Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

42012Y1211(01).pdf

11.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 380/1


Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om översikten av den strukturerade dialogen med ungdomar om ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv

2012/C 380/01

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR

I.   SOM ERINRAR OM ATT

1.

man i rådets resolution om en förnyad ram för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (1) såg alla ungdomar som en samhällsresurs och framhöll vikten av att hävda ungdomars rätt att vara med och utarbeta politik som påverkar dem genom en kontinuerlig strukturerad dialog med ungdomar och ungdomsorganisationer,

2.

det i resolutionen av den 19 maj 2011 (2) från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om den strukturerade dialogen med ungdomar om ungdomssysselsättning fastslogs att det övergripande prioriterade temaområdet för europeiskt samarbete på ungdomsområdet för den andra 18 månader långa arbetscykeln (perioden 1 juli 2011–31 december 2012) ska vara ungdomars deltagande med särskild tonvikt på deltagande i det demokratiska livet i Europa,

II.   KONSTATERAR ATT

3.

den strukturerade dialogen utgår från delaktighet och är en nedifrån-och-upp-process, och resultatet av den andra 18 månader långa arbetscykeln bygger på de nationella samråden under det polska, danska och cypriotiska ordförandeskapet, samt vid EU:s ungdomskonferenser i Warszawa i september 2011, Sorø i mars 2012 och Nicosia i september 2012,

4.

under den strukturerade dialogens andra cykel hölls nationella samråd i samtliga 27 medlemsstater och ett stort antal ungdomsledare och ungdomar deltog direkt i processen (3); dessutom lämnades bidrag in från andra aktörer, däribland internationella icke-statliga ungdomsorganisationer,

5.

kommissionen håller på att anpassa och utveckla den europeiska ungdomsportalen för att göra den användbar och tillgänglig för alla ungdomar i hela Europa; en sektion har lagts till den europeiska ungdomsportalen med resultaten av de europeiska ungdomskonferenserna och en annan sektion med information om den strukturerade dialogen (4),

6.

den specifika prioriteringen för det polska ordförandeskapet var att öka samarbetet mellan ungdomar från Europeiska unionen och ungdomar från Östeuropa samt länderna i Kaukasus med särskilt beaktande av ungdomars rörlighet och deltagande; fokus låg också på rollen för främjande och validering av informellt och icke-formellt lärande för ungdomar,

7.

rådet under det polska ordförandeskapet enades om att fortsätta att främja ungdomssamarbete mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet (5); under perioden 2012–2013 ställde kommissionen ytterligare medel till förfogande för att öka antalet ungdomsåtgärdsprojekt och deltagare från de sex angränsande partnerländerna i det östliga partnerskapet under namnet ”det östliga partnerskapets ungdomsfönster” (6),

8.

den särskilda prioriteringen för det danska ordförandeskapet var att främja ungdomars kreativitet, innovativa kapacitet och talang som ett verktyg för deras aktiva deltagande i samhället och ökad anställbarhet på arbetsmarknaden; i det avseendet sågs deltagande i vid mening, vilket inbegriper ungdomars deltagande i den representativa demokratin och civilsamhället på alla nivåer,

9.

rådet under det danska ordförandeskapet uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att inrätta en tematisk expertgrupp med deltagande av nationella experter som utsågs av medlemsstaterna enligt principen för den öppna samordningsmetoden med målet att utbyta bästa praxis om hur man kan främja ungdomars kreativitet och innovativa kapacitet genom att identifiera kompetens och färdigheter som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande som är relevant för anställbarhet,

10.

den särskilda prioriteringen för det cypriotiska ordförandeskapet var att främja deltagande och social delaktighet för alla ungdomar, med särskild tonvikt på delaktighet för ungdomar med invandrarbakgrund; stärkande av ungdomsorganisationers och alla ungdomars deltagande i samhällslivet och det demokratiska livet, särskilt i beslutsfattande, underströks som en viktig faktor för att skapa inkluderande, demokratiska och välmående samhällen; syftet var att främja alla ungdomars delaktighet i det vidare samhällslivet och demokratiska livet genom deras aktiva deltagande,

11.

den första gemensamma EU-rapporten om ungdom som utvärderar framstegen mot de övergripande målen för den förnyade ramen för europeiskt samarbete på ungdomsområdet (2010–2018) och omfattar de två första cyklerna med strukturerad dialog, antogs den 27 november 2012,

III.   NOTERAR FÖLJANDE FÖRSLAG OM VIDAREUTVECKLING AV DEN STRUKTURERADE DIALOGEN:

Följande frågor har kommit fram som ett resultat av den strukturerade dialogen:

En inkluderande process

12.

Den strukturerade dialogen stärker ungdomar och ger dem ett tillfälle att vara aktiva medborgare och ingå i det demokratiska livet. Ungdomar bör därför involveras i alla skeden i den strukturerade dialogen, från det att prioriteringarna görs av varje ordförandeskap till och med övervakningen av uppföljningen och utvärderingen av dialogresultatens genomförande. Det är dock fortfarande rådet och medlemsstaterna som är behöriga att fatta beslut om prioriteringarna. Tillträdande gruppordförandeskap bör på ett tidigt stadium samråda med ungdomsrepresentanter och Europeiska kommissionen innan man lägger fram förslag om övergripande tematiska prioriteringar för den strukturerade dialogens kommande cykler.

13.

De nationella arbetsgruppernas arbete för det gemensamma målet konsekvent och ökat deltagande av ungdomar, särskilt med olika bakgrund, i arbetet med den strukturerade dialogen bör stödjas. De nationella arbetsgrupperna bör vara sammansatta på ett tillräckligt inkluderande sätt så att deltagandet är öppet för alla ungdomar.

14.

De vägledande frågorna i den strukturerade dialogen bör formuleras på ett begripligt sätt för att underlätta för de nationella arbetsgrupperna att nå ut till fler ungdomar.

Förstärkning av det sektorsövergripande arbetssättet

15.

För att förbättra samrådsprocessen och övervakningen av den bör deltagande av andra experter på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de nationella arbetsgrupperna främjas, utifrån relevant tematisk prioritering i den strukturerade dialogen (7). Dessutom bör resultatet av den strukturerade dialogen spridas till sektorsövergripande aktörer. Det bör finnas en tydlig roll för ungdomsforskare i processen.

Politisk uppföljning och synlighet

16.

Den politiska uppföljningen av den strukturerade dialogens resultat och deras genomförande bör förbättras (8).

17.

Sambandet mellan resultaten av den strukturerade dialogen och beslutsfattande på ungdomsområdet på nationell och europeisk nivå bör betonas, tydliggöras och förmedlas på ett bättre sätt av alla aktörer från första början och under hela processen.

18.

Åtgärder bör vidtas och initiativ tas för att förbättra den strukturerade dialogens synlighet och erkännandet av den på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Den europeiska ungdomsportalen bör vidareutvecklas för att öka processens synlighet.

En hållbar process

19.

EU:s ungdomskonferens bör förstärkas som ett forum för strukturerad dialog mellan alla ungdomar, ungdomsorganisationer och beslutsfattare i syfte att nå påtagliga politiska resultat. Där så är möjligt bör deltagande av ungdomsforskare främjas.

20.

Europeiska kommissionen bör, i nära samarbete med ungdomsaktörer, se till att en dialog med huvudaktörerna i den strukturerade dialogen blir en integrerad del i kommande europeiska ungdomsveckor.

21.

Ett hållbart stöd för den strukturerade dialogen bör säkerställas utan att det föregriper förhandlingarna om den framtida fleråriga budgetramen.

IV.   DE NOTERAR FÖLJANDE FÖRSLAG FÖR ATT ÖKA UNGDOMARS DELTAGANDE I EUROPAS DEMOKRATISKA LIV

Följande punkter som kommer från de gemensamma rekommendationerna från ungdomskonferenserna i Warszawa, Sorø och Nicosia framhölls som prioriterade områden i den övergripande prioriteringen om ungdomars deltagande i det demokratiska livet:

22.

Ungdomars deltagande i beslutsfattandet på alla nivåer bör stödjas och främjas med användning av nya metoder och instrument, till exempel sociala medier och möjligheter till e-deltagande.

23.

Ungdomsorganisationer, strukturer för ungdomsinformation och -rådgivning samt professionellt ungdomsarbete bör erkännas som kanaler för att utveckla ungdomars färdigheter och kompetens, särskilt när det gäller ungdomar med färre möjligheter,

24.

Medvetenheten om gemensamma europeiska värden bör höjas genom att den strukturerade dialogen utvidgas till att omfatta alla ungdomar, även specifika målgrupper som icke organiserade ungdomar och ungdomar med färre möjligheter.

25.

Stödet till ungdomsaktiviteter på alla nivåer som fokuserar på deltagande och interkulturell dialog mellan ungdomar från länder inom EU och utanför EU bör förstärkas.

26.

Det är väsentligt att inrätta och förbättra faciliteter ledda av ungdomsledare, där alla ungdomar, inbegripet icke organiserade ungdomar och ungdomar med färre möjligheter, kan mötas, skapa och engageras i projekt.

V.   DE UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH/ELLER KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

27.

vederbörligen beakta de ovanstående förslagen från den strukturerade dialogen med syfte att utvärdera och vidareutveckla den strukturerade dialogprocessen och förstärka ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv,

VI.   ÄR ENIGA OM ATT

28.

EU:s ungdomsrapport 2012 innehåller information om de utmaningar som ligger i ungdomars sociala integration, med hänvisning till EU:s relevanta ungdomsindikatorer; där framhålls att den ungdomsgrupp som löper störst risk att drabbas av fattigdom och social utestängning är ungdomar som varken arbetar eller studerar och anges att andelen ungdomar som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning i EU-27 uppgår till 29,1 % och är högre än för befolkningen i allmänhet (23,5 %); detta visar på betydelsen av att särskilt uppmärksamma detta befolkningssegment och att prioritera frågan om social integration på ungdomsområdet,

29.

den övergripande tematiska prioriteringen för den strukturerade dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer för nästa arbetscykel (perioden 1 januari 2013–30 juni 2014) därför är social integration; de specifika prioriteringarna för gruppordförandeskapet under den tredje arbetscykeln framgår av bilagan,

30.

de prioriterade områden som har valts ut kan kompletteras av varje ordförandeskap mot bakgrund av eventuell ny händelseutveckling,

31.

de prioriterade områdena för det följande gruppordförandeskapets arbetscykel (den 1 juli 2014–31 december 2015) bör fastställas innan det tillträder.


(1)  EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.

(2)  EUT C 164, 2.6.2011, s. 1.

(3)  COM(2012) 495 final: Utkast till 2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (EU:s ungdomsstrategi 2010–2018)

(4)  Kommissionens arbetsdokument om resultaten av den första cykeln med den öppna samordningsmetoden på ungdomsområdet (2010–2012).

(5)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 10.

(6)  Efter antagandet av det gemensamma meddelandet Ny respons på ett grannskap i förändring – En översyn av den europeiska grannskapspolitiken i maj 2011.

(7)  Enligt EU:s ungdomsrapport 2012 är det bara i sex EU-länder som övriga nationella ministerier spelar en aktiv roll i den nationella arbetsgruppen.

(8)  Enligt EU:s ungdomsrapport 2012 tog 11 EU-länder initiativ till uppföljning av resultaten av den strukturerade dialogen under den första cykeln.


BILAGA

Prioriteringar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet för perioden 1 januari 2013–30 juni 2014

Övergripande prioritering – Social integration

Den övergripande tematiska prioriteringen för europeiskt samarbete på ungdomsområdet för perioden 1 januari 2013–30 juni 2014 kommer att vara social integration. Under de 18 månaderna kommer denna fråga att diskuteras inom ramen för den strukturerade dialogen. Särskilda prioriteringar bör helt eller delvis bidra till den övergripande tematiska prioriteringen. Irland, Litauen och Grekland kommer att arbeta tillsammans för att säkerställa stödet för det övergripande temat social integration genom sina nationella prioriteringar under sina respektive ordförandeskap och under trions hela 18-månadersperiod.

Konceptet social integration kommer att vara ett brett förenande tema för alla ungdomar, och inte bara för ungdomar med färre möjligheter. Termen och begreppet social integration kommer därför att betraktas och tillämpas i bred mening och innefatta de olika frågor som ungdomar ställs inför.

1 januari 2013–30 juni 2013 – Kvalitativt ungdomsarbete

Det irländska ordförandeskapet kommer att fokusera på kvalitativt ungdomsarbete för att förstärka den sociala integrationen av alla ungdomar. Under det första halvåret 2013 kommer följande frågor att lyftas fram:

Det kvalitativa ungdomsarbetets bidrag till ungdomars utveckling och välbefinnande.

Kvalitetsnormer för ungdomsarbete som ett medel för att nå positiva resultat för ungdomar på områden som personlig och social utveckling, mognadsgrad i fråga om utbildning och yrkesutbildning etc.

Ungdomsarbetets bidrag till målen i Europa 2020-strategin, särskilt i förhållande till ungdomssysselsättningen.

Utbyte mellan medlemsstaterna av god praxis och kunskaper på dessa områden.

1 juli 2013–31 december 2013 – Ungdomar som varken arbetar eller studerar

Under det andra halvåret 2013 kommer följande frågor att lyftas fram:

Förstärkning av den sociala integrationen av ungdomar, med särskild tyngdpunkt på ungdomar som varken arbetar eller studerar.

Främjande av sektorsövergripande samarbete som en underliggande princip i en integrerande ungdomspolitik.

Utbyte av god praxis i fråga om social integration av ungdomar.

Främjande av samarbete på det ungdomspolitiska området mellan ungdomar från Europeiska unionen och Östeuropa samt länderna i Kaukasus.

1 januari 2014–30 juni 2014 – Kultur och företagande

Under det första halvåret 2014 kommer följande frågor att lyftas fram:

Utarbetande av åtgärder för att stärka ungdomars företagaranda, främja ungdomsföretagande, med särskilt fokus på socialt företagande och gröna jobb samt nya arbetstillfällen på kulturområdet för att främja social integration av alla ungdomar.

Ökad tillgång för ungdomar till ny teknik, särskilt för dem som lever i avlägsna områden, för att ge ökade möjligheter för unga talanger och öka intresset för kulturområdet.

Främjande av ungdomsarbetets bidrag till att stödja och förstärka ungdomars kreativitet och företagande, bland annat utbyte av god praxis.