Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

52012AE1583.pdf

4.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 299/122


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till rådets förordning om inrättande av programmet ’Ett Europa för medborgarna’ för perioden 2014–2020”

COM(2011) 884 final — 2011/0436 (APP)

2012/C 299/22

Föredragande: Andris GOBIŅS

Den 19 mars 2012 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Förslag till rådets förordning om inrättande av programmet •Ett Europa för medborgarna• för perioden 2014–2020"

COM(2011) 884 final — 2011/0436 (APP).

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 27 juni 2012.

Vid sin 482:a plenarsession den 11–12 juli 2012 (sammanträdet den 11 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 140 röster för, 1 röst emot och 5 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uttrycker sitt starka stöd för en fortsättning på programmet "Ett Europa för medborgarna" och dess grundläggande drag: att främja och stödja EU-medborgarnas aktiva delaktighet i Europas politiska liv och samhällsliv, den ömsesidiga solidariteten och samarbetet på grundval av gemensamma värderingar och den europeiska identiteten.

1.2

Ett aktivt medborgarskap innebär både att enskilda medborgare, grupper av medborgare och organisationer i det civila samhället, bl.a. arbetsgivarnas organisationer, deltar i arbetet med att utforma politiken (den vertikala dialogen mellan det civila samhället och myndigheterna) och att de sluter sig samman i nät och samarbetar (den horisontella dialogen). Kommittén ställer sig positiv till att kommissionens förslag avser stöd till båda aspekterna, även om den horisontella skulle behöva preciseras ytterligare.

1.3

EESK stöder i stora drag kommissionens förslag men efterlyser ett bredare deltagande från Europaparlamentets, EESK:s, Regionkommitténs och den strukturerade dialogens partners sida i utformningen, uppföljningen och utvärderingen av programmet. Detta yttrande innehåller rekommendationer och konkreta ändringsförslag, som kommer att göra det möjligt att fortsätta förbättra programmet och föra det ännu närmare medborgarna och göra så att det ännu bättre motsvarar deras behov.

1.4

Som kommissionen också medger har EU-institutionerna i nuläget allvarliga legitimitetsproblem. Medborgarnas låga förtroende för EU, deras apati och bristande delaktighet i beslutsfattandet undergräver EU-tanken i dess grundvalar och står i vägen för kvalitativa beslut och EU:s långsiktiga utveckling (1). Detta drabbar förvaltningen på alla nivåer, däribland den lokala, nationella, transnationella och europeiska. Det finansieringsanslag som föreslås för nödvändiga arbeten inom programmet är inte tillräckligt och man måste med alla medel försöka utöka det.

1.5

"Ett Europa för medborgarna" måste uppfylla de demokratiska normer som har uppnåtts i Lissabonfördraget och stärka deras förankring i Europa, framför allt deltagandemekanismerna och öppenheten enligt artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget. Programmet kommer dock inte att kunna fungera ordentligt förrän också EU:s institutioner fullgör sin uppgift att tillämpa dessa artiklar, bl.a. med hjälp av grönböcker. Programmet får inte heller under några omständigheter ersätta varje generaldirektorats (vid kommissionen) skyldighet att med egna finansiella och andra medel och i större utsträckning än hittills stödja allmänhetens delaktighet, dialog och partnerskap inom sitt verksamhetsområde.

1.6

EESK har tagit del av och instämmer i den oro som många organisationer i det civila samhället har uttryckt över att de årliga arbetsprogrammen i alltför stor utsträckning skulle kunna göra programmets långsiktiga teman snävare eller tränga undan dem och/eller utesluta allmänheten från möjligheten att fastställa prioriteringarna.

1.7

Det programområde som avser det historiska minnet ska främja en gemensam identitet och gemensamma värderingar. EESK stöder förslaget om en utökning av programmet till åminnelsen av de nazistiska och totalitärt kommunistiska regimernas offer, även efter 1953, och allmänhetens betydelse vid återföreningen av det länge delade Europa.

1.8

EESK framhåller vikten av att stödja ett hållbart, meningsfullt och i största möjliga utsträckning strukturerat deltagande från allmänhetens sida i beslutsfattandet på alla nivåer och i alla skeden.

Utöver det som nämns ovan föreslår EESK därför följande:

Man måste ge företräde åt bidrag till stöd för strukturella förändringar, deltagande och användning av det institutionella minnet, och man måste se till att det inte finns några luckor i programmet mellan den nuvarande och den kommande budgetperioden. Vid behov måste man införa en övergångsperiod så att målen förverkligas under mellantiden.

Det främsta urvalskriteriet i programmet måste vara den europeiska dimensionen och allmänhetens delaktighet i EU-frågor och inte genomförandet på EU-nivå. Man måste se till att det också finns en möjlighet till bidrag på nationell nivå för deltagande i EU:s beslutsfattande.

Företrädare för EESK, Regionkommittén och den strukturerade dialogens partner måste involveras i programförvaltningsgruppen. Man måste också förenkla förvaltningen av projekt, bl.a. bedömningssystemet, samtidigt som den nödvändiga kontrollen bibehålls.

Frivilligarbete måste erkännas som medfinansiering. Dessutom måste man skapa ett särskilt stöd eller en separat kategori för små projekt i medlemsstater där situationen är särskilt ofördelaktig när det gäller det civila samhällets verksamhet på områden som faller inom programmets mål eller där deltagandet är lågt.

I fall där projekt lämnas in av en myndighet, ett organ eller en annan instans som till övervägande del finansieras med skattemedel, avgifter eller liknande, måste krav ställas på partnerskap med åtminstone en organisation inom det civila samhället. Inom vänortssamverkan och andra projekt måste man framför allt främja samarbetet mellan öst och väst.

2.   Allmänna kommentarer – programmets innehåll

2.1

"Ett Europa för medborgarna" måste bidra till att uppfylla Lissabonfördragets demokratinormer, framför allt artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget. Det europeiska medborgarinitiativet är bara en av flera möjligheter till deltagande enligt fördraget, och det måste snabbt komma fler. Även detta program kommer att bli framgångsrikt om EU bättre fullgör dessa politiska uppgifter, som förklaras i detalj i andra EESK-yttranden – bl.a. nödvändigheten att utarbeta grönböcker om allmänhetens delaktighet.

2.2

För närvarande är artikel 352 i EUF-fördraget den enda rättsliga grund som direkt nämns för förslaget (2). EESK anser att man bör ange vilka artiklar i fördragen som ligger till grund för målen för programmet. Man borde framför allt framhålla artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget och artikel 15 i EUF-fördraget (3). Motiveringen innehåller också en hänvisning till artikel 39 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, om rösträtt och valbarhet till Europaparlamentet, men ingen hänvisning till andra artiklar i samma stadga, t.ex. artikel 11 (yttrandefrihet och informationsfrihet), artikel 12 (mötes- och föreningsfrihet), artikel 41 (rätt till god förvaltning) och artiklarna 20–26, om enskilda individers och olika samhällsgruppers likhet inför lagen, skyddet av deras rättigheter m.m. (4). Programmet kan dock inte vara det enda eller det huvudsakliga instrumentet för att uppnå ovannämnda mål.

2.3

EESK framhåller att delaktighet och aktivt medborgarskap är en universell och odelbar värdering och att alla myndighetsnivåer – den lokala, nationella och europeiska – hänger ihop med varandra. Många beslut med koppling till EU får återverkningar på lokal och nationell nivå. Samtidigt är det också på nationell och lokal nivå som man föreslår och bidrar till utformningen av EU:s beslut. Programmet måste återspegla denna verklighet och tilldelas nödvändiga medel. Den europeiska dimensionen måste fortsätta vara en prioritering, oavsett om den som genomför projektet är verksam på nationell nivå eller EU-nivå. Sådana projekt måste också kunna genomföras utan internationella partner. Med utökad finansiering bör man också stödja dem som genomför projekt på lokal nivå och som deltar i EU:s beslutsfattande.

2.4

EESK noterar att den verksamhet som det civila samhällets organisationer bedriver är av särskild betydelse, framför allt under en ekonomisk kris, men att de ofta har drabbats mycket kraftigt av krisen och bristen på tillgängliga medel. Det är därför särskilt viktigt med långfristiga administrativa bidrag, stöd till den strukturerade dialogen och de s.k. vakthundsorganisationerna samt delaktighet i arbetet med att lösa aktuella EU-frågor. Programmet måste också bl.a. stödja åtgärderna, insikterna och resultaten i samband med de tematiska Europaåren 2011–2013 samt rekommendationerna från det civila samhället, däribland arbetsmarknadsparterna.

2.5

Ett aktivt medborgarskap och medborgarengagemang hänger på ett naturligt sätt samman med åtgärder för att främja utbyte av information och idéer samt diskussioner om en gemensam identitet, värderingar och historia. EESK stöder förslaget om en utökning av programmets avsnitt om det historiska minnet till åminnelsen av de nazistiska och totalitärt kommunistiska regimernas offer, även efter 1953. Man måste stödja offentliga diskussioner som främjar en mer fullständig förståelse av Europas historia och lärdomar för framtiden och framhålla samhällets betydelse för återföreningen av ett Europa som länge har varit delat. Man måste särskilt uppmärksamma ungdomars historiska medvetenhet, som är grunden för EU:s gemensamma framtid, frihet och blomstring.

2.6

EESK framhåller att man i större utsträckning måste involvera allmänheten och inte bara medarbetare och tjänstemän vid institutioner i projekt och aktiviteter inom ramen för "Ett Europa för medborgarna", framför allt i vänortssamverkan. Om projekt lämnas in av en myndighet, ett organ eller en annan instans som till övervägande del finansieras med skattemedel, avgifter eller liknande, måste krav ställas på partnerskap med åtminstone en organisation inom det civila samhället. Särskilt stöd måste avsättas för att bilda nya partnerskap, framför allt mellan öst och väst.

3.   Särskilda kommentarer

Samordning av "Ett Europa för medborgarna" med andra program

3.1

EESK välkomnar förbättringarna av det ursprungliga förslaget, med bättre samarbete och samordning mellan "Ett Europa för medborgarna" och andra program, särskilt grannskapsprogrammen. I enlighet med artikel 11 i förslaget och för att uppnå målen i Europa 2020-strategin skulle det också behövas bättre samordning med Interreg och programmen på medie- och ungdomsområdet.

3.2

EESK anser att man utan dröjsmål bör inleda arbetet med att tillhandahålla samordnad information om detta och andra EU-program, så att alla medborgare på ett enda ställe kan få upplysningar om alla möjligheter de har. Som framgår av ett offentligt samråd som kommissionen har genomfört (5) har medborgarna inte alltid en tydlig föreställning om vilka aktiviteter som huvudsakligen får stöd inom vilka program. Ungdomarna förtjänar särskild uppmärksamhet.

3.3

EESK har redan i ett tidigare yttrande förklarat att samordningen kraftigt bör förbättras, t.ex. genom att man skapar en permanent mellaninstitutionell enhet för frågor om aktivt medborgarskap och delaktighet, med företrädare för olika generaldirektorat vid kommissionen och för de övriga EU-institutionerna (6).

Finansiella aspekter

3.4

Finansieringsramen för programmet är absolut otillräcklig. Kommittén är medveten om att det i den nuvarande krissituationen är en finansiell och politisk utmaning att öka budgeten för "Ett Europa för medborgarna" men framhåller ändå den absolut grundläggande betydelse som detta program har och att finansieringsramen för det i princip skulle behöva mångdubblas. I nuläget är ramen inte tillräcklig för att påtagliga resultat ska kunna uppnås på EU-nivå (7), utan den skapar till och med besvikelse bland potentiella sökande. Den nuvarande nivån på finansieringsramen kan ge upphov till frågor om vikten av allmänhetens delaktighet i beslutsfattandet och beslutsfattarnas åtagande att uppfylla Lissabonfördraget.

3.5

Vi anser att man bör överväga hur "Ett Europa för medborgarna" kan tilldelas ytterligare resurser, däribland sådana som under programplaneringsperioden inte har utnyttjats i andra program.

3.6

För att deltagandet i programmet ska bli så brett och inkluderande som möjligt, för att inte diskriminera organisationer som är små eller har svaga finansiella resurser och för att förbättra programmets effektivitet och synlighet i Europa, anser EESK att också små projekt med en europeisk dimension bör kunna få stöd. Jämfört med det nuvarande programmet måste man, framför allt för projekt inom det civila samhället, sänka minimitröskeln för budgetarna och nivån på medfinansieringen, höja nivån på förhandsfinansieringen, avskaffa kravet på samarbete med utländska partner och minska den administrativa bördan, samtidigt som man bibehåller den nödvändiga kontrollen där denna behövs. Under den nya programperioden måste man se till att det finns möjlighet för medborgarorganisationer och organisationer i det civila samhället att lämna in ansökningar om små bidrag, så att inte organisationerna själva längre behöver bidra med medfinansiering på tiotusentals euro. Den planerade omfattningen på ett genomsnittligt projekt – 80 000 euro – väcker oro. Vid planeringen av programmet måste man noggrant ta ställning till och undanröja också andra aspekter, där programbestämmelserna kan leda till att enskilda sökande eller målgrupper diskrimineras.

3.7

EESK anser att kommissionen bör överväga hur man kan ge särskilt stöd åt eller skapa en separat kategori för små projekt i medlemsstater där situationen är särskilt ofördelaktig när det gäller det civila samhällets verksamhet på områden som faller inom programmets mål eller där deltagandet är lågt.

3.8

Under den nya programperioden måste man finna ett sätt att effektivt tillgodoräkna frivilligarbete som medfinansiering (8).

3.9

Att stärka medborgarengagemanget och de medborgerliga värderingarna bland Europas unga generationer är en avgörande utmaning och skyldighet för framtiden för EU. EESK anser bland annat att kommissionen bör överväga möjligheten att i större utsträckning ta med sådana ungdomsprojekt i programmet "Ett Europa för medborgarna" som inte fortsätter i det nya programmet "Erasmus för alla", framför allt projekten inom ungdomsinitiativet. Projekt för att främja företagens sociala ansvar skulle kunna vara en annan tematisk innovation.

Programledning och programförvaltning

3.10

Förvaltningen av programmet bör vara decentraliserad, framför allt för de små projekt som nämns i punkt 3.6. Redan nu lovar kommissionen att i största möjliga utsträckning involvera kommissionernas representationer i medlemsstaterna i arbetet med att främja programmet (9). Man måste dock undersöka möjligheterna att också öka användningen av representationerna eller andra organ på nationell nivå för att förvalta programområdena. Att informera allmänheten och förvalta programmet är aktiviteter som kompletterar varandra. Ett alternativ vore att göra det möjligt att genomföra flera små projekt med hjälp av globala bidrag.

3.11

Förvaltningen av programmet måste vara så öppen och medge så stor insyn som möjligt. Kommittén gratulerar kommissionen till de samråd som redan pågår inom ramen för programmet. Med tanke på programmets särskilda karaktär måste man dock göra det möjligt att involvera företrädare för Regionkommittén, EESK och den strukturerade dialogens partner i programförvaltningskommitténs arbete genom att ge dem status som sakkunniga, fullvärdiga medlemmar, observatörer, aktiva observatörer eller liknande och/eller skapa en formell eller icke-formell mellaninstitutionell arbetsgrupp för arbetet med att utforma det årliga programmet. Detta kommer att väcka liv i partnerskapsidén och möjliggöra ett effektivt informationsutbyte redan i ett tidigt stadium av beslutsfattandet. Dessa företrädare måste också involveras ordentligt i alla skeden av utvärderingen av programmet och utarbetningen av det framtida programmet (10).

3.12

Man måste undanröja de risker som det civila samhället har identifierat i samband med arbetsprogrammens årliga prioriteringar, kortvariga aktiviteter eller kampanjliknande åtgärder. Dessa får inte tränga undan programmets grundläggande mål eller ensidigt göra dem snävare. Det civila samhället måste få en möjlighet att självt välja aktuella projektteman, som ligger i linje med programmets grundläggande mål.

3.13

EESK anser att det måste införas ett projektutvärderingssystem i två steg. Eftersom finansieringsramen inte räcker till är antalet avslagna ansökningar imponerande. I nuläget får bara ca ett av tjugo projekt stöd i de enskilda programområdena. Programmet får inte leda till att organisationernas resurser slösas i onödan och på sätt i strid med programmets grundläggande mål skada dem. Dessutom borde man införa flera olika tidsfrister för inlämnande av projektförslag.

3.14

Vid planeringen av de administrativa kostnaderna för programmet, som verkar alltför höga med cirka 11 % av programmets sammanlagda budget, anser EESK att man bör ta hänsyn till kostnads- och nyttoanalysen (11) och de lösningar som föreslås i detta yttrande för att minska dessa kostnader, t.ex. globala bidrag och ett system för utvärdering i två steg.

3.15

EESK anser att man utan dröjsmål bör inrätta kontaktpunkter för "Ett Europa för medborgarna" i de medlemsstater som ännu inte har några sådana samt öka kontaktpunkternas verksamhet och synlighet.

Effektivitet, hållbarhet och avkastning på investerade resurser

3.16

Som både kommissionen och många av de företrädare för det civila samhället som kommissionen har tillfrågat medger (12) måste programmet i framtiden knytas mycket närmare till det verkliga och konkreta beslutsfattandet och till Europas politiska dagordning. Kommittén ställer sig positiv till att antalet och kvaliteten på de politiska initiativ som uppstår till följd av åtgärder som får stöd av programmet är ett av resultatkriterierna för det nya programmet. Därigenom kan programmet stimulera genomförandet av artikel 11 i EU-fördraget. Kommittén ställer sig också positiv till att kommissionen efterlyser utbyte av god praxis och insamling av idéer i fråga om allmänhetens deltagande (13).

3.17

Alla de åtgärder som får stöd genom programmet ska ge praktiskt användbara, stabila och hållbara resultat med största möjliga synlighet. Dessa måste uppnås också i de fall där det anordnas diskussioner och korta möten med medborgarna och i arbetet med att utveckla ömsesidiga kontakter. En del av ordförandeskapets åtgärder skulle till exempel kunna omformas till regelbundna diskussionsforum mellan det civila samhället och EU:s institutioner.

3.18

EESK anser att man bör göra de administrativa bidragen mer lättillgängliga, med särskild uppmärksamhet på EU-nivån, men också den nationella nivån. Just dessa bidrag gör nämligen att en organisation kan utveckla sin allmänna kompetens och sin förmåga att delta i politikens utformning och reagera snabbt på de nya utmaningarna (14). Projektbidragen är däremot ofta inriktade på specifika åtgärder, och det är ofta svårare att säkerställa hållbarhet, institutionellt minne och kvalitet på verksamheten genom sådana bidrag. Man måste kontrollera de genomsnittliga beloppen, antalet projekt och övriga indikatorer som anges i bilagan till kommissionens förslag. De får inte medföra finansiell eller administrativ diskriminering av de minsta organisationerna genom höga trösklar för medfinansiering eller andra trösklar. Det vore mer ändamålsenligt att inte fastställa någon tröskel eller att fastställa en låg minimitröskel för bidragen och på så sätt öka antalet mottagare eller stödets varaktighet.

3.19

Man bör i stor utsträckning använda det långvariga strukturstödet för förtroendepartner. Man bör också förlänga den längsta tillåtna projekttiden för övriga projekt, om projektets specifika drag kräver detta.

4.   Ytterligare rekommendationer i fråga om kommissionens förslag

Dessa ändringsrekommendationer innehåller EESK:s ståndpunkt i fråga om flera av programmets grundläggande aspekter. För att återspegla det som har sagts i första avsnittet och för att se till att texten blir logiskt sammanhängande bör man kanske också införa andra ändringar i förslaget, motiveringen och bilagan.

4.1

EESK anser att formuleringen "Det europeiska medborgarinitiativet är ett unikt tillfälle för medborgarna att direkt delta i unionslagstiftningens utveckling" i skäl 4 bör kompletteras eller tas bort (15). Det kan nämligen ge upphov till tvivel om genomförandet av andra normer i Lissabonfördraget.

4.2

EESK anser att formuleringen "över gränserna och på unionsnivå" i skäl 4 bör ersättas med "över gränserna och på unionsnivå och även, med hänsyn till den europeiska dimensionen, på nationell nivå" i enlighet med punkterna 2.3 och 3.6 i detta yttrande.

4.3

Vi anser att ordet "gränsöverskridande" i skäl 10 bör ändras till "programmets" i enlighet med punkterna 2.3 och 3.6 i detta yttrande.

4.4

Vi anser att skäl 14 bör kompletteras enligt följande: "Kommissionen, medlemsstaterna, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, företrädare för den strukturerade dialogen och enskilda företrädare för det civila samhället i Europa".

4.5

Vi anser att formuleringen "har en direkt koppling till EU:s politik" i skäl 16 bör ändras till "har en direkt koppling till politiken i EU-frågor" och att formuleringen "utformningen av EU:s politiska agenda" bör ändras till "utformningen av den politiska agendan i EU-frågor".

4.6

För att uppnå det som nämns i punkt 3.13 i detta yttrande anser vi att andra meningen i skäl 16 bör kompletteras med ", liksom även ett urval av projektförslag i två steg".

4.7

Vi föreslår att artikel 1 i förslaget ändras enligt följande: det övergripande syftet – "främja europeiska värderingar och en europeisk identitet". Begreppet "europeiska värderingar och en europeisk identitet" är bredare och mer inkluderande. Dessa ändringsrekommendationer avser även resten av kommissionens förslag.

4.8

Dessutom anser vi att formuleringen "på unionsnivå" i artikel 1 bör ändras till "i EU-frågor", i enlighet med vad som har sagts ovan om att allmänhetens delaktighet är en odelbar värdering och att EU-frågor inte bara avgörs på unionsnivå.

4.9

I artikel 2.2 i förslaget anser vi att formuleringen "på unionsnivå" bör ersättas med "i EU-frågor" och att formuleringen "genom att öka deras kunskaper om unionens politiska process" bör ändras till "genom att öka deras kunskaper och engagemang i politikens utformning i EU-frågor".

4.10

Vi anser att artikel 3.2 bör ändras enligt följande:

(3)

Stöd till organisationer som är av allmänt europeiskt intresse eller vars verksamhet har en tydlig europeisk dimension.

(4)

Gemenskapsbyggande insatser och debatter om medborgarskapsfrågor genom att involvera målgrupper med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och/eller sociala medier och genom att stärka den europeiska dimensionen i andra kommunikationskanaler och kommunikationsmedel.

(5)

Evenemang på unionsnivå i enskilda och motiverade fall. Motivering: Insatser på unionsnivå har inte alltid ett mervärde, för dessa samlar ofta bara medborgare som redan är informerade och aktiva i EU-frågor, och resultaten motiverar inte de höga kostnaderna.

(7)

Reflexion/debatter om gemensamma värderingar och EU-medborgarskapets framtid och möjligheter till deltagande.

(8)

Initiativ för att öka kunskaperna om EU:s institutioner och deras funktion, om medborgarnas rättigheter, framför allt de demokratiska rättigheterna, samt om hur politiken, framför allt EU-politiken, utformas på nationell nivå. Dessa initiativ måste främja medborgarnas deltagande i politikens utformning och i beslutsfattandet på olika nivåer och i olika skeden.

(11)

Stöd till strukturer i medlemsstaterna för information och rådgivning om och förvaltning av programmet.

(12)

ny strecksats: Bidrag i stödberättigade regioner eller medlemsstater där tillgången till andra resurser för verksamhet som uppfyller programmets mål är låg eller där allmänhetens deltagande är lägre än genomsnittet.

4.11

När det gäller artikel 4 i förslaget framhåller EESK att kommissionen i största möjliga mån borde avstå från kontrakt för offentlig upphandling (public procurement contracts), som oftast leder till omfattande och dyra pr-kampanjer som inte kommer medborgarna nära. Alla åtgärder måste vara så öppna som möjligt för alla programdeltagare.

4.12

Vi föreslås att artikel 6 ändras i linje med detta yttrande, t.ex. punkt 2.6.

4.13

Man bör överväga möjligheten att stryka bestämmelsen i artikel 8 om att nya prioriteringar måste fastställas för programmet varje år, alternativt mildra formuleringen.

4.14

Vi föreslår att artikel 9 kompletteras enligt följande: "3. Man måste göra det möjligt att involvera företrädare för Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och den strukturerade dialogens partner i programförvaltningskommitténs arbete genom att ge dem status som sakkunniga, fullvärdiga medlemmar, observatörer, aktiva observatörer eller liknande och/eller skapa en formell eller icke-formell mellaninstitutionell arbetsgrupp för arbetet med att utforma det årliga programmet."

4.15

Vi anser att artikel 10 i förslaget bör kompletteras enligt följande: "De parter som nämns i artikel 9 måste involveras ordentligt i alla skeden av utvärderingen av programmet och utarbetningen av det framtida programmet."

4.16

Vi anser att artikel 14.2 i förslaget bör kompletteras enligt följande: "Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén". Vi anser att "bland annat" bör läggas till i början av artikel 14.3.

4.17

Vi anser att punkt 2 "Programmets förvaltning" i bilagan bör kompletteras genom att ange att kommissionens representationer i medlemsstaterna eller andra organ på nationell nivå, som kommissionen anser vara lämpliga, kan och bör involveras i förvaltningen av de enskilda programområdena.

4.18

När det gäller de utvärderingskriterier som nämns i bilagan vill EESK särskilt framhålla och uttrycka sitt stöd för tanken att det måste investeras mer i länder och regioner där resurserna för att uppnå programmets mål är begränsade eller otillgängliga, eller där indikatorerna visar att deltagandet är lågt.

4.19

EESK avvisar kategoriskt och anser att man bör stryka påståendet i punkt 2.2.1 i finansieringsöversikten för förslag till rättsakt om att små och medelstora organisationers deltagande i programmet skapar en risk för förvaltningen. EESK framhåller att dessa organisationer, med tanke på vad som sägs ovan, är särskilt lämpade när det handlar om att involvera medborgarna och att deras deltagande i programmet måste främjas på alla möjliga sätt, bland annat genom att göra det lättare att lägga fram förslag till projekt, underlätta projektförvaltningen, sänka minimitröskeln för projektbudgetarna, avskaffa kravet på att involvera utländska partner, om detta inte är en objektiv nödvändighet, samt minska medfinansieringsnivån.

4.20

EESK anser att man bör se över det projektantal som i bilagorna fastställs för olika åtgärder och finansieringsindikatorerna för dessa projekt, så att de bättre motsvarar ovannämnda krav på att projekten ska bli bättre tillgängliga för små och medelstora organisationer och/eller att det ska införas en eller flera separata kategorier för små projekt, att tillgången till de administrativa bidragen ska förbättras, att längsta tillåtna projekttid ska förlängas m.m.

Bryssel den 11 juli 2012

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 137–142.

(2)  COM(2011) 884 final.

(3)  EUT C 83, 30.3.2010.

(4)  EUT C 83, 30.3.2010.

(5)  Resultaten av kommissionens onlinesamråd (2010–2011).

(6)  EUT C 28, 3.2.2006, s. 29–34.

(7)  Se fotnot 6.

(8)  EUT C 325, 30.12.2006, s. 46–52.

(9)  COM(2011) 884 final.

(10)  Se fotnot 6.

(11)  Enligt kommissionens förslag kommer den sammanlagda budgeten för programmet "Ett Europa för medborgarna" under 2014–2020 att uppgå till 229 miljoner euro, varav 206 miljoner euro kommer att avsättas direkt till programåtgärder, medan 23 miljoner euro går till administrativa utgifter. Se bilagan till COM(2011) 884 final – 2011/0436 (APP).

(12)  Resultaten av kommissionens onlinesamråd (2010–2011).

(13)  COM(2011) 884 final.

(14)  Se även följande studie från Europaparlamentets generaldirektoratet för EU-intern politik, direktoratet för budgetfrågor: Financing of Non-governmental Organisations (NGO) from the EU Budget [Study], Provisional Version, (Finansiering av icke-statliga organisationer genom EU:s budget), 2010.

(15)  Se fotnot 13.