Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Mål C‑56/08

Pärlitigu OÜ

mot

Maksu- ja Tolliameti Põhja maksu- ja tollikeskus

(begäran om förhandsavgörande från Tallinna Halduskohus)

”Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Tullklassificering – KN‑nummer 0511 91 10 – KN‑nummer 0303 22 00 – Fryst ryggben av odlad Atlantlax (Salmo salar) – Förordning (EG) nr 85/2006 – Antidumpningstull”

Sammanfattning av domen

Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer – Fryst ryggben av odlad atlantlax som erhålls efter att fisken fileats

Den kombinerade nomenklatur i gemensamma tulltaxan som utgör bilaga 1 till förordning nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt förordning nr 1719/2005, ska tolkas så, att fryst ryggben av odlad atlantlax (Salmo salar), som erhålls efter att fisken fileats, ska klassificeras under KN-nummer 0303 22 00 i kombinerade nomenklaturen, förutsatt att varan är tjänlig som människoföda vid tidpunkten för tullklareringen, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva.

(se punkt 30 och domslutet)













DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen)

den 16 juli 2009 (*)

”Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Tullklassificering – KN‑nummer 0511 91 10 – KN‑nummer 0303 22 00 – Fryst ryggben av odlad Atlantlax (Salmo salar) – Förordning (EG) nr 85/2006 – Antidumpningstull”

I mål C‑56/08,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Tallinna Halduskohus (Estland) genom beslut av den 16 januari 2008, som inkom till domstolen den 13 februari 2008, i målet

Pärlitigu OÜ

mot

Maksu- ja Tolliameti Põhja maksu- ja tollikeskus,

meddelar

DOMSTOLEN (fjärde avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden K. Lenaerts samt domarna R. Silva de Lapuerta, E. Juhász, G. Arestis (referent) och J. Malenovský,

generaladvokat: V. Trstenjak,

justitiesekreterare: handläggaren C. Strömholm,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

–        Pärlitigu OÜ, genom M. Maksing, advokaat,

–        Estlands regering, genom L. Uibo, i egenskap av ombud,

–        Europeiska unionens råd, genom T. Tobreluts och J.-P. Hix, båda i egenskap av ombud, biträdda av G. Berrisch, Rechtsanwalt,

–        Europeiska gemenskapernas kommission, genom K. Saaremäel-Stoilov, H. van Vliet och A. Sipos, samtliga i egenskap av ombud,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 12 februari 2009,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

        Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av undernumren 0511 91 10 och 0303 22 00 i Kombinerade nomenklaturen, vilken finns i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1719/2005 av den 27 oktober 2005 (EGT L 286, s. 1) (nedan kallad KN), samt giltigheten av artikel 1.5 i rådets förordning (EG) nr 85/2006 av den 17 januari 2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av odlad lax med ursprung i Konungariket Norge (EUT L 15, s. 1).

        Begäran har framställts i ett mål mellan Maksu- ja Tolliameti Põhja maksu- ja tollikeskus (nedan kallad PMTK), den estniska skatte- och tullmyndigheten, och Pärlitigu OÜ (nedan kallat Pärlitigu), ett enligt estnisk rätt bildat bolag, angående ett beslut om tull för nämnda bolag.

 Tillämpliga bestämmelser

        I de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN, som återfinns i avsnitt I A i del 1, föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] skall följande gälla

1.      Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

2.      a)     Anges en viss vara i ett HS-nummer skall varan klassificeras enligt detta HS-nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär. En komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, skall klassificeras enligt samma tulltaxenummer som den hopsatta varan.

6.      Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer skall bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå skall jämföras med varandra. Vid tillämpningen av denna regel skall anmärkningarna till den berörda avdelningen och det berörda kapitlet också beaktas, om inte omständigheterna kräver annat.”

        Avdelning I under del 2 i KN har rubriken ”Levande djur; animaliska produkter” och innehåller fem kapitel.

        Bland dessa återfinns i kapitel 3, med rubriken ”Fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur”, nummer 0303. Detta nummer med beteckningen ”Fisk, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 0304” är uppdelat enligt följande:

”               – Stillahavslax (Oncorhynchus nerka, Oncorhynchus gorbuscha, Oncorhynchus keta, Oncorhynchus tschawytscha, Oncorhynchus kisutch, Oncorhynchus masou och Oncorhynchus rhodurus), med undantag av lever, rom och mjölke:

0303 22 00 – – Atlantlax (Salmo salar) och donaulax (Hucho hucho)

…”

        I anmärkningarna till nämnda kapitel 3 anges följande:

”1.       Detta kapitel omfattar inte:

         c)      fisk (inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke) samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, döda, otjänliga eller olämpliga till människoföda antingen på grund av sin art eller på grund av sitt tillstånd (kap. 5); …

...”

        I del 2 avdelning I kapitel 5 i KN, med rubriken ”Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans”, återfinns nummer 0511, som har rubriken ”Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitlen 1 och 3, olämpliga som livsmedel”, vilket är uppdelat enligt följande:

”0511 10 00  – Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur

                           – Andra slag:

0511 91 – – Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur; döda djur enligt kapitel 3:

0511 91 10 – – – Fiskavfall

…”

        I anmärkningarna till nämnda kapitel 5 preciseras följande:

”1       Detta kapitel omfattar inte:

         a)      ätbara produkter (andra än tarmar, blåsor och magar av djur, hela eller i bitar, samt djurblod, flytande eller torkat),

…”

        De undernummer i integrerade tulltaxan för Europeiska gemenskaperna (TARIC) som avser kapitel 3 i avdelning I i avsnitt II KN är uppdelade på följande sätt:

”      0303 22 00 11 – – – Atlantlax (Salmo salar)

         0303 22 00 11 – – – – Vild

         0303 22 00 12 – – – – Andra

          0303 22 00 12  – – – – – Hel

          0303 22 00 13 – – – – – Urtagen, med huvud

          0303 22 00 15 – – – Andra”

      I artikel 1 i förordning nr 85/2006 föreskrivs följande:

”1.      En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av odlad lax (dvs. annan än vild), även filéad, färsk, kyld eller fryst, enligt KN-nummer ex 0302 12 00, ex 0303 11 00, ex 0303 19 00, ex 0303 22 00, ex 0304 10 13 och ex 0304 20 13 (nedan kallad ’odlad lax’, med ursprung i Norge).

4.      För [andra företag än Nordlaks Oppdrett AS] (TARIC‑tilläggsnummer A999) skall den slutgiltiga antidumpningstullen vara ett belopp motsvarande skillnaden mellan det minimiimportpris som fastställs i punkt 5 och nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, om det senare priset är lägre än det förra. Ingen tull skall tas ut i de fall där nettopriset fritt gemenskapens gräns är lika med eller högre än det motsvarande minimiimportpris som fastställs i punkt 5.

5.      För tillämpningen av punkt 4 skall det minimiimportpris som fastställs i kolumn 2 i tabellen nedan gälla. Om det vid kontroll efter importen konstateras att det nettopris fritt gemenskapens gräns som faktiskt betalats av den första oberoende kunden i gemenskapen (priset efter import) är lägre än det nettopris fritt gemenskapens gräns, före tull, som framgår av tulldeklarationen, och priset efter import är lägre än minimiimportpriset skall den fasta antidumpningstull som anges i kolumn 3 i tabellen tillämpas, såvida inte tillämpningen av den fasta tull som anges i kolumn 3 plus priset efter import leder till ett belopp (det pris som faktiskt betalats plus fast tull) som är lägre än det minimiimportpris som anges i kolumn 2 i tabellen. I sådana fall skall ett tullbelopp motsvarande skillnaden mellan det minimiimportpris som anges i kolumn 2 i tabellen och priset efter import gälla. Om sådan fast antidumpningstull tas ut retroaktivt skall den tas ut med avdrag för eventuell tidigare erlagd antidumpningstull, beräknad på grundval av minimiimportpriset.

Presentation av odlad lax

Minimiimportpris euro/kg produktvikt netto

Fast tull euro/kg produktvikt netto

TARIC‑nummer

Hel fisk, färsk, kyld eller fryst

2,80

0,40

0302 12 00 12,

0302 12 00 33,

0302 12 00 93,

0303 11 00 93,

0303 19 00 93,

0303 22 00 12,

0303 22 00 83

Urtagen med huvud, färsk, kyld eller fryst

3,11

0,45

0302 12 00 13,

0302 12 00 34,

0302 12 00 94,

0303 11 00 94,

0303 19 00 94,

0303 22 00 13,

0303 22 00 84

Annan (även urtagen utan huvud), färsk, kyld eller fryst

3,49

0,50

0302 12 00 15,

0302 12 00 36,

0302 12 00 96,

0303 11 00 18,

0303 11 00 96,

0303 19 00 18,

0303 19 00 96,

0303 22 00 15,

0303 22 00 86

Hela fiskfiléer och filéer i bitar med en vikt av mer än 300 g per filé, färska, kylda eller frysta

5,01

0,73

0304 10 13 13,

0304 10 13 94,

0304 20 13 13,

0304 20 13 94

Hela fiskfiléer och filéer i bitar med en vikt av mer än 300 g per filé, färska, kylda eller frysta

6,40

0,93

0304 10 13 14,

0304 10 13 95,

0304 20 13 14,

0304 20 13 95

Andra hela fiskfiléer och filéer i bitar med en vikt av högst 300 g per filé, färska, kylda eller frysta

7,73

1,12

0304 10 13 15,

0304 10 13 96,

0304 20 13 15,

0304 20 13 96

...”

      Rådets förordning (EG) nr 319/2009 av den 16 april 2009 om klargörande av tillämpningsområdet för de slutgiltiga antidumpningstullar som infördes genom förordning nr 85/2006 (EUT L 101, s. 1), ersatte artikel 1.1 i sistnämnda förordning med följande text:

”En slutgiltig antidumpningstull ska införas på import av odlad lax (dvs. annan än vild), även filead, färsk, kyld eller fryst, enligt KN-nummer ex 0302 12 00, ex 0303 11 00, ex 0303 19 00, ex 0303 22 00, ex 0304 10 13 och ex 0304 20 13 (nedan kallad odlad lax), med ursprung i Norge. Ryggben av lax, som består av ett fiskben delvis täckt med kött och som är en ätlig biprodukt från fiskerinäringen, enligt KN‑nummer ex 0302 12 00, ex 0303 11 00, ex 0303 19 00 och ex 0303 22 00, ska inte omfattas av den slutgiltiga antidumpningstullen om köttet på ryggbenet utgör högst 40 % av vikten på ryggbenet av lax.”

      I artikel 2 i förordning nr 319/2009 föreskrivs följande:

”För varor som inte omfattas av artikel 1.1 i förordning (EG) nr 85/2006 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen ska de slutgiltiga antidumpningstullar som betalats eller bokförts i enlighet med artikel 1.1 i förordning (EG) nr 85/2006 i dess ursprungliga lydelse och de preliminära antidumpningstullar som slutgiltigt tagits ut i enlighet med artikel 2 i den förordningen återbetalas eller efterskänkas.

...”

      Enligt artikel 3 i förordning nr 319/2009 ska denna tillämpas retroaktivt från och med den 21 januari 2006.

 Tvisten vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

      Den 19 januari 2006 köpte Pärlitigu i Norge, mot faktura som utfärdades av Fossen AS, 13 050 kg fryst ryggben av odlad atlantlax (Salmo salar) som erhållits efter att fisken fileats, till ett pris av 6,54 EEK per kilogram. Av beslutet om hänskjutande framgår, i synnerhet av den första tolkningsfrågans formulering, att det är fråga om ätbara produkter som vanligtvis marknadsförs som näringsmedel.

      Den 23 januari 2006 importerade Pärlitigu denna vara till Estland med tulldeklaration nr I 5446, i vilken den angav varan som fiskavfall under KN‑nummer 0511 91 10, vilket är tullfritt. PMTK godtog deklarationen samma dag och satte varan i fri omsättning. Pärlitigu erlade vid detta tillfälle mervärdesskatt med 15 370 EEK.

      Den 25 januari 2006 sålde Pärlitigu varan vidare till Alkfish OÜ för priset 8,47 EEK per kilogram.

      Den 23 mars 2006 tog en tjänsteman med ansvar för efterhandskontroll vid PMTK ett prov av den berörda varan vid Alkfish OÜ:s lager för att kontrollera huruvida det KN‑nummer som angetts i importdeklarationen var korrekt. Analysen av detta prov ledde till slutsatsen att denna vara kunde användas som människoföda.

      Med hänsyn till denna slutsats tilldelade PMTK nämnda vara det nya KN‑numret 0303 22 00 och klassificerade denna under TARIC‑nummer 0303 22 00 15. PMTK fattade den 30 mars 2007 beskattningsbeslut nr 12‑5/177, med beaktande av bland annat den antidumpningstull som föreskrivs i förordning nr 85/2006.

      Den 11 april 2007 överklagade Pärlitigu detta beslut till Tallinna Halduskohus (Tallinns förvaltningsdomstol) och yrkade dels ogiltigförklaring av nämnda beslut, dels förordnande om en interimistisk åtgärd i form av uppskov med verkställigheten av beslutet.

      Mot denna bakgrund beslutade Tallinna Halduskohus att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

”[1)] Ska den kombinerade nomenklaturen för den gemensamma tulltaxan i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan tolkas så, att fryst ryggben (fiskben med fiskkött) av odlad atlantlax (Salmo salar), som erhålls efter att fisken fileats och som är ätbart och vanligtvis marknadsförs som näringsmedel, ska klassificeras enligt

a)      undernummer 0511 91 10 (’fiskavfall’), eller

b)       undernummer 0303 22 00 15 (’andra’ delar av ’annan atlantlax (Salmo salar)’)?

[2)]      Om svaret på fråga nr 1 skall vara alternativ b), är då den tabell som återfinns i artikel 1.5 i … förordning … nr 85/2006 … ogiltig på grund av ett åsidosättande av den i artikel 5 [EG] stadgade proportionalitetsprincipen, eftersom det i denna tabell fastställda minimiimportpriset för fryst ryggben av lax är högre än det minimiimportpris som fastställts för såväl hel fisk som urtagen fisk med huvud?”

Prövning av tolkningsfrågorna

 Den första frågan

      Den hänskjutande domstolen har ställt den första tolkningsfrågan för att få klarhet i huruvida fryst ryggben av odlad atlantlax, som erhålls efter att fisken fileats, omfattas av undernummer 0511 91 10 i KN som fiskavfall eller av undernummer 0303 22 00 i KN som atlantlax (Salmo salar) och, mer specifikt, av TARIC‑nummer 0303 22 00 15.

      Enligt Pärlitigu ska KN tolkas så, att den omtvistade varan ska klassificeras enligt KN‑undernummer 0511 91 00 med rubriken ”fiskavfall”, med hänsyn till att denna beteckning motsvarar varans natur och till att det inte finns något annat, mer precist undernummer som motsvarar varan. Den estniska regeringen och Europeiska gemenskapernas kommission anser däremot att nämnda vara är lämplig som människoföda och att den därför omfattas av KN‑undernummer 0303 22 00, närmare bestämt TARIC‑nummer 0303 22 00 15.

      Domstolens uppgift inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering består snarare i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än i att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som är oundgängliga för klassificeringen. Den nationella domstolen har under alla omständigheter bättre förutsättningar att göra klassificeringen (dom av den 7 november 2002 i de förenade målen C‑260/00–C‑263/00, Lohmann och Medi Bayreuth, REG 2002, s. I‑10045, punkt 26, och av den 16 februari 2006 i mål C‑500/04, Proxxon, REG 2006, s. I‑1545, punkt 23). Domstolen får emellertid, i en anda av samarbete med de nationella domstolarna, lämna dessa samtliga uppgifter som den anser vara nödvändiga (se bland annat dom av den 1 juli 2008 i mål C‑49/07, MOTOE, REG 2008, s. I‑0000, punkt 30).

      Av domstolens fasta rättspraxis framgår också att – av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll – det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor i allmänhet ska vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i rubriken till numret i KN och i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen (se, bland annat, dom av den 16 september 2004 i mål C‑396/02, DFDS, REG 2004, s. I‑8439, punkt 27, av den 15 september 2005 i mål C‑495/03, International Transports, REG 2005, s. I‑8451, punkt 47, och av den 15 februari 2007 i mål C‑183/06, RUMA, REG 2007, s. I‑1559, punkt 27).

      I förevarande fall nämns den i målet vid den nationella domstolen aktuella varan inte uttryckligen, vare sig i ordalydelsen i de ifrågavarande KN‑numren eller i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen i KN. Det är dock utrett att varan ingår i avdelning I under del 2 i KN, med beteckningen ”Levande djur; animaliska produkter”. Denna avdelning indelas i fem kapitel, bland annat kapitel 3, med rubriken ”Fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur”, och kapitel 5, med rubriken ”Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans”. Av den sista rubrikens ordalydelse framgår klart att nämnda kapitel 5 avser varor som inte motsvarar någon beteckning i de fyra kapitlen i nämnda avdelning. Vidare gäller enligt anmärkning 1 a i kapitel 5 att detta inte omfattar andra ätbara produkter än tarmar, blåsor och magar av djur, samt djurblod. Det ska i detta sammanhang fastställas vilka kriterier som kan rättfärdiga en eventuell klassificering av den i målet vid den nationella domstolen aktuella varan till ett undernummer i del 2 avdelning I kapitel 3 i KN.

      Av fast rättspraxis följer att de anmärkningar som föregår de olika kapitlen i Gemensamma tulltaxan, liksom för övrigt de förklarande anmärkningarna till Tullsamarbetsrådets nomenklatur, utgör viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av tulltaxan och kan i denna egenskap betraktas som giltiga tolkningsdata för densamma (se dom av den 20 november 1997 i mål C‑338/95, Wiener SI, REG 1997, s. I‑6495, punkt 11, och av den 7 februari 2002 i mål C‑276/00, Turbon International, REG 2002, s. I‑1389, punkt 22).

      I förevarande fall anges i anmärkning 1 c till del 2 avdelning I kapitel 3 i KN att detta kapitel inte omfattar fisk som är otjänlig till människoföda på grund av sin art eller på grund av sitt tillstånd. Av ordalydelsen i denna anmärkning framgår således att det avgörande kriteriet för att fastställa om den i målet vid den nationella domstolen aktuella varan omfattas av nämnda kapitel 3 är huruvida denna vara är tjänlig till människoföda eller ej. Under dessa förhållanden blir den avgörande frågan huruvida, vid tullklareringen, de frysta ryggbenen av odlad atlantlax som erhållits efter att fisken fileats, vilka utgör denna vara, var tjänliga som människoföda (se analogt dom av den 9 augusti 1994 i mål C‑395/93, Neckermann Versand, REG 1994, s. I‑4027, punkt 8, och av den 13 juli 2006 i mål C‑14/05, Anagram International, REG 2006, s. I‑6763, punkt 26), vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva.

      Klaganden i målet vid den nationella domstolen har i detta avseende hävdat att det begränsade värdet på nämnda vara visar att även om den produkt som varan består av är tjänlig som människoföda under vissa förutsättningar, så kan den inte anses utgöra ett livsmedel. Strukturen i del 2 avdelning I kapitel 3 i KN rör nämligen fiskar från vilka delarna eller produkterna fortfarande kan användas som hela fiskar eller som väsentliga delar av dessa fiskar. Ryggbenet på fiskar uppfyller emellertid inte dessa villkor, eftersom det inte längre har de väsentliga egenskaper och kännetecken som på objektiva grunder och utifrån ekonomiska överväganden medger en klassificering till ett undernummer som omfattas av nämnda kapitel 3.

      Eftersom klassificeringen av den i målet vid den nationella domstolen aktuella varan, enligt ovan i punkt 24 i förevarande dom nämnda rättspraxis, ska ske på grundval av dess objektiva kännetecken och egenskaper, med beaktande av de objektiva kännetecken och egenskaper som definieras i ordalydelsen av numren och anmärkningarna i del 2 avdelning I kapitel 3 i KN, är det emellertid uppenbart att den avgörande faktorn för klassificeringen av den här aktuella varan består i dess karaktär av människoföda och inte i dess värde eller kvantitet.

      Mot bakgrund av det ovanstående ska den första fråga som ställts besvaras enligt följande: KN ska tolkas så, att fryst ryggben av odlad atlantlax (Salmo salar), som erhålls efter att fisken fileats, ska klassificeras under KN‑nummer 0303 22 00, förutsatt att varan är tjänlig som människoföda vid tidpunkten för tullklareringen, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.

 Den andra frågan

      Den hänskjutande domstolen har ställt sin andra fråga för att få klarhet i huruvida artikel 1.5 i förordning nr 85/2006 är ogiltig på grund av att den utgör ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen, eftersom det i denna artikel fastställda minimiimportpriset för fryst ryggben av lax är högre än det minimiimportpris som fastställts för såväl hel fisk som urtagen fisk med huvud.

      Enligt denna förordning införs en slutgiltig antidumpningstull på odlad lax, även filead, färsk, kyld eller fryst, med ursprung i Norge, för varor som omfattas av TARIC‑nummer 0303 22 00 15 med rubriken ”Annan (även urtagen utan huvud), färsk, kyld eller fryst”, till vilket de i målet vid den nationella domstolen aktuella varorna ska hänföras enligt PMTK:s beskattningsbeslut nr 12‑5/177. I artikel 1.4 i nämnda förordning föreskrivs att den slutgiltiga antidumpningstullen ska vara ett belopp motsvarande skillnaden mellan det minimiimportpris som fastställs i artikel 1.5 i förordningen och nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, om det senare priset är lägre än det förra. För de varor som omfattas av TARIC‑nummer 0303 22 00 15 fastställs i den tabell som återfinns i nämnda artikel 1.5 ett minimiimportpris på 3,49 euro per kilogram, vilket de facto är högre än de priser som föreskrivs för hel fisk och för urtagen fisk med huvud, vilka anges till 2,80 respektive 3,11 euro per kilogram.

      Tillämpningsområdet för förordning nr 85/2006 har sedermera klargjorts genom förordning nr 319/2009, vilken trädde i kraft den 16 april 2009.

      Av femte–sjunde skälen i sistnämnda förordning framgår att kommissionen, med beaktande av den andra fråga som ställts inom ramen för förevarande begäran om förhandsavgörande, genom ett tillkännagivande har inlett en partiell interimsöversyn av antidumpningsförfaranden tillämpliga på import av odlad lax med ursprung i Norge, begränsad till en undersökning av produktdefinitionen. Det ansågs lämpligt att undersöka om fryst ryggben av lax omfattas av definitionen av de berörda produkterna i förordning nr 85/2006, särskilt dem som avses med beteckningen ”Annan (även urtagen utan huvud), färsk, kyld eller fryst”, vilka bland annat motsvarar TARIC‑nummer 0303 22 00 15.

      Denna prövning ledde till slutsatsen att ryggben av lax och av odlad lax sådana de definieras i förordning nr 85/2006 utgör två olika produkter, eftersom de inte kan bytas ut mot varandra och de inte konkurrerar med varandra på den gemensamma marknaden. I artikel 1.1 i denna förordning, i dess lydelse enligt förordning nr 319/2009, föreskrivs således fortsättningsvis att ryggben av lax, som består av ett fiskben delvis täckt med kött och som är en ätlig biprodukt från fiskerinäringen, enligt KN-nummer ex 0302 12 00, ex 0303 11 00, ex 0303 19 00 och ex 0303 22 00 inte ska omfattas av den slutgiltiga antidumpningstull som föreskrivs i förordning nr 85/2006, om köttet på ryggbenet utgör högst 40 procent av vikten på ryggbenet av lax.

      I artikel 3 i förordning nr 319/2009 föreskrivs dessutom att denna förordning ska tillämpas retroaktivt från och med den 21 januari 2006. I dess artikel 2 föreskrivs därför att de slutgiltiga antidumpningstullar som betalats eller bokförts i enlighet med artikel 1.1 i förordning nr 85/2006 i dess ursprungliga lydelse, och de preliminära antidumpningstullar som slutgiltigt tagits ut för varor som inte omfattas av artikel 1.1 i förordning nr 85/2006 i dess ändrade lydelse enligt förordning nr 319/2009, ska återbetalas eller efterskänkas i enlighet med artikel 2 i den förordningen.

      Domstolen konstaterar att den retroaktiva ändring av förordning nr 85/2006 som genomförts via förordning nr 319/2009 har eliminerat allt intresse av ett svar från domstolen på den andra fråga som den hänskjutande domstolen ställt för lösningen av tvisten i det nationella målet.

      Det framgår av begäran om förhandsavgörande att den hänskjutande domstolen har tillgång till bevisning från klaganden som styrker att, i den i målet vid den nationella domstolen aktuella varan, köttet på ryggbenet av laxen inte utgör mer är 24 procent av dess vikt, vilket är just det som föranlett nämnda domstol att ifrågasätta huruvida de antidumpningstullar som tillämpats på denna vara med stöd av förordning nr 85/2006 är förenliga med proportionalitetsprincipen.

      Med hänsyn till denna styrkta faktiska omständighet ska det, enligt förordning nr 319/2009, anses att nämnda vara aldrig varit åsyftad med tillämpningen av de antidumpningstullar som införts genom förordning nr 85/2006.

      Under dessa förhållanden saknas anledning att besvara den andra frågan.

 Rättegångskostnader

      Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (fjärde avdelningen) följande:

Den kombinerade nomenklatur som utgör bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1719/2005 av den 27 oktober 2005, ska tolkas så, att fryst ryggben av odlad atlantlax (Salmo salar), som erhålls efter att fisken fileats, ska klassificeras under KN-nummer 0303 22 00, förutsatt att varan är tjänlig som människoföda vid tidpunkten för tullklareringen, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.

Underskrifter


* Rättegångsspråk: estniska.