Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

SFS 2020:290

Publicerad den 15 maj 2020
Förordning om ändring i förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder
Utfärdad den 14 maj 2020

Regeringen föreskriver att 4 kap. 5 och 7 §§ och 5 kap. 4, 7, 10, 13 och 20 §§ förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder ska ha följande lydelse.

1) Om en villkorligt frigiven person inte har ställts under övervakning vid frigivningen, är Kriminalvården behörig att med stöd av 26 kap. 12 § brottsbalken senare besluta om övervakning. Beslutar Kriminalvården eller övervakningsnämnden att den villkorligt frigivne ska ställas under övervakning, tillämpas 3 §.

1)

Senaste lydelse 2005:1018.

Bestämmelserna i 2 kap. 6–8 §§ ska tillämpas också i fråga om den som har villkorligt frigetts.

Bestämmelserna i 2 kap. 9 § gäller även när omhändertagande har beslutats enligt 26 kap. 22 § brottsbalken.

2) Har en skyddstillsyn förenats med en särskild föreskrift om behandlingsplan enligt 28 kap. 6 b § brottsbalken behöver åtgärderna enligt 3 § vidtas endast om motsvarande åtgärder inte ingår i behandlingsplanen. Kriminalvården bör dock alltid bestämma villkoren för den dömdes kontakt med övervakaren och Kriminalvården. Myndigheten ska också på lämpligt sätt kontrollera att behandlingsplanen följs.

2)

Senaste lydelse 2005:1018.

3) Om Kriminalvården på grund av en rapport från övervakaren, en anmälan enligt 28 kap. 6 b § tredje stycket brottsbalken eller av någon annan anledning anser att övervakningsnämnden bör fatta beslut enligt brottsbalken i en fråga som rör den dömde, ska Kriminalvården skyndsamt anmäla det till nämnden.

3)

Senaste lydelse 2005:1018.

4) När den som genomgår skyddstillsyn inte längre står under övervakning efter ett års prövotid, ska Kriminalvården göra en anmälan till övervakningsnämnden om det har förekommit omständigheter som kan föranleda att den dömde på nytt bör ställas under övervakning. En sådan anmälan ska också göras om det före övervakningstidens utgång har förekommit omständigheter som medför att ett beslut bör fattas om övervakning för längre tid.

4)

Senaste lydelse 2005:1018.

5) Bestämmelser om befogenhet för övervakaren att meddela anvisningar, medge lättnader och vidta jämkningar när det gäller föreskrifter finns i 26 kap. 18 § andra stycket och 28 kap. 6 a § fjärde stycket brottsbalken. Innan övervakaren vidtar en sådan åtgärd bör övervakaren samråda med den dömde, om det lämpligen kan ske.

5)

Senaste lydelse 2005:1018.

Övervakaren ska till Kriminalvården anmäla den åtgärd som övervakaren vidtagit, om den inte är av ringa betydelse.

Det som föreskrivs om övervakare i denna förordning, med undantag av 13 §, gäller också den som med stöd av 26 kap. 13 § andra stycket brottsbalken har förordnats att biträda övervakningen (biträdande övervakare).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2020:290

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON
Mattias Larsson
(Justitiedepartementet)