende områder. Meldingen skal gis i så god tid som mulig.

 

Samling för kalvmärkning eller för slakt eller skiljning får icke äga rum utan att underrättelse om tid och plats har sänts till förmännen i de samebyar/renbetesdistrikt i det andra landet som har angränsande områden. Underrättelsen skall sändas i så god tid som möjligt.

 
 

27 §

 

§ 27

 

Har renar från de båda länderna sammanblandats skall samling och skiljning verkställas snarast möjligt.

 

Er rein fra de to land blitt sammenblandet, skal samling og skilling settes i verk snarest mulig.

 

Samling och skiljning kan dock uppskjutas eller underlåtas om förmännen i berörda samebyar/renbetesdistrikt är eniga härom, eller om detta bestäms av den lantbruksnämnd/ reindriftsinspektör inom vars område renarna finns.

 

Samling og skilling kan dog utsettes eller unnlates dersom tillitsmennene i de berørte reinbeitedistrikter/samebyer er enige om det, eller det bestemmes av reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden den der reinen befinner seg.

 

Samling och skiljning verkställes genom försorg av förmannen i den sameby/det renbetesdistrikt inom vars område renarna finns. Om förmannen fordrar det skall andra berörda samebyar/renägare sända erforderlig arbetspersonal för att deltaga i arbetet och omhändertaga till sambebyn/renägarna hörande renar. Förmannen avgör hur stor arbetsstyrka de skall sända med hänsyn till det antal renar de kan antagas ha i den sammanblandade hjorden och till förhållandena i övrigt.

 

Samling og skilling skal settes i verk av tillitsmannen for det distrikt/den sameby der reinen er. Når tillismannen krever det skal andre berørte reineiere/samebyer sende tilstrekkelig arbeidskraft til å delta i arbeidet og til å ta hånd om sin rein. Tillismannen avgjør hvor stort mannskap de skal sende under hensyn til det antall rein de antas å ha i den sammenblandede flokken og til forholdene för øvrig.

 

Förmannen skall i så god tid som möjligt sända underrättelse om tid och plats för skiljningen till förmännen i övriga berörda samebyar/renbetesdistrikt.

 

Tillitsmannen skal i så god tid som mulig sende melding om tid og sted for skillingen til tillitsmennene i de andra berørte distrikter/samebyer.

 

Förmannen skall i så god tid som möjligt sända underrättelse om tid och plats för skiljningen till förmännen i övriga berörda samebyar/renbetesdistrikt.

 
 

28 §

 

§ 28

 

Finner förman anledning antaga att renar från hans sameby/renbetesdistrikt sammanblandats med renhjord från det andra landet, får han syna denna tillsammans med förmannen i det renbetesdistrikt/den sameby som renhjorden tillhör.

 

Har en tillitsmann grunn til å tro at rein fra hans distrikt/ sameby er blitt sammenblandet med reinflokk fra det annet land, har han rett til å se over denne sammen med tillitsmannen for den sameby/det distrikt som reinflokken tilhører.

 

Finner förman anledning antaga att renar från hans sameby/renbetesdistrikt sammanblandats med renhjord från det andra landet, får han syna denna tillsammans med förmannen i det renbetesdistrikt/den sameby som renhjorden tillhör.

 
 

29 §

 

§ 29

 

Vid tillbakaflyttning av norska renar från vinterbete i Sverige skall, innan renarna passerar riksgränsen, företagas samling och utskiljning av svenska renar.

 

Ved tilbakeflytting av norsk rein fra vinterbeite i Sverige, skal det, før reinen passerer riksgrensen, foretas samling og utskilling av svensk rein.

 

Samling och skiljning kan underlåtas om lantbruksnämnden samtycker. Samtycke bör lämnas när det finns anledning antaga att sammanblandning icke har skett.

 

Samling og skilling kan unnlates om lantbruksnämnden samtykker. Samtykke bør gis når det er grunn til å tro at sammenblanding ikke er skjedd.

 

Samlingen och skiljningen verkställes genom försorg av den norske förmannen. Tid och plats skall godkännas av lantbruksnämnden, som underrättar förmännen i berörda samebyar.

 

Samlingen og skillingen settes i verk av den norske tillitsmannen. Tid og sted skal godkjennes av lantbruksnämnden som gir melding til tillitsmennene for de berørte samebyer.

 

Lantbruksnämnden kan ålägga sameby att sända erforderlig arbetspersonal för att biträda vid skiljningen och omhändertaga till samebyn hörande renar.

 

Lantbruksnämnden kan pålegge sameby å sende tillstrekkelig arbeidskraft til skillingen og til å ta hånd om sin rein.

 

Lantbruksnämnden kan ålägga sameby att sända erforderlig arbetspersonal för att biträda vid skiljningen och omhändertaga till samebyn hörande renar.

 
 

30 §

 

§ 30

 

Innan svenska renar slutligt lämnar betesområde i Norge eller angränsande svenska områden och senast vid utgången av den i 2 § bestämda betestiden skall företagas samling och utskiljning av norska renar.

 

Før svensk rein endelig forlater beiteområdet i Norge eller tilstøtende svensk område, og senest ved utløpet av den i § 2 bestemte beitetid, skal det foretas samling og utskilling av norsk rein.

 

Skiljningen skall verkställas på den norska sidan av riksgränsen om icke reindriftsinspektören samtycker till att skiljningen företages på svenskt område.

 

Skilling skal foregå på norsk side av riksgrensen med mindre reindriftsinspektøren samtykker i at skilling foretas på svensk område.

 

Samling och skiljning kan underlåtas om reindriftsinspektören samtycker. Samtycke bör lämnas när det finns anledning antaga att sammanblandning icke har skett eller när omständigheterna eljest gör det befogat. Reindriftsinspektören kan bestämma att sådant samtycke skall gälla tills vidare.

 

Samling og skilling kan unnlates om reindriftsinspektøren samtykker. Samtykke bør gis når det er grunn til å tro at sammenblanding ikke er skjedd eller hvis andre omstendigheter tilsier det. Reindriftsinspektøren kan bestemme at slikt samtykke skal gjelde inntil videre.

 

Samlingen och skiljningen verkställes genom försorg av den svenske förmannen. Tid och plats skall godkännas av reindriftsinspektören, som underrättar förmännen i berörda renbetesdistrikt.

 

Samlingen og skillingen skal settes i verk av den svenske tillitsmann. Tid og sted skal godkjennes av reindriftsinspektøren, som gir melding til tillitsmennene for de berørte reinbeitedistrikter.

 

Reindriftsinspektören kan ålägga renägarna i berörda renbetesdistrikt att sända erforderlig arbetspersonal för att biträda vid skiljningen och omhändertaga till distriktet hörande renar.

 

Reindriftsinspektøren kan pålegge reineierne i de berørte reinbeitedistrikter å sende tilstrekkelig arbeidskraft til skillingen og til å ta hånd om sin rein.

 

Reindriftsinspektören kan ålägga renägarna i berörda renbetesdistrikt att sända erforderlig arbetspersonal för att biträda vid skiljningen och omhändertaga till distriktet hörande renar.

 
 

31 §

 

§ 31

 

Renar som utan stöd av denna konvention befinner sig i det andra landet får icke föras tillbaka till hemlandet innan skiljning företagits.

 

Rein som uten hjemmel i konvensjonen befinner seg i det annet land, må ikke føres tilbake til hjemlandet før skilling er foretatt.

 

I fråga om skiljningen och samling som föregår den äger 27 § motsvarande tillämpning. Den lantbruksnämnd/ reindriftsinspektör inom vars område renarna finns kan ålägga förmannen för den sameby eller det renbetesdistrikt, som huvuddelen av renarna tillhör, att ombesörja samlingen och skiljningen.

 

For skillingen og forutgående samling får reglene i § 27 tilsvarende anvendelse. Reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden der reinen befinner seg kan pålegge tillitsmannen i det distrikt eller den sameby som det meste av reinen tillhører, å sette i verk samlingen og skillingen.

 

Lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören kan medge undantag från föreskriften i första stycket. Landbruksnämnden/ reindriftsinspektören kan föreskriva att förmannen ombesörjer att skiljningen sker på lämplig plats i hemlandet och kan meddela denne närmare föreskrifter härför. Underrättelse om skiljningen skall sändas till den reindriftsinspektör/lantbruksnämnd inom vars område skiljningen skall verkställas.

 

Reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden kan gjøre unntak fra bestemmelsen i første ledd. Reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden kan bestemme at tillitsmannen skal iverksette skilling på høvelig sted i hjemlandet og kan gi tillitsmannen nærmere direktiver for skillingen. Melding om skillingen skal gis til lantbruksnämden/reindriftsinspektøren der skillingen skal foretas.

 

32 §

 

32 §

 

Lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören kan föreskriva att samling och skiljning skall äga rum då

 

Reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden kan gi pålegg om samling og skilling når

 

1. förman i strid mot konventionen underlåter att ombesörja samling eller skiljning,

 

1. tillitsmann, i strid med denne konvensjon, har unnlatt å iverksette samling eller skilling;

 

2. förmän med stöd av 27 § andra stycket överenskommit att uppskjuta eller underlåta samling eller skiljning men sådan enligt myndighetens bedömande bör verkställas utan dröjsmål,

 

2. tillismenn i henhold til § 27, annet ledd, er blitt enige om å utsette eller unnlate samling eller skilling, men myndighetene finner at dette bør skje uten opphold;

 

3. det finns anledning antaga att sammanblandning skett eller

 

3. det er grunn til å tro at sammenblandning har funnet sted, eller

 

4. eljest särskilda skäl föreligger.

 

4. det ellers er særlig grunn til det.

 

Lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören bestämmer tid och plats för samlingen och skiljningen.

 

Reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden fastsetter tid og sted for samlingen og skillingen.

 

Innan föreskrift enligt första stycket meddelas skall berörd förman beredas tillfälle att yttra sig.

 

Før pålegg gis i medhold av første ledd skall vedkommende tillitsmann gis anledning til å uttale seg.

 

Innan föreskrift enligt första stycket meddelas skall berörd förman beredas tillfälle att yttra sig.

 
 

33 §

 

§ 33

 

Efter skiljning skall den sameby/renägare till vilken utskild ren hör ombesörja att renen utan dröjsmål återföres till eget område.

 

Etter skilling skal reineier/sameby som utskilt rein tillhører sørge for at reinen straks føres tilbake til eget område.

 

Sameby/renägare som i det andra landet hämtar egna renar som utskilts skall, där det kan ske utan väsentlig olägenhet, till hemlandet återföra även utskilda renar som tillhör annan sameby/renägare.

 

Reineier/sameby som henter utskilt rein i det annet land, skal, når det kan skje uten vesentlig ulempe, føre med tilbake til hjemlandet også utskilt rein som tilhører annen reineier/sameby.

 

Förman som ombesörjt skiljning skall tillse att märkta renar som icke omhändertages på sätt som anges i första eller andra stycket, bevakas till dess de hämtas av sameby/renägare till vilken de hör. Förmannen skall underrätta samebyns/renbetesdistriktets förman om var renarna kan hämtas samt ange en med hänsyn till förhållandena rimlig tid inom vilken hämtning skall ske.

 

Tillitsmann som iverksetter skillingen, skal sørge for at merket rein som ikke blir tatt hånd om på den måte som er fastsatt i første og annet ledd, bevoktes inntil den avhentes av reineier/sameby som den tilhører. Tillitsmannen skal underrette distriktets/samebyens tillitsmann om hvor reinen kan avhentes, samt angi en etter forholdene rimelig tidsfrist innen hvilken avhenting må finne sted.

 

Kan renarna icke bevakas eller återföras utan väsentlig olägenhet eller underlåter samebyn/renägaren att avhämta djuren inom angiven tid, kan renarna efter medgivande av lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören säljas till slakt för ägarens räkning.

 

Dersom reinen ikke uten vesentlig ulempe kan bevoktes eller føres tilbake, eller dersom den reineier/sameby som reinen tilhører, unnlater å avhente reinen innen den fastsatte tidsfrist, kan reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden samtykke i at reinen selges til slakt for eierens regning.

 

Kan renarna icke bevakas eller återföras utan väsentlig olägenhet eller underlåter samebyn/renägaren att avhämta djuren inom angiven tid, kan renarna efter medgivande av lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören säljas till slakt för ägarens räkning.

 
 

34 §

 

§ 34

 

Uppstår oenighet vid genomförande av samling eller skiljning kan lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören vidtaga de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

 

Oppstår uenighet ved gjennomføringen av samling eller skilling kan reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden iverksette de tiltak som omstendighetene tilsier.

 

Uppstår oenighet vid genomförande av samling eller skiljning kan lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören vidtaga de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

 
 

Kostnader för renar från det andra landet

 

Kostnader med rein fra det annet land.

 

35 §

 

§ 35

 

Kostnader för nödvändigt arbete med renar från det andra landet och utlägg som uppstår i samband härmed skall betalas av sameby/renägare som renarna tillhör.

 

Kostnader ved nødvendig arbeid med rein fra det annet land, og utlegg som oppstår i denne forbindelse, skal betales av reineier/sameby som reinen tilhører.

 

Har renar från de båda länderna sammanblandats, fördelas kostnader för samling och skiljning mellan samebyarna/renägarna i förhållande till det antal renar de har i den sammanblandade hjorden. Har sammanblandningen orsakats av oaktsamhet eller otillräcklig tillsyn och bevakning, kan den ansvariga samebyn/renägaren påföras en större del av eller hela kostnaden.

 

Er rein fra de to land blitt sammanblandet, fordeles kostnadene ved samling og skilling mellom reineier/ sameby i forhold til antallet rein de har i den sammenblandede flokken. Skyldes sammenblandingen uaktsomhet eller utilstrekkelig tilsyn og bevoktning, kan den ansvarlige reineier/sameby pålegges å betale en større andel av eller alle kostnadene.

 

Förmannen skall upprätta sammanställning över kostnaderna, fördela dessa och sända dem som kräves på ersättning specificerade räkningar.

 

Tillitsmannen skal føre oppgave over kostnadene, fordele disse og sende spesifiserte regninger til dem krav rettes mot.

 

Godtages icke ersättningskrav, bör lantbruksnämnden eller reindriftsinspektören, om någon av parterna begär det, medverka till att förlikning kommer till stånd.

 

Godtas ikke kravet, bør reindriftsinspektøren eller lantbruksnämnden, dersom en av partene anmoder om det, medvirke til at forlik kommer i stand.

 

Godtages icke ersättningskrav, bör lantbruksnämnden eller reindriftsinspektören, om någon av parterna begär det, medverka till att förlikning kommer till stånd.

 
 

Renmärken

 

Reinmerker.

 

36 §

 

§ 36

 

Vid registrering av renmärke skall tillses att detta tydligt skiljer sig från annat giltigt märke, som användes eller får användas på renar från det andra landet med vilka sökandens renar kan sammanblandas.

 

Ved registrering av reinmerke skal det påses at dette tydelig skiller seg fra annet gyldig merke som brukes eller kan brukes på rein fra det annet land som søkerens rein kan bli sammanblandet med.

 

Närmare bestämmelser om utväxling av upplysningar om renmärken fastställes efter överensommelse mellan jordbruksdepartementet i Sverige och landbruksdepartementet i Norge.

 

Nærmere regler om utveksling av opplysninger om reinmerker fastsettes ved avtale mellom Landbruksdepartementet i Norge og Jordbruksdepartementet i Sverige.

 

Närmare bestämmelser om utväxling av upplysningar om renmärken fastställes efter överensommelse mellan jordbruksdepartementet i Sverige och landbruksdepartementet i Norge.

 
 

Omärkt ren

 

Umerket rein.

 

37 §

 

§ 37

 

Ren som icke är märkt före utgången av april året efter det den fötts (omärkt ren) behandlas enligt lagen i det land där renen finns.

 

Rein som ikke er merket innen utgangen av april året etter den er født (umerket rein), behandles i samsvar med lovgivningen i det land reinen befinner seg.

 

I fråga om omärkt ren som finns i de betesområden som anges i 1 och 7 §§ under de enligt 2 och 8 §§ för varje område bestämda betestiderna gäller dock följande:

 

For umerket rein som befinner seg i beiteområder som nevnt i §§ 1 og 7 til beitetid som nevnt i §§ 2 og 8 for vedkommende område, gjelder dog følgende:

 

1. Har renar från de båda länderna icke sammanblandats, skall omärkta renar behandlas enligt lagen i det andra landet om det icke är sannolikt att renarna hör hemma i det land där de finns.

 

1. Er sammenblanding av rein fra de to land ikke skjedd, skal umerket rein behandles i samsvar med lovgivningen i det annet land, med mindre det er sannsynlig at reinen hører hjemme i det land den befinner seg.

 

2. Har renar från de båda länderna sammanblandats, skall omärkta renar fördelas i förhållande till antalet märkta renar i den sammanblandade hjorden.

 

2. Er rein fra de to land sammenblandet, skal umerket rein fordeles i forhold til det antall merket rein som er i den sammenblandede flokken.

 

Bestämmelserna i denna paragraf äger motsvarande tillämpning i fråga om ren med förstört eller okänt märke.

 

Bestemmelsene i denne paragraf får tilsvarende anvendelse på rein med ødelagt eller ukjent merke.

 

Bestämmelserna i denna paragraf äger motsvarande tillämpning i fråga om ren med förstört eller okänt märke.

 
 

Slakt

 

Slakting.

 

38 §

 

§ 38

 

Under tillåtet uppehåll i det andra landet får renar slaktas med iakttagande av de bestämmelser som gäller i landet.

 

Under tillatt opphold i det annet land kan slakting av rein skje under iakttagelse av de regler som der gjelder.

 

Renar som finns i det andra landet utan stöd av denna konvention får icke slaktas utan tillstånd av den lantbruksnämnd/ reindriftsinspektör inom vars område renarna finns.

 

Rein som uten hjemmel i konvensjonen befinner seg i det annet land må ikke slaktes uten samtykke av reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden der reinen er.

 

I fråga om kött och andra produkter som härrör från slakt av ren i det andra landet gäller detta lands bestämmelser om införsel och försäljning.

 

For kjøtt og andre produkter av rein som er slaktet i det annet land gjelder dette lands bestemmelser om innførsel og omsetning.

 

I fråga om kött och andra produkter som härrör från slakt av ren i det andra landet gäller detta lands bestämmelser om införsel och försäljning.

 
 

Jakt och fiske

 

Jakt og fiske.

 

39 §

 

§ 39

 

Den som enligt 21 § uppehåller sig i det andra landet har under den betestid som anges i 2 eller 8 § rätt till jakt och fiske inom betesområdet enligt samma bestämmelser som gäller för landets egna renskötande samer, dock endast till husbehov.

 

Den som i medhold av § 21 oppholder seg i det annet land, har i den beitetid som er fastsatt i §§ 2 og 8 adgang til jakt og fiske innenfor beiteområdet etter de bestemmelser som gjelder for landets egne reindriftssamer, dog bare til husbehov.

 

Den som enligt 21 § uppehåller sig i det andra landet har under den betestid som anges i 2 eller 8 § rätt till jakt och fiske inom betesområdet enligt samma bestämmelser som gäller för landets egna renskötande samer, dock endast till husbehov.

 
 

Skogsfångst

 

Trevirke.

 

40 §

 

§ 40

 

Den som låter sina renar beta i det andra landet enligt denna konvention får inom betesområdet och längs flyttningsled taga virke för att använda i renskötseln enligt samma bestämmelser som gäller för landets egna renskötande samer.

 

Den som lar rein beite i det annet land i henhold til denne konvensjon, kan innenfor beiteområdet og langs flyttelei ta trevirke til bruk i reindriften etter de bestemmelser som gjelder for landets egne reindriftssamer.

 

Erfordras enligt dessa bestämmelser anvisning eller utsyning skall framställning härom göras senast sex månader före avverkning.

 

Krever bestemmelsene utvisning, skal begjæring herom fremsettes senest seks måneder før hugsten.

 

Erfordras enligt dessa bestämmelser anvisning eller utsyning skall framställning härom göras senast sex månader före avverkning.

 
 

Anläggningar för renskötseln m.m.

 

Anlegg for reindriften m.m.

 

41 §

 

§ 41

 

Den som låter sina renar beta i det andra landet enligt denna konvention får uppföra anläggningar eller bostad som behövs för renskötseln enligt samma bestämmelser som gäller för landets egna renskötande samer.

 

Den som lar rein beite i det annet land i henhold til denne konvensjon, har adgang til å oppføre anlegg eller bolighus som er nødvendige i reindriften etter de bestemmelser som gjelder for landets egne reindriftssamer.

 

Om det är ändamålsenligt, bör anläggningar för renskötseln nyttjas gemensamt av svenska och norska renägare. Lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören bör medverka till att överenskommelse härom träffas.

 

Når det er rasjonelt, bør anlegg for reindriften nyttes i fellesskap av norske og svenske reineiere. Reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden bør medvirke til at avtale herom kommer i stand.

 

Om det är ändamålsenligt, bör anläggningar för renskötseln nyttjas gemensamt av svenska och norska renägare. Lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören bör medverka till att överenskommelse härom träffas.

 
 

Spärrstängsel

 

Sperregjerder.

 

42 §

 

§ 42

 

Längs riksgränsen och betesområdenas gränser får spärrstängsel uppföras för att underlätta renskötseln.

 

Sperregjerder kan oppføres langs riksgrensen og langs beiteområdenes grenser for å lette reindriften.

 

Närmare bestämmelser om uppförande och underhåll av stängsel såsom om sträckning, utförande och fördelning av kostnader, fastställes genom särskild överenskommelse.

 

Nærmere bestemmelser om oppføring og vedlikehold av gjerder, herunder om gjerdelinjer, gjerdenes utførelse og om fordeling av kostnader, fastsettes ved særskilt overenskomst.

 

Avviker stängselsträckning från riksgränsen eller betesområdets gräns, skall stängslet anses utgöra renbetesgräns vid tillämpningen av denna konvention.

 

Hvor gjerdelinje avviker fra riksgrensen eller beiteområdets grense, skal gjerdet anses som reinbeitegrense ved anvendelsen av bestemmelsene i denne konvensjon.

 

Inom betesområde får spärrstängsel uppföras efter särskild överenskommelse.

 

Innenfor beiteområde kan det oppføres sperregjerder etter særskilt overenskomst.

 

Inom betesområde får spärrstängsel uppföras efter särskild överenskommelse.

 
 

Naturvård

 

Naturvern.

 

43 §

 

§ 43

 

Vid planläggning, placering, uppförande och underhåll av anläggningar för renskötseln inbegripet stängsel skall tillbörlig hänsyn tagas till naturvården.

 

Ved planlegging, plassering, oppføring og vedlikehold av anlegg i reindriften, herunder gjerder, skal tilbørlig hensyn tas til naturverninteresser.

 

Anläggningarna skall såvitt möjligt utföras och underhållas så att djur icke skadas.

 

Anleggene skal såvidt mulig utføres og vedlikeholdes slik at dyr ikke blir påført skade.

 

Den som uppfört anläggning svarar för uppröjning efter det att anläggningen utförts och för att överblivet material m.m. avlägsnas. Anläggning som ej underhålles eller icke längre behövs för renskötseln skall avlägsnas och erforderlig uppröjning skall utföras.

 

Den som har oppført anlegg, skal sørge for opprydding etter at anleggsarbeidene er utført, og for at materialer m.v., som ikke er nyttet, blir fjernet. Anlegg som ikke blir vedlikeholdt eller ikke lenger er nødvendige for reindriften, skal fjernes og nødvendig opprydding skal foretas.

 

Den som uppfört anläggning svarar för uppröjning efter det att anläggningen utförts och för att överblivet material m.m. avlägsnas. Anläggning som ej underhålles eller icke längre behövs för renskötseln skall avlägsnas och erforderlig uppröjning skall utföras.

 
 

Hundar

 

Hunder.

 

44 §

 

§ 44

 

För bevakning av renarna får renhundar medföras från det ena landet till det andra.

 

For bevoktning av reinen kan reinhunder medføres fra det ene land til det annet.

 

För bevakning av renarna får renhundar medföras från det ena landet till det andra.

 
 

Medförande av utrustning m.m.

 

Medføring av utstyr m.m.

 

45 §

 

§ 45

 

För användning i renskötseln får person som avses i 21 § från det ena landet till det andra medföra nödvändig utrustning, redskap och livsmedel samt material för uppförande och underhåll av anläggningar m.m. som nämns i 41 §.

 

Til bruk i reindriften kan person som nevnt i § 21 føre med seg fra det ene land til det annet nødvendig utstyr, redskap og levnedsmidler, samt materialer til oppføring og vedlikehold av anlegg m.m. som nevnt i § 41.

 

För användning i renskötseln får person som avses i 21 § från det ena landet till det andra medföra nödvändig utrustning, redskap och livsmedel samt material för uppförande och underhåll av anläggningar m.m. som nämns i 41 §.

 
 

Vapen och ammunition

 

Våpen og ammunisjon.

 

46 §

 

§ 46

 

För användning i renskötseln och vid jakt enligt 39 § får person som avses i 21 § från det ena landet till det andra medföra vapen och ammunition.

 

Til bruk i reindriften og til jakt etter § 39 kan person som nevnt i § 21 føre med seg fra det ene land til det annet våpen og ammunisjon.

 

Närmare bestämmelser kan fastställas genom särskild överenskommelse.

 

Nærmere bestemmelser kan fastsettes ved særskilt overenskomst.

 

Närmare bestämmelser kan fastställas genom särskild överenskommelse.

 
 

Radiosändare och mottagare

 

Radiosendere og mottakere.

 

47 §

 

§ 47

 

Person som avses i 21 § får från det ena landet till det andra medföra och i renskötseln använda radiosändare och mottagare med iakttagande av det andra landets bestämmelser.

 

Person som nevnt i § 21 kan føre med seg fra det ene land til det annet og bruke i reindriften radiosendere og mottakere under iakttagelse av de bestemmelser som gjelder der.

 

Närmare bestämmelser kan fastställas genom särskild överenskommelse.

 

Nærmere bestemmelser kan fastsettes ved særskilt overenskomst.

 

Närmare bestämmelser kan fastställas genom särskild överenskommelse.

 
 

Motorfordon

 

Motorkjøretøyer

 

48 §

 

§ 48

 

För användning i renskötseln får person som avses i 21 § från det ena landet till det andra medföra motorfordon som är registrerat i hemlandet.

 

Til bruk i reindriften kan person som nevnt i § 21 føre med seg fra det ene land til det annet motorkjøretøy som er registrert i hjemlandet.

 

För användning av terränggående motorfordon tillämpas samma bestämmelser som gäller för landets egna renskötande samer.

 

For bruk av terrenggående motorkjøretøy gjelder samme bestemmelser som for landets egne reindriftssamer.

 

Under annan tid än tillåten betestid får dock terränggående motorfordon användas i renskötseln i det andra landet först sedan meddelande tillställts den lantbruksnämnd/reindriftsinspektör inom vars område motorfordonet skall användas.

 

Utenfor tillatt beitetid kan dog terrenggående motorkjøretøy bare brukes i reindriften i det annet land etter at melding er gitt reindriftsinspektør/lantbruksnämnd der motorkjøretøyet skall benyttes.

 

Under annan tid än tillåten betestid får dock terränggående motorfordon användas i renskötseln i det andra landet först sedan meddelande tillställts den lantbruksnämnd/reindriftsinspektör inom vars område motorfordonet skall användas.

 
 

Tull- och avgiftsfrihet

 

Toll- og avgiftsfrihet.

 

49 §

 

§ 49

 

Utrustning, redskap och andra varor som avses i 45–48 §§ får medföras tull- och avgiftsfritt.

 

Utstyr, redskap og andre varer som er nevnt i §§ 45–48 kan medføres toll- og avgiftsfritt.

 

Utrustning, redskap och andra varor som avses i 45–48 §§ får medföras tull- och avgiftsfritt.

 
 

Smittsamma djursjukdomar

 

Smittsomme dyresykdommer.

 

50 §

 

§ 50

 

När det finns anledning antaga att svårartad smittsam sjukdom utbrutit bland renar eller husdjur i det ena landet och att fara föreligger för att renbetning i det andra landet kan medföra ytterligare utbredning av sjukdomen, skall veterinärmyndigheterna i de båda länderna samråda. Vartdera landet kan därefter vidtaga de åtgärder eller utfärda de föreskrifter som behövs för att hindra sjukdomens utbredning.

 

Når det er grunn til å tro at det i ett av landene er ondartet smittsom sykdom blant rein eller husdyr og at det er fare for at reinbeiting i det annet land kan føre til ytterligere utbredelse av sykdommen, skal veterinærmyndighetene i de to land samrå seg med hverandre. Hvert av landene kan deretter iverksette de tilltak og gi de pålegg eller utferdige de forbud som er nødvendige for å hindre sykdommens utbredelse.

 

Förbud mot att renar från det ena landet kommer in i det andra utfärdas av vederbörande departement. Sådant förbud skall upphävas så snart faran för sjukdomens utbredning upphört.

 

Forbud mot at rein fra det ene land kommer inn i det annet land utferdiges av vedkommende departement. Slikt forbud skal oppheves så snart faren for utbredelse av sykdommen er opphørt.

 

Förbud mot att renar från det ena landet kommer in i det andra utfärdas av vederbörande departement. Sådant förbud skall upphävas så snart faran för sjukdomens utbredning upphört.

 
 

Kapitel IV. Överträdelser av konventionen

Kapitel IV. Överträdelser av konventionen

 

Kapittel IV. Overtredelser av konvensjonen.

 

Meddelande om olovlig betning

 

Melding om ulovlig beiting.

 

51 §

 

§ 51

 

När renar från det ena landet uppehåller sig i det andra landet utan stöd av denna konvention skall underrättelse härom snarast lämnas till den lantbruksnämnd/ reindriftsinspektör inom vars område renarna finns. Skyldighet att lämna sådan underrättelse åligger renarnas ägare, den som i ägarens ställe svarar för bevakning och tillsyn samt den som har rätt att driva renskötsel inom det område där renarna finns.

 

Når rein fra det ene land oppholder seg i det annet land uten hjemmel i denne konvensjon, skal det snarest gis melding til reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden der reinen er. Plikt til å gi slik melding har reinens eier, den som i eierens sted er ansvarlig for bevoktning og tilsyn, samt den som har lovlig adgang til reindrift i det område hvor den fremmede reinen er.

 

Lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören skall snarast underrätta förmannen i den sameby/det renbetesdistrikt där renarna finns, reindriftsinspektören/lantbruksnämnden i det andra landet samt om möjligt förmannen i det renbetesdistrikt/den sameby som renarna kan antagas tillhöra.

 

Reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden skal snarest underrette tillitsmannen i det distrikt/sameby der reinen er, samt lantbruksnämnden/ reindriftsinspektøren i det annet land og, om mulig, tillitsmannen for den sameby/ distrikt som reinen antas å tilhøre.

 

Bestämmelserna i första och andra styckena äger motsvarande tillämpning när renar finns på betesområde i strid mot 4 eller 10 § eller på flyttled i strid mot 16 §.

 

Bestemmelsene i første og annet ledd får tilsvarande anvendelse når rein oppholder seg i beiteområde i strid med §§ 4 eller 10 eller på flyttelei i strid med § 16.

 

Bestämmelserna i första och andra styckena äger motsvarande tillämpning när renar finns på betesområde i strid mot 4 eller 10 § eller på flyttled i strid mot 16 §.

 
 

Betesavgift

 

Beiteavgift.

 

52 §

 

§ 52

 

Har renar från det ena landet uppehållit sig i det andra landet utan stöd av denna konvention kan vederbörande renägare/sameby åläggas att betala betesavgift.

 

Når rein fra det ene land har oppholdt seg i det annet land uten hjemmel i denne konvensjon, kan vedkommende sameby/reineier pålegges å betale beiteavgift.

 

Betesavgiften är i Sverige skr 1:00 och i Norge nkr 1:40 per ren utan hänsyn till uppehållets varaktighet samt i Sverige skr 0:40 och i Norge nkr 0.55 per ren för varje dag renarna uppehållit sig i det andra landet. Har uppehållet ej bringats att upphöra senast fjorton dagar efter det att lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören mottagit meddelande om olovlig betning enligt 51 § andra stycket är avgiften från och med den femtonde dagen efter mottagandet av meddelandet i Sverige skr 0:75 och i Norge nkr 1:05 per ren och dag.

 

Beiteavgiften er i Norge n.kr. 1,40 og i Sverige sv.kr. 1,– pr. rein uten hensyn til varigheten av oppholdet, samt i Norge n.kr. 0,55 og i Sverige sv.kr. 0,40 pr. rein for hver dag reinen har oppholdt seg i det annet land. Er oppholdet ikke bragt til opphør innen 14 dager etter at reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden har mottatt melding etter § 51, annet ledd, er avgiften fra og med den femtende dag etter mottagelsen av meldingen henholdsvis n.kr. 1,05 og sv.kr. 0,75 pr. rein pr. dag.

 

För kalvar under ett år utgår ej avgift.

 

For kalver under ett år beregnes ikke avgift.

 

Avgiftsbeloppen enligt andra stycket omräknas vart femte år med tillämpning av konsumentsprisindex i Sverige respektive i Norge med utgångspunkt i index per den 1 juli 1971. Omräkning skall icke ske om ändringen i indexen är mindre än 10 procent sedan beloppen senast fastställdes. De belopp som därvid framkommer avrundas till närmaste femörestal.

 

Avgiftssatsene i annet ledd skal hvert femte år reguleres i samsvar med forbruksprisindeksen i Norge, henholdsvis i Sverige, og med utgangspunkt i indeksen pr. 1. juli 1971. Regulering skal ikke foretas dersom endring i den offisielle indeks er mindre enn 10 prosent siden avgiftssatsene siste gang ble fastsatt. Avgiftssatsene avrundes till nærmeste fem øre.

 

Avgiftsbeloppen enligt andra stycket omräknas vart femte år med tillämpning av konsumentsprisindex i Sverige respektive i Norge med utgångspunkt i index per den 1 juli 1971. Omräkning skall icke ske om ändringen i indexen är mindre än 10 procent sedan beloppen senast fastställdes. De belopp som därvid framkommer avrundas till närmaste femörestal.

 
 

53 §

 

§ 53

 

Beslut om betesavgift fattas av den lantbruksnämnd/reindriftsinspektör inom vars område det olovliga uppehållet ägt rum.

 

Pålegg om betaling av beiteavgift gis av reindriftsinspektør/lantbruksnämnd der det ulovlige opphold har funnet sted.

 

Kan det olovliga uppehållet icke läggas renägaren eller den som på hans vägnar ansvarar för renarna till last eller är det eljest med hänsyn till omständigheterna oskäligt att ålägga full avgift, kan lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören nedsätta avgiftsbeloppet eller, om särskilda skäl föreligger, besluta att betesavgift icke skall utgå.

 

Dersom det ulovlige opphold ikke kan legges reineieren eller den som på hans vegne har ansvaret for reinen til last, eller andre omstendigheter gjør det urimelig å pålegge full avgift, kan reindriftsinspektøren/lantbruksnämnden nedsette avgiftsbeløpet eller i særlige tilfelle helt frafalle beiteavgift.

 

Lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören sänder beslutet till den reindriftsinspektör/lantbruksnämnd inom vars område renarna eller huvuddelen av dem hör hemma. Samtidigt med beslutet lämnas upplysningar om alla de omständigheter som ligger till grund för beslutet.

 

Reindriftsinspektøren/lantbruksnämnden sender pålegget til lantbruksnämnden/reindriftsinspektøren der reinen, eller det meste av den, hører hjemme, og gir samtidig opplysninger om alle de omstendigheter som ligger til grunn for pålegget.

 

Den reindriftsinspektör/ lantbruksnämnd som mottager beslutet skall utan dröjsmål sända detta till förmannen i det renbetesdistrikt/den sameby som renarna eller huvuddelen av dem tillhör och sända den lantbruksnämnd/reindriftsinspektör som fattat beslutet uppgift om när förmannen mottagit detta.

 

Den lantbruksnämnd/reindriftsinspektør som mottar pålegget, skal uten opphold sende dette til tillitsmannen for den sameby/distrikt som reinen eller det meste av den tilhører og sende den reindriftsinspektør/ lantbruksnämnd som har utferdiget pålegget melding om når tillitsmannen har mottatt det.

 

Över beslut om betesavgift kan den som beslutet rör eller reindriftsinspektören/ lantbruksnämnden anföra besvär hos lantbruksstyrelsen/ fylkesmannen inom fem veckor efter det förmannen mottagit beslutet.

 

Pålegg om beiteavgift kan av den som pålegget berører eller av lantbruksnämnden/ reindriftsinspektøren ankes til fylkesmannen/ lantbruksstyrelsen innen fem uker etter at tillitsmannen har mottatt pålegget.

 

Över beslut om betesavgift kan den som beslutet rör eller reindriftsinspektören/ lantbruksnämnden anföra besvär hos lantbruksstyrelsen/ fylkesmannen inom fem veckor efter det förmannen mottagit beslutet.

 
 

54 §

 

§ 54

 

Beslut om betesavgift förfaller om det icke sänts till lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören i det andra landet senast tre månader efter det att det olovliga upphållet upphört.

 

Er pålegg om beiteavgift ikke sendt lantbruksnämnden/ reindriftsinspektøren i det annet land innen tre måneder etter at det ulovlige opphold er bragt til opphør, kan krav på beiteavgift ikke gjøres gjeldende.

 

Beslut om betesavgift förfaller om det icke sänts till lantbruksnämnden/ reindriftsinspektören i det andra landet senast tre månader efter det att det olovliga upphållet upphört.

 
 

55 §

 

§ 55

 

Betesavgiften skall betalas till den lantbruksnämnd/ reindriftsinspektör inom vars område det olovliga uppehållet ägt rum inom tre månader efter det att beslutet om avgiften vunnit laga kraft. Betalas icke avgiften inom denna tid skall beloppet på begäran av lantbruksnämnden/reindriftsinspektören förskotteras av vederbörande myndighet i det andra landet.

 

Beiteavgiften skal betales til reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden der det ulovlige opphold har funnet sted innen tre måneder etter at kravet er blitt endelig. Betales ikke avgiften innen den tid, skal beløpet på anmodning av reindriftsinspektøren/ lantbruksnämnden forskutteres av vedkommende myndighet i det annat land.

 

Betesavgiften skall betalas till den lantbruksnämnd/ reindriftsinspektör inom vars område det olovliga uppehållet ägt rum inom tre månader efter det att beslutet om avgiften vunnit laga kraft. Betalas icke avgiften inom denna tid skall beloppet på begäran av lantbruksnämnden/reindriftsinspektören förskotteras av vederbörande myndighet i det andra landet.

 
 

56 §

 

§ 56

 

Betesavgift skall användas inom renskötseln.

 

Beiteavgiften skal brukes til reindriftsformål.

 

57 §

 

§ 57

 

Har renar uppehållit sig i område i strid mot 4 eller 10 § kan betesavgift enligt 52 § uttagas. Därvid gäller 53–56 §§ i tillämpliga delar.

 

Når rein har oppholdt seg i et område i strid med §§ 4 eller 10, kan det pålegges beiteavgift i samsvar med § 52. Bestemmelsene i §§ 53–56 får tilsvarende anvendelse så langt de passer.

 

Har renar uppehållit sig i område i strid mot 4 eller 10 § kan betesavgift enligt 52 § uttagas. Därvid gäller 53–56 §§ i tillämpliga delar.

 
 

Ersättning för skada

 

Erstatning for skade.

 

58 §

 

§ 58

 

I den mån särskilda bestämmelser om ersättning icke finns i denna konvention skall skada som vållas i det andra landet vid utövande av renskötsel ersättas enligt detta lands skadeståndsregler. För skada som därvid uppstår på renbete utgår icke ersättning.

 

Når ikke særlige bestemmelser om erstatning finnes i denne konvensjon, skal skade som voldes i det annet land ved utøvelse av reindrift, erstattes i samsvar med dette lands erstatningsrettslige regler. For skade som derved voldes på reinbeite betales ikke erstatning.

 

I den mån särskilda bestämmelser om ersättning icke finns i denna konvention skall skada som vållas i det andra landet vid utövande av renskötsel ersättas enligt detta lands skadeståndsregler. För skada som därvid uppstår på renbete utgår icke ersättning.

 
 

59 §

 

§ 59

 

Fordrar någon ersättning för skada vållad genom det andra landets renskötsel och träffas icke uppgörelse, skall på begäran av endera parten den lantbruksnämnd/reindriftsinspektör inom vars område skadan inträffat undersöka ansvarsfrågan och skadans storlek samt lägga fram förslag till förlikning.

 

Krever noen erstatning for skade som er voldt ved det annet lands reindrift og blir det ikke enighet om oppgjøret, skal reindriftsinspektøren/lantbruksnämnden der skaden er oppstått, på anmodning av en av partene, undersøke ansvarsforholdet og størrelsen av skaden, og legge frem forslag til forlik.

 

Fordrar någon ersättning för skada vållad genom det andra landets renskötsel och träffas icke uppgörelse, skall på begäran av endera parten den lantbruksnämnd/reindriftsinspektör inom vars område skadan inträffat undersöka ansvarsfrågan och skadans storlek samt lägga fram förslag till förlikning.

 
 

60 §

 

§ 60

 

Talan i anledning av skada som avses i 58 § kan väckas vid rätten i den ort, där skadan uppkom.

 

Søksmål om erstatning for skade som nevnt i § 58 kan reises der skaden er oppstått.

 

Talan i anledning av skada som avses i 58 § kan väckas vid rätten i den ort, där skadan uppkom.

 
 

Straffbestämmelser

 

Straffebestemmelser.

 

61 §

 

§ 61

 

Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

 

Med bøter straffes den som forsettlig eller uaktsomt

 

1. åsidosätter åläggande eller föreskrift som meddelats med stöd av 16 § andra punkten,

 

1. overtrer forskrifter eller pålegg gitt i medhold av § 16, annet punktum;

 

2. verkställer samling för kalvmärkning eller för slakt eller skiljning utan att sända underrättelse enligt 26 §,

 

2. foretar samling for kalvmerking eller slakting, eller skilling, uten at det er sendt melding som nevnt i § 26;

 

3. för renar tillbaka till Norge utan att samling och skiljning företagits enligt 29 § första stycket och utan att samtycke lämnats enligt 29 § andra stycket,

 

3. fører rein tilbake til Norge uten at det er foretatt samling og skilling som bestemt i § 29, første ledd, og uten samtykke som nevnt i § 29, annet ledd;

 

4. för renar tillbaka från betesområde i Norge eller angränsande svenska områden utan att samling och skiljning företagits enligt 30 § första stycket och utan att samtycke lämnats enligt 30 § andra eller tredje stycket,

 

4. fører rein tilbake fra beiteområde i Norge eller tilstøtende svensk område uten at det er foretatt samling och skilling som bestemt i § 30, første ledd, og uten samtykke som nevnt i § 30, annet eller tredje ledd;

 

5. för renar tillbaka till hemlandet utan att skiljning företagits enligt 31 § första stycket och utan att undantag medgivits enligt 31 § tredje stycket,

 

5. fører rein tilbake til hjemlandet uten at det er foretatt skilling som nevnt i § 31, første ledd og uten at det er gjort unntak som nevnt i § 31, tredje ledd;

 

6. åsidosätter åläggande som meddelats av lantbruksnämnd eller reindriftsinspektör med stöd av 31 § andra stycket andra punkten eller 32 §,

 

6. unnlater å etterkomme pålegg gitt av reindriftsinspektør eller lantbruksnämnd i medhold av § 31, annet ledd, annet punktum eller § 32;

 

7. slaktar renar i strid mot 38 § andra stycket,

 

7. slakter rein i strid med § 38, annet ledd;

 

8. använder terränggående motorfordon i det andra landet i strid mot 48 § tredje stycket.

 

8. bruker terrenggående motorkjøretøy i det annet land i strid med § 48, tredje ledd.

 

Till ansvar enligt första stycket dömes ej, om ansvar för gärningen kan ådömas enligt allmän strafflag.

 

Straff etter denne bestemmelse kommer ikke til anvendelse dersom forholdet rammes av noen bestemmelse i den alminnelige straffelovgivning.

 

Till ansvar enligt första stycket dömes ej, om ansvar för gärningen kan ådömas enligt allmän strafflag.

 
 

62 §

 

§ 62

 

Allmänt åtal för förseelse som avses i 61 § får väckas endast efter anmälan av lantbruksnämnden eller reindriftsinspektören.

 

Offentlig påtale for forseelse som nevnt i § 61 finner bare sted på begjæring av reindriftsinspektøren eller lantbruksnämnden.

 

Allmänt åtal för förseelse som avses i 61 § får väckas endast efter anmälan av lantbruksnämnden eller reindriftsinspektören.

 
 

63 §

 

§ 63

 

Den som i ena landet lagförts för gärning som avses i 61 § får ej lagföras för samma gärning i det andra landet.

 

Den som i det ene land tiltales for forhold som nevnt i § 61 kan ikke tiltales for det samme forhold i det annet land.

 

Den som i ena landet lagförts för gärning som avses i 61 § får ej lagföras för samma gärning i det andra landet.

 
 

Kapitel V. Särskilda bestämmelser

Kapitel V. Särskilda bestämmelser

 

Kapittel V. Særlige bestemmelser

 

Myndigheternas medverkan för konventionens uppfyllande

 

Myndighetenes plikt til å bidra til konvensjonens overholdelse.

 

64 §

 

§ 64

 

Myndigheterna i de båda länderna skall var för sig och i samarbete genom lämpliga åtgärder verka för att bestämmelserna i denna konvention följs. De skall därvid eftersträva att den renskötsel som det egna landets samer bedriver i det andra landet sker i överensstämmelse med konventionen och skall lämna varandra bistånd vid tillämpningen av dess bestämmelser.

 

Myndighetene i de to land skal hver for seg og i samarbeid ved egnede tiltak virke for at bestemmelsene i denne konvensjon overholdes. De skal herunder bestrebe seg på at den reindrift som det egne lands samer driver i det annet land foregår i samsvar med konvensjonen og skal yte hverandre bistand ved håndhevelsen av konvensjonens bestemmelser.

 

Myndigheterna i de båda länderna skall var för sig och i samarbete genom lämpliga åtgärder verka för att bestämmelserna i denna konvention följs. De skall därvid eftersträva att den renskötsel som det egna landets samer bedriver i det andra landet sker i överensstämmelse med konventionen och skall lämna varandra bistånd vid tillämpningen av dess bestämmelser.

 
 

Dispens

 

Dispensasjoner.

 

65 §

 

§ 65

 

När väderleks- eller betesförhållanden eller andra omständigheter gör det nödvändigt, kan lantbruksnämnden/fylkesmannen efter framställning från reindriftsinspektören/ lantbruksnämnden i det andra landet föreskriva tillfällig ändring av betesområden (7 respektive 1 §), betestider (8 respektive 2 §), renantal (11 respektive 6 §) och flyttningsleder (12 §).

 

Når det på grunn av vær- eller beiteforhold eller andre omstendigheter er nødvendig, kan fylkesmannen/lantbruksnämnden etter anmodning fra lantbruksnämnden/reindriftsinspektøren i det annet land gi bestemmelser om midlertidige endringer av beiteområder (henholdsvis §§ 1 og 7), beitetider (henholdsvis §§ 2 og 8), reinantall (henholdsvis §§ 6 og 11) og flytteleier (§ 12).

 

I brådskande fall kan ändring som avses i första stycket beslutas efter framställning direkt från förmannen i den sameby/det renbetesdistrikt i det andra landet som påkallar ändringen.

 

Når det er nødvendig med en rask avgjørelse, kan bestemmelse som nevnt i første ledd gis etter direkte anmodning fra tillitsmannen for det distrikt/sameby i det annet land som ønsker endringen.

 

Om fylkesmannen/lantbruksnämnden i det andra landet lämnar samtycke härtill kan lantbruksnämnden/fylkesmannen medge tillfälligt undantag från bestämmelserna i 10 respektive 4 § om betesområdenas utnyttjande.

 

Dersom fylkesmannen/lantbruksnämnden i det annet land samtykker i det, kan lantbruksnämnd/fylkesmann gjøre midlertidig unntak fra bestemmelsene i henholdsvis §§ 10 og 4 om bruken av beiteområdene.

 

Om fylkesmannen/lantbruksnämnden i det andra landet lämnar samtycke härtill kan lantbruksnämnden/fylkesmannen medge tillfälligt undantag från bestämmelserna i 10 respektive 4 § om betesområdenas utnyttjande.

 
 

Fast utskott

 

Fast utvalg.

 

66 §

 

§ 66

 

Vid ikraftträdandet av denna konvention skall de båda ländernas regeringar tillsätta ett fast utskott med uppgift att följa utvecklingen av den samiska renskötseln i de båda länderna och att lägga fram förslag om åtgärder som kan bidraga till en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av konventionen.

 

Ved denne konvensjons ikrafttredelse skal de to lands regjeringer opprette et fast utvalg som har til oppgave å følge utviklingen av den samiske reindrift i de to land og legge frem forslag om tiltak som kan bidra til en effektiv og formålstjenlig gjennomføring av konvensjonens bestemmelser.

 

Utskottet skall bestå av tre medlemmar från vartdera landet. Av medlemmarna skall en från vartdera landet vara sakkunnig i rennäringsfrågor och en vara renskötande same.

 

Utvalget skal bestå av tre medlemmer fra hvert land. Av medlemmene skal ett fra hvert land være sakkyndig i reindriftsspørsmål og ett være reindriftssame.

 

Medlemmarna tillsättes för en period av tre år. För varje medlem skall utses en personlig suppleant, som skall inträda vid förfall för ordinarie medlem.

 

Medlemmene oppnevnes for et tidsrom av tre år. Fort hvert medlem skal det oppnevnes en personlig varamann, som skal møte når det ordinære medlem har forfall.

 

Sammanträde hålls minst en gång om året och i övrigt när det ena landets medlemmar begär det. Utskottet företager de resor som bedöms nödvändiga. Utskottet fastställer självt sin arbetsordning.

 

Utvalget holder møte minst en gang i året og forøvrig når det ene lands medlemmer anmoder om det, og foretar de befaringer som det anser nødvendige. Utvalget fastsetter selv sin forretningsorden.

 

Sammanträde hålls minst en gång om året och i övrigt när det ena landets medlemmar begär det. Utskottet företager de resor som bedöms nödvändiga. Utskottet fastställer självt sin arbetsordning.

 
 

Kapitel VI. Övergångsbestämmelser

Kapitel VI. Övergångsbestämmelser

 

Kapittel VI. Overgangsbestemmelser.

 

67 §

 

§ 67

 

Under en tid av fem år från konventionens ikraftträdande får området Rieppe i Troms fylke användas för svensk renbetning. Området har följande gränser:

 

I et tidsrom av fem år fra konvensjonens ikrafttredelse kan området Rieppe i Troms fylke brukes som beite for svensk rein. Området har følgende grenser:

 

Från riksgränsen vid riksröse 295 B en rät linje i östlig riktning till Galgujavri, denna sjö, Galgujåkka och Skibotnelva till sammanflödet med Lavkajåkka, därifrån Lavkajåkka och Lavkavaggi till Gåvdajavri, denna sjö till södra ändan, därifrån Breiddalen till Gåldajavri, denna sjö till Treriksröset, därifrån riksgränsen tillbaka till riksröse 295 B.

 

Fra riksgrensen ved riksrøys 295 B en rett linje i østlig retning til Galgujavri, dette vatn, Galgujåkka og Skibotnelva til samløpet med Lavkajåkka, derfra Lavkajåkka og Lavkavaggi til Gåvdajavri, dette vatn til sørenden, derfra Breiddalen til Gåldajavri, dette vatn til Treriksrøysa, derfra riksgrensen tilbake til riksrøys 295 B.

 

Betestiden är från och med den 1 maj till och med den 15 juni.

 

Beitetiden er fra og med 1. mai til og med 15. juni.

 

Betestiden är från och med den 1 maj till och med den 15 juni.

 
 

68 §

 

§ 68

 

Så länge betestillgången inom området Meselefors som anges i 7 § B 3 ej är tillräcklig för 1500 renar skall i stället området Hälla i Västerbottens och Västernorrlands län användas för norsk renbetning. Området har följande gränser:

 

Så lenge beiteforekomstene i området Meselefors som nevnt i § 7 B 3, ikke er tilstrekkelig for 1500 rein, skal i stedet området Hälla i Västerbottens og Västernorrlands län brukes som beite for norsk rein. Området har følgende grenser:

 

Från Vispsjöns södra ända en rät linje över punkt 469 på Vispsjöberget till väg nr 90, denna väg till Hällby regleringsmagasin, detta magasin till Risåns utlopp, därifrån en rät linje till vägskälet vid byn Mossaträsk, därifrån vägen till byn Käl, därifrån en rät linje till Holmträskets västra ända, därifrån en rät linje till Norra Hedvattensjön, denna sjö till dess norra ända, därifrån en rät linje till tjärn vid punkt 355, därifrån bäcken till Vispsjön.

 

Fra Vispsjöns sørende en rett linje over høyde 469 på Vispsjöberget til vei nr. 90, denne vei til Hällby reguleringsmagasin, dette magasin til Risåns utløp, derfra en rett linje til veiskillet ved stedet Mossaträsk, derfra veien till stedet Käl, derfra en rett linje til vestenden av Holmträsket, derfra en rett linje til Norra Hedvattensjön, dette vatn til nordenden, derfra en rett linje til tjern med høyde 355, derfra bekken til Vispsjön.

 

Högsta tillåtna renantal i Hälla är 1 500.

 

Største tillatte reinantall i Hälla er 1 500.

 

Vid flyttning till Hälla användes den flyttningsled som i 12 § fastställts för Meselefors fram till Klinkhöjden. Därifrån sker flyttningen förbi Häggås, Avasjö, Lomsjö och Södra Noret till Vispsjön.

 

Ved flytting til Hälla brukes fram til Klinkhöjden den flyttelei som i § 12 er fastsatt for Meselefors. Derfra skjer flyttingen forbi Häggås, Avasjö, Lomsjö og Södra Noret til Vispsjön.

 

Lantbruksnämnden avgör efter samråd med det fasta utskottet när området Meselefors skall tagas i bruk.

 

Lantbruksnämnden avgjør, etter samråd med det faste utvalg, når området Meselefors skal tas i bruk.

 

Lantbruksnämnden avgör efter samråd med det fasta utskottet när området Meselefors skall tagas i bruk.

 
 

Kapitel VII. Slutbestämmelser

Kapitel VII. Slutbestämmelser

 

Kapittel VII. Sluttbestemmelser.

 

69 §

 

§ 69

 

Senast fem år före utgången av denna konventions giltighetstid eller före den 1 maj 1997, skall, om en av avtalsparterna påkallar det, en blandad svensk-norsk kommission tillsättas för att utreda frågan om det ena landets renskötande samer efter utgången av konventionens giltighetstid har behov av fortsatt renbetning i det andra landet i de betesområden som omfattas av denna konvention eller delar av dessa.

 

Senest fem år før denne konvensjon opphører å gjelde eller innen 1. maj 1997 skal det, dersom en av partene krever det, nedsettes en blandet norsk-svensk kommisjon som skal utrede spørsmålet om det ene lands reindriftssamer etter utløpet av konvensjonens gyldighetstid fortsatt har behov for reinbeite i det annet land i de beiteområder som er fastsatt i denne konvensjon eller deler av disse områder.

 

Avtalspart, som påkallar tillsättandet av kommissionen, skall härom underrätta den andra avtalsparten senast ett år före den i första stycket angivna tidsfristen. Parterna skall därefter omgående inleda förhandlingar om utseende av ordförande för kommissionen samt om kommissionens sekretariat m.m.

 

En part som ønsker en kommisjon nedsatt, skal gi den annen part meddelelse om dette senest ett år før den frist som er nevnt i første ledd. Partene skal deretter omgående oppta forhandlinger om oppnevnelse av formann for kommisjonen og om dens sekretariat m.m.

 

Avtalspart, som påkallar tillsättandet av kommissionen, skall härom underrätta den andra avtalsparten senast ett år före den i första stycket angivna tidsfristen. Parterna skall därefter omgående inleda förhandlingar om utseende av ordförande för kommissionen samt om kommissionens sekretariat m.m.

 
 

70 §

 

§ 70

 

För att fullgöra den uppgift som är angiven i 69 § skall kommissionen i erforderlig utsträckning undersöka betestillgångarna inom Finnmarks, Troms och Nordlands fylken och i nordligaste delen av Nord- Tröndelags fylke samt i Norrbottens och Västerbottens län och i nordligaste delen av Jämtlands län. Kommissionen skall undersöka hur betestillgångarna utnyttjas inom dessa ormåden och hur de mest rationellt skall kunna utnyttjas. Därvid skall hänsyn också tagas till andra samhälls- och näringsintressen. Inom denna allmänna ram bestämmer kommissionen själv hur utredningsarbetet skall bedrivas.

 

For å løse den oppgave som er nevnt i § 69 skal kommisjonen i nødvendig utstrekning undersøke beiteforekomstene i Finnmark, Troms og Nordland fylker og i den nordligste del av Nord-Trøndelag fylke, samt i Norrbottens og Västerbottens län og i den nordligste del av Jämtlands län. Kommisjonen skal undersøke hvordan beiteforekomstene utnyttes i disse områder og hvordan de mest rasjonelt kan utnyttes. Herunder skal hensyn også tas til andre samfunns- og næringsinteresser. Innenfor denne alminnelige ramme bestemmer kommisjonen selv hvordan utredningsarbeidet skal gjennomføres.

 

För att fullgöra den uppgift som är angiven i 69 § skall kommissionen i erforderlig utsträckning undersöka betestillgångarna inom Finnmarks, Troms och Nordlands fylken och i nordligaste delen av Nord- Tröndelags fylke samt i Norrbottens och Västerbottens län och i nordligaste delen av Jämtlands län. Kommissionen skall undersöka hur betestillgångarna utnyttjas inom dessa ormåden och hur de mest rationellt skall kunna utnyttjas. Därvid skall hänsyn också tagas till andra samhälls- och näringsintressen. Inom denna allmänna ram bestämmer kommissionen själv hur utredningsarbetet skall bedrivas.

 
 

71 §

 

§ 71

 

Kommissionen skall bestå av tre medlemmar från vartdera landet. För varje medlem skall utses en personlig suppleant, som skall inträda vid förfall för ordinarie medlem.

 

Kommisjonen skal bestå av tre medlemmer fra hvert land. For hvert medlem skal det oppnevnes en personlig varamann som skal møte når det ordinære medlem har forfall.

 

Kommissionen skall stå under ledning av en ordförande från ett tredje nordiskt land. Han skall utses gemensamt av de båda ländernas regeringar.

 

Kommisjonen skal stå under ledelse av en formann fra et tredje nordisk land. De to lands regjeringer skal sammen utpeke formannen.

 

De båda ländernas regeringar överenskommer om sammansättningen av kommissionens sekretariat, om behörighet för kommissionens ordförande att tillkalla sakkunniga och arbetsbiträde samt att utföra fältundersökningar och inhämta uppgifter från det fasta utskottet, tillsatt enligt 66 § och från myndigheter och enskilda.

 

De to lands regjeringer skal treffe nærmere avtale om sammensetningen av kommisjonens sekretariat, om adgangen for kommisjonens formann til å tilkalle sakkyndige og annen bistand og til å utføre undersøkelser i marken og innhente opplysninger fra det faste utvalg som er nedsatt i henhold til § 66 og fra myndigheter og enkeltpersoner.

 

De gemensamma kostnaderna för kommissionens arbete skall fördelas lika mellan de båda länderna.

 

De felles omkostninger ved kommisjonens arbeid skal fordeles likt mellom de to land.

 

De gemensamma kostnaderna för kommissionens arbete skall fördelas lika mellan de båda länderna.

 
 

72 §

 

§ 72

 

Kommissionen skall avge sitt betänkande senast tre år efter det att den tillsatts.

 

Kommisjonen skal avgi sin innstilling senest tre år etter oppnevnelsen.

 

Så snart kommissionens betänkande avgivits skall de båda ländernas regeringar inleda förhandlingar rörande den fortsatta rätten till renbetning i det andra landet efter utlöpandet av denna konventions giltighetstid. Förhandlingarna skall föras på grundval av betänkandet.

 

Så snart kommisjonens innstilling er avgitt skal de to lands regjeringer innlede forhandlingar om fortsatt adgang til reinbeite i det annet land etter utløpet av denne konvensjons gyldighetstid. Forhandlingene skal føres på grunnlag av kommisjonens instilling.

 

Förhandlingarna skall ej omfatta det i 1 § A 4 angivna området Anjavassdalen om ej de båda ländernas regeringar enas om att särskilda skäl talar härför.

 

Forhandlingene skal ikke omfatte området Anjavassdalen, som er nevnt i § 1 A, 4, med mindre de to lands regjeringer blir enige om at særlige grunner taler for det.

 

Förhandlingarna skall såvitt möjligt slutföras innan denna konventions giltighetstid utlöper.

 

Forhandingene skal såvidt mulig sluttføres innen denne konvensjon utløper.

 

Förhandlingarna skall såvitt möjligt slutföras innan denna konventions giltighetstid utlöper.

 
 

73 §

 

§ 73

 

Denna konvention har följande kartbilagor:

 

Denne konvensjon har følgende kartbilag:

 

1. Topografisk karta över Norge i skala 1:50000 förminskad till skala 1:100000, bladen Helligskogen, Signaldalen, Storfjord och Tamokdalen samt topografisk karta över Norge i skala 1:100000 bladen R8 Råstajavri, P 8 Dividalen, P9 Altevatn, O9 Salvasskaret och O8 Bardu på vilka inlagts gränser för betesområdena Tamok-Rosta, Devdisfjellet, Havgavuobmi, Anjavassdalen, Saarevuobmi och Salvasskardet som anges i 1 § A 1–6 och Rieppe som beskrivs i 67 §.

 

1. Topografiske kart over Norge i målestokk 1:50000 forminsket til målestokk 1:100000, kartbladene Helligskogen, Signaldalen, Storfjord og Tamokdalen, og topografiske kart over Norge i målestokk 1:100000, bladene R Råstajavri, P8 Dividalen, P9 Altevatn, O9 Salvasskaret og O8 Bardu, hvor grenser er angitt for de i § 1 A, 1–6 beskrevne beiteområder Tamok-Rosta, Devdisfjellet, Havgavuobmi, Anjavassdalen, Sarevuobmi og Salvasskardet og det i § 67 beskrevne område Rieppe.

 

2. Topografisk karta över Norge i skala 1:100000.

 

2. Topografiske kart over Norge i målestokk 1:100000.

 

a) bladen N 9 Narvik, N 10 Skjomen, M10 Tysfjord och M11 Hellemobotn på vilka inlagts gränser för de betesområden i Ankenes, Ballangens och Tysfjords kommuner som anges i 1 § B 1 a och b.

 

a) bladene N9 Narvik N10 Skjomen, M10 Tysfjord og M11 Hellemobotn, hvor grenser er angitt for de i § 1 B, 1 a og b beskrevne beiteområder i Ankenes, Ballangen og Tysfjord kommuner,

 

b) bladen L13 Saltdal och M13 Sulitjelma på vilka inlagts gränser för det betesområde i Sörfolds och Fauske kommuner som anges i 1 § B2,

 

b) bladene L13 Saltdal och M13 Sulitjelma, hvor grenser er angitt for det i § 1 B, 2 beskrevne beiteområde i Sørfold og Fauske kommuner,

 

c) bladen L14 Junkerdalen, L15 Nasa, L16 Virvand, K15 Dunderlandsdalen och K16 Umbugten på vilka inlagts gränser för de betesområden i Saltdals och Rana kommuner som anges i 1 § B 3 a och b.

 

c) bladene L14 Junkerdalen, L15 Nasa, L16 Virvand, K15 Dunderlandsdalen og K16 Umbugten, hvor grenser er angitt for de i § 1 B, 3 a og b beskrevne beiteområder i Saltdal og Rana kommuner,

 

d) bladen K16 Umbugten, K17 Krutfjell och K18 Skarmodalen på vilka inlagts gränser för de betesområden i Hemnes och Hattfjelldals kommuner som anges i 1 § B 4 och 5 a och b,

 

d) bladene K16 Umbugten, K17 Krutfjell og K18 Skarmodalen, hvor grenser er angitt for de i § 1 B, 4 og 5 a og b beskrevne beiteområder i Hemnes og Hattfjelldal kommuner,

 

e) bladen J19 Börgefjell och K19 Ranseren på vilka inlagts gränser för de betesområden i Hattfjelldals och Röyrviks kommuner som anges i 1 § B 6.

 

e) bladene J19 Børgefjell og K19 Ranseren, hvor grenser er angitt for de i § 1 B, 6 beskrevne beiteområder i Hattfjelldal og Røyrvik kommuner.

 

3. Topografisk karta över Sverige i skala 1:100000,

 

3. Topografiske kart over Sverige i målestokk 1:100000,

 

a) en karta sammansatt av blad 2 Naimakka, 5 Soppero och 6 Karesuando på vilken inlagts gränser för betesområdet Maunu som anges i 7 § A 1,

 

a) et kart sammensatt av blad 2 Naimakka, 5 Soppero og 6 Karesuando, hvor grenser er angitt for det i § 7 A, 1 beskrevne beiteområde Maunu,

 

b) en karta sammansatt av blad 30H Riksgränsen, 30I Abisko, 30J Rensjön och 29J Kiruna på vilken inlagts gränser för betesområdena Njuorajaure och Patsajäkel som anges i 7 § A2 och 3,

 

b) et kart sammensatt av blad 30H Riksgränsen, 30I Abisko, 30J Rensjön og 29J Kiruna hvor grenser er angitt for de i § 7A, 2 og 3 beskrevne beiteområder Njuorajaure og Patsajäkel,

 

c) en karta sammansatt av blad 35 Arvidsjaur, 36 Boden och 44/45 Piteå/Rödkallen på vilken inlagts gränser för betesområdena Älvsbyn och Storsund som anges i 7 § A 4 och 5,

 

c) et kart sammensatt av blad 35 Arvidsjaur, 36 Boden og 44/45 Piteå/Rödkallen hvor grenser er angitt for de i § 7 A, 4 og 5 beskrevne beiteområder Älvsbyn og Storsund,

 

d) en karta sammansatt av blad 49 Lycksele, 55 Fredrika och 56 Degerfors NV på vilken inlagts gränser för betesområdena Ramsele och Granö som anges i 7 § B 1 och 2,

 

d) et kart sammensatt av blad 49 Lycksele, 55 Fredrika og 56 Degerfors NV hvor grenser er angitt for de i § 7 B, 1 og 2 beskrevne beiteområder Ramsele og Granö,

 

e) en karta sammansatt av blad 48 Vilhelmina, 54 Åsele och 61 Junsele på vilken inlagts gränser för betesområdena Meselefors och Hälla som anges i 7 § B 3 och 68 §, och

 

e) et kart sammensatt av blad 48 Vilhelmina, 54 Åsele og 61 Junsele hvor grenser er angitt for de i §§ 7 B, 3 og 68 beskrevne beiteområder Meselefors og Hälla og

 

f) en karta sammansatt av blad 39 Jadnem och 46 Frostviken på vilken inlagts gränser för betesområdena Leipikvattnet och Blåsjökilen som anges i 7 § C 1 och 2.

 

f) et kart sammensatt av blad 39 Jadnem og 46 Frostviken hvor grenser er angitt for de i § 7 C, 1 og 2 beskrevne beiteområder Leipikvattnet og Blåsjökilen.

 

4. Topografisk karta över Sverige och Norge i skala 1:250000 bladen 30 Sollefteå, 32 Grong, 33 Vilhelmina, 34 Skellefteå, 36 Mosjöen, 37 Tärna, 38 Arvidsjaur, 39 Luleå, 40 Mo i Rana, 41 Saltdal, 42 Jokkmokk, 44 Sulitelma, 45 Kiruna, 47 Narvik, 48 Enontekiö, Nordreisa och Tromsö på vilka markerats gränserna för de betesområden som anges i 1, 7, 67 och 68 §§ och de flyttningsleder som anges i 12 och 68 §§.

 

4. Topografisk kart over Norge og Sverige i målestokk 1:250000 bladene 30 Sollefteå, 32 Grong, 33 Vilhelmina, 34 Skellefteå, 36 Mosjøen, 37 Tärna, 38 Arvidsjaur, 39 Luleå, 40 Mo i Rana, 41 Saltdal, 42 Jokkmokk, 44 Sulitjelma, 45 Kiruna, 47 Narvik, 48 Enontekiö, Nordreisa og Tromsø, hvor grensene for de i §§ 1, 7, 67 og 68 nevnte beiteområder og de i §§ 12 og 68 nevnte flytteleier er markert.

 

5. Topografisk karta över Sverige och Norge i skala 1:1000000 på vilken markerats gränserna på de betesområden som anges i 1, 7, 67 och 68 §§ och de flyttningsleder som anges i 12 och 68 §§.

 

5. Topografisk kart over Norge og Sverige i målestokk 1:1000000 hvor grensene for de i §§ 1, 7, 67 og 68 nevnte beiteområder og de i §§ 12 og 68 nevnte flytteleier er markert.

 

Vid bristande överensstämmelse mellan gränsbeskrivning i 1, 7, 67 och 68 §§ och gränsens inläggning på kartbilaga skall beskrivningen äga vitsord.

 

I tilfelle av uoverenstemmelse mellom grensebeskrivelse i §§ 1, 7, 67 og 68 og grenseangivelse på kartbilag skal beskrivelsen legges til grunn.

 

Detsamma gäller vid bristande överensstämmelse mellan beskrivning av flyttningsled i 12 och 68 §§ och dess inläggning på kartbilaga, då inläggningen endast avser att antyda ledens sträckning.

 

Det samme gjelder i tilfelle av uoverensstemmelse mellom beskrivelse av flyttelei i §§ 12 og 68 og markering av denne på kartbilag, idet markeringen bare antyder hvor flyttleien går.

 

Detsamma gäller vid bristande överensstämmelse mellan beskrivning av flyttningsled i 12 och 68 §§ och dess inläggning på kartbilaga, då inläggningen endast avser att antyda ledens sträckning.

 
 

74 §

 

§ 74

 

När denna konvention träder i kraft skall konventionen den 26 oktober 1905 angående flyttlapparnas rätt till renbete m.m. upphöra att gälla.

 

Når denne konvensjon trer i kraft skal konvensjonen av 26. oktober 1905 angående flyttlappenes rett til reinbeite m.m. opphøre å gjelde.

 

När denna konvention träder i kraft skall konventionen den 26 oktober 1905 angående flyttlapparnas rätt till renbete m.m. upphöra att gälla.

 
 

75 §

 

§ 75

 

Denna konvention skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm senast den 28 april 1972.

 

Denne konvensjon skal ratifiseres og ratifikasjonsdokumentene skal utveksles i Stockholm senest 28. april 1972.

 

Denna konvention skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm senast den 28 april 1972.

 
 

76 §

 

§ 76

 

Konventionen träder i kraft den 1 maj 1972 och gäller till och med den 30 april 2002.

 

Konvensjonen trer i kraft 1. mai 1972 og gjelder till 30. april 2002.

 

Konventionen träder i kraft den 1 maj 1972 och gäller till och med den 30 april 2002.

 
 

Till bekräftelse härav har nedanstående befullmäktigade ombud undertecknat konventionen och försett den med sina sigill.

 

Til bekreftelse herav har nedenstående, som er befullmektigede til det, undertegnet denne konvensjon og forsynt den med sine segl.

 

Till bekräftelse härav har nedanstående befullmäktigade ombud undertecknat konventionen och försett den med sina sigill.

 
 

Som skedde i Oslo den ...

 

Som skjedd i Oslo den ...

 

i två exemplar, på svenska och norska språken, vilka äger lika vitsord.

 

i to eksemplarer, i norsk og svensk tekst, som begge har lik gyldighet.

 

Bilaga 2

Protokoll om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar

Protokoll

om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar

 

Protokoll

om oppföring og vedlikehold av sperregjerder for rein.

 

i två exemplar, på svenska och norska språken, vilka äger lika vitsord.

 
 

I samband med ingåendet av konventionen mellan Sverige och Norge om renbetning har den svenska och den norska regeringen med hänvisning till 42 och 43 §§ konventionen enats om följande bestämmelser rörande uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar:

 

I forbindelse med inngåelsen av konvensjonen mellom Norge og Sverige om reinbeite er den norske og den svenske regjering, under henvisning til konvensjonens §§ 42 og 43, blitt enige om fölgende bestemmelser om oppföring og vedlikehold av sperregjerder for rein:

 

I samband med ingåendet av konventionen mellan Sverige och Norge om renbetning har den svenska och den norska regeringen med hänvisning till 42 och 43 §§ konventionen enats om följande bestämmelser rörande uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar:

 
 

ARTIKEL 1

ARTIKEL 1

 

ARTIKKEL 1

 

Spärrstängsel skall snarast möjligt före den 1 maj 1975 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel.

 

Sperregjerder skal snarest mulig innen 1. mai 1975 oppföres på de strekninger som er angitt i denne artikkel.

 

Spärrstängsel skall snarast möjligt före den 1 maj 1975 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel.

 
 

A. Troms fylke

 

A. Troms fylke

 

1. Tamok-Rosta

 

1. Tamok-Rosta:

 

Längs den gräns som anges i 1 § A 1 konventionen från riksröse 294 (Treriksröset) till lämplig plats i Kitdalen (ca 35 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.A.1 beskrevne grense fra riksröys 294 (Treriksröysa) til hensiktsmessig sted i Kitdalen (ca. 35 km).

 

2. Anjavassdalen och Havgavuobmi

 

2. Anjavassdalen og Havgavuobmi:

 

Längs den gräns som anges i 1 § A 4 konventionen från södra änden av Sandelvvatn till södra änden av Moarsejavri, därifrån längs den gräns som anges i 1 § A 3 konventionen till riksröse 283 (ca 50 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.A.4 beskrevne grense fra sörenden av Sandelvvatn til sörenden av Moarsejavri, derfra langs den i konvensjonens § 1.A.3 beskrevne grense til riksröys 283 (ca. 50 km).

 

3. Sarevuobmi

 

3. Sarevuobmi:

 

Längs den gräns som anges i 1 § A 5 konventionen från riksröse 283 till riksröse 280, därifrån längs riksgränsen till Leinavatn (ca 29 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.A.5 beskrevne grense fra riksröys 283 til riksröys 280, derfra langs riksgrensen til Leinavatn (ca. 29 km).

 

Längs den gräns som anges i 1 § A 5 konventionen från riksröse 283 till riksröse 280, därifrån längs riksgränsen till Leinavatn (ca 29 km).

 
 

B. Nordlands fylke

 

B. Nordland fylke

 

1. I Ankenes och Ballangens kommuner

 

1. I Ankenes og Ballangen kommuner:

 

a) Längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen från mynningen av bäcken som rinner ut i Middagsvatn norr om punkt 1262 till Forsvatn (ca 5 km).

 

a) Langs den i konvensjonens § 1.B.1 b) beskrevne grense fra munningen av bekken som renner ut i Middagsvatn nord for höyde 1262 til Forsvatn (ca. 5 km).

 

b) Från Forsvatn vid den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen i västlig riktning till Langvatn (ca 1 km).

 

b) Fra Forsvatn på den i konvensjonens § 1.B.1 b) beskrevne grense i vestlig retning til Langvatn (ca. 1 km).

 

2. I Ballangens och Tysfjords kommuner

 

2. I Ballangen og Tysfjord kommuner:

 

Från den sydligaste viken i Langvatn i sydlig riktning förbi sjön vid punkt 792 till Baugevatn (ca 4 km).

 

Fra den sydligste bukt i Langvatn i sörlig retning forbi vatn med höyde 792 til Baugevatn (ca. 4 km).

 

3. I Tysfjords kommun

 

3. I Tysfjord kommune:

 

a) Längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen från den sydöstliga delen av Baugevatn till Paurovatn (ca 2 km).

 

a) Langs den i konvensjonens § 1.B.1 b) beskrevne grense fra den söröstlige del av Baugevatn til Paurovatn (ca. 2 km).

 

b) Längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen från Paurovatn till Naidivatn (ca 2 km).

 

b) Langs den i konvensjonens § 1.B.1 b) beskrevne grense fra Paurovatn til Naidivatn (ca. 2 km).

 

4. I Sörfolds kommun

 

4. I Sörfold kommune:

 

Från södra kanten av Flatkjölens sydöstra del, norr om riksröse 241 i sydlig riktning till Veiskivatn, därifrån till Kvitvatn, därifrån till Messingmalmvatn (ca 8 km).

 

Fra sörkanten av Flatkjölens söröstlige del, nord for riksröys 241 i sörlig retning til Veiskivatn, derfra til Kvitvatn, derfra til Messingmalmvatn (ca. 8 km).

 

5. I Rana kommun

 

5. I Rana kommune:

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 3 b konventionen från Kvefsendalstjern till riksgränsen ca 1 km öster om riksröse 220 A (ca 20 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.B.3 b) beskrevne grense fra Kvefsendalstjern til riksgrensen ca. 1 km öst for riksröys 220 A (ca. 20 km).

 

6. I Hemnes kommun

 

6. I Hemnes kommune:

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 4 konventionen från Grasvatn till Okstindbreen ( ca 2 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.B.4 beskrevne grense fra Grasvatn til Okstindbreen (ca. 2 km).

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 4 konventionen från Grasvatn till Okstindbreen ( ca 2 km).

 
 

C. Nordlands och Nord-Tröndelags fylken

 

C. Nordland og Nord-Tröndelag fylker

 

I Hattfjelldals och Röyrviks kommuner

 

I Hattfjelldal og Röyrvik kommuner:

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 6 konventionen från sammanflödet mellan Ranserelva och bäcken från Rotnan till riksgränsen vid Östre Sipmeksjöen (ca 26 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.B.6 beskrevne grense fra samlöpet mellom Ranserelva og bekken fra Rotnan til riksgrensen ved Östre Sipmeksjöen (ca. 26 km).

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 6 konventionen från sammanflödet mellan Ranserelva och bäcken från Rotnan till riksgränsen vid Östre Sipmeksjöen (ca 26 km).

 
 

D. Jämtlands län

 

D. Jämtlands län

 

I Frostvikens kommun

 

I Frostvikens kommune:

 

Längs den gräns som anges i 7 § C 1 konventionen från Östra Sipmekejaure till Leipikvattnet, därifrån till Ankarvattnet (ca 19 km).

 

Langs den i konvensjonens § 7.C.1 beskrevne grense fra Östra Sipmekejaure til Leipikvattnet, derfra till Ankarvattnet (ca. 19 km).

 

Längs den gräns som anges i 7 § C 1 konventionen från Östra Sipmekejaure till Leipikvattnet, därifrån till Ankarvattnet (ca 19 km).

 
 

ARTIKEL 2

ARTIKEL 2

 

ARTIKKEL 2

 

Spärrstängsel skall före den 1 maj 1977 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel.

 

Sperregjerder skal innen 1. mai 1977 oppföres på de strekningar som er angitt i denne artikkel.

 

Spärrstängsel skall före den 1 maj 1977 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel.

 
 

A. Troms fylke

 

A. Troms fylke:

 

Salvasskardet

 

Salvasskardet:

 

Längs den gräns som anges i 1 § A 6 konventionen på följande sträckor vid Leinavatn:

 

Langs den i konvensjonens § 1.A.6 beskrevne grense på fölgende strekningar ved Leinavatn:

 

a) från riksgränsen ca 2 km,

 

a) fra riksgrensen ca. 2 km,

 

b) från Buddugäsluokta till Avzeluokta,

 

b) fra Buddugäsluokta til Avzeluokta,

 

c) från viken 1 km sydost om Cuolbmaädnos utflöde till Skierreluokta,

 

c) fra bukten 1 km söröst for Cuolbmaädnos utlöp til Skierreluokta,

 

d) från Havgaluokta till Altevatn

 

d) fra Havgaluokta til Altevatn,

 

(tillsammans ca 10 km).

 

(tilsammen ca. 10 km).

 

(tillsammans ca 10 km).

 
 

B. Nordlands fylke

 

B. Nordland fylke

 

1. I Ankenes kommun

 

1. I Ankenes kommune:

 

a) Längs den gräns som anges i 1 § B 1 a konventionen

 

a) Langs den i konvensjonens § 1.B.1 a) beskrevne grense

 

1. från sjön vid punkt 1111 till Nordre Coarvvejavrre, från denna sjös södra ände till Söndre Coarvvejavrre, från denna sjös sydvästra vik till närmaste vik i Vannaksvatn (ca 4 km),

 

1. fra vatnet med höyde 1111 til Nordre Coarvvejavrre, fra sörenden av dette vatn til Söndre Coarvvejavrre, fra den sörvestre bukt i dette vatn til nærmeste bukt i Vannaksvatn (ca. 4 km).

 

2. från Iptovatns södra ände till riksgränsen omedelbart norr om Rarkajaure (ca 4 km).

 

2. fra sörenden av Iptovatn til riksgrensen like nord for Rarkajaure (ca. 4 km).

 

b) Längs riksgränsen från Rarkajaure till Kjårdavatns sydöstligaste vik, från Kjårdavatns norra ände längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen till Middagsvatns södra ände (ca 6 km).

 

b) Langs riksgrensen fra Rarkajaure til den söröstligste bukt i Kjårdavatn, fra nordenden av Kjårdavatn langs den i konvensjonens § 1.B.1 b) beskrivne grense til sörenden av Middagsvatn (ca. 6 km).

 

b) Längs riksgränsen från Rarkajaure till Kjårdavatns sydöstligaste vik, från Kjårdavatns norra ände längs den gräns som anges i 1 § B 1 b konventionen till Middagsvatns södra ände (ca 6 km).

 
 

2. I Saltdals kommun

 

2. I Saltdal kommune:

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 3 a konventionen

 

Langs den i konvensjonens § 1.B.3 a) beskrevne grense

 

a) i Skaitidalen från sydvästsluttningen av Tausafjell mot Graddiselva (ca 5 km),

 

a) i Skaitidalen fra sörvestskråningen av Tausafjell mot Graddiselva (ca. 5 km).

 

b) från lämplig plats vid Graddiselva ca 1 km väster om riksgränsen fram till riksgränsen (ca 1 km).

 

b) fra hensiktsmessig sted ved Graddiselva ca. 1 km vest for riksgrensen frem till riksgrensen (ca. 1 km).

 

b) från lämplig plats vid Graddiselva ca 1 km väster om riksgränsen fram till riksgränsen (ca 1 km).

 
 

3. I Rana kommun

 

3. I Rana kommune:

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 3 b konventionen från sammanflödet mellan Virvasselva och Blerekelva till Kvefsendalstjern (ca 12 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.B.3 b) beskrevne grense fra samlöpet mellom Virvasselva og Blerekelva til Kvefsendalstjern (ca. 12 km).

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 3 b konventionen från sammanflödet mellan Virvasselva och Blerekelva till Kvefsendalstjern (ca 12 km).

 
 

4. I Hemnes kommun

 

4. I Hemnes kommune:

 

Längs den gräns som anges i 1 § B 4 konventionen från Okstindbreens sydligaste utlöpare till riksröse 215 (ca 15 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.B.4 beskrevne grense fra Okstindbreens sörligste utlöper til riksröys 215 (ca. 15 km).

 

5. I Hattfjelldals kommun

 

5. i Hattfjelldal kommune:

 

a) Längs hela den gräns som anges i 1 § B 5 b konventionen (ca 15 km).

 

a) Langs hele den i konvensjonens § 1.B.5 b) beskrevne grense (ca. 15 km).

 

b) Längs riksgränsen från Harvatn till den gräns som anges i 1 § B 6 konventionen, längs denna gräns till sammanflödet mellan Ranserelva och bäcken från Rotnan (ca 30 km).

 

b) Langs riksgrensen fra Harvatn til den i § 1.B.6 beskrevne grense, langs denne grense til samlöpet mellom Ranserelva og bekken fra Rotnan (ca. 30 km).

 

b) Längs riksgränsen från Harvatn till den gräns som anges i 1 § B 6 konventionen, längs denna gräns till sammanflödet mellan Ranserelva och bäcken från Rotnan (ca 30 km).

 
 

ARTIKEL 3

ARTIKEL 3

 

ARTIKKEL 3

 

Spärrstängsel skall före den 1 maj 1979 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel.

 

Sperregjerder skal innen 1. mai 1979 oppföres på de strekninger som er angitt i denne artikkel.

 

A. Troms fylke

 

A. Troms fylke

 

Anjavassdalen

 

Anjavassdalen:

 

Längs den gräns som anges i 1 § A 4 konventionen från lämplig plats i Beinelvdalen till Sandelvvatns södra ände (ca 30 km).

 

Langs den i konvensjonens § 1.A.4 beskrevne grense fra hensiktsmessig sted i Beinelvdalen til sörenden av Sandelvvatn (ca. 30 km).

 

B. Norrbottens län

 

B. Norrbottens län

 

I Jokkmokks kommun

 

I Jokkmokk kommune:

 

Från sjön Slapejaure till riksgränsen vid sjön Numirjaures västra ände (ca 7 km).

 

Fra vatnet Slapejaure til riksgrensen ved vestenden av vatnet Numirjaure (ca. 7 km).

 

C. Nordlands fylke

 

C. Nordland fylke

 

1. I Hamaröys kommun

 

1. I Hamaröy kommune:

 

Från slutpunkten av sistnämnda stängsel längs riksgränsen till riksröse 244 A (ca 5 km).

 

Fra endepunktet for det i foregående punkt nevnte gjerde langs riksgrensen til riksröys 244 A (ca. 5 km).

 

2. I Sörfolds kommun

 

2. I Sörfold kommune:

 

a) Från Sorjasjavre vid punkt 770 till Langvatn ca 2 km väster om riksgränsen vid riksröse 243 (ca 2 km).

 

a) Fra Sorjasjavrre med höyde 770 til Langvatn, ca. 2 km vest for riksgrensen ved riksröys 243 (ca. 2 km).

 

b) På vissa sträckningar mellan Trolldalen och riksröse 242 (ca 7 km).

 

b) På enkelte strekninger mellom Trolldalen og riksröys 242 (ca. 7 km)

 

b) På vissa sträckningar mellan Trolldalen och riksröse 242 (ca 7 km).

 
 

ARTIKEL 4

ARTIKEL 4

 

ARTIKKEL 4

 

När betesområdet Maunu som anges i 7 § A 1 konventionen tages i bruk för norsk renbetning, skall i mån av behov stängsel uppföras längs områdets gräns från Kelottijärvi till Muonioälven.

 

Når det i konvensjonens § 7.A.1 nevnte beiteområde Maunu blir tatt i bruk av norsk reindrift, skal gjerde oppföres etter behov langs områdets grense fra Kelottijärvi til Muonioälven.

 

När betesområdet Maunu som anges i 7 § A 1 konventionen tages i bruk för norsk renbetning, skall i mån av behov stängsel uppföras längs områdets gräns från Kelottijärvi till Muonioälven.

 
 

ARTIKEL 5

ARTIKEL 5

 

ARTIKKEL 5

 

Spärrstängsel får uppföras i betesområdet Havgavuobmi i Troms fylke längs en av följande sträckningar:

 

Sperregjerde kan oppföres i beiteområdet Havgavuobmi i Troms fylke langs en av fölgende strekninger:

 

1. Från den punkt där det svenska stängsel som uppföres mellan Lainiovuoma och Saarivuoma samebyar ansluter till riksgränsen mellan riksrösen 284 och 284 A, genom Julusvaggi, längs Julusjåkka och Divielva till lämplig punkt vid denna älv (ca 22 km).

 

1. Fra det punkt der det svenske gjerde som er under oppföring mellom Lainiovuoma og Saarivuoma samebyer stöter til riksgrensen mellom riksröysene 284 og 284 A, gjennom Julusvaggi, langs Julusjåkka og Divielva til hensiktsmessig sted ved denne elv (ca. 22 km).

 

2. Från den punkt där det svenska stängsel som uppföres mellan Lainiovuoma och Saarivuoma samebyar ansluter till riksgränsen mellan riksrösen 284 och 284 A, längs nordsidan av Råggastatjæggi och tjärn vid punkt 625, därifrån i västlig riktning till Havgajåkka, längs denna bäck till inflödet i Divielva (ca 12 km).

 

2. Fra det punkt der det svenske gjerde som er under oppföring mellom Lainiovuoma og Saarivuoma samebyer stöter til riksgrensen mellom riksröysene 284 og 284 A, langs nordsiden av Råggastatjæggi og tjern med höyde 625, derfra i vestlig retning til Havgajåkka, langs denne bekk til samlöpet med Divielva (ca. 12 km).

 

Norska myndigheter beslutar vilket av dessa alternativ som får utföras och meddelar jordbruksdepartementet i Sverige sitt beslut senast två månader efter protokollets ikraftträdande.

 

Norske myndigheter avgjör hvilke av disse alternativer som skal kunne utföres og gir Jordbruksdepartementet i Sverige meddelelse om sin avgjörelse innen to måneder fra protokollens ikrafttreden.

 

Spärrstängsel enligt denna artikel får uppföras endast som fortsättning på det svenska stängsel som uppföres mellan Lainiovuoma och Saarivuoma samebyar.

 

Sperregjerde som nevnt i denna artikkel kan bare oppföres som en fortsettelse av det svenske gjerde som oppföres mellom Lainiovuoma og Saarivuoma samebyer.

 

Spärrstängsel enligt denna artikel får uppföras endast som fortsättning på det svenska stängsel som uppföres mellan Lainiovuoma och Saarivuoma samebyar.

 
 

ARTIKEL 6

ARTIKEL 6

 

ARTIKKEL 6

 

De frister för uppförande av spärrstängsel som anges i artiklarna 1–3 kan förlängas om hinder uppstår på grund av ogynnsamma väderleksförhållanden, brist på arbetskraft eller material eller andra oförutsedda omständigheter av väsentlig betydelse.

 

De i artiklene 1–3 fastsatte frister for oppföring av sperregjerder kan forlenges dersom det oppstår hindringer på grunn av ugunstige værforhold, mangel på arbeidskraft eller materialer eller andre uforutsette forhold av vesentlig betydning.

 

De frister för uppförande av spärrstängsel som anges i artiklarna 1–3 kan förlängas om hinder uppstår på grund av ogynnsamma väderleksförhållanden, brist på arbetskraft eller material eller andra oförutsedda omständigheter av väsentlig betydelse.

 
 

ARTIKEL 7

ARTIKEL 7

 

ARTIKKEL 7

 

Stängselsträckningarna fastställes närmare av vederbörande lantbruksnämnd och reindriftsinspektör gemensamt. Mindre avvikelser från de sträckningar som anges i artiklarna 1–5 får göras när det är lämpligt på grund av terrängförhållandena eller önskvärt av naturvårdshänsyn.

 

Gjerdelinjene fastsettes nærmere av vedkommende reindriftsinspektör og lantbruksnämnd i fellesskap. Mindre avvik fra de i artiklene 1–5 angitte gjerdestrekninger kan gjöres når det er hensiktsmessig på grunn av terrengforholdene, eller önskelig av naturvernhensyn.

 

Lantbruksnämnden och reindriftsinspektören upprättar protokoll över de stängselsträckningar som fastställes av dem. Protokollet skall åtföljas av kartbilagor.

 

Reindriftsinspektören og lantbruksnämnden setter opp protokoll over de fastsatte gjerdelinjer. Protokollen skal ledsages av kartbilag.

 

Lantbruksnämnden och reindriftsinspektören upprättar protokoll över de stängselsträckningar som fastställes av dem. Protokollet skall åtföljas av kartbilagor.

 
 

ARTIKEL 8

ARTIKEL 8

 

ARTIKKEL 8

 

1. Norge uppför, bekostar och underhåller de stängsel som anges i

 

1. Norge oppförer, bekoster og vedlikeholder de gjerder som er nevnt i

 

artikel 1 punkt B 1 a, B 1 b, B 2, B 3 a, B 3 b, B 4 och B 5 (den del som icke uppföres av Sverige, se nedan),

 

artikkel 1, punktene B.1.a, B.1.b, B.2, B.3.a, B.3.b, B.4 og B.5 (den del som ikke bygges av Sverige, se nedenfor),

 

artikel 2 punkt B 1 a 1, B 1 a 2 och B 1 b,

 

artikkel 2, punktene B.1.a.1, B.1.a.2 og B.1.b,

 

artikel 3 punkt C 2 b.

 

artikkel 3, punkt C.2.b.

 

2. Sverige uppför, bekostar och underhåller de stängsel som anges i

 

2. Sverige oppförer, bekoster og vedlikeholder de gjerder som er nevnt i

 

artikel 1 punkt A 1, A 2, A 3, B 5 (en sträcka av 2 km med början vid riksröse 220 A), B 6, C och D,

 

artikkel 1, punktene A.1, A.2, A.3, B.5 (en strekning på 2 km med begynnelse fra riksröys 220 A), B.6, C og D,

 

artikel 2 punkt A, B 2 a, B 2 b, B 3, B 4, B 5 a och B 5 b,

 

artikkel 2, punktene A, B.2.a, B.2.b, B.3, B.4, B.5.a og B.5.b,

 

artikel 3 punkt A, B, C 1 och C 2 a,

 

artikkel 3, punktene A, B, C.1 og C.2.a,

 

artikel 5.

 

artikkel 5.

 

3. Sverige uppför och underhåller det stängsel som anges i artikel 4. Kostnaderna härför fördelas lika mellan Sverige och Norge.

 

3. Sverige oppförer og vedlikeholder det gjerde som er nevnt i artikkel 4. Kostnadene fordeles likt mellom Norge og Sverige.

 

När det är lämpligt med hänsyn till arbetets rationella utförande kan annan fördelning av skyldigheten att uppföra, bekosta och underhålla stängsel på vissa sträckor fastställas genom avtal mellan jordbruksdepartementet i Sverige och landbruksdepartementet i Norge.

 

Når det er hensiktsmessig av hensyn til arbeidenes rasjonelle utförelse, kan annen fordeling av plikten til å oppföre, bekoste og vedlikeholde gjerder på enkelte strekninger fastsettes ved avtale mellom Landbruksdepartementet i Norge og Jordbruksdepartementet i Sverige.

 

När det är lämpligt med hänsyn till arbetets rationella utförande kan annan fördelning av skyldigheten att uppföra, bekosta och underhålla stängsel på vissa sträckor fastställas genom avtal mellan jordbruksdepartementet i Sverige och landbruksdepartementet i Norge.

 
 

ARTIKEL 9

ARTIKEL 9

 

ARTIKKEL 9

 

I fråga om stängslens utförande m.m. skall artikel 5 i Protokoll mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av renstängsel utmed vissa delar av riksgränsen (Jämtlands län och Nord-Tröndelag och Sör-Tröndelag fylker) äga motsvarande tillämpning. Andra bestämmelser om stängsels utförande m.m. kan dock fastställas genom avtal mellan jordbruksdepartementet i Sverige och landbruksdepartementet i Norge när detta är önskvärt av hänsyn till naturvården eller av andra skäl.

 

For gjerdenes utförelse m.v. får bestemmelsene i artikkel 5 i Protokoll mellom Norge og Sverige om oppföring og vedlikehold av reingjerder langs enkelte deler av riksgrensen (Nord-Tröndelag og Sör-Tröndelag fylker og Jämtlands län) tilsvarende anvendelse. Andre bestemmelser om gjerdenes utförelse m.v. kan dog fastsettes ved avtale mellom Landbruksdepartementet i Norge og Jordbruksdepartementet i Sverige når dette er önskelig av hensyn til naturverninteresser eller av andre grunner.

 

Stängslen skall förses med erforderliga genomfartsportar och övergångsbroar.

 

Gjerdene skal utstyres med nödvendige gjennomgangsporter og overgangsbroer.

 

Stängslen skall förses med erforderliga genomfartsportar och övergångsbroar.

 
 

ARTIKEL 10

ARTIKEL 10

 

ARTIKKEL 10

 

När stängsel färdigställts, skall det kontrolleras och godkännas av vederbörande lantbruksnämnd och reindriftsinspektör gemensamt.

 

Når gjerde er oppfört, skal det kontrolleres og godkjennes av vedkommende reindriftsinspektör og lantbruksnämnd i fellesskap.

 

När stängsel färdigställts, skall det kontrolleras och godkännas av vederbörande lantbruksnämnd och reindriftsinspektör gemensamt.

 
 

ARTIKEL 11

ARTIKEL 11

 

ARTIKKEL 11

 

Om det vid uppförande eller underhåll av stängsel är nödvändigt att utföra arbete i det andra landet, skall myndigheterna i detta land lämna de tillstånd som behövs.

 

Når det ved oppföring eller vedlikehold av gjerde er nödvendig å utföre arbeider i det annet land, skal myndighetene i dette land gi de nödvendige tillatelser.

 

Om det vid uppförande eller underhåll av stängsel är nödvändigt att utföra arbete i det andra landet, skall myndigheterna i detta land lämna de tillstånd som behövs.

 
 

ARTIKEL 12

ARTIKEL 12

 

ARTIKKEL 12

 

Arbetet med att uppföra eller underhålla stängsel kan utföras av svensk eller norsk myndighet eller upplåtas på entreprenad.

 

Arbeidet med oppföring eller vedlikehold av gjerde kan utföres av norsk eller svensk myndighet, eller bortsettes till entreprenör.

 

Arbetet med att uppföra eller underhålla stängsel kan utföras av svensk eller norsk myndighet eller upplåtas på entreprenad.

 
 

ARTIKEL 13

ARTIKEL 13

 

ARTIKKEL 13

 

Arbete som i samband med uppförande eller underhåll av stängsel verkställes genom svensk myndighets eller svensk entreprenörs försorg på norsk mark eller genom norsk myndighets eller norsk entreprenörs försorg på svensk mark, skall med avseende på arbetsmarknadsförhållandena anses som utfört inom det egna landet.

 

Arbeid som i forbindelse med oppföring eller vedlikehold av gjerder foretas ved svensk myndighets eller entreprenörs tiltak på norsk grunn eller ved norsk myndighets eller entreprenörs tiltak på svensk grunn, skal med hensyn til sysselsettingsforhold betraktes som utfört i eget land.

 

Vara som skall användas för arbete som avses i detta protokoll får tull- och skattefritt föras över från det ena landet till det andra av den som utför arbetet eller för hans räkning. När fråga är om maskiner, verktyg, material och annat som inte förbrukas för arbetets utförande, får dock tull- och skattefrihet åtnjutas endast om varan återföres eller utföres efter användningen.

 

Varer som skal nyttes til arbeider som nevnt i denne protokoll, kan toll- og skattefritt föres over fra det ene land til det annet av den som utförer arbeidet eller for hans regning. Når det gjelder maskiner, verktöy, materialer og annet som ikke forbrukes ved utföringen av arbeidet, tilstås toll- og skattefrihet bare når varen blir tilbakefört eller eksportert etter bruken.

 

Vara som skall användas för arbete som avses i detta protokoll får tull- och skattefritt föras över från det ena landet till det andra av den som utför arbetet eller för hans räkning. När fråga är om maskiner, verktyg, material och annat som inte förbrukas för arbetets utförande, får dock tull- och skattefrihet åtnjutas endast om varan återföres eller utföres efter användningen.

 
 

ARTIKEL 14

ARTIKEL 14

 

ARTIKKEL 14

 

Innan spärrstängsel som anges i artikel 1, 2 eller 4 uppförts gäller i fråga om betesavgift nedan angivna avvikelser från 52 och 57 §§ konventionen.

 

Innen de sperregjerder som er nevnt i artikkel 1, 2 eller 4 er oppfört, gjelder for beiteavgift de nedenfor nevnte unntak fra konvensjonens §§ 52 og 57.

 

1. Om svenska renar olovligen överskrider gräns för betesområde i Norge under tillåten betestid för området eller olovligen överskrider riksgränsen under tiden den 1 maj–15 september eller olovligen kommer in på betesområde som anges i 7 § konventionen samt det olovliga uppehållet upphör inom tio dagar efter det att den som ansvarar för renarna genom särskilt meddelande eller på annat sätt fått kännedom om uppehållet tillämpas följande bestämmelser:

 

1. Dersom svensk rein ulovlig overskrider grense for beiteområde i Norge til tillatt beitetid for området, eller ulovlig overskrider riksgrensen i tiden 1. mai–15. september, eller ulovlig kommer inn på beiteområde som nevnt i konvensjonens § 7, og det ulovlige opphold opphörer innen 10 dager etter at den som har ansvaret for reinen gjennom særlig meddelelse eller på annen måte har fått kjennskap til oppholdet, gjelder fölgende bestemmelser:

 

Om det olovliga uppehållet inträffar under första året av konventionens giltighetstid utgår icke betesavgift. För tiden därefter kan betesavgift utgå med följande andelar av de belopp som anges i 52 § konventionen:

 

Dersom det ulovlige opphold intreffer i det förste år av konvensjonens gyldighetstid, pålegges ikke beiteavgift. Senere kan beiteavgift pålegges med fölgende andeler av de belöp som er angitt i konvensjonens § 52:

 

a) under andra året 30 procent,

 

a) det annet år 30 prosent,

 

b) under tredje året 50 procent,

 

b) det tredje år 50 prosent,

 

c) under fjärde året 60 procent,

 

c) det fjerde år 60 prosent,

 

d) under femte året 80 procent.

 

d) det femte år 80 prosent.

 

2. Bestämmelserna under 1 äger motsvarande tillämpning om norska renar olovligen överskrider gräns för betesområde i Sverige, även om stängsel där ej skall uppföras, eller olovligen överskrider riksgränsen under tid då norsk renskötsel bedrives i gränstrakterna eller olovligen kommer in på betesområde som anges i 1 § konventionen under tid då området får användas för svensk renbetning.

 

2. Bestemmelsene i punkt 1 får tilsvarende anvendelse dersom norsk rein ulovlig overskrider grense for beiteområde i Sverige, selv hvor gjerde ikke skal oppföres, eller ulovlig overskrider riksgrensen på et tidspunkt da norsk reindrift foregår i grensetraktene, eller ulovlig kommer inn på beiteområde som nevnt i konvensjonens § 1 på den tid av året da området kan anvendes til svensk reinbeiting.

 

3. Bestämmelserna under 1 och 2 tillämpas icke

 

3. Bestemmelsene i punkt 1 og 2 får ikke anvendelse

 

a) om väsentligen samma renar ånyo olovligen överskrider betesgränsen på i huvudsak samma ställe inom 14 dagar efter det att renarna förts tillbaka till tillåtet betesområde,

 

a) dersom hovedsakelig de samme rein på nytt ulovlig overskrider reinbeitegrensen på i det vesentlige samme sted innen 14 dager etter at reinen er fört tilbake til tillatt beiteområde,

 

b) om renarna olovligen uppehåller sig i det andra landet och uppehållet icke heller skulle ha varit tillåtet enligt 1919 års renbeteskonvention i dess lydelse efter 1949.

 

b) dersom reinen ulovlig oppholder seg i det annet land og oppholdet heller ikke ville vært tillatt i henhold til reinbeitekonvensjonen av 1919, med endringer av 1949.

 

b) om renarna olovligen uppehåller sig i det andra landet och uppehållet icke heller skulle ha varit tillåtet enligt 1919 års renbeteskonvention i dess lydelse efter 1949.

 
 

ARTIKEL 15

ARTIKEL 15

 

ARTIKKEL 15

 

Detta protokoll skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i ......... senast den ................

 

Denne protokoll skal ratifiseres og ratifikasjonsdokumentene skal utveksles i ............... senest ................

 

Protokollet träder i kraft den 1 maj 1972 och gäller till och med den 30 april 2002.

 

Protokollen trer i kraft 1. mai 1972 og gjelder til 30. april 2002.

 

Protokollet föreligger i två exemplar, på svenska och norska språken, vilka äger lika vitsord.

 

Protokollen er utferdiget i to eksemplarer, i norsk og svensk tekst, som begge har lik gyldighet.

 

Bilaga 3

Avtal om ändring i konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning

Avtal om ändring i konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning

 

Avtale om endringer i konvensjonen av 9. februar 1972 mellom Norge og Sverige om reinbeite

 

Den svenska och den norska regeringen har efter förhandlingar blivit eniga om följande ändringar i konventionen den 9 februari 1972 om renbetning.

 

Den norske og den svenske regjering har etter forhandlinger blitt enige om følgende endringer i konvensjonen av 9. februar 1972 om reinbeite:

 

Den svenska och den norska regeringen har efter förhandlingar blivit eniga om följande ändringar i konventionen den 9 februari 1972 om renbetning.

 
 

1 § A andra stycket punkt 4 skall ha följande lydelse:

 

§ 1 A annet ledd punkt 4 skal lyde:

 

”4. Anjavassdalen

 

”4. Anjavassdalen:

 

Från Moarsejavris södra ände längs västgränserna för områdena Havgavuobmi och Devdisfjellet till Divielvas sammanflöde med Målselva, denna älv till sammanflödet med Kirkeselva, denna älv och Kirkesdalen till Kirkestinden, därifrån en rät linje till södra änden av sjön vid punkt 922, därifrån längs Gaskasvagge till Altevatn, denna sjö till Avžžejokkas västligaste utflöde, denna älv till i höjd med punkt 1012, därifrån en rät linje till södra änden av sjön vid punkt 786, därifrån en rät linje till Moarsejavris södra ände.”

 

Fra Moarsejavris sørende langs vestgrensense for områdene Havgavuobmi og Devdisfjellet til Divielvas samløp med Målselva, denne elv til samløpet med Kirkeselva, denne elv og Kirkesdalen til Kirkestinden, derfra en rett linje til sørenden av vatn med høyde 922, derfra langs Gaskasvagge til Altevatn, dette vatn til Avžžejokkas vestligste utløp, denne elv til i høyde med høyde 1012, derfra en rett linje til sørenden av vatn med høyde 786, derfra en rett linje til Moarsejavris sørende.”

 

6 § skall ha följande lydelse:

 

§ 6 skal lyde:

 

”I Anjavassdalen är högsta tillåtna renantal 9 000.”

 

”I Anjavassdalen er største tillatte reinantall 9 000.”

 

7 § A första stycket skall ha följande lydelse:

 

§ 7 første ledd skal lyde:

 

”I Norrbottens län får följande områden användas för norsk renbetning:Maunu, Jalkis Vuoskåive, Njuorajaure, Patsajäkel, Älvsbyn och Storsund.”

 

”I Norrbottens län kan følgende områder brukes som beite for norsk rein:Maunu, Jalkis Vuoskåive, Njuorajaure, Patsajäkel, Älvsbyn og Storsund.”

 

Vidare skall i 7 § under A infogas en ny punkt, 2, av nedan angivna lydelse, medan nuvarande punkterna 2–5 skall benämnas 3–6:

 

Videre skal det i § 7 under A tilføyes et nytt punkt 2 med ordlyd som angitt nedenfor, mens nåvarende punkter 2–5 skal betegnes 3–6:

 

”2. Jalkis Vuoskåive

 

”2. Jalkis Vuoskåive

 

Från riksröse 280 en rät linje till Vuomajåkka i huvudsak efter befintligt renspärrstängsel på samma sträcka, därifrån en rät linje i nordostlig riktning mot Nautekielas till skärningspunkten med den bäck som mynnar i nordligaste viken av Vuomajaure, en rät linje från angivna skärningspunkt till nordostligaste viken av Kamasjaure, längs dennas norra strand till riksgränsen och denna till riksröse 280.

 

Fra riksrøys 280 en rett linje til Vuomajåkka hovedsakelig etter eksisterende sperregjerde for rein på samme strekning, derfra en rett linje i nordøstlig retning mot Nautekielas til skjærningspunktet med den bekk som munner ut i den nordligste viken av Vuomajaure, en rett linje fra dette skjærningspunkt til den nordøstligste viken av Kamasjaure, langs dennes nordlige strand til riksgrensen og denne til riksrøys 280.

 

Om det vid visst tillfälle inte finns betesmöjligheter inom området, skall lantbruksnämnden i Norrbottens län efter samråd med Saarivuoma sameby och tillitsmannsutvalget för Altevatns renbetesdistrikt anvisa ett annat lämpligt betesområde inom Saarivuoma sameby.”

 

Dersom det i et gitt tilfelle ikke skulle finnes beitemuligheter innenfor området, skal lantbruksnämnden i Norrbottens län etter samråd med Saarivuoma sameby og tillitsmannsutvalget for Altevatn reinbeitedistrikt anvise et annet høvelig beiteområde innenfor Saarivuoma sameby.”

 

Om det vid visst tillfälle inte finns betesmöjligheter inom området, skall lantbruksnämnden i Norrbottens län efter samråd med Saarivuoma sameby och tillitsmannsutvalget för Altevatns renbetesdistrikt anvisa ett annat lämpligt betesområde inom Saarivuoma sameby.”

 
 

I 8 § A skall infogas en ny punkt, 1, av nedan angivna lydelse, medan nuvarande punkterna 1 och 2 skall benämnas 2 respektive 3:

 

§ 8 A skal tilføyes et nytt punkt 1 med ordlyd som angitt nedenfor, mens nåværende punkter 1 og 2 skall betegnes henholdsvis 2 og 3:

 

”1. Området Jalkis Vuoskåive från och med den 1 januari till och med den 31 mars. Om det finns särskilda skäl, kan lantbruksnämnden i Norrbottens län efter samråd med Saarivuoma sameby och tillitsmannutvalget för Altevatns renbetesdistrikt medge att området utnyttjas också från och med den 1 oktober till och med den 31 december samt från och med den 1 till och med den 30 april.”

 

”1. Området Jalkis Vuoskåive fra og med 1. januar til og med 31. mars. Dersom det foreligger særlige grunner, kan lantbruksnämnden i Norrbottens län etter samråd med Saarivuoma sameby og tillitsmannsutvalget for Altevatn reinbeitedistrikt tillate at området brukes også fra og med 1. oktober til og med 31. desember samt fra og med 1. til og med 30. april.”

 

”1. Området Jalkis Vuoskåive från och med den 1 januari till och med den 31 mars. Om det finns särskilda skäl, kan lantbruksnämnden i Norrbottens län efter samråd med Saarivuoma sameby och tillitsmannutvalget för Altevatns renbetesdistrikt medge att området utnyttjas också från och med den 1 oktober till och med den 31 december samt från och med den 1 till och med den 30 april.”

 
 

10 § andra stycket punkt 1 skall ha följande lydelse:

 

§10 annet ledd punkt 1 skal lyde:

 

”1. Områdena Jalkis Vuoskåive och Njuorajaure får användas för svensk renbetning under den del av året då norsk renbetning ej är tillåten där.”

 

”1. Områdene Jalkis Vuoskåive og Njuorajaure kan brukes til beite for svensk rein i den tid av året norsk reinbeiting ikke er tillatt der.”

 

11 § skall ha följande lydelse:

 

§ 11 skal lyde:

 

”Högsta tillåtna renantal är i nedan angivna områden:

 

”Største tillatte reinantall i de nedenfor nevnte områder er:

 

A. Norrbottens län

 

A. Norrbottens län

 

1. Maunu

 

1100

 

1. Maunu

 

1100

 

2. Jalkis Vuoskåive

 

1500

 

2. Jalkis Vuoskåive

 

1500

 

3. Njuorajaure och

 
 

3. Njuorajaure og

 
 

4. Patsajäkel

 

1500

 

4. Patsajäkel

 

1500

 

5. Älvsbyn och

 
 

5. Älvsbyn og

 
 

6. Storsund

 

2500

 

6. Storsund

 

2500

 

B. Västerbottens län

 
 

B. Västerbottens län

 
 

1. Ramsele

 

1000

 

1. Ramsele

 

1000

 

2. Granö

 

1000

 

2. Granö

 

1000

 

3. Meselefors

 

1500”

 

3. Meselefors

 

1500”

 

12 § A första stycket skall ha följande lydelse:

 

§ 12 A første ledd skal lyde:

 

Maunu

 

Maunu

 

Från Gåldajavri i huvudsak längs den vandringsled som passerar Liksojuovva mot Nilsivare, därifrån till Terpmisvare och längs fjällkedjan över Vadsåive, Njuoktjavare och Kerketjåkko till betesområdet Maunu.”

 

Fra Gåldajavri hovedsakelig langs stien som passerer Liksojuovva mot Nilsivare, derfra til Terpmisvare og langs fjellkjeden over Vadsåive, Njuoktjavare og Kerketjåkko til beiteområdet Maunu.”

 

Från Gåldajavri i huvudsak längs den vandringsled som passerar Liksojuovva mot Nilsivare, därifrån till Terpmisvare och längs fjällkedjan över Vadsåive, Njuoktjavare och Kerketjåkko till betesområdet Maunu.”

 
 

65 § skall ha följande lydelse:

 

§ 65 skal lyde:

 

”När väderleks- eller betesförhållanden eller andra omständigheter gör det nödvändigt, kan lantbruksnämnden/ reindriftssjefen efter framställning från reindriftsagronomen/ lantbruksnämnden i det andra landet föreskriva tillfällig ändring av betesområden (7 respektive 1 §), betestider (8 respektive 2 §), renantal (11 respektive 6 §) och flyttningsleder (12 §).

 

”Når det på grunn av vær- eller beiteforhold eller andre omstendigheter er nødvendig, kan reindriftssjefen/ lantbruksnämnden etter anmodning fra lantbruksnämnden/ reindriftsagronomen i det annet land gi bestemmelser om midlertidige endringer av beiteområder (henholdsvis §§ 1 og 7), beitetider (henholdsvis §§ 2 og 8), reinantall (henholdsvis §§ 6 og 11) og flytteleier (§ 12).

 

I brådskande fall kan ändring som avses i första stycket beslutas efter framställning direkt från förmannen i den sameby/det renbetesdistrikt i det andra landet som påkallar ändringen.

 

Når det er nødvendig med en rask avgjørelse, kan bestemmelse som nevnt i første ledd gis etter direkte anmodning fra tillitsmannen for det distrikt/den sameby i det annet land som ønsker endringen.

 

Om reindriftssjefen/ lantbruksnämnden i det andra landet lämnar samtycke härtill, kan lantbruksnämnden/ reindriftssjefen medge tillfälligt undantag från bestämmelserna i 10 respektive 4 § om betesområdenas utnyttjande.”

 

Dersom lantbruksnämnden/ reindriftssjefen i det annet land samtykker i det, kan reindriftssjefen/ lantbruksnämnden gjøre midlertidige unntak fra bestemmelsene i henholdsvis §§ 4 og 10 om bruken av beiteområdene.”

 

Om reindriftssjefen/ lantbruksnämnden i det andra landet lämnar samtycke härtill, kan lantbruksnämnden/ reindriftssjefen medge tillfälligt undantag från bestämmelserna i 10 respektive 4 § om betesområdenas utnyttjande.”

 
 

I 73 § första stycket punkt 3 skall infogas en ny underpunkt, b), av nedan avgivna lydelse, medan nuvarande underpunkterna b) – f) skall benämnas c) – g):

 

§73 første ledd punkt 3 skal tilføyes et nytt underpunkt b) med ordlyd som angitt nedenfor, mens nåværende underpunkter b) – f) skal betegnes c) – g):

 

”b) en karta sammansatt av bladen 30 J Rensjön och 31 J Råstojaure på vilken inlagts gränser för betesområdet Jalkis Vuoskåive som anges i 7 § A 2.”

 

”b) et kart sammensatt av blad 30 J Rensjön og 31 J Råstojaure hvor grenser er angitt for det i § 7 A.2 beskrevne beiteområdet Jalkis Vuoskåive.”

 

”b) en karta sammansatt av bladen 30 J Rensjön och 31 J Råstojaure på vilken inlagts gränser för betesområdet Jalkis Vuoskåive som anges i 7 § A 2.”

 
 

I 14, 22, 25, 27, 30–34, 38, 41, 48, 51–55, 59, 61 och 62 §§ skall ”reindriftsinspektör(en)” ersättas med ”reindriftsagronom(en)”.

 

I §§ 14, 22, 25, 27, 30–34, 38, 41, 48, 51–55, 59, 61 og 62 skal ”reindriftsinspektør(en)” erstattes med ”reindriftsagronom(en)”.

 

––––

 

* * *

 

––––

 
 

Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då parterna har underrättat varandra om att de konstitutionella kraven för avtalets ikraftträdande i respektive stat är uppfyllda.

 

Denne avtale trer i kaft tretti dager etter den dag da partene har underrettet hverandre om at de konstitusjonelle betingelser for avtalens ikrafttredelse i de respektive stater er oppfylte.

 

Till bekräftelse härav har nedanstående befullmäktigade ombud undertecknat avtalet och försett det med sina sigill.

 

Til bekreftelse herav har nedenstående befullmektigede undertegnet denne avtale og forsynt den med sine segl.

 

Utfärdat i Oslo den 3 oktober 1984, i två exemplar, bägge på svenska och norska språken, som har samma giltighet.

 

Utferdiget i Oslo den 3. oktober 1984 i to eksemplarer, begge i norsk og svensk tekst, som har samme gyldighet.

 

Bilaga 4

Avtal om ändring i protokollet den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar

Avtal om ändring i protokollet den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar

 

Avtale om endringer i protokoll av 9. februar 1972 mellom Norge og Sverige om oppføring og vedlikehold av sperregjerder for rein

 

Utfärdat i Oslo den 3 oktober 1984, i två exemplar, bägge på svenska och norska språken, som har samma giltighet.

 
 

I samband med förhandlingar mellan den svenska och den norska regeringen om ändringar i konventionen den 9 februari 1972 om renbetning har regeringarna blivit eniga om följande ändringar i protokollet samma dag om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar.

 

I forbindelse med forhandlinger mellom den norske og den svenske regjering om endringer i konvensjonen av 9. februar 1972 om reinbeite har regjeringene blitt enige om følgende endringer i protokollen av samme dag om oppføring og vedlikehold av sperregjerder for rein:

 

I samband med förhandlingar mellan den svenska och den norska regeringen om ändringar i konventionen den 9 februari 1972 om renbetning har regeringarna blivit eniga om följande ändringar i protokollet samma dag om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar.

 
 

Artikel 1 första stycket skall ha följande lydelse:

 

Artikkel 1 første ledd skal lyde:

 

”Spärrstängsel skall, i den mån inte annat följer av punkt A 2, snarast möjligt före den 1 maj 1975 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel.”

 

”Sperregjerder skal, i den utstrekning ikke noe annet følger av punkt A.2, snarest mulig innen 1. mai 1975 oppføres på de strekninger som er angitt i denne artikkel.”

 

”Spärrstängsel skall, i den mån inte annat följer av punkt A 2, snarast möjligt före den 1 maj 1975 uppföras på de sträckor som anges i denna artikel.”

 
 

Artikel 1 punkt A 2 skall ha följande lydelse:

 

Artikkel 1 punkt A.2. skal lyde:

 

”2. Anjavassdalen och Havgavuobmi

 

”2. Anjavassdalen og Havgavuobmi:

 

Längs den gräns som anges i 1 § A 4 konventionen från Avžžejokkas västligaste utflöde i Altevatn till södra änden av Moarsejavri, därifrån längs den gräns som anges i 1 § A 3 konventionen till riksröse 283 (ca 45 km). Detta stängsel skall uppföras före den 1 maj 1986.

 

Langs den i konvensjonens § 1.A.4 beskrevne grense fra Avžžejokkas vestligste utløp i Altevatn til sørenden av Moarsejavri, derfra langs den i konvensjonens § 1.A.3 beskrevne grense til riksrøys 283 (ca. 45 km). Dette sperregjerde skal oppføres innen 1. mai 1986.

 

Vidare skall i mån av behov stängsel uppföras längs den gräns som anges i 1 § A 4 konventionen från Kirkestinden till Altevatn.”

 

Det skal videre oppføres sperregjerde etter behov langs den i konvensjonens § 1.A.4 beskrevne grense fra Kirkestinden til Altevatn.”

 

Vidare skall i mån av behov stängsel uppföras längs den gräns som anges i 1 § A 4 konventionen från Kirkestinden till Altevatn.”

 
 

I artikel 3 skall punkt A utgå medan nuvarande punkterna B och C skall benämnas A respektive B.

 

Under artikkel 3 skal punkt A sløyfes mens nåværende punkter B og C skal betegnes henholdsvis A og B.

 

I artikel 3 skall punkt A utgå medan nuvarande punkterna B och C skall benämnas A respektive B.

 
 

Artikel 7 skall ha följande lydelse:

 

Artikkel 7 skal lyde:

 

”Stängselsträckningarna fastställs närmare av vederbörande lantbruksnämnd och reindriftsagronom gemensamt. Mindre avvikelser från de sträckningar som anges i artiklarna 1–5 får göras när det är lämpligt på grund av terrängförhållandena eller önskvärt av naturvårdshänsyn.

 

”Gjerdelinjene fastsettes nærmere av vedkommende reindriftsagronom og lantbruksnämnd i fellesskap. Mindre avvik fra de i artiklene 1–5 angitte gjerdestrekninger kan gjøres når det er hensiktsmessig på grunn av terrengforholdene eller ønskelig av naturvernhensyn.

 

Om det finns särskilda skäl, får det i 66 § konventionen angivna fasta utskottet föreslå de båda ländernas regeringar att besluta att vissa spärrstängsel enligt artiklarna 1–5 inte skall uppföras eller att i stället renvaktarstugor uppförs eller andra åtgärder vidtas som i huvudsak tillgodoser samma syfte som spärrstängsel.

 

Dersom det foreligger særlige forhold, kan det i konvensjonens § 66 nevnte faste utvalg foreslå for begge lands regjeringer at disse beslutter at visse sperregjerder som nevnt i artiklene 1–5 ikke skal oppføres eller at det i stedet skal oppføres reinvokterhytter eller iverksettes andre tiltak som i hovedsak tillgodoser samme formål som sperregjerder.

 

Lantbruksnämnden och reindriftsagronomen upprättar protokoll över de stängselsträckningar som fastställs av dem och över de anläggningar som uppförs i stället för stängsel. Protokollet skall åtföljas av kartbilagor.”

 

Reindriftsagronomen og lantbruksnämnden setter opp protokoll over de fastsatte gjerdelinjer og over de anlegg som oppføres i stedet for gjerder. Protokollen skal være ledsaget av kartbilag.”

 

Lantbruksnämnden och reindriftsagronomen upprättar protokoll över de stängselsträckningar som fastställs av dem och över de anläggningar som uppförs i stället för stängsel. Protokollet skall åtföljas av kartbilagor.”

 
 

Artikel 8 punkterna 1 och 2 skall ha följande lydelse:

 

Artikkel 8 punktene 1 og 2 skal lyde:

 

”1. Norge uppför, bekostar och underhåller de stängsel som anges i

 

”1. Norge oppfører, bekoster og vedlikeholder de gjerder som er nevnt i

 

artikel 1 punkt B 1 a, B 1 b, B 2, B 3 a, B 3 b, B 4 och B 5 (den del som icke uppföres av Sverige, se nedan),

 

artikkel 1, punktene B.1.a, B.1.b, B.2, B.3.a, B.3.b, B.4 og B.5 (den del som icke bygges av Sverige, se nedenfor),

 

artikel 2 punkt B 1 a 1, B 1 a 2 och B 1 b,

 

artikkel 2, punktene B.1.a.1, B.1.a.2, og B.1.b,

 

artikel 3 punkt B 2 b.

 

artikkel 3, punkt B.2.b.

 

2. Sverige uppför, bekostar och underhåller de stängsel som anges i

 

2. Sverige oppfører, bekoster og vedlikeholder de gjerder som er nevnt i

 

artikel 1 punkt A 1, A 2, A 3, B 5 (en sträcka av 2 km med början vid riksröse 220 A), B 6, C och D,

 

artikkel 1, punktene A.1, A.2, A.3, B.5 (en strekning på 2 km med begynnelse fra riksrøys 220 A), B 6, C og D,

 

artikel 2 punkt A, B 2 a, B 2 b, B 3, B 4, B 5 a och B 5 b,

 

artikkel 2, punktene A, B.2.a, B.2.b, B.3, B.4, B.5.a og B.5.b,

 

artikel 3 punkt A, B 1 och B 2 a,

 

artikkel 3, punktene A, B.1 og B.2.a,

 

artikel 5.”

 

artikkel 5.”

 

artikel 5.”

 
 

Artikel 10 skall ha följande lydelse:

 

Artikkel 10 skal lyde:

 

”När stängsel färdigställts eller annan åtgärd vidtagits, skall detta kontrolleras och godkännas av vederbörande lantbruksnämnd och reindriftsagronom gemensamt.”

 

”Når gjerde er oppført eller annet tiltak gjennomført, skal dette kontrolleres og godkjennes av vedkommende reindriftsagronom og lantbruksnämnd i fellesskap.”

 

––––––

 

* * *

 

Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då parterna har underrättat varandra om att de konstitutionella kraven för avtalets ikraftträdande i respektive stat är uppfyllda.

 

Denne avtale trer i kraft tretti dager etter den dag da partene har underrettet hverandre om at de konstitusjonelle betingelser for avtalens ikrafttredelse i de respektive stater er oppfylte.

 

Till bekräftelse härav har nedanstående befullmäktigade ombud undertecknat avtalet och försett det med sina sigill.

 

Til bekreftelse herav har nedenstående befullmektigede undertegnet denne avtale og forsynt den med sine segl.

 

Utfärdat i Oslo den 3 oktober 1984, i två exemplar, bägge på svenska och norska språken, som har samma giltighet.

 

Utferdiget i Oslo den 3. oktober 1984 i to eksemplarer, begge i norsk og svensk tekst, som har samme gyldighet.

 

SFS 1984:903

Bilaga 5

Avtal mellan regeringen i Konungariket Sverige och regeringen i Konungariket Norge om förlängning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning jämte protokoll den 9 februari 1972 om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar

Konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning (konventionen) jämte protokoll samma dag om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar (stängselprotokollet) löper ut den 30 april 2002.

Den svensk-norska renbeteskommissionen av år 1997 presenterade i april 2001 ett betänkande som underlag för en ny renbeteskonvention. Förhandlingar mellan parterna om en ny konvention förestår och eftersom det kan förutses att en överenskommelse härom inte kommer att föreligga innan den nuvarande konventionen löper ut har parterna kommit överens om följande.

Artikel I

Konventionens och stängselprotokollets giltighetstid förlängs med tre år, till och med den 30 april 2005.

Artikel II

Denna överenskommelse träder i kraft den dag parterna genom notväxling har meddelat varandra att de interna rättsliga procedurerna för avtalets ikraftträdande är fullföljda.

Artikel III

Upprättat i

 

, i ett exemplar på svenska och ett exemplar på norska.

 

SFS 2002:88

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1972:114

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 1972 och gäller så länge konventionen är i kraft.

I fråga om vissa betesavgifter gäller de tillfälliga avvikelser från 52 och 57 §§ konventionen som anges i artiklarna 1, 2, 4 och 14 i det i samband med konventionens ingående upprättade protokollet om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar, dock att artikel 1 i protokollet skall gälla som svensk lag i den lydelse den fått enligt avtalet d. 3 okt. 1984 om ändring i protokollet. Protokollet och ändringsavtalet har den lydelse som framgår av bilagorna 2 och 4. Protokollet har den giltighetstid som framgår av bilaga 5.

SFS 1984:903

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 1984:903 har enligt förordning 1985:181 trätt i kraft d. 1 maj 1985.)

SFS 1991:388

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1991.

SFS 2002:88

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2002.