Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

31971L0161.pdf

31971L0161

Rådets direktiv 71/161/EEG av den 30 mars 1971 om yttre kvalitetsnormer för skogsodlingsmaterial som saluförs inom gemenskapen



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 087 , 17/04/1971 s. 0014 - 0023

Finsk specialutgåva Område 3 Volym 3 s. 0172

Dansk specialutgåva: Serie I Område 1971(I) s. 0200

Svensk specialutgåva Område 3 Volym 3 s. 0172

Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1971(I) s. 0222

"Grekisk specialutgåva

" Område 03 Volym 6 s. 0166

Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 4 s. 0161

Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 4 s. 0161



RÅDETS DIREKTIV av den 30 mars 1971 om yttre kvalitetsnormer för skogsodlingsmaterial som saluförs inom gemenskapen (71/161/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 43 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

med beaktande av följande:

Rådets direktiv av den 14 juni 1966 om saluföring av skogsodlingsmaterial(2), senast ändrat genom direktivet av den 18 februari 1969(3), behandlar endast de genetiska egenskaperna hos skogsodlingsmaterial.

Den yttre kvaliteten hos detta odlingsmaterial är viktig för en framgångsrik beskogning och för skogens produktivitet och bidrar därför till att förbättra villkoren för markens avkastningsförmåga.

Dessutom har flera medlemsstater under några år tillämpat bestämmelser som innefattar yttre kvalitetsnormer för skogen. Skillnaderna mellan dessa bestämmelser utgör ett hinder i handeln mellan medlemsstaterna. Det är i alla medlemsstaters intresse att gemenskapsregler fastställs för införande av högsta möjliga normer.

Dessa regler bör gälla vid saluföring både i andra medlemsstater och på de inhemska marknaderna.

Dessa regler bör ta hänsyn till praktiska behov och bör endast gälla de arter av träd som är viktiga med avseende på virkesproduktion. Det måste därför vara möjligt för varje medlemsstat att tillämpa dessa regler för andra trädarter om dessa är särskilt lämpade för beskogning inom landets eget territorium.

Frön bör saluföras endast om de uppfyller vissa kvalitetsnormer.

Dessutom skall gemensamma kvalitetsnormer för växtdelar och plantmaterial införas där detta odlingsmaterial får saluföras under beteckningen "EEG-standard" endast om det uppfyller ovannämnda normer.

Medlemsstaterna bör dock ha rätt att bestämma att endast sådana växtdelar och sådant plantmaterial som uppfyller de fastställda normerna får saluföras inom deras territorier.

Odlingsmaterial som uppfyller kraven i detta direktiv bör inte åläggas andra handelsrestriktioner än de som fastställs i detta direktiv.

I grunden tekniska justeringar av bilagorna bör kunna handläggas genom ett snabbt förfarande.

För att underlätta handeln inom gemenskapen bör det officiella certifikat som anges i rådets förordning av den 14 juni 1966 användas, kompletterat med uppgifter om officiell kontroll av växtdelar och plantmaterial.

Växtdelar och plantmaterial som huvudsakligen är ämnade för andra ändamål än virkesproduktion bör inte omfattas av dessa regler. Inte heller bör frön som skall exporteras till tredje land omfattas av dessa regler.

Kommissionen bör få i uppgift att besluta om vissa åtgärder vid tillämpningen av detta direktiv. För att underlätta genomförandet av de föreslagna åtgärderna bör ett förfarande införas för ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom Ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk upprättad genom rådets beslut av den 14 juni 1966(4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv skall gälla yttre kvalitetsnormer för skogsodlingsmaterial som saluförs inom gemenskapen.

Artikel 2

Detta direktiv omfattar följande odlingsmaterial:

a) Odlingsmaterial som härstammar från

Abies alba Mill. (Abies pectinata D.C.)

Fagus sylvatica L.

Larix decidua Mill.

Larix leptolepis (Sieb. & Zucc.) Gord.

Picea abies Karst. (Picea excelsa Link. )

Picea sitchensis Trautv. et Mey. (Picea menziesii Carr.)

Pinus nigra Arn. (Pinus laricio Poir. )

Pinus sylvestris L.

Pinus strobus L.

Pseudotsuga taxifolia (Poir.) Britt (Pseudotsuga douglasii Carr., Pseudotsuga menziesii (Mirb.)Franco.)

Quercus borealis Michx. (Quercus rubra du Roi.)

Quercus pedunculata Ehrh. (Quercus robur L.)

Quercus sessiliflora Sal. (Quercus petraea Liebl.)

b) Vegetativt odlingsmaterial som härstammar från

Populus L.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att odlingsmaterial av andra släkten och arter och sexuellt förökat odlingsmaterial av Populus inte utsätts för några handelsrestriktioner avseende deras yttre egenskaper.

2. Om dessa material är speciellt lämpade för beskogning inom en medlemsstats territorium får den staten dock tillåtas göra dem till föremål för åtgärder som är förenliga med detta direktiv.

3. De förfaranden som anges i artikel 18 skall användas när denna tillåtelse ges och när villkoren för den fastställs.

Artikel 4

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

A. Odlingsmaterial:

a) frön: frukter och frön avsedda för odling av plantor,

b) växtdelar: sticklingar, avläggare och ympris avsedda för odling av plantor, men inte sticklingkvist

c) plantmaterial: plantor odlade från frön eller växtdelar, innefattar även sticklingkvist och naturlig föryngring.

B. Saluföring: uppvisande i försäljningssyfte, utbjudande till försäljning, försäljning eller leverans till en annan person.

C. Officiella åtgärder: åtgärder vidtagna

a) av statliga myndigheter, eller

b) av en offentligrättslig eller privaträttslig juridisk person, som handlar under statligt ansvar, förutsatt att personen inte åtnjuter privata fördelar av dessa åtgärder.

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att frön får saluföras endast om villkoren i bilaga 1 är uppfyllda.

2. Medlemsstaterna får tillåta undantag från bestämmelserna i punkt 1 för provningar eller för vetenskapligt ändamål.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall se till att växtdelar och plantmaterial inte får saluföras med beteckningen "EEG-standard" om de inte uppfyller de villkor som fastställs i bilaga 2 eller 3.

2. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att de bestämmelser som de fastställt enligt punkt 1 följs.

Artikel 7

Med hänsyn till handelssed i denna fråga får medlemsstaterna, enligt förfarandet i artikel 18, bemyndigas att fastställa klasser av inhemska plantor som tillhör andra arter än Populus, avdelning Aigeiros, och som uppfyller de fastställda villkoren i bilaga 3.

Artikel 8

Varje medlemsstat får, enligt förfarandet i artikel 18, bemyndigas att begränsa saluföringen av växtdelar eller plantmaterial inom hela eller delar av sitt territorium till det odlingsmaterial som uppfyller villkoren i bilaga 2 eller 3 eller till speciella klasser eller kategorier i dessa bilagor.

Artikel 9

Alla ändringar till bilagorna som har blivit nödvändiga med hänsyn till vissa metoder för produktion och saluföring skall ske enligt förfarandet i artikel 18.

Artikel 10

Medlemsstaterna skall föreskriva att följande kompletterande upplysningar lämnas för saluförda frön i det dokument som krävs enligt artikel 9 i rådets direktiv av den 14 juni 1966:

a) Texten "EEG-standard".

b) Antalet livskraftiga frön per kilo av den vara som saluförs som frö.

c) Renhetskvot.

d) Groningen av det rena fröet.

e) Vikt per 1 000 frön av ett parti.

f) Om tillämpligt, en deklaration att fröpartiet har lagrats i kylrum.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att för växtdelar och plantmaterial som saluförs med beteckningen "EEG-standard" följande kompletterande upplysningar lämnas i det dokument som krävs enligt artikel 9 i rådets direktiv av den 14 juni 1966:

a) Texten "EEG-standard".

b) EEG-klassificeringsnummer för växtdelar eller plantmaterial av Populus.

2. Medlemsstaterna får även begära att dokumentet anger:

- Namnet på plantskolan där plantorna odlades under deras sista odlingssäsong.

- Åldern på de växtdelar av Populus som har odlats mer än en säsong.

- Plantornas storlek.

Artikel 12

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att bestämmelserna i detta direktiv beträffande frön följs genom officiell kontroll minst i form av stickprov. Officiella kontroller skall genomföras enligt gällande internationella metoder, om sådana metoder förekommer.

2. Medlemsstaterna skall se till att bestämmelserna i detta direktiv gällande växtdelar och plantmaterial följs genom provtagning i en form som de själva bestämt och godkänt och som helst utförs på produktionsplatsen. Kontrollerna skall vara objektiva och utföras på ett sådant sätt att materialet inte skadas eller leveransen försenas.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att växtdelar och plantmaterial inte utsätts för någon officiell kvalitetskontroll i handeln inom gemenskapen fram till leveranstillfället hos mottagaren, om de är åtföljda av det officiella intyg som anges i bilaga 2 till rådets direktiv av den 14 juni 1966 och om det enligt punkt 10 i det certifikatet deklareras att odlingsmaterialet är officiellt kontrollerat enligt artikel 12 i detta direktiv.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att inga växtdelar eller plantmaterial får införas i deras områden om de inte åtföljs av det intyg som anges i punkt 1 som innehåller de uppgifter som anges i den punkten.

Artikel 14

Medlemsstaterna skall säkerställa att odlingsmaterial inte utsätts för några andra handelsrestriktioner beträffande dess yttre egenskaper, klassificering av växtdelar eller plantmaterial eller vad avser kontrollåtgärder och märkning än dem som fastställs i detta direktiv.

Artikel 15

För att undanröja tillfälliga svårigheter i fråga om normal tillgång på frön som uppfyller kraven i detta direktiv, som kan uppstå i en eller flera medlemsstater och som inte kan lösas inom gemenskapen, skall kommissionen på begäran av minst en berörd medlemsstat och enligt förfarandet i artikel 18 tillåta en eller flera medlemsstater att under en tid som skall fastställas av kommissionen godkänna saluföring av frön av en eller flera arter som uppfyller mindre höga krav. Om denna åtgärd vidtas, skall det dokument som avses i artikel 10 ange att det rör frön som uppfyller mindre höga krav.

Artikel 16

Detta direktiv skall inte tillämpas för frön som bevisligen är ämnade för export till tredje land.

Artikel 17

Detta direktiv skall inte tillämpas för växtdelar eller plantmaterial som bevisligen är ämnade huvudsakligen för andra ändamål än virkesproduktion.

Artikel 18

1. När förfarandet i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat, hänskjuta ärendet till Ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk (nedan kallad "kommittén") upprättad genom rådets beslut av den 14 juni 1966.

2. Inom kommittén skall medlemsstaternas röster vägas enligt artikel 148.2 i fördraget. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över åtgärderna inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med en majoritet av tolv röster.

4. Kommissionen skall besluta med omedelbar verkan. Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet. I sådant fall får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under en tid som inte överstiger en månad från dagen då rådet underrättats. Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom en månad.

Artikel 19

Medlemsstaterna skall senast den 1 juli 1973 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 20

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 mars 1971.

På rådets vägnar

M. SCHUMANN

Ordförande

(1) EGT nr C 97, 28.7.1969, s. 101.

(2) EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2326/66.

(3) EGT nr L 48, 26.2.1969, s. 12.

(4) EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2289/66.

BILAGA 1

VILLKOR FÖR FRÖN

1.1. Frukter och frön skall uppfylla följande villkor i fråga om renhetsgrad:

>Plats för tabell>

1.2. Skadeorganismer som minskar användbarheten av fröna skall förekomma på minsta möjliga nivå.

BILAGA 2

VILLKOR FÖR VÄXTDELAR

2.1. POPULUS sp.

Partier skall innehålla minst 95 % växtplantor av god handelskvalitet.

God handelskvalitet skall fastställas genom kännetecken på allmänna egenskaper, hälsotillstånd och, om tillämpligt, storlek.

2.1.1 Allmänna egenskaper och hälsa

Växtdelar skall inte anses ha god handelskvalitet om

a) deras ved är omogen,

b) deras ved är äldre än två år,

c) de uppvisar anomalier t.ex. klykning, förgrening eller överdriven krokighet,

d) de har mindre än två välformade knoppar,

e) de inte har avverkats med en ren snittyta,

f) de är delvis eller totalt uttorkade, de har skador eller deras bark är skild från veden,

g) de uppvisar vävnadsdöd eller skador från skadeorganismer,

h) de visar andra försämringar som minskar deras värde som odlingsmaterial.

Kriterierna a, b, c och d skall varken tillämpas för rotsticklingar eller barrvedssticklingar.

2.1.2. Minimidimensioner

Storleksnormerna skall för avdelningen Aigeiros tillämpas för alla plantdelar utom rotsticklingar och barrvedsticklingar.

- minimilängd: 20 cm

- >Plats för tabell>

2.2. ÖVRIGA ARTER AV SKOGSTRÄD MED UNDANTAG AV POPULUS

Partier skall innehålla minst 95 % växtdelar av god handelskvalitet.

Växtdelar skall inte anses ha god handelskvalitet om

a) de visar felaktigheter i formen eller en otillräcklig utvecklingsbarhet,

b) de inte har avverkats med en ren snittyta,

c) deras ålder eller storlek gör dem olämpliga som odlingsmaterial,

d) de är delvis eller helt uttorkade eller visar tecken på andra skador än kvistningssår,

e) de uppvisar vävnadsdöd eller skador från skadeorganismer,

f) de visar andra försämringar som minskar deras värde som odlingsmaterial.

Alla dessa villkor bör anpassas efter arterna eller klonerna i fråga.

BILAGA 3

VILLKOR FÖR PLANTMATERIAL

3.0. Partier skall innehålla minst 95 % plantmaterial av god handelskvalitet.

God handelskvalitet skall fastställas genom att referera till allmänna egenskaper, hälsa, ålder och storlek.

3.1. ALLMÄNNA EGENSKAPER OCH HÄLSA

Tabellen här nedan visar för varje släkte och art de fel som gör att plantmaterial inte kan anses ha god handelskvalitet. Alla dessa kriterier bör övervägas i relation till släktet eller klonen i fråga och till odlingsmaterialets lämplighet för beskogning.

>Plats för tabell>

3.2. ÅLDER OCH STORLEK

3.2.1. Arter av skogsträd med undantag av Populus

3.2.1.1 Omfattning

Kriterierna som gäller för ålder och storlek hos plantmaterial skall inte tillämpas för plantmaterial som inte har omplanterats.

3.2.1.2 EEG-miniminorm (ålder och storlek)

>Plats för tabell>

3.2.2. Populus

3.2.2.1. Omfattning

Storleksnormer skall tillämpas endast för plantmaterial av Populus, avdelningen Aigeiros.

3.2.2.2. Ålder för plantmaterial

Den tillåtna maximiåldern skall vara fyra år för stammen och, om tillämpligt, fem år för roten.

3.2.2.3. Storleksgrupp

a) Andra områden än medelhavsområden

>Plats för tabell>

b) Medelhavsområden

>Plats för tabell>