Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS2001-0559

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Utkom från trycket den 3 juli 2001.
Utfärdad den 14 juni 2001.

De beteckningar som finns i 2 § med den betydelse som där anges är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som föreskrivs i dessa.

Det som i denna lag eller i någon författning som avses i första stycket sägs i fråga om ett visst slag av fordon tillämpas även på chassiet till ett sådant fordon. Detta gäller dock inte i fall då något annat särskilt föreskrivs.

[Lag (2017:360).]

Beteckning

Betydelse

Axeltryck

 

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en hjulaxel för över till vägbanan.

 

Bil

 

Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul eller medar eller med band och som inte är att anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar.

 

Boggi

 

Två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd som är mindre än 2 meter.

 

Boggitryck

 

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi för över till vägbanan.

 

Bruttovikt på fordon

 

Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul, band eller medar på ett fordon vid ett visst tillfälle för över till vägbanan.

 

Buss

 

En bil som är inrättad huvudsakligen för personbefordran och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Bussar delas in i lätta och tunga bussar.

 

Bärighetsklass

 

Indelning av vägar efter tillåtet axel-, boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt. Bärighetsklasserna är bärighetsklass 1 (BK1), bärighetsklass 2 (BK2), bärighetsklass 3 (BK3) och bärighetsklass 4 (BK4).

 

Cykel

 

1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp- eller vevanordning och inte är ett lekfordon.

 
 

2. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning om elmotorn

 
 

a. endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen,

 
 

b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och

 
 

c. har en kontinuerlig märkeffekt som inte överstiger 250 watt.

 
 

3. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning, och är

 
 

a. inrättat huvudsakligen för befordran av en person,

 
 

b. inrättat för att föras av den åkande, och

 
 

c. konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen.

 
 

4. Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som uppfyller villkoren i 3 a-c och som antingen

 
 

a. har en elmotor vars kontinuerliga märkeffekt inte överstiger 250 watt, eller

 
 

b. är självbalanserande.

 

Cykelkärra

 

Ett fordon som är avsett att dras av en moped klass II eller en cykel och inte är en sidvagn. En tillkopplad cykelkärra anses inte som ett särskilt fordon.

 

Dolly

 

En släpkärra som är avsedd att vara styraxel för en påhängsvagn och som är utrustad med en kopplingsanordning (vändskiva) för en påhängsvagn.

 

Efterfordon

 

Ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som inte är ett släpfordon.

 

EG-mobilkran

 

En tung lastbil som inte är utrustad för godstransporter och som är försedd med en kran vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter.

 

Fordon

 

En anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och inte löper på skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon, släpfordon, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon.

 

Fordonståg

 

Ett motordrivet fordon med ett eller flera tillkopplade fordon.

 

Hästfordon

 

Ett fordon som är förspänt med dragare.

 

Lastbil

 

1. En bil som är inrättad huvudsakligen för godsbefordran.

 
 

2. En annan bil som inte är att anse som en personbil eller en buss.

 
 

Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar.

 

Lekfordon

 

Ett fordon som ska anses som leksak enligt lagen (2011:579) om leksakers säkerhet.

 

Lätt buss

 

En buss med en totalvikt av högst 3,5 ton.

 

Lätt lastbil

 

En lastbil med en totalvikt av högst 3,5 ton.

 

Lätt motorcykel

 

1. En motorcykel på två eller fyra hjul

 
 

a) som drivs av förbränningsmotor med en slagvolym om högst 125 kubikcentimeter, en nettoeffekt av högst 11 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,1 kilowatt/kilogram,

 
 

b) med annan motor än förbränningsmotor som har en nettoeffekt av högst 11 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,1 kilowatt/kilogram.

 
 

2. En motorcykel på tre hjul med en nettoeffekt av högst 15 kilowatt.

 

Lätt släpfordon

 

1. Ett släpfordon med en totalvikt av högst 750 kilogram.

 
 

2. Ett släpfordon med en totalvikt över 750 kilogram under förutsättning att dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.

 

Lätt terrängvagn

 

En terrängvagn vars tjänstevikt är högst 2 ton.

 

Maximilast för ett motorfordon, en traktor, ett motorredskap, ett terrängmotorfordon, ett släpfordon eller en sidvagn

 

Skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt.

 

Moped

 

Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen som, om det drivs av en förbränningsmotor med gnisttändning, har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller, om det drivs av en förbränningsmotor med kompressionständning, har en slagvolym av högst 500 kubikcentimeter, eller är försett med annan motor för framdrivande och som har

 
 

1. två hjul samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt,

 
 

2. tre hjul och en vikt i körklart skick av högst 270 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, eller

 
 

3. fyra hjul och en vikt i körklart skick av högst 425 kilogram samt

 
 

en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, eller

 
 

4. fyra hjul, ett karosseri med högst tre dörrar och en vikt i körklart skick av högst 425 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 6 kilowatt.

 
 

Vid beräkningen av en mopeds vikt ska i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

 
 

Mopeder delas in i klass I och klass II.

 

Moped klass I

 

En moped som inte hör till klass II.

 

Moped klass II

 

En moped som har en motor vars nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt och

 
 

1. är konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen, eller

 
 

2. är konstruerad för att drivas med en tramp- och vevanordning och där motorn inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen.

 

Motorcykel

 

Ett motorfordon vars nettoeffekt, konstruktiva hastighet eller motorstorlek överstiger villkoren för moped och som har

 
 

1. två hjul, eller

 
 

2. tre symmetriskt placerade hjul och en vikt i körklart skick av högst 1 000 kilogram, eller

 
 

3. fyra hjul och en vikt i körklart skick av högst 450 kilogram eller högst 600 kilogram om fordonet är inrättat för godsbefordran, samt en nettoeffekt som inte överstiger 15 kilowatt.

 
 

Vid beräkningen av en motorcykels vikt ska i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

 
 

Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar.

 

Motordrivet fordon

 

Ett fordon som för framdrivande är försett med motor, dock inte ett sådant eldrivet fordon som är att anse som cykel. Motordrivna fordon delas in i motorfordon, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon.

 

Motorfordon

 

Ett motordrivet fordon som är avsett att användas huvudsakligen på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller inte, och som är inrättat

 
 

1. huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran, eller

 
 

2. för något annat ändamål än som avses under 1, om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motorredskap.

 
 

Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och mopeder.

 

Motorredskap

 

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som ett arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods. Motorredskap delas in i klass I och klass II.

 

Motorredskapklass I

 

Ett motorredskap som är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen.

 

Motorredskapklass II

 

Ett motorredskap som är konstruerat för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

 

Personbil

 

En bil som är försedd med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen och

 
 

1. är inrättad huvudsakligen för personbefordran eller

 
 

2. är permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme och utrustat med åtminstone

 
 

a. fast monterade sittplatser,

 
 

b. fast monterade sovplatser som kan utgöras av sittplatser som kan omvandlas till sovplatser,

 
 

c. fast monterad utrustning för matlagning och lagring och

 
 

d. bord.

 
 

Personbilar delas in i klass I och klass II.

 

Personbil klass I

 

En personbil som inte tillhör klass II.

 

Personbil klass II

 

En personbil som är permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme och utrustat med åtminstone

 
 

a. fast monterade sittplatser,

 
 

b. fast monterade sovplatser som kan utgöras av sittplatser som kan omvandlas till sovplatser,

 
 

c. fast monterad utrustning för matlagning och lagring och

 
 

d. bord.

 

Påhängsvagn

 

En släpvagn som är inrättad för att genom tapp med vändskiva eller liknande anordning förenas med en bil, en traktor eller ett motorredskap och som är så utförd att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det dragande fordonet.

 

Sidvagn

 

Ett fordon som är inrättat för att kopplas vid sidan av en tvåhjulig motorcykel eller en cykel. En tillkopplad sidvagn anses dock inte som ett särskilt fordon.

 

Släpfordon

 

Ett fordon som är inrättat för koppling till ett annat motordrivet fordon än en moped klass II och är avsett för person- eller godsbefordran eller för att bära en anordning för att driva dessa fordon. Släpfordon delas in i släpvagnar, släpslädar och terrängsläp samt i lätta släpfordon och tunga släpfordon.

 

Släpkärra

 

En släpvagn med oledad dragstång där den statiskt vertikala last som förs över till dragfordonet inte överskrider 10 procent av släpvagnens totalvikt eller 1 ton.

 

Släpsläde

 

Ett släpfordon på medar som är inrättat för att dras av ett motorfordon, en traktor eller ett motorredskap.

 

Släpvagn

 

Ett släpfordon på hjul eller band som är inrättat för att dras av ett motorfordon, en traktor eller ett motorredskap.

 

Släpvagnsvikt

 

Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt och last.

 

Snöskoter

 

En terrängskoter som är avsedd för färd på snötäckt mark och som är försedd med band och medar.

 

Terränghjuling

 

En annan terrängskoter än en snöskoter.

 

Terrängmotorfordon

 

Ett motordrivet fordon som inte är ett motorfordon och som är inrättat huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran i terräng. Terrängmotorfordon delas in i terrängvagnar och terrängskotrar.

 

Terrängskoter

 

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst 450 kilogram. Terrängskotrar delas in i snöskotrar och terränghjulingar.

 

Terrängsläp

 

Ett släpfordon som är inrättat för att dras av ett terrängmotorfordon.

 

Terrängvagn

 

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt över 450 kilogram. Terrängvagnar delas in i lätta och tunga terrängvagnar.

 

Tjänstevikt för en bil, en traktor eller ett motorredskap

 

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt föraren.

 

Tjänstevikt för en motorcykel eller en moped

 

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick utan sidvagn, med verktyg som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten.

 

Tjänstevikt för ett släpfordon, ett terrängsläp eller en sidvagn

 

Vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet.

 

Tjänstevikt för ett terrängmotorfordon

 

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet, verktyg som hör till fordonet, samt bränsle, smörjolja och vatten. För en tung terrängvagn räknas även vikten av föraren och reservhjul med.

 

Totalvikt för en bil, en traktor, ett motorredskap eller en tung terrängvagn

 

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer utom föraren och den största mängd gods som fordonet är inrättat för.

 

Totalvikt för en motorcykel, ett terrängfordon utom en tung terrängvagn, ett släpfordon eller en sidvagn

 

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer och den största mängd gods som fordonet är inrättat för. I totalvikten för en motorcykel ingår inte sidvagnens totalvikt.

 

Traktor

 

Ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som är inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon eller ett arbetsredskap. En traktor får vara utrustad för transport av gods och för befordran av passagerare.

 
 

Traktorer delas in i traktor a och traktor b.

 

Traktor a

 

En traktor som är konstruerad för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen.

 

Traktor b

 

En traktor som är konstruerad för en hastighet som överstiger 40 kilometer i timmen.

 

Traktor skatteklass I

 

En traktor som enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) hör till skatteklass I.

 

Traktor skatteklass II

 

En traktor som enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) hör till skatteklass II.

 

Traktortåg

 

En traktor med ett eller flera tillkopplade släpfordon.

 

Trippelaxel

 

Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd mellan den första och den tredje axeln som är mindre än 5 meter.

 

Trippelaxeltryck

 

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en trippelaxel för över till vägbanan.

 

Tung buss

 

En buss med en totalvikt över 3,5 ton.

 

Tung lastbil

 

En lastbil med en totalvikt över 3,5 ton.

 

Tung motorcykel

 

1. En motorcykel på två eller fyra hjul vars motor har en slagvolym som överstiger 125 kubikcentimeter, en nettoeffekt som överstiger 11 kilowatt eller ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som överstiger 0,1 kilowatt/kilogram.

 
 

2. En motorcykel på tre hjul med en nettoeffekt som överstiger 15 kilowatt.

 

Tungt släpfordon

 

Ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon.

 

Tung terrängvagn

 

En terrängvagn med en tjänstevikt över 2 ton.

 

Vikt i körklart skick för en motorcykel eller en moped

 

Vikten i körklart skick för en motorcykel eller en moped fastställs enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, i den ursprungliga lydelsen.

 

SFS 2017:360

Trots 2 § ska ett fordon som registreras med stöd av ett godkännande enligt en EU-rättsakt höra till det slag av fordon som motsvarar den fordonskategori som anges i godkännandet.

SFS 2015:793

Om det inte med ledning av 2 eller 2 a § kan bestämmas till vilket slag av fordon som ett visst fordon eller en viss fordonstyp ska höra, beslutar den myndighet som regeringen bestämmer i frågan.

SFS 2009:226

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

  1. meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om undantag från denna lag, och

  2. meddela föreskrifter om avgifter för prövning av ansökan om undantag i enskilda fall enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

SFS 2010:1566

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2001:559

1. Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2001.

2. För en moped som tagits upp i typintyg enligt 63 § fordonskungörelsen i dess lydelse före d. 1 nov. 1998 eller godkänts vid mopedbesiktning enligt 48–54 §§ fordonskungörelsen i dess lydelse före d. 1 nov. 1998 och därefter inte ändrats på sådant sätt som anges i 50 § nämnda kungörelse, gäller vad som sägs om mopeder klass II.

SFS 2002:583

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2003.

2. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som personbil, buss eller lastbil gäller fortfarande.

SFS 2003:219

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2003.

2. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped gäller fortfarande.

3. En moped som före ikraftträdandet har klassificerats som moped klass I skall i fortsättningen klassificeras som klass II om mopeden är att hänföra till den klassen enligt de nya föreskrifterna.

SFS 2006:240

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2006.

2. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som personbil eller lastbil gäller fortfarande.

SFS 2009:125

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2009.

SFS 2009:226

Denna lag träder i kraft d. 29 april 2009.

SFS 2010:757

Denna lag träder enligt F (2010:1092) i kraft d. 1 okt. 2010.

SFS 2010:1092

(Utkom d. 7 sept. 2010.)

SFS 2010:1566

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2011:585

Denna lag träder i kraft d. 20 juli 2011.

SFS 2011:913

(Utkom d. 5 juli 2011.)

SFS 2012:875

Denna lag träder i kraft d. 19 jan. 2013.

SFS 2015:793

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

2. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped, motorcykel, personbil, terrängskoter, terrängvagn, traktor klass I eller klass II gäller fortfarande.

SFS 2017:360

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.

Lag 2001:559

Författare: Jenny Forkman

Författare till den ursprungliga kommentaren.

Författare: Gunilla Svedberg

Författare: Gunilla Svedberg

Lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner innehåller de centrala definitionerna av grundläggande fordons- och viktbegrepp. Det är avsikten att definitionerna ska äga allmän giltighet. Förarbeten: prop. 2000/01:95, 2000/01:TU15, rskr. 2000/01:252 och SOU 1998:162. Definitionerna har huvudsakligen utan omarbetningar överförts från de numera upphävda författningarna terrängtrafikkungörelsen (1972:594), fordonskungörelsen (1972:595) och bilregisterkungörelsen (1972:599). Definitioner har också hämtats från körkortsförordningen (1998:980) och trafikförordningen (1998:1276). I förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner har förts samman definitioner från de olika trafikförfattningarna som inte har ansetts böra ges lagform.

Många definitioner i lagen om vägtrafikdefinitioner och förordningen om vägtrafikdefinitioner är oförändrade i förhållande till dem som tidigare funnits i nämnda trafikförfattningar. Med hänsyn härtill är den kommentar av definitionerna som finns i Margareta Ericsson m.fl., TRAFIK-rättsfall, Kommentarer, 1998, s. 23–39 (härefter Ericsson m.fl., 1998) fortfarande av visst intresse. Lagen kommenteras även av Maria Ceder, Erik Olsson, Eva Römbo, Åsa Ståhl, Trafikkommentarer, 11 uppl. 2022, s. 17–40 (härefter Trafikkommentarer, 2022).

Den 1 juli 2006 gjordes vissa ändringar i lagen med anledning av den nya vägtrafikskattelagen (2006:227), se prop. 2005/06:65.

Författare: Gunilla Svedberg

Lagen innehåller de grundläggande fordons- och viktbegreppen och avsikten är att dessa ska ha allmän giltighet.

Författare: Gunilla Svedberg

Motsvarande bestämmelse fanns tidigare i samtliga de författningar som lagen huvudsakligen bygger på, exempelvis 5 § fordonskungörelsen (1972:595). Bestämmelsen får nu generell giltighet om inte annat särskilt föreskrivs.

Författare: Gunilla Svedberg

I bestämmelsen har fordons- och viktbegrepp förts samman från de numera upphävda författningarna terrängtrafikkungörelsen (1972:594), fordonskungörelsen (1972:595) och bilregisterkungörelsen (1972:599). Fordons- och viktbegrepp har också inhämtats från trafikförordningen (1998:1276). Vissa fordonsbegrepp av icke grundläggande karaktär kommer fortfarande att regleras i förordningsform, t.ex. temperaturkontrollerat fordon och lastlängd. En del definitioner har emellertid uteslutits eftersom de funnits överflödiga av en eller annan anledning, exempelvis att betydelsen framgår direkt av författningstexten.

Bestämmelsen har ändrats genom SFS 2002:583 vilken trädde i kraft den 1 maj 2003. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som personbil, buss eller lastbil gäller dock fortfarande. Förarbeten: prop. 2001/02:130, 2001/02:TU13, rskr. 2001/02:280. Ändringarna i lagrummet innebär att fordonsdefinitionerna i lagen anpassas så långt som möjligt till definitionerna i EG:s fordonsdirektiv. Fordonsdefinitionerna finns framför allt i de s.k. ramdirektivet och ramförordningarna, dvs. rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (numera Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. Det har vidare gjorts vissa redaktionella ändringar i lagens definitioner.

Författare: Gunilla Svedberg

Bestämmelser om bärighetsklasser finns i 4 kap. 11–14 §§ trafikförordningen (1998:1276).

Författare: Gunilla Svedberg

Enhjuliga ”cyklar” torde betraktas som lekfordon. Punkten 2 omfattar exempelvis vissa elcyklar med en svagare motor, dvs. en motor med en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt. En motoriserad cykel med en högre motoreffekt, dock högst 1 kilowatt, klassificeras som moped klass II, jfr prop. 2015/16:31 s. 66 f. En eldriven rullstol som drivs med spak anses vara en cykel enligt punkten 3; detta gäller dock inte vanliga rullstolar som drivs med direkt handpåverkan. Angående den som färdas i rullstol, se vidare 1 kap. 4 § 3 st. trafikförordningen (1998:1276). En elektrisk rullstol som är konstruerad för en högre hastighet än 20 km/tim anses vara ett motordrivet fordon. Exempel på fordon som omfattas av punkten 4 är vissa elskotrar och självbalanserande tvåhjulingar som styrs genom särskild gyroteknik.

Författare: Gunilla Svedberg

Exempel på efterfordon är båttrailer. Fordon avsedda för person- eller godsbefordran är däremot inte efterfordon.

Författare: Gunilla Svedberg

Definitionen träffar endast sådana mobilkranar som omfattas av förordning (EU) 2018/858. Alla mobilkranar som godkänns enligt nämnda förordning ska klassificeras som EG-mobilkranar, vilket är en typ av tunga lastbilar. Mindre mobilkranar kan fortfarande klassificeras som ”motorredskap klass I inrättat som mobilkran”, se (VVFS 2003:27). Förarbeten: prop. 2008/09:53, 2008/09:TU9, rskr. 2008/09:188.

Författare: Gunilla Svedberg

Angående indelningen i olika fordonstyper, se Trafikkommentarer, 2022, s. 28 f. Beträffande vissa ombyggda fordon, se kommentaren till definitionen av motorredskap nedan. Enligt den här angivna definitionen torde en svävare inte vara ett fordon. Jfr även definitionen av fordon i 1 § lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall.

Genom ändringen av definitionen av fordon, se vidare kommentaren till 2 §, har ordet ”huvudsakligen” lagts till framför rekvisitet ”för färd på marken”. Syftet med ändringen är att markera att inte varje anordning som i och för sig kan föras på marken utgör ett fordon i här åsyftad mening. Med fordon avses då i stället anordningar där huvudsyftet är att de ska föras på marken. Genom ifrågavarande justering kan undantaget för flygplan tas bort i definitionen av motordrivet fordon.

Författare: Gunilla Svedberg

Lastbil definierades före den 1 maj 2003 som en bil som inte är att anse som personbil eller buss. Till skillnad från definitionen i rådets direktiv 70/156/EEG angav den svenska definitionen således inte att fordonet ska vara avsett för godsbefordran. Anledningen till detta är att man velat täcka in samtliga typer av motorfordon med de tre definitionerna personbil, buss och lastbil. I förtydligande syfte har definitionen av lastbil nu delats upp i två punkter. Den första punkten lyder ”En bil som är inrättad huvudsakligen för godsbefordran” och motsvarar därför EG:s definition. För att täcka in samtliga typer av motorfordon med de tre nämnda definitionerna lyder den andra punkten ”En annan bil som inte är att anse som en personbil eller buss”.

Författare: Gunilla Svedberg

I lagen (2011:579) om leksakers säkerhet finns bl.a. regler om att leksaker måste uppfylla vissa krav från hälso- och säkerhetssynpunkt. Leksaker ska t.ex. vara CE-märkta. Även Konsumentverkets föreskrifter om leksakers säkerhet, KOVFS 2011:5, innehåller bestämmelser om de krav som ska vara uppfyllda för en leksak. Genom nämnda författningar har Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet genomförts. Med leksaker avses i lagen om leksakers säkerhet, och i direktivet, en vara som helt eller delvis är utformad eller avsedd för barn under 14 år att leka med. I bilaga 1 till KOVFS 2011:5 listas dels leksaker som inte omfattas av föreskrifterna, dels varor som inte ska betraktas som leksaker. Exempelvis framgår att leksaksfordon med förbränningsmotor inte omfattas av föreskrifterna. Vidare är bl.a. följande produkter inte att betrakta som leksaker: Cyklar med en högsta sadelhöjd på mer än 435 mm, mätt som det vertikala avståndet från marken till sadelns ovansida, med sadeln i horisontellt läge och sadelstolpen placerad i högsta tillåtna läge, sparkcyklar och andra transportmedel avsedda för idrottsutövning eller framförande på allmän väg eller allmän gång och cykelväg och eldrivna fordon som är avsedda att framföras på allmän väg, trottoar eller allmän gång- eller cykelväg. För att inte riskera att vissa produkter som utgör leksaker enligt lagen om leksakers säkerhet ska träffas även av bestämmelserna i fordonslagstiftningen har definitionen av lekfordon ändrats till att avse ett fordon som ska avses som en leksak enligt lagen om leksakers säkerhet. Se också kommentaren till 2 §.

Författare: Gunilla Svedberg

Den definition som finns i författningarna av lätt motorcykel med förbränningsmotor har anpassats till att lätt motorcykel kan ha motor av annan typ. För att motorcykel som drivs av en annan motor än förbränningsmotor ska betecknas som lätt motorcykel bör nämligen inte ställas krav på viss största slagvolym, utan för sådana fordon ska endast en effektgräns gälla. Motorns nettoeffekt har genomgående använts som kriterium för de fordon som definieras med ledning av motorstyrkan. Med anledning av att körkortsbehörigheterna i 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) ändrades (se prop. 2011/12:25) gjordes en anpassning av definitionen av lätt motorcykel (se prop. 2012/13:23). Nytt i förhållande till den tidigare definitionen är att det införts ett krav på förhållandet mellan nettoeffekt och tjänstevikt. När det gäller trehjuliga motorcyklar ställs dock inget krav på viss största slagvolym eller visst förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt. För dessa motorcyklar har vidare gränsvärdet för nettoeffekten höjts från tidigare 11 kilowatt till 15 kilowatt.

Författare: Gunilla Svedberg

Angående definitionen av moped, se prop. 1997/98:124 s. 44–46, prop. 2002/03:55 s. 50–52 och prop. 2015/16:31 s. 73 f. För mopeder som har klassificerats enligt äldre bestämmelser gäller särskilda övergångsbestämmelser till lagen.

Författare: Gunilla Svedberg

Av lagen framgår att motordrivna fordon delas in i bl.a. motorfordon och terrängmotorfordon. Före lagändringen den 1 maj 2003 var definitionerna av dessa båda fordonstyper att ett terrängmotorfordon var ett motordrivet fordon inrättat huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran i terräng, medan motorfordon var ett motordrivet fordon som inte var ett terrängmotorfordon. Denna indelning utgick således från de båda begreppen väg och terräng. De aktuella definitionerna innebar att en bestämning av vad som var ett motorfordon måste börja med en uteslutning av terrängmotorfordon, vilket i sin tur krävde en analys av vägbegreppet som motsatsvis ger innebörden av terräng. Definitionen av motorfordon har ändrats för att undvika att de båda motsatsparen väg och terräng respektive motorfordon och terrängmotorfordon ska vara reglerade omlott.

Författare: Gunilla Svedberg

Angående ändringar beträffande indelning av motorredskap, se Ericsson m.fl., 1998, s. 376. Angående indelning av motorredskap och traktorer, se prop. 1989/90:48 och prop. 1990/91:35. De nedan beskrivna bestämmelserna avser sådana fordon som brukar kallas epa-traktorer. I kungörelsen (1940:440) om hänförande av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap anges: ”Har automobil ombyggts för att användas som dragfordon för annat fordon eller arbetsredskap på sådant sätt, att bakaxeln icke är försedd med fjädringsanordning, som uppbär chassiet, att avståndet mellan de yttersta bakaxlarna icke överstiger 225 centimeter, samt att de drivande fordonshjulens varvtal icke överstiger en tiondel av motorns varvtal, ska fordonet, därest det med hänsyn till den verkställda ombyggnaden är uppenbart, att fordonet icke vidare är avsett att självständigt nyttjas för utförande av transporter, anses som motorredskap.” Kungörelsen har genom SFS 1975:48 om upphävande av kungörelsen (1940:440) om hänförande av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap upphört att gälla vid utgången av mars 1975. Förordningens övergångsbestämmelser, som ändrats genom SFS 1977:791, SFS 1978:77, SFS 1980:60, SFS 1981:67, SFS 1989:948, SFS 1990:1206 och SFS 1992:1761 lyder ”1. Den upphävda kungörelsen gäller fortfarande i fråga om fordon som efter sådan ombyggnad som anges i kungörelsen har undergått registreringsbesiktning före den 1 april 1975. Förordning (1980:60). 2. Fordon som avses i 1 får inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Den som bryter häremot ska dömas till böter högst ett tusen kronor. Vad som nu sagts tillämpas inte i den mån lägre hastighetsgräns gäller på grund av annan föreskrift. Förordning (1981:67). 2 a. För fordon som avses i 1 tillämpas i fråga om förarbehörighet, utrustning och registrering de bestämmelser som gäller för traktorer, såvitt annat inte sägs i förordningen (1975:48) om upphävande av kungörelsen (1940:440) om hänförande av vissa automobiler till fordonstypen motorredskap. Förordning (1992:1761). 3. Fordon som avses i 1 får brukas efter utgången av mars månad 1980 under följande förutsättningar. A. Fordonets ägare ska till länsstyrelsen anmäla att han avser att bruka fordonet efter utgången av mars månad 1980. Därvid ska fordonets registreringsnummer anges. B. Fordonet ska genomgå årlig kontrollbesiktning inom inställelsetermin som anges i 78 § fordonskungörelsen (1972:595). I fråga om sådan kontrollbesiktning tillämpas bestämmelserna i fordonskungörelsen. Förordning (1980:60). 4. Den som brukar ett fordon i strid mot bestämmelserna i 3 döms till böter. Förordning (1980:60). 5. Vägverket meddelar föreskrifter för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1992:1760).”

Författare: Gunilla Svedberg

Enligt det svenska regelverket har husbilar tidigare normalt hänförts till fordonsslaget lastbilar. Enligt EG:s typgodkännanderegler ska husbilar däremot hänföras till fordonsslaget personbilar. Denna skillnad i reglerna har fått till följd att husbilar registrerats som antingen personbil eller som lastbil i vägtrafikregistret beroende på vilken typ av godkännande som åberopats till grund för registreringen. Sedan den 1 juli 2006 omfattar dock den svenska definitionen av personbilar även husbilar, se prop. 2005/06:65. Definitionsmässigt delas personbilar numera in i personbilar klass I och personbilar klass II, där personbilar klass II utgör husbilar och personbilar klass I övriga personbilar. Enligt övergångsbestämmelserna till de nya bestämmelserna gäller dock att en klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som personbil eller lastbil ska gälla även fortsättningsvis.

Författare: Gunilla Svedberg

Uppdelningen av fordonsslaget terrängskoter i snöskotrar och terränghjulingar motiveras av att det finns skäl att behandla dessa fordonstyper separat när det gäller behörighet och utbildning, se prop. 2008/09:60.

Författare: Gunilla Svedberg

Definitionen motsvarar den tidigare definitionen av trafiktraktor.

Författare: Gunilla Svedberg

Definitionen motsvarar den tidigare definitionen av jordbrukstraktor.

Författare: Gunilla Svedberg

Denna princip har i praktiken funnits redan tidigare, men har genom paragrafen fått uttryckligt stöd i lagen, se prop. 2008/09:53.

Författare: Gunilla Svedberg

I allmänhet torde ett fordon utan svårighet kunna hänföras till ett fordonsslag med tillämpning av 2 eller 2 a §. Om det inte skulle låta sig göras får beslut om tillämpning tas i det enskilda fallet. Om det i undantagsfall skulle finnas fog för en annan lösning bör den kunna medges med tillämpning av 4 §.

Författare: Gunilla Svedberg

Undantagsbestämmelsen är avsedd att inbegripa såväl de undantagsmöjligheter som finns i dag, t.ex. i de fall det finns skäl att hänföra ett visst fordon, en viss fordonstyp eller en viss grupp av fordon till ett annat slag av fordon än som skulle bli fallet enligt 2 §, som andra former av undantag. Frågor om avgifter i Transportstyrelsens verksamhet behandlas i prop. 2010/11:30.