Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1990-0746

Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Utfärdad den 14 juni 1990

Tillämpningsområde

Ett yrkande om att någon skall åläggas att fullgöra en förpliktelse får prövas av kronofogdemyndigheten enligt denna lag. Yrkandet kan avse betalningsföreläggande, vanlig handräckning eller särskild handräckning.

En ansökan om betalningsföreläggande får avse åläggande för svaranden att betala en penningfordran som är förfallen till betalning, om förlikning är tillåten i saken.

Den som har en fordran som avses i första stycket, för vilken panträtt i fast egendom, skepp eller skeppsbygge eller företagshypotek har upplåtits skriftligen, kan i en ansökan om betalningsföreläggande begära att betalningen ska fastställas att utgå ur den egendom i vilken panträtten eller företagshypoteket gäller. Så kan också den göra, som för fordringen har inteckning i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

SFS 2008:994

En ansökan om vanlig handräckning får, om förlikning är tillåten i saken, avse åläggande för

  1. en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, bostadslägenhet eller annat utrymme i byggnad när besittningsrätten har upphört (avhysning),

  2. svaranden att fullgöra något annat än betalning, om tidpunkten för fullgörelse har inträtt.

Rättsfall:

Jfr H 1987:780 I och II (fråga om behörighet över huvud för allmän domstol att i visst fall pröva ans. om handräckning enl. äldre lag) – Avsåg sökt åtgärd vanlig eller särskild handräckning? Även fråga om prövning av rättegångskostnad i HD efter återförvisning till kronofogdemyndighet H 1994:436.

En ansökan om särskild handräckning får avse en skyldighet för svaranden att

  1. vidta rättelse när sökandens besittning egenmäktigt har rubbats eller någon annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom, eller utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras,

  2. vidta eller tåla en åtgärd när särskild handräckning får ske enligt föreskrift i lag.

Om en ansökan enligt första stycket 1 avser en skyldighet för svaranden att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad eller i annan lös egendom, ska den handläggas som en ansökan om avlägsnande.

Särskild handräckning enligt första stycket 1 får inte avse avhysning i fall som anges i 3 § 1.

Rättsfall:

Yrkande av medlem i vägförening om undanröjande av hastighetsbegränsande väghinder, som föreningen anordnat, ansågs kunna prövas enl. 1981 års handräckningslag (och ej endast i administrativ ordning) H 1984:19 – Jfr H 1985:608 anm. vid 55 § – Ang. 1 st. 2 se bl.a. JB 12:26, MB 26:17, Lag 1971:94872 §, Lag 1990:1144 9:5, alla inf. i Bih, Lag 1991:45 15:4 anm. i Bih. – Ang. beviskravet H 1999:474 anm. vid 39 § – Särskild handräckning kunde inte ske för att förmå en läkare att visa upp patientjournaler m.m. för landstinget H 2016:922 – Ansökan om särskild handräckning rörande användning av en väg avslagen med hänsyn till omständigheterna H 2017:999.

SFS 2017:468

Om en tvist angående en förpliktelse enligt någon särskild föreskrift ska tas upp av en annan myndighet än tingsrätt, kan saken prövas enligt denna lag endast om det finns bestämmelser som medger sådan prövning. Det som sägs i denna lag om tingsrätt ska i sådana fall gälla den andra myndigheten.

Hänvisad författning:

Se bl.a. FB 21:7 och 8 samt Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister 2:1 efter MBL – Jfr Lag (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister här nedan.

Rättsfall:

AD 1995:54 anm. vid 61 §.

SFS 2009:1307

Denna lag tillämpas inte om saken gäller återlämnande enligt 6 eller 7 kap. kulturmiljölagen (1988:950).

Anmärkning om flytt:

Förutv. 6 § upph. g. Lag 2006:709.

SFS 2013:551

[Upphävd g. Lag (2006:709).]

SFS 2006:709

[Upphävd g. Lag (2006:709).]

SFS 2006:709

[Upphävd g. Lag (2006:709).]

SFS 2006:709

Ansökan

En ansökan ska göras skriftligen.

Hänvisad författning:

Se F 1991:13396–8 §§ här nedan.

SFS 2018:501

Sökanden skall i ansökningen ange sitt yrkande och grunden för det.

I en ansökan om betalningsföreläggande skall anges fordringens belopp, förfallodagen och den ränta som begärs.

Begär sökanden dröjsmålsränta på huvudfordringen, behöver grunden för ränteyrkandet anges endast om det avser högre ränta än som följer av räntelagen (1975:635). Framgår det inte av ansökningen från vilken dag räntan yrkas, skall yrkandet anses gälla ränta från den dag då ansökningen delges svaranden.

Hänvisad författning:

Ang. 1 st. se äv. F 1991:13393 § här nedan.

Till en ansökan om betalningsföreläggande, som avser fastställelse till betalning ur viss egendom, skall sökanden foga pantförskrivning eller annan handling, enligt vilken säkerheten upplåtits.

En ansökan om betalningsföreläggande får även innefatta en ansökan om vanlig handräckning, om yrkandena stöder sig på väsentligen samma grund.

Avser en ansökan om vanlig handräckningavhysning på grund av att nyttjanderätten har förverkats, skall sökanden utöver vad som följer av10 § närmare utveckla grunden för sitt yrkande.

Om sökanden vill att en ansökan om handräckning skall handläggas enligt reglerna för särskild handräckning, skall detta anges i eller på annat sätt tydligt framgå av ansökningen.

Till en ansökan om särskild handräckning skall sökanden foga de skriftliga bevis och andra handlingar som han åberopar.

Om sökanden inte vill att ett kommande utslag i målet skall verkställas eller om han har några särskilda yrkanden i fråga om verkställigheten, skall han ange detta i ansökningen.

Om sökanden begär ersättning för kostnader med anledning av målet, skall han ange detta i ansökningen och samtidigt uppge vilka kostnaderna är.

En ansökan ska innehålla uppgifter om parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken.

En ansökan om avlägsnande behöver inte innehålla sådana uppgifter om svaranden som avses i första stycket, om sökanden trots rimliga ansträngningar inte kan lämna dessa uppgifter.

Hänvisad författning:

Jfr F 1991:13392 § här nedan.

SFS 2017:468

En ansökan ska skrivas under av sökanden eller hans eller hennes ombud och ges in till Kronofogdemyndigheten.

Om en ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet på underskrift för ansökningar som ges in elektroniskt.

Hänvisad författning:

Jfr F 1991:13394 § här nedan.

SFS 2018:501

Är ansökningen så bristfällig att den inte kan läggas till grund för handläggning av målet, skall sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Sådant föreläggande får sändas till sökanden med post under hans i målet uppgivna adress eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följer sökanden inte föreläggandet, skall ansökningen avvisas. Sökanden skall upplysas om detta i föreläggandet.

Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten begär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.

Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott men kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansökningsavgiften genast utsökas hos sökanden.

SFS 1996:1026

Ansökningen skall också avvisas, om den avser en åtgärd som inte omfattas av denna lag eller om det finns något annat hinder mot att ansökningen tas upp.

Rättsfall:

När ansökan enligt äldre lag upptagits såvitt angick ej förfallen del av fordringen, ansågs domvilla föreligga H 1979:445 – Sedan kronofogdemyndigheten överlämnat målet till TR, ägde denna inte pröva, om hinder förelåg enligt 3 § att ta upp ansökningen H 2000:245.

Återkallar sökanden ansökningen, skall målet avskrivas.

Ogrundade eller obefogade anspråk

Om det kan antas att sökandens yrkande i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning är ogrundat eller obefogat, ska ansökningen behandlas som om svaranden bestritt den.

Ett yrkande om ersättning för åtgärder som avses i 2 eller 3 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. eller om ersättning enligt 4 a § samma lag ska alltid antas vara ogrundat eller obefogat, i den mån ersättningen inte kan utgå enligt den lagen.

SFS 2013:58

Om det i ett mål om särskild handräckning är uppenbart att sökandens yrkande är ogrundat, skall ansökningen genast avslås.

Föreläggande för svaranden att yttra sig

Tar kronofogdemyndigheten upp ansökningen, skall svaranden föreläggas att till myndigheten yttra sig inom viss tid från det att ansökningen delgavs honom. Tiden får inte utan särskilda skäl bestämmas till mer än två veckor.

Svaranden ska i föreläggandet upplysas om att målet kan komma att avgöras även om han eller hon inte yttrar sig över ansökan. Svaranden ska också uppmanas att, om han eller hon bestrider ansökan, ange skälen för bestridandet.

Svaranden ska vidare uppmanas att lämna de uppgifter om sig själv som avses i 33 kap. 1 § första-tredje styckena rättegångsbalken i den utsträckning uppgifterna i ansökan saknas eller är ofullständiga eller felaktiga. Om det behövs får svaranden föreläggas vid vite att lämna sådana uppgifter.

SFS 2017:468

Om sökanden begärt ersättning för sina kostnader i målet, skall kronofogdemyndigheten i föreläggandet ange den kostnadsersättning som svaranden kan åläggas att betala, om utslag meddelas i målet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad föreläggandet ytterligare skall innehålla.

Hänvisad författning:

Se F 1991:133912 § här nedan.

Delgivning av föreläggandet

Föreläggandet ska delges svaranden i enlighet med vad som enligt rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning i tvistemål. Kungörelsedelgivning enligt 48 § delgivningslagen (2010:1932) får dock endast ske i mål om särskild handräckning och i mål om betalningsföreläggande när det gäller fastställelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.

Vid kungörelsedelgivning enligt 49 § delgivningslagen i ett mål om avlägsnande ska ett meddelande som avses i 47 § samma lag anslås i anslutning till den plats som avlägsnandet avser.

En kopia av ansökningshandlingarna ska fogas till föreläggandet i mål om betalningsföreläggande som avses i 2 § andra stycket, i mål om särskild handräckning samt i andra mål där handlingarna innehåller någonting utöver vad som framgår av föreläggandet.

Om sökanden ska se till att delgivning sker, tillämpas 32 kap. 2 § rättegångsbalken.

SFS 2017:468

Har delgivning inte kunnat ske, skall kronofogdemyndigheten pröva om försöken till delgivning skall fortsätta eller om sökanden skall erbjudas att själv ombesörja delgivningen. Hänsyn skall därvid tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned på delgivningen, förutsättningarna för att fortsatta försök skall lyckas samt omständigheterna i övrigt. Erbjudandet får sändas med post till sökanden under hans i målet uppgivna adress eller förmedlas på annat sätt. Antar sökanden inte erbjudandet, skall ansökningen avvisas.

SFS 1996:1026

Bestridande av ansökningen

Om svaranden vill bestrida ansökningen, skall han göra det skriftligen.

I ett mål om särskild handräckning skall svaranden till bestridandet foga de skriftliga bevis och andra handlingar som han åberopar. Om svaranden begär ersättning för sina kostnader, skall han ange detta i bestridandet och samtidigt uppge vilka kostnaderna är.

Överlämnande av mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning till tingsrätt

Om svaranden i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning bestrider ansökningen i rätt tid, skall sökanden genast underrättas om det. Om sökanden vill vidhålla sitt yrkande, kan han begära att målet eller, om bestridandet avser endast en del av yrkandet, målet i den bestridda delen skall överlämnas till tingsrätt.

Underrättelse enligt första stycket skall innehålla upplysning om vad som sägs där samt i 34, 35 och 37 §§.

En invändning om skiljeavtal skall behandlas som ett bestridande.

SFS 1999:126

Vill sökanden att målet skall överlämnas till tingsrätt, skall han begära detta skriftligen. Hans begäran skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten inom fyra veckor från den dag då underrättelsen sändes till honom.

Rättsfall:

När motsvarande tid i äldre lag försuttits kunde den ej återställas H 1980:588.

SFS 1996:1026

I sin begäran om överlämnande skall sökanden ange de omständigheter och bevis som han vill åberopa i rättegången vid tingsrätten. Han skall samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som han åberopar.

Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, skall kronofogdemyndigheten överlämna målet till en tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig att handlägga målet.

Hänvisad författning:

Se vidare F 1991:133916 § här nedan.

Om sökanden inte i rätt tid har begärt att målet skall överlämnas till tingsrätt, skall målet, eller den del av målet som svaranden har bestritt, avskrivas.

Den fortsatta handläggningen av mål om särskild handräckning

Om det behövs, skall sökanden få tillfälle att yttra sig över vad svaranden har anfört i bestridandet. Begär sökanden ersättning för kostnader som uppkommit efter ansökningen, skall han ange detta i ett sådant yttrande.

Kronofogdemyndigheten får inte förordna om ytterligare skriftväxling i målet.

En invändning om skiljeavtal hindrar inte att ansökningen prövas.

SFS 1999:126

Sökanden skall styrka de omständigheter som han åberopar till stöd för sin ansökan. Hans framställning av omständigheterna skall dock läggas till grund för prövningen, i den mån framställningen har lämnats utan invändning av svaranden och det inte är uppenbart att den är oriktig.

Rättsfall:

H 1999:474 – Fråga om förutsättningar för bifall till ansökan när svaranden invänt mot de av sökanden åberopade omständigheterna H 2008:774.

SFS 1999:126

En berättelse som någon har lämnat skriftligen med anledning av handräckningsmålet får åberopas som bevis i målet.

Om en ansökan inte bifalls till någon del, skall kronofogdemyndigheten avslå ansökningen.

Utslag

Har i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning svaranden inte i rätt tid bestritt ansökningen, ska Kronofogdemyndigheten snarast meddela utslag i enlighet med ansökningen. Om svaranden har bestritt endast en del av ansökningen, ska utslag meddelas i enlighet med den obestridda delen av ansökningen.

I fall som avses i 2 § andra stycket ska i utslaget fastställas att fordringen ska utgå med förmånsrätt i den pantsatta eller intecknade egendomen i den omfattning som gäller enligt lag.

Hänvisad författning:

Ang. underrättelse om betalningsfastställelse se F 1981:967 inf. efter RB 17:.

SFS 2008:994

I mål om särskild handräckningska Kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med ansökan i den utsträckning denna är lagligen grundad och de omständigheter som enligt39 § ska läggas till grund för prövningen utgör skäl för att bevilja åtgärden.

En ansökan om avlägsnande får bifallas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för svaranden.

Rättsfall:

Ej bifall till ansökningen när det var ovisst om det åberopade förhållandet (att sätta upp reklamskylt på hus) var lovligt eller olovligt H 1993:103.

SFS 2017:468

Underrättelse om utslaget skall genast sändas till parterna. Om utslaget skall verkställas utan särskild begäran från sökanden, skall underrättelsen också innehålla upplysning om detta.

Av 2 kap. 1 § utsökningsbalken följer att kronofogdemyndigheten självmant verkställer utslaget, om inte sökanden har angett att verkställighet inte skall ske.

Kostnader i målet

Om ett utslag meddelas ska Kronofogdemyndigheten i utslaget bestämma att svaranden ska ersätta sökandens kostnader i målet, om inte sökanden har inlett förfarandet i onödan.

I ett utslag som gäller avlägsnande ska endast en svarande som anges i ansökan förpliktas att ersätta sökandens kostnader i målet.

SFS 2017:468

Om en ansökan om särskild handräckning inte leder till något utslag, kan kronofogdemyndigheten ålägga sökanden att ersätta svarandens kostnader i målet, om det finns skäl för det.

Ersättning till sökanden för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten får avse sökandens eget arbete med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde. Ersättningen ska bestämmas till skäligt belopp och får endast om det finns särskilda skäl bestämmas till högre belopp än 380 kronor i mål om betalningsföreläggande och 420 kronor i mål om handräckning.

Ersättning till svaranden för kostnader i mål om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten får avse svarandens eget arbete med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde. Ersättningen ska bestämmas till skäligt belopp och får endast om det finns särskilda skäl bestämmas till högre belopp än 420 kronor.

I mål som anges i första stycket får ersättning dessutom avse ansöknings- och expeditionsavgifter samt registreringsbevis, om sådant bevis har behövts. Sökanden har vidare rätt till skälig ersättning för delgivningskostnader, för översättning av inlagor eller andra handlingar samt för kopior, i den utsträckning antalet sådana överstiger tjugofem.

SFS 2013:1062

Kronofogdemyndigheten prövar självmant storleken av parternas yrkanden om kostnadsersättning enligt 46 och 47 §§.

Någon annan kostnadsersättning än den som följer av 46–48 §§ får inte fast ställas i målet hos kronofogdemyndigheten.

Avvisas eller avskrivs en ansökan om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning av kronofogdemyndigheten, är sökanden skyldig att betala skälig ersättning för svarandens kostnader i målet, om det finns synnerliga skäl för det. Ett yrkande om sådan ersättning får dock inte framställas i målet hos kronofogdemyndigheten.

Återvinning

Är svaranden missnöjd med ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning, får han ansöka om återvinning.

Rättsfall:

Äldre rätt: Ang. invändning mot återvinningstalan i mål om lagsökning på grund av växel, att domstolen med hänsyn till skiljedomsklausul i köpeavtal mellan parterna ej ägde pröva gäldenärens påstående om fel i godset H 1964:2 – Förbehållslös partiell betalning inverkar ej på rätten till återvinningstalan betr. resterande belopp H 1980:471 – Mot slutligt beslut, varigenom lagsökningsmål avskrivits i huvudsaken och gäldenären förpliktats att ersätta borgenären för lagsökningskostnader, skall talan av gäldenären föras genom ansökan om återvinning H 1984:858 – Ang. rättegångskostnader i mål om återvinning H 1956:739 – Fråga om avvisning av återvinningstalan H 1969:372 – Invändning, i mål om betalningsföreläggande, om skiljeklausul gjord först i återvinningsansökning H 1972:331 – När återvinningsmål avskrivits pga. återkallelse avvisades en inom fristen gjord ny ansökan om återvinning H 1986:356 – Fråga i handräckningsmål, om part kunde få av TR meddelad tredskodom undanröjd genom klagan över domvilla pga. rättegångsfel hos kronofogdemyndigheten H 2001:575.

Återvinning skall sökas skriftligen. Ansökningen skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten inom en månad från dagen för utslaget.

Har återvinning sökts i rätt tid, skall kronofogdemyndigheten överlämna målet för fortsatt handläggning till en tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig att handlägga målet. I annat fall skall kronofogdemyndigheten avvisa ansökningen.

Överklagande

Den som är missnöjd med ett utslag i ett mål om särskild handräckning, får överklaga utslaget hos tingsrätten inom tre veckor från dagen för utslaget. Detsamma gäller om sökanden i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning är missnöjd med ett utslag.

Rättsfall:

Jfr H 1985:608 (fråga om möjlighet att efter återvinning enl. 1981 års handräckningslag föra enbart en s.k. possessorisk talan) – Ansökningar om resning och återställande av försutten tid samt domvillobesvär avseende kronofogdemyndighets utslag i mål om betalningsföreläggande skall prövas av HovR H 1993:427.

SFS 1993:520

Ett beslut, genom vilket ett mål har avgjorts på annat sätt än genom utslag, får överklagas hos tingsrätten inom tre veckor från dagen för beslutet.

Beslut att överlämna mål till tingsrätt och avskrivningsbeslut enligt 37 § får dock inte överklagas.

SFS 1993:520

Kronofogdemyndighetens beslut under handläggningen av ett mål får inte överklagas särskilt. Beslut som avses i 63 § får dock överklagas särskilt hos tingsrätten inom tre veckor från dagen för beslutet.

SFS 1993:520

Vid överklagande av Kronofogdemyndighetens utslag och beslut och vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap. 1 och 911 §§ utsökningsbalken.

SFS 2017:468

Övriga bestämmelser

Avvisas ansökningen, skall kronofogdemyndigheten underrätta sökanden om detta. Meddelar myndigheten något annat beslut som innebär att målet avgörs eller ett beslut enligt 63 §, skall båda parterna underrättas om beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

I mål som har överlämnats till tingsrätt med stöd av 36 § eller efter ansökan om återvinning skall talan anses väckt när ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning kom in till kronofogdemyndigheten. De av sökanden ingivna handlingarna skall anses som stämningsansökan. Stämning i målet skall anses utfärdad när rätten förordnar om målets handläggning. Har kronofogdemyndigheten meddelat utslag, skall detta anses som tredskodom.

Rättsfall:

När endast yrkande om ersättning för kostnader hos kronofogdemyndigheten kvarstod då mål överlämnades till TR, skulle frågan därom avgöras genom slutligt beslut H 2005:226 anm. även vid RB 49:12.

Har Kronofogdemyndigheten överlämnat ett mål till tingsrätt enligt 36 eller 54 §, hindrar 24 § delgivningslagen (2010:1932) inte att tingsrätten delger svaranden handlingar i målet genom förenklad delgivning, om denne under handläggningen hos Kronofogdemyndigheten har fått information om att sådan delgivning kan komma att användas i målet i tingsrätten.

SFS 2010:1957

Om en tingsrätt, som får ett mål från Kronofogdemyndigheten eller en annan tingsrätt, finner att det inte framgår av handlingarna att tingsrätten är behörig att handlägga målet, skall rätten överlämna målet till en annan tingsrätt som kan vara behörig. Tingsrättens beslut om överlämnande får inte överklagas.

Rättsfall:

Ang. överlämnande av mål till arbetsdomstolen AD 1995:54.

SFS 2006:709

Om ett mål har överlämnats till en tingsrätt med stöd av 36 eller 54 §, ska det som anges i 42 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalken om ansökningsavgift gälla föreskriven tilläggsavgift.

Om ett mål där Kronofogdemyndigheten har meddelat utslag avvisas av tingsrätten på grund av att tilläggsavgiften inte har betalats, ska tingsrätten samtidigt undanröja Kronofogdemyndighetens utslag.

Rättsfall:

Endast en tilläggsavgift ska tas ut, även om det överlämnade målet ska handläggas som flera tvistemål enligt RB H 2017:68.

SFS 2014:251

Om en ansökan har getts in elektroniskt och Kronofogdemyndigheten därefter har lämnat över målet till en tingsrätt med stöd av 36 eller 54 §, ska 42 kap. 2 § tredje stycket rättegångsbalken om egenhändigt undertecknande inte tillämpas.

Rättsfall:

Anm.: 61 b § upphör enl. F 2020:924 att gälla den dag regeringen bestämmer.

SFS 2018:501

Om sökanden vill få till stånd kvarstad eller någon annan säkerhetsåtgärd innan ett utslag kan verkställas, får han göra framställning om det vid tingsrätt enligt bestämmelserna i 15 kap. rättegångsbalken.

I mål om särskild handräckning får den sökta åtgärden beviljas omedelbart, om sökanden yrkar det och gör sannolikt att saken inte tål uppskov. Kronofogdemyndigheten skall ompröva ett sådant beslut så snart som möjligt.

Sedan tiden för återvinning löpt ut får ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning rättskraft i enlighet med vad som gäller för en lagakraftvunnen tvistemålsdom.

Ett utslag i ett mål om särskild handräckning hindrar inte att en part väcker talan i fråga om det bakomliggande rättsförhållandet i den ordning som är föreskriven för tvistemål i allmänhet.

I den mån särskilda bestämmelser inte har meddelats i denna lag, gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om utsökningsmål i 1 kap. 3–5 §§ samt 2 kap. 6–9, 18 och 20 §§ utsökningsbalken.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1990:746

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 1990:746 har enligt förordning 1991:362 trätt i kraft d. 1 jan. 1992.)

2. Genom lagen upphävs lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande samt handräckningslagen (1981:847). Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning, betalningsföreläggande och handräckning som kommit in till tingsrätt före ikraftträdandet.

3. Om en inteckningshandling som rör fast egendom, fartyg eller näringsverksamhet vid ikraftträdandet utgör säkerhet för fordran, får ansökan om betalning ur egendomen göras enligt 2 § andra stycket, även om säkerhetsupplåtelsen inte gjorts skriftligen.

SFS 1993:520

1. Föreskrifterna i 20 § träder i kraft d. 1 juli 1993. Om ansökan har gjorts före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.

2. Föreskrifterna i 55–58 §§ träder i kraft d. 1 jan. 1994. I fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

SFS 1996:1026

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1997:369

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1997.

SFS 1998:363

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 1998:363 har enligt förordning 1998:1322 trätt i kraft d. 1 jan. 1999.)

SFS 1999:126

Denna lag träder i kraft d. 1 april 1999.

SFS 2002:468

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2002.

SFS 2003:542

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004.

2. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till d. 1 jan. 2005.

SFS 2004:671

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

SFS 2005:700

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

(Lagen 2005:700 träder enligt F 2007:636 i kraft d. 1 nov. 2008.)

SFS 2006:80

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2006.

SFS 2006:709

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

SFS 2006:744

(Utkom d. 19 juni 2006.)

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (2004:671) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning skall utgå.

SFS 2008:994

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009.

SFS 2009:1307

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 2009:1307 träder enl. F 2011:401 i kraft d. 1 maj 2011.)

SFS 2010:1957

1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 1517 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före d. 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.

SFS 2011:401

(Utkom d. 19 april 2011.)

SFS 2011:788

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

SFS 2013:58

Denna lag träder i kraft d. 16 mars 2013.

SFS 2013:551

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014.

SFS 2013:1062

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2014.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål som har kommit in till Kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet.

SFS 2014:251

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.

SFS 2017:468

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.

SFS 2018:501

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2020:924

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Hänvisad författning:

Lag (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet7 § ff, inf. efter UB 2:.

Lag 1990:746

Författare: Kent Madstedt

Författare: Kent Madstedt

Lagen ersätter lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande samt handräckningslagen (1981:847), se 2 p. övergångsbestämmelsen. Se prop. 1989/90:85 och Ds 1988:71, Bertil Häggman, John Boström, Jan Linders, Betalningsföreläggande och handräckning, 7 uppl. 2010, Ds 1995:53, Effektiviseringar inom den summariska processen samt Kronofogdemyndighetens handbok, Handledning för betalningsföreläggande (tillgänglig på myndighetens hemsida).

Författare: Kent Madstedt

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde i stort, dvs. den yttre ramen för den summariska processen. Tillämpningsområdet preciseras i 2–6 §§. Den summariska processen kan användas för i princip alla former av fullgörelsetalan. Utanför tillämpningsområdet faller exempelvis fastställelsetalan som avses i 13 kap. 2 § rättegångsbalken.

Författare: Kent Madstedt

En ansökan kan omfatta betalningsansvar för flera svarande, och flera svarande kan omfattas av samma utslag. En förutsättning för en gemensam ansökan är dock att yrkandet mot dem alla stöder sig på väsentligen samma grund. Det kan också finnas flera sökande i ett mål om de har identiska yrkanden.

Författare: Kent Madstedt

Det krävs inte att fordran skall avse svenska mynt. Ansökan om betalningsföreläggande kan även ske avseende en penningsumma som angetts i utländsk valuta. En ansökan kan avse flera fordringar som en sökande har på svaranden.

Författare: Kent Madstedt

Förfallotiden kan vara angiven i fordringsbeviset och kan vara knuten till viss dag eller vara beroende av t.ex. anfordran, uppsägning, leverans eller annan motprestation, se RH 157:81. Kravet på att fordringen skall vara förfallen till betalning hänför sig till huvudfordringen. Fordran skall vara förfallen den dag ansökan inkommer till kronofogdemyndigheten. Om fordran skall betalas vid anfordran bör sökanden ange i ansökan att så skett. Det är inte tillräckligt att betalningsanmaningen sker i samband med ansökan om betalningsföreläggande. Förfallokravet gäller även skadeståndsfordringar vilka nu kan handläggas som betalningsföreläggande. Dessa är normalt förfallna då skadan uppkommer. Tvistiga skadeståndsfordringar är dock enligt propositionen mindre lämpliga för summarisk process.

Författare: Kent Madstedt

Ansökan måste således gälla en fordran av dispositiv natur. Detta betyder bland annat att även de familjerättsliga underhållsbidragen omfattas av lagen, prop. 1989/90:85 s. 39.

Författare: Kent Madstedt

Angående beviskrav då ansökan riktas mot en person i egenskap av ägare till pantsatt fast egendom, se Svea hovrätts beslut den 29 januari 2014 i mål Ö 8725–13.

Författare: Kent Madstedt

Annan pantförskriven egendom t.ex. lös sak faller utanför lagens tillämpningsområde. Talan skall riktas mot den som i civilrättslig mening är fastighetsägare, men den kan också riktas mot den lagfarne ägaren även om denne före talans väckande överlåtit egendomen samt mot den för vilken lagfart senast har sökts, se 18 kap. 9 § och 10 § jordabalken. Om den som är fastighetsägare inte är personligt betalningsansvarig måste talan riktas mot båda. I ett sådant mål skall inte fastighetsägaren åläggas att ersätta kostnaderna i målet. Kontroll av pantförskrivningshandlingen skall enligt 12 § ske av Kronofogdemyndigheten. Angående företagshypotek, se lag (2008:990) om företagshypotek.

Författare: Kent Madstedt

Svaranden måste haft en giltig rättsgrund för sin besittning. Rättsgrunden kan ha varit äganderätt eller nyttjanderätt, omfattande hyra, bostadsrätt, tomträtt och arrende samt vederlagsfria upplåtelser av jord, hus eller del av hus. Avser ansökan nyttjanderätt skall sökanden enligt 14 § närmare utveckla sin talan. Särskilda regler finns i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter.

Författare: Kent Madstedt

Anspråken skall avse förhållanden av dispositiv natur, vilket utesluter bl.a. förhållanden med offentligrättslig grund, t.ex. förverkande enligt brottsbalkens regler. Bestämmelsen omfattar även fall när talan omfattar ett krav att svaranden skall åläggas skyldighet att underlåta eller att tåla viss verksamhet som annan bedriver. Talan kan avse utgivande av lös egendom, leveransskyldighet, borttagande av byggnader och lösa saker, fullgörande av arbetsavtal samt talan om förbud av olika slag och om beredande av tillträde till markområde eller utrymme. Beträffande talan om utgivande av lös egendom som svaranden innehar på grund av avtal med sökanden, se NJA 1907 s. 426, NJA 1929 s. 491, NJA 1930 s. 671 och NJA 1935 s. 89. Handräckning kan även ske för att utfå egendom ur ett upplöst hem eller vid lösöreköp när betingelsen att egendom skall stanna hos säljaren förfallit, se RH 115:81. Angående talan om utfåendet av handlingar från någon som innehar dem på grund av uppdrag, se NJA 1967 C 814 och för utfåendet av egendom från myndling eller annan för förmyndare, se SvJT, 1952, s. 438. Talan kan också avse borttagande eller flyttning av stängsel på egen eller annans mark samt mur eller brygga som går in på annans mark, jfr NJA 1940 s. 52, avlägsnande av kiosk eller annat som svaranden aldrig haft eller inte längre har rätt att ha kvar på sökandens mark, jfr NJA 1956 C 148, NJA 1955 C 315, NJA 1957 C 617 och NJA 1980 s. 131. Beträffande förbudstalan, se NJA 1916 s. 530, NJA 1922 s. 379 och beredande av tillträde för avstängning av el eller gas, NJA 1961 C 447, tillträde för hyresgäst som blivit utestängd av hyresvärd, NJA 1912 s. 410 samt tillträde till avstängd väg, NJA 1940 s. 52, NJA 1941 B 374 och NJA 1941 B 763, NJA 1970 C 77, NJA 1970 C 749 och NJA 1970 C 964 samt NJA 1979 s. 769.

Författare: Kent Madstedt

Denna punkt gäller de övriga fall (utom avhysning) då svaranden påstås ha skyldighet att fullgöra något annat än betalning. Fråga kan vara om t.ex. utgivande av lös egendom, leveransskyldighet, borttagande av byggnad eller lös egendom, talan om förbud eller beredande av tillträde. En förutsättning är att tidpunkten för fullgörelse, enligt t.ex. avtal eller dom, har inträtt.

Författare: Kent Madstedt

I åtskilliga situationer kan både särskild och vanlig handräckning ifrågakomma, se rättsfall under 3 §. Sökanden kan då välja beroende på vad han vill uppnå och utifrån sitt bevisläge. Om sökanden vill få det bakomliggande rättsförhållandet prövat måste han välja processformen vanlig handräckning, se 64 § och 65 §. Likaså om han i samma mål vill ansöka om betalningsföreläggande. Frågan om förutsättningar förelegat för särskild handräckning har prövats av Högsta domstolen, se NJA 1993 s. 103. Avseende frågan om mot vem ansökan skall riktas, se RH 1993:72. Se även RH 1994:8 och RH 1994:10 anmärkt under 39 §. De två förstnämnda situationerna utgår från att någon åtgärd har vidtagits som rubbar ett förhållande medan den tredje situationen inte förutsätter att någon åtgärd har vidtagits som kan föranleda ett återställande. Angående åtgärder avseende tillgång till en väg och frågan om besittningsrubbning, rubbande av ett etablerat förhållande och vad som kan anses vara en proportionell restitution av rubbningen, se NJA 2017 s. 999.

Författare: Kent Madstedt

Föreskrifter finns för närvarande i följande lagar: 12 kap. 26 § JB, 7 kap. 13 § bostadsrättslagen (1991:614), 72 § väglagen (1971:948), 21 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar, 26 kap. 17 § MB, 2 kap. 22 § och 3 kap. 16 § kulturmiljölagen (1988:950), 11 kap. 5 § 2 st. begravningslagen (1990:1144), 11 kap. 39 § plan- och bygglagen (2010:900) och 15 kap. 4 § minerallagen (1991:45). Se också Ds 1990:56 och prop. 1990/91:126. Befogenheten att meddela handräckning med stöd av dessa lagar är i regel begränsad till i lagarna tydligt avgränsade fall då någon brutit mot en föreskrift eller överträtt ett förbud. Angående landstings begäran att få del av patientjournaler m.m. med stöd av lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, se NJA 2016 s. 922.

Författare: Kent Madstedt

Avlägsnande utgör en särskild form av särskild handräckning och är avsedd att göra det enklare för bland andra markägare att få tillbaka besittningen till sin mark. Verkställighet ska ske enligt bestämmelserna i 16 kap. utsökningsbalken (1981:774). De bestämmelser som allmänt gäller för särskild handräckning gäller i mål om avlägsnande om inte något annat är föreskrivet. Reglerna bör tillämpas när någon olovligen bosatt sig på fast egendom eller annan egendom som inte är fast egendom, t.ex. i en lägenhet eller ett hus på ofri grund. Bestämmelserna bör även kunna tillämpas när någon egenmäktigt har rubbat sökandens besittning till lös egendom som annans båt, bil eller husvagn. Även arrendatorer, bostadsrättsinnehavare och andra nyttjanderättshavare vars besittning har rubbats bör kunna vara sökande i målet. Begreppet ”utrymme i annan lös egendom” tar sikte på fall där någon olovligen rubbat någons besittning till annat utrymme än utrymme i en byggnad, se prop. 2016/17:159 s. 23 och s. 67 f. Att avlägsnandeförfarandet inte får användas för att få en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadsrättslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad när besittningsrätten har upphört, framgår av tredje stycket. I dessa fall ska sökanden i stället ansöka om avhysning enligt 3 §, se prop. 2016/17:159 s. 68.

Författare: Kent Madstedt

I rena ockupationsförhållanden där svaranden aldrig haft en giltig rättsgrund för sin besittning kan särskild handräckning användas. Regeln är föranledd av att det finns många situationer där både särskild handräckning och vanlig handräckning kan komma i fråga. I alla fall utom avhysningssituationen står det sökanden fritt att välja processform utifrån vad han vill uppnå och hur han bedömer sitt bevisläge.

Författare: Kent Madstedt

Se lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister. I de fall mål skall prövas av tingsrätt i särskild sammansättning, t.ex. fastighetsdomstol eller mark- och miljödomstol, anses de innefattade i begreppet tingsrätt och någon särskild föreskrift behövs inte, prop. 1989/90:85 s. 104 och prop. 2015/16:11 s. 70.

Författare: Kent Madstedt

Innebörden är att när en annan stat, som ingår i EES eller som har tillträtt Unidroit-konventionen av den 24 juni 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt, vill framställa anspråk på att ett kulturföremål ska återlämnas, får inte det summariska förfarandet användas. När den som har bestulits på ett kulturföremål vill framställa anspråk på detta i Sverige kan det däremot ske genom ansökan om handräckning hos Kronofogdemyndigheten, se prop. 2010/11:83 s. 54. Bestämmelsen har trätt i kraft den 1 december 2011 (SFS 2011:1068).

Författare: Kent Madstedt

Är en ansökan skriftlig skall den vara undertecknad av sökanden eller hans ombud, se vidare i 19 §. Ansökan skall vara avfattad på svenska språket, prop. 1986/87:89 s. 170. Om så inte är fallet kan Kronofogdemyndigheten vid behov låta översätta handlingen, se 33 kap. 9 § RB. Kostnaden för översättningen stannar på staten och är inte rättegångskostnad. Muntliga uppgifter kan lämnas i enlighet med allmänna regler.

Den enskilde har dock inte någon ovillkorlig rätt att lämna uppgifter i muntlig form, se 24 § förvaltningslagen (2017:900).

Författare: Kent Madstedt

Svaranden måste ha möjlighet att genom grunden, som också är av betydelse för avgörandets rättskraft, kunna identifiera kravet. Sökanden kan utvidga sitt yrkande ända tills föreläggande i målet skickats ut, se RH 66:85 och SvJT 1974, s. 26. Härefter kan sökanden endast inskränka sin talan. Om ett mål efter bestridande överlämnas till tingsrätt gäller rättegångsbalkens regler om ändring av talan, se 13 kap. 3 § RB.

Författare: Kent Madstedt

Vid frivillig betalning från svaranden gäller om inte annat har avtalats att sökanden har att beakta svarandens anvisning, som kan vara uttrycklig eller underförstådd, om hur beloppet skall avräknas. Är fordringens förfallodag bestämd i förväg utgår, enligt 3 § räntelagen (1975:635), ränta på fordringen från förfallodagen. I annat fall utgår ränta, enligt 4 § 1 st. räntelagen, från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären sänt räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning med angivande av att vid utebliven betalning utgår ränta. Har ingenting avtalats utgår ränta, enligt 4 § 4 st. räntelagen, senast från dagen för delgivning av ansökan om betalningsföreläggande.

Författare: Kent Madstedt

Normalt utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen enligt en räntefot som motsvarar vid varje tid gällande referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter. I de fall Kronofogdemyndigheten inte godtar sökandens ränteyrkande avvisas talan i den delen och sökanden är hänvisad till att överklaga hos tingsrätten, se 55 §.

Yrkande av borgenär om ränta på dröjsmålsränta som kvarstod obetald sedan skulden reglerats har ogillats av Högsta domstolen, se NJA 1994 s. 3. I en ansökan om betalningsföreläggande angavs inte fordrat räntebelopp per ansökningsdagen. Under tiden från fordringens förfallodag till ansökningsdagen var kapitalbelopp och räntesats oförändrade. Ansökan ansågs inte vara så bristfällig att den inte kunde läggas till grund för handläggningen av målet, se RH 1992:37, jfr 3 § BfF.

Författare: Kent Madstedt

Kronofogdemyndigheten skall göra en kontroll av pantförskrivningen. Angående beviskrav då ansökan riktas mot en person i egenskap av ägare till pantsatt fast egendom, se Svea hovrätts beslut den 29 januari 2014 i mål Ö 8725–13. Angående upplåtelse av panträtt se 6 kap. 1 § och 2 § JB. För giltig pantsättning krävs att den som var fastighetsägare vid tiden för pantförskrivningen också är den som upplåtit panträtt. Panträtten skall ha upplåtits skriftligen. Fordringen i sig kan vara muntlig men själva panträttsupplåtelsen måste vara skriftlig.

Författare: Kent Madstedt

En ansökan om åläggande för svaranden att betala obetalda hyresbelopp kan handläggas i samma mål som en ansökan om avhysning från den aktuella lägenheten eller lokalen. Motsatsvis framgår att ett yrkande om särskild handräckning aldrig kan prövas i ett mål om betalningsföreläggande. Inte heller kan ett mål omfatta både vanlig och särskild handräckning. Om det finns flera svarande i målet krävs inte att själva yrkandet är detsamma mot samtliga svaranden. Det är tillräckligt att de stöder sig på samma grund, se prop. 1989/90:85 s. 109.

Enligt 43–45 §§ konsumentkreditlagen (2010:1846) har kreditgivaren rätt att begära handräckning för återtagande av avbetalningsgods utan exekutionstitel om det är uppenbart att förutsättningarna för ett återtagande föreligger. Motsvarande gäller enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare. I dessa fall bör sökanden vända sig direkt till Kronofogdemyndighetens verkställande enhet. Handräckning sker i dessa fall enligt 16 kap. UB. I vissa fall kan sökanden tänkas vilja vända sig till Kronofogdemyndigheten med yrkande om återtagande och samtidigt kräva svaranden på hela restfordran. Eftersom köparen enligt KkredL har en rätt till avräkning på köpeskilling i de fall återtagande sker och denna avräkning inte lämpligen kan ske inom ramen för den summariska processen bör sökanden i dessa fall vända sig till domstol.

Författare: Kent Madstedt

Kronofogdemyndigheten skall i dessa fall bevaka att sökanden uppfyllt de formkrav som gäller för uppsägning och att svaranden underrättats om föreliggande möjligheter att återvinna nyttjanderätten, se 8 kap. 2325 §§ och 12 kap. 4244 §§ JB samt 7 kap. 18–23 §§ samt bostadsrättslagen (1991:614). Sökanden skall vidare ha skickat meddelande till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen. Bestämmelser om utformning av meddelande om rätt till återvinning av hyresrätten och meddelande till socialnämnd finns i förordningen (1978:314) om underrättelse och meddelande enligt 12 kap. 44 § JB. Underlåtenhet att söka klarlägga vad hyresvärden gör gällande avseende formkraven för uppsägning och avseende underrättelse om rätt till återvinning utgör rättegångsfel, se RH 1995:38. Då meddelande till socialnämnden innehållit felaktighet avseende vilket belopp som hyresgästen haft att betala för att återvinna hyresrätten har begäran om avhysning inte beviljats, se RH 1995:34. I NJA 1981 s. 704 godtogs en underrättelse som inte var avfattad direkt enligt förordningens lydelse. Som skäl angav Högsta domstolen att den innehöll alla de uppgifter som hyresvärden enligt 12 kap. 44 § JB skall underrätta hyresgästen om och inte vara mindre klar eller lättbegriplig än formuläret. Motsatt utgång i hovrätten då underrättelsen inte innehöll uppgift om att hyresrätten kunde återvinnas genom betalning av hyran, se RH 1987:140.

Författare: Kent Madstedt

Om sökanden angivit att han vill att ansökan skall handläggas enligt reglerna för särskild handräckning, men där myndigheten kan konstatera att förutsättningar för denna handräckningsform inte finns, bereds sökanden möjlighet att ändra sitt yrkande till att avse vanlig handräckning. Sker inte detta avvisas ansökningen med stöd av 21 §. Om sökanden i sin ansökan anger att han önskar omedelbar verkställighet eller liknande, uppfattas detta som en ansökan om särskild handräckning eftersom möjlighet till interimistiskt beslut saknas vad gäller processformen vanlig handräckning.

Författare: Kent Madstedt

Av 40 § framgår att vittnesintyg kan åberopas som bevisning i mål om särskild handräckning.

Författare: Kent Madstedt

Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden i målet angett att verkställighet inte skall ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelas, se 2 kap. 1 § UB. Angående verkställigheten, se 4 kap. 9 § UB och prop. 2006/07:34 s. 13 ff.

Författare: Kent Madstedt

Ersättning kan medges dels för inkassokostnader, dels för kostnader i målet. Ersättning för inkassokostnader avser åtgärder som omfattas av lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m., se vidare under 23 §. Ersättning för kostnader i målet avser åtgärder som omfattas av 48 §. Enligt bestämmelsen kan ersättning utgå för eget arbete eller ombudsarvode och för ansöknings- och expeditionsavgifter samt för registreringsbevis om sådant bevis har behövts. Sökanden har vidare rätt till ersättning för delgivningskostnad, översättning av inlagor och andra handlingar samt för kopior, i den utsträckning antalet överstiger tjugofem. För delgivningskostnad, som vid ansökan inte kan bestämmas till sitt belopp, räcker det att sökanden anger att sådan kan uppkomma.

Författare: Kent Madstedt

Bestämmelsen innebär ett avsteg från den grundläggande principen om att en kontradiktorisk process förs mellan kända parter. Sökanden ska ha gjort rimliga ansträngningar för att kunna lämna identitetsuppgifter. Vilka utredningsåtgärder som rimligen kan krävas får bedömas från fall till fall. Kravet på den sökande bör inte ställas särskilt högt. Kravet bör normalt kunna anses vara uppfyllt om sökanden har besökt platsen och tillfrågat svaranden om hans eller hennes personuppgifter. Detta är också nödvändigt för att sökanden ska kunna lämna uppgifter om antalet personer och om det kan antas finnas barn på platsen, vilket är uppgifter som behövs för Kronofogdemyndighetens handläggning. Utöver uppgifter om den plats från vilken avflyttning ska ske ska en ansökan så långt möjligt innehålla uppgifter om de svarandes antal, hur länge de befunnits på platsen och om barn kan antas omfattas av ansökan, se prop. 2016/17:159 s. 28 och s. 68. Angående vad ansökan om avlägsnande ska innehålla, se 8 § förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning. Av 9 § förordningen framgår också att Kronofogdemyndigheten ska underrätta socialnämnden då en ansökan om avlägsnande görs. Har sökanden inte gjort rimliga ansträngningar kan ansökan avvisas enligt 21 §.

Författare: Kent Madstedt

Angående de krav som ska uppfyllas, se prop. 2017/18:126 s. 43.

Författare: Kent Madstedt

Den möjlighet som tidigare fanns enligt 9 § att meddela undantag har flyttats till 19 § tredje stycket och avser undantag från kravet på underskrift för ansökningar som ges in elektroniskt, se vidare 6 § och 7 § förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning.

Författare: Kent Madstedt

Sedan tingsrätt avvisat ansökan om betalningsföreläggande i den del den avsåg yrkande om ersättning för inkassokostnader för kravbrev, på den grund att sökanden inte angivit när kravbrevet utsänts, har målet återförvisats till tingsrätten med motivering att sökanden borde förelagts att komplettera ansökan i denna del, se RH 167:83. Fråga om huruvida grunden för kärandens talan i mål enligt den upphävda lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden (småmålslagen), efter komplettering, är så bristfällig att talan skall avvisas, se RH 137:83. Angående ansökan då sökanden inte angivit fordrat räntebelopp i kr per ansökningsdagen, se RH 1992:37 anmärkt under 11 §. Sökanden står risken för att handlingen verkligen kommer in till myndigheten, Svea hovrätts mål nr Ö 1788/93. Om försändelsen är poststämplad sista dagen i fristen anses den inkommen en dag för sent om målet inte är avskilt för Kronofogdemyndighetens räkning sista dagen i fristen, Svea hovrätts mål nr Ö 1576/93, jfr 33 kap. 3 § RB. Sedan Kronofogdemyndigheten förelagt en gäldenär att yttra sig över ansökan och således upptagit målet till handläggning kan inte Kronofogdemyndigheten avvisa ansökan som bristfällig, se RH 1993:122. Angående möjligheten att avvisa en ansökan när föreläggande om komplettering inte följts, se HD:s beslut den 14 november 2007 i mål nr Ö 907-06.

Författare: Kent Madstedt

Se 1 § förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna. Ansökningsavgiften uppgår till 300 kr. Avser en ansökan, utöver betalningsföreläggande, också betalningsfastställelse ur pant eller vanlig handräckning tas endast en ansökningsavgift ut.

Författare: Kent Madstedt

Som framgår av 1 § kan inte fastställelsetalan eller talan i ett indispositivt rättsförhållande ske enligt denna lag. Målet kan inte heller prövas om fordran inte är förfallen till betalning. Kronofogdemyndigheten skall, endast om det på grund av någon särskild omständighet är påkallat, beakta frågan om avvisning t.ex. om det framgår att saken redan är föremål för prövning vid domstol (litispendens) eller om saken redan avgjorts (res judicata). Dessa förhållanden är absoluta rättegångshinder och skall beaktas av Kronofogdemyndigheten även om parterna är överens om att hinder inte föreligger. Den summariska processen har ansetts i princip inte lämna utrymme för den prövning som krävs i det fall svaranden åtnjuter immunitet i fråga om utövande av domsrätt i tvistemål. Hinder har därför ansetts föreligga för Kronofogdemyndigheten att uppta ansökan, se RH 1993:31. Sedan Kronofogdemyndigheten förelagt en gäldenär att yttra sig över ansökan och således upptagit målet till handläggning kan inte Kronofogdemyndigheten avvisa ansökningen som bristfällig, se RH 1993:122.

Författare: Kent Madstedt

Regeln gäller oavsett när återkallelsen sker. Någon rätt att efter yrkande därom få saken prövad, trots återkallelse, föreligger inte, jfr 13 kap. 5 § RB. Något formellt krav på att återkallelsen ska vara skriftlig finns inte utan detta kan även ske muntligt.

Författare: Kent Madstedt

Ogrundade anspråk kan avse t.ex. skulder med brottslig bakgrund, spelskulder och skadeståndsanspråk för handling som inte kan grunda skadeståndsskyldighet. Obefogade anspråk kan avse t.ex. yrkande om ideellt skadestånd med orealistiskt högt belopp. Kronofogdemyndigheten uppmärksammar inte ex officio om fordringsanspråk är preskriberade. Det ankommer på svaranden att göra preskriptionsinvändning. Det betyder att Kronofogdemyndigheten meddelar sökanden att man inte godkänner ett visst yrkande och om sökanden begär det inom viss tid, överlämnas målet i den delen till tingsrätten. Begär sökanden för mycket i ersättning för kostnader i målet nedsätter Kronofogdemyndigheten yrkandet. Sökanden kan sedan överklaga utslaget i den delen. Angående betydelsen av att en ansökan innehåller osant påstående, anspråk som inte kan förväntas godtas av rättsordningen och sammantaget kan anses otillbörligt, se Högsta domstolens beslut den 19 oktober 2018 i mål Ö 1050-18.

Författare: Kent Madstedt

Ersättning kan enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. utgå för skriftlig betalningspåminnelse, för kravbrev, upprättande av amorteringsplan och förseningsersättning. Ersättningsskyldigheten gäller enligt 4 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. endast kostnader som varit skäligen påkallade för att ta till vara borgenärens rätt, se RH 20:84 och prop. 1980/81:10 s. 160 och 161. Enligt 4 § andra stycket och 4 a § andra stycket nämnda lag utgår ersättning med 60 kr för skriftlig betalningspåminnelse, med 180 kr för kravbrev, 170 kr för upprättande av amorteringsplan samt med 450 kr i förseningsersättning. Rätten till förseningsersättning är begränsad till handelstransaktioner mellan näringsidkare och mellan en näringsidkare och en myndighet eller annat offentligt organ, och inträder när borgenären har rätt till dröjsmålsränta till följd av betalningsförseningen, se prop. 2012/13:36 s. 45 f. samt 5 och 6 §§ räntelagen (1975:635). Den sammanlagda ersättningen för betalningspåminnelse, kravbrev och amorteringsplan begränsas till det som överstiger förseningsersättningen. Normalt kommer borgenären att kompenseras endast genom förseningsersättningen, se prop. 2012/13:36 s. 47. De ersättningsnivåer som tidigare reglerades i förordningen (1981:1057) om ersättning för inkassokostnader m.m. har överförts till lagen om ersättning för inkassokostnader, varvid beloppen har höjts. Ändringarna trädde i kraft den 16 mars 2013. Har betalningspåminnelse, kravbrev eller amorteringsplan upprättats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Reglerna om förseningsersättning tillämpas först när fordran förfaller till betalning efter ikraftträdandet. Kronofogdemyndigheten ska på eget initiativ, dvs. även utan invändning från motparten, pröva om en borgenärs ersättningsyrkande står i överensstämmelse med inkassolagen. Ett yrkande om förseningsersättning ska antas vara ogrundat eller obefogat, om inte den yrkade förseningsersättningen kan utgå enligt inkassokostnadslagen, se prop. 2012/13:36 s. 50. Sedan borgenär sänt inkassokrav till två solidariskt betalningsskyldiga gäldenärer och härefter lagsökt bägge samtidigt, har de inte ansetts kunna åläggas att solidariskt ersätta borgenären för inkassokostnad med dubbelt schablonbelopp, se RH 1991:66.

Författare: Kent Madstedt

Kronofogdemyndighetens prövning i detta läge är begränsad till uppenbara fall. Av 43 § framgår att Kronofogdemyndigheten vid senare tillfälle ska göra en mer ingående prövning. Se under 23 §.

Författare: Kent Madstedt

Det finns ingen fastställd tidsfrist inom vilken Kronofogden ska skicka föreläggande till svaranden. Det handlar dock om ett summariskt snabbt förfarande för att hantera ostridiga skulder och andra förpliktelser. Enligt förvaltningslagens allmänna krav ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, se JO:s beslut 15 juni 2020 (dnr 5796-2019 m.fl.). Förklaringstiden ska enligt en rekommendation av Skatteverket normalt vara tio dagar. För personer som vistas i utlandet vid tiden för ansökningen kan en längre förklaringstid bestämmas. Tiden kan förlängas om svaranden skriftligen begär det inom den utsatta tiden och kan åberopa godtagbara skäl för sin begäran. Synnerliga skäl ansågs inte föreligga i ett mål då svaranden skulle införskaffa bevisning från utlandet för att hänskjuta tvist till rättegång. Hovrätten bedömde tingsrättens beslut om anstånd som ett onödigt uppehållande av målet, se RH 1:81.

Författare: Kent Madstedt

Svaranden kan bestrida hela eller del av ansökningen. Om svaranden bestritt till någon del kan utslag enligt 42 § meddelas avseende den obestridda delen. Svaranden bör ange skälen för sitt bestridande eftersom det kan vara till hjälp vid sökandens bedömning av om ärendet skall hänskjutas till tingsrätt eller inte, men även ett blankt bestridande godtas avseende alla målgrupper inom den summariska processen utom avseende mål om särskild handräckning, se under 39 §.

Författare: Kent Madstedt

Se under 18 §. En ansökan om avlägsnande kan i vissa fall komma att sakna uppgifter om svarandens identitet. Det är därför viktigt att svaranden då uppmanas att lämna sådana uppgifter, se prop. 2016/17:159 s. 29 och s. 69.

Författare: Kent Madstedt

Frågan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna paragraf prövas av Kronofogdemyndigheten utan särskild ansökan, se 6 § 2 st. lagen (1985:206) om viten.

Författare: Kent Madstedt

För reglerna om parternas rätt till ersättning för sina kostnader se nedan 46–51 §§. Ersättning kan medges dels för inkassokostnader, dels för kostnader i målet. Kronofogdemyndigheten prövar självmant att sökandens yrkande om kostnadsersättning står i överensstämmelse med gällande regler, se 48 §. Kronofogdemyndigheten kan vid behov justera yrkade belopp, se 46 §. Kronofogdemyndigheten skall inte avvisa målet i den del yrkade belopp överstiger normalbelopp utan beloppen sätts ner, jfr RH 79:80.

Författare: Kent Madstedt

Enligt 12 § BfF skall föreläggandet innehålla förutom vad som sägs ovan i 25–27 §§, upplysningar om vad som sägs i 32 § och upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas vid tingsrätt eller Arbetsdomstolen om målet efter bestridande eller återvinning överlämnas dit, se vidare prop. 1994/95:188 s. 12–16 samt 4 § lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister.

Författare: Kent Madstedt

Angående frågan med vem delgivning skall ske (konkursgäldenär eller konkursbo), se NJA 2003 s. 356. Inget hinder finns mot att delge en ansökan om betalningsföreläggande utomlands, se dock 5 §. Enligt 33 kap. 5 § RB får dock regeln om surrogatdelgivning i 34–37 §§ DelgL inte tillämpas med mindre än att det finns anledning att anta att den sökte avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Angående förutsättningarna för surrogatdelgivning, se också Högsta domstolens beslut 30 mars 2016 i mål Ö 2276-14. Kungörelsedelgivning får tillämpas i mål om särskild handräckning och i mål om betalningsfastställelse i fast egendom såvitt avser fastställelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § 2 st. Det rör sig här om mål där utslaget i de flesta fall har betydelse från verkställighetssynpunkt, även om svaranden inte går att nå genom ordinär delgivning (uttrycket används inte i nya DelgL) (se prop. 1995/96:211 s. 18). Kungörelsedelgivning får enligt 50 § DelgL även tillämpas i mål om betalningsföreläggande om svaranden är juridisk person som saknar behörig styrelse. Angående kraven på ett s.k. eftersökningsbevis vid delgivning genom s.k. spikning (se numera 38 § DelgL), se RH 2005:54. Angående betydelsen av att svaranden redan under förfarandet vid Kronofogdemyndigheten ges upplysning om att förenklad delgivning kan komma att tillämpas även i ett eventuellt mål i tingsrätt, se RH 2005:29 (se numera 60 a §). Angående frågan när e-post kan användas vid förenklad delgivning, se Högsta domstolens beslut 18 oktober 2022 i mål Ö 8001-21. Angående invändning om att annan person än svaranden undertecknat delgivningskvittot, se NJA 2008 s. 890, NJA 2016 s. 189, Högsta domstolens beslut 22 mars 2017 i mål Ö 5493-16, Högsta domstolens beslut 7 februari 2018 i mål Ö 989-17, Högsta domstolens beslut 23 februari 2017 i mål Ö 5493-16 och Högsta domstolens beslut 10 april 2019 i mål Ö 4287-18. Angående delgivning genom s.k. särskild delgivningsmottagare, se NJA 2012 s. 555. Fråga om delgivning skett av rätt person när fråga härom uppkommit vid prövning av domvillobesvär, se Göta hovrätts beslut den 2 december 2013 i mål Ö 1722–13 och Göta hovrätts beslut den 24 juni 2014 i mål Ö 393–14. Det bör observeras att äldre bestämmelser om delgivning kan vara tillämpliga om beslut eller åtgärd vidtagits före den 1 april 2011.

Författare: Kent Madstedt

Meddelandet måste anslås väl synligt och informationen ges på ett språk som de svarande kan förväntas förstå. Vid behov ska informationen även lämnas muntligen och med bistånd av en tolk, se prop. 2016/17:159 s. 69.

Författare: Kent Madstedt

I de fall sökanden har ingivit ansökningar via ADB-medium har svaranden redan från och med 1992 endast delgivits ett föreläggande inkluderande ansökningens innehåll. Någon ansökningshandling i egentlig mening finns inte i ADB-mål. Genom lagändringen som trätt i kraft den 1 januari 1997 möjliggörs för Kronofogdemyndigheten att i de mål där ansökningshandlingen inte behöver bifogas föreläggandet utskicka föreläggandena i hög utsträckning maskinellt via en servicebyrå på så sätt som redan tidigare skett i bandmålen.

Författare: Kent Madstedt

Kommentar till SFS 1996:1026 (tidigare lydelse med samma innebörd): Förarbeten till SFS 1991:846 är prop. 1990/91:126, 1990/91:LU34, rskr. 1990/91:332. Förarbeten till SFS 1996:1026 är prop. 1995/96:211 samt Ds 1995:53, se vidare under 20 §. Förarbeten till SFS 2010:1957 är prop. 2009/10:237.

Författare: Kent Madstedt

Vid avvägningen skall Kronofogdemyndigheten beakta både det arbete och den kostnad som tidigare lagts ner på delgivningen. Kostnaden för fortsatta delgivningsförsök skall ses i relation till sökandens motprestation, dvs. ansökningsavgiften. Även relationen till det belopp eller den handräckningsåtgärd som yrkats kan vara av betydelse. Som huvudregel bör minst ett försök med delgivning genom stämningsman ha prövats innan sökanden erbjuds överta delgivningen. Sökanden kan redan då ansökan inges begära att själv få ombesörja delgivningen. Kronofogdemyndigheten skall då bedöma om detta är olämpligt eller inte, se 8 § DelgL. Eftersom kostnad för partsdelgivning i regel bekostas av svaranden kan det finnas anledning att avslå sökandens begäran om man har anledning tro att svaranden skulle kunna delges genom posten. En fastighetsägare har inte bedömts kunna delge om svaranden vägrar att skriva på försändelsen, se RH 1990:49.

Författare: Kent Madstedt

Bestridandet kan även avse del av yrkandet, se vidare under 42 §. En kvittningsinvändning eller betalning från svaranden skall tas upp som bestridande, helt eller delvis beroende på full betalning eller avbetalning.

Författare: Kent Madstedt

Bestridande per telefax uppfyller kravet på skriftlig form om det är underskrivet. Handlingen anses inkommen i och med ankomsten av telefaxmeddelandet. Om svaranden bestrider ansökan och samtidigt yrkar ersättning för de kostnader han föranletts av målet kan detta inte bifallas om ansökan sedermera återkallas, se NJA 1980:22.

Författare: Kent Madstedt

Svaranden måste uttömmande ange sin inställning samt inge den bevisning han vill åberopa. Av 40 § framgår att vittnesintyg får åberopas som bevisning i handräckningsmål.

Författare: Kent Madstedt

Svaranden måste i bestridandet även ange den ersättning han begär för sina kostnader i målet eftersom han inte härefter bereds tillfälle att yttra sig i målet. Av 48 § andra stycket framgår att ersättningen för svarandens egna arbete i anledning av målet eller ombudsarvode endast om särskilda skäl föreligger får bestämmas till högre belopp än 420 kr.

Författare: Kent Madstedt

För att ansökan inte skall avskrivas enligt 37 § krävs, till skillnad från vad som gällde enligt lagsökningslagen (1946:808), att sökanden begär att målet överlämnas till tingsrätt. Angående beslut och prövningstillstånd när endast yrkande om ersättning för kostnader kvarstår när mål överlämnats till tingsrätten, se NJA 2005 s. 226. Fråga om den som bestritt ansökan om betalningsföreläggande kan anses ha ingått i svaromål (13 kap. 5 § 1 st. RB), se RH 2004:79.

Författare: Kent Madstedt

Angående betydelsen av skiljeavtal och verkställighet av skiljedom, se prop. 1998/99:35 s. 67 ff. och s. 176 ff.

Författare: Kent Madstedt

Begäran om överlämnande kan ske genom telefax som undertecknats av behörig person, se under 31 §. Sökandens begäran om överlämnande måste vara Kronofogdemyndigheten till handa inom fyra veckor, någon möjlighet att medge anstånd finns inte inom den summariska processen.

Författare: Kent Madstedt

Anstånd kan inte meddelas av Kronofogdemyndigheten. Målet skall överlämnas till tingsrätt även om svaranden inte anger de omständigheter och bevis som han vill åberopa eller ger in de skriftliga bevis och handlingar som han åberopar. Det ankommer på tingsrätten att avgöra om sökandens uppgifter uppfyller RB:s krav på en stämningsansökan, se vidare 61 §. Tingsrätten kan härefter komplettera eller i sista hand avvisa ansökningen, se 42 kap. 2–4 §§ RB.

Författare: Kent Madstedt

Kronofogdemyndigheten skall pröva till vilken tingsrätt målet skall överlämnas. Härvid skall reglerna i 10 kap. RB tillämpas. Om målet skall överlämnas till specialdomstol t.ex. Arbetsdomstolen, fastighetsdomstol eller mark- och miljödomstol anses de innefattade i begreppet tingsrätt (prop. 1989/90:85 s. 127). Se också prop. 2015/16:11 s. 61 ff. Angående behörig domstol vid prövning av enbart anspråk på ersättning för rättegångskostnader, se NJA 2003 s. 458. Tingsrätt har inte ansetts kunna avvisa talan när Kronofogdemyndigheten överlämnat målet till tingsrätten trots att begäran om överlämnande kommit in för sent, se RH 2009:10. Av 4 a § förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna följer att en tilläggsavgift ska betalas.

Författare: Kent Madstedt

Avskrivningsbeslutet får inte överklagas utan utgör endast en bekräftelse på att ansökningen i denna del förfallit. Sökanden är därför oförhindrad att på nytt ansöka om betalningsföreläggande eller stämma vid tingsrätt om samma sak.

Författare: Kent Madstedt

Normalt torde inte något behov finnas att sökanden skall yttra sig över bestridandet. Bestridandet skall dock, i enlighet med 17 § FL, översändas till sökanden för kännedom, senast med utslag i målet. Sökandens möjlighet att få ytterligare kostnader ersatta avser endast kostnader som varit föranledda av den fortsatta skriftväxlingen.

Författare: Kent Madstedt

Bedömningen av om sökanden fullgjort sin bevisskyldighet får avgöras från fall till fall. Hovrätten har i ett mål inte medgett muntligt förhör i en ansökan om särskild handräckning, se RH 1993:97. Se även RH 1994:8 angående fråga om beviskravet i mål om särskild handräckning samt om åberopande av muntlig bevisning i besvärsmål skall föranleda hovrätten att hålla förhör i beaktande av den praxis som utvecklats angående rätt till muntlig förhandling i hovrätten. I RH 1994:10 har Svea hovrätt behandlat frågan om beviskrav och bevisvärdering i mål om särskild handräckning. Angående bevisskyldighet vid särskild handräckning för påstående om att besittning har rubbats, se HD:s beslut 7 december 2017 i mål Ö 286-17.

Författare: Kent Madstedt

Ansökningen skall inte bifallas om det är uppenbart att svaranden har den materiella rätten på sin sida.

Författare: Kent Madstedt

Bestämmelsen om vittnesintyg är endast tillämplig i mål om särskild handräckning. Om part väcker talan om det bakomliggande rättsförhållandet vid allmän domstol gäller reglerna i 35 kap. 14 § RB vilket innebär att vittnesintyg endast får åberopas som bevis i rättegång under vissa särskilt angivna förutsättningar. Om talan förs mot Kronofogdemyndighetens utslag i målet om särskild handräckning gäller dock att vittnesintyget får åberopas även vid den fortsatta handläggningen vid domstol.

Författare: Kent Madstedt

En ansökan om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning kan inte leda till att ansökningen avslås. I mål om särskild handräckning fattar dock Kronofogdemyndigheten ett avslagsbeslut i de fall ansökan inte till någon del bifalls.

Författare: Kent Madstedt

Om det är oklart i vilken omfattning svaranden bestrider ansökan bör Kronofogdemyndigheten se till att svaret förtydligas, se JO 1966 s. 127 ff., men bör undvika att fristen förlängs på grund av detta. Om ett mål omfattar flera svarande omfattar ett bestridande normalt bara den som avgivit det. Utslag kan då meddelas mot övriga, delgivna, svarande. I exempelvis fall där två personer gemensamt äger en fastighet och någon ansöker om betalningsfastställelse i fastigheten eller om handräckning för rivning av ett stängsel på fastigheten, råder nödvändig processgemenskap. Utslag kan då inte meddelas innan båda delägarna är delgivna och förklaringstiden gått till ända. Betalningsskyldighet kan inte riktas mot en bolagsman i ett handelsbolag när betalningsföreläggandet avser handelsbolaget, se JK:s beslut den 14 mars 2016 (dnr 5700-15-40). Angående betydelsen av att en sökande åberopat falskt bevis, se NJA 2012 s. 555.

Författare: Kent Madstedt

Den pantförskrivna egendomen anses efter beslutet som utmätt vilket följer av 4 kap. 27 § UB. Detta gäller dock inte företagshypotek eftersom det inte framgår vilken egendom som företagshypoteket omfattar vid tidpunkten för betalningsfastställelsen. Om det fastställs att betalning skall utgå ur t.ex. en fastighet måste sökanden inom två månader från det att utslaget vunnit laga kraft begära försäljning av fastigheten, se 4 kap. 27 § 2 st. UB, annars förfaller utmätningsverkan.

Enligt 3 § förordningen (1981:967) om skyldighet för domstol och kronofogdemyndighet att lämna underrättelser om vissa beslut av exekutiv betydelse skall en kopia av beslutet sändas till inskrivningsmyndigheten och till Kronofogdemyndigheten.

Författare: Kent Madstedt

Till skillnad från vad som gäller vid vanlig handräckning ska Kronofogdemyndigheten alltid göra en materiell prövning i mål om särskild handräckning, se prop. 2016/17:159 s. 14. Redan det förhållandet att invändningen framställts är i regel tillräckligt för att förhindra bifall till ansökningen. En förutsättning för detta är dock att invändningen är av relevant slag och inte heller i övrigt är sådan att den kan lämnas utan avseende. Jfr RH 1994:8 och RH 1994:10 anmärkt under 39 §, samt NJA 2008 s. 774.

Författare: Kent Madstedt

Lagen innehåller i övrigt inte några uttryckliga bestämmelser om att en proportionalitetsbedömning ska göras. Proportionalitetsprincipen gäller dock som allmän rättsgrundsats inom förvaltningsrätten. Regeringen fann i lagstiftningsärendet motiverat att därutöver införa en särskild bestämmelse avseende avlägsnande, se prop. 2016/17:159 s 31 ff. och s. 70. Bedömningen måste göras i förhållande till var och en av de svarande.

Författare: Kent Madstedt

Som framgår av 29 § delges föreläggandet i den summariska processen. Något motsvarande krav gäller inte utslag. Kronofogdemyndigheten kan lämna uppgifter till kreditupplysningsföretag om betalningsförelägganden, se 2 kap. 25 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och 11–17 §§ förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Författare: Kent Madstedt

Angående verkställigheten, se 4 kap. 9 § UB och prop. 2006/07:34 s. 13 ff. Ytterligare kostnader uppkommer i och med att utslaget övergår för verkställighet. Angående avgifter, se förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten.

Enligt 2 kap. 2 § 3 st. UB skall, om anspråket grundar sig på löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, den handlingen inges i original. Enligt 2 kap. 2 § 2 st. UB är huvudregeln att exekutionstiteln skall inges. Enligt 4 st. behöver exekutionstiteln inte ges in om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande. En exekutionstitel kan ges in även i elektronisk form, se prop. 2020/21:161 s. 30.

Författare: Kent Madstedt

Detta skall beaktas ex officio av Kronofogdemyndigheten. Om sökanden är missnöjd med den kostnadsersättning som tillerkänts honom i utslaget kan han besvära sig i enlighet med 55 §. Om svaranden är missnöjd kan han ansöka om återvinning eller, om utslaget avser särskild handräckning, överklaga i enlighet med 52 § respektive 55 §. Gäldenär som erlagt betalning efter det att ansökan om betalningsföreläggande skett, men innan ansökan delgivits honom, har ålagts att till borgenären utge ersättning för rättegångskostnader, se NJA 1968 s. 491. Betalning som skett till postgirokonto anses fullgjord den dag då den bokförs av postgirot, se NJA 1988 s. 312. Borgenär som samma dag betalning skett har ingivit ansökan om betalningsföreläggande har, eftersom han inte vid tidpunkten för ansökan erhållit avisering om betalning, inte ansetts ha inlett förfarandet i onödan, Svea hovrätt FT 1849/93. Angående frågan om ingivande av ansökan om betalningsföreläggande varit skäligen påkallat för att tillvarata borgenärens rätt då ansökan skett samma dag som betalning av kapitalbeloppet bokförts på ett anvisat plusgirokonto men utan att borgenären ännu aviserats om betalningen eller haft att räkna med att betalning skulle ske, se RH 2019:9. Angående frågan om någon genom försummelse föranlett onödig rättegång, se RH 161:83.

Författare: Kent Madstedt

En svarande som inte har angivits i ansökan om avlägsnande har inte något ansvar för att ersätta sökandens kostnader i målet. Skulle ytterligare personer ha identifierats efter ansökan, t.ex. därför att de har yttrat sig över ansökan, medför detta inte att de kan åläggas att ersätta sökandens kostnader, se prop. 2016/17:159 s. 33 f. Angående grundavgift, se 5 §, 6 § tredje stycket och 15 a § förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten.

Författare: Kent Madstedt

Enligt 48 § andra stycket kan sådan ersättning endast om det finns särskilda skäl bestämmas till högre belopp än i förordningen angivna normalbelopp. Någon motsvarande regel som ger svaranden rätt till ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning finns inte. Detta beror på att svaranden i dessa mål aldrig behöver prestera mer än ett blankt bestridande. Ersättning för sådana kostnader kan aldrig fastställas i målet hos Kronofogdemyndigheten.

Författare: Kent Madstedt

De bestämmelser om ersättning för kostnader som tidigare återfanns i förordningen (1991:1340) om ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten, har i sak överförts till 48 §. Ersättningsbeloppen har samtidigt höjts. Äldre bestämmelser ska tillämpas i mål som har kommit in till Kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet den 1 januari 2014. Se också anmärkningar under 17 §, 27 §, 32 §, 47 § och 49 §.

Författare: Kent Madstedt

Enligt 48 § kan ersättning för eget arbete eller ombudsarvode endast om det finns särskilda skäl bestämmas till högre belopp än i förordningen angivna normalbelopp. Detta medför att parterna alltid måste ange de skäl som enligt deras mening motiverar det begärda ersättningsbeloppet. Hovrätten har i ett ärende funnit att ersättning bör utgå med belopp överstigande normalbeloppet och härvid anfört att normalbeloppen uppenbarligen är att tillämpa i mål av sådan beskaffenhet att arbetet huvudsakligen inskränker sig till rent expeditionellt arbete, se RH 111:85. Ersättning för ränta på kostnader utgår inte, jfr NJA 1981 s. 1006.

Författare: Kent Madstedt

Genom paragrafen klarläggs att sökanden har rätt till kostnadsersättning i målet endast när utslag meddelas, att svaranden i mål om särskild handräckning kan få kostnadsersättning endast när utslag inte meddelas och att svaranden i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning inte kan tillerkännas någon kostnadsersättning i målet hos Kronofogdemyndigheten, se NJA 1980 s. 22 anmärkt under 31 §. Frågan om kostnadsansvar för skrotning av objekt efter särskild handräckning, se Högsta domstolens beslut 19 december 2017 i mål Ö 185-17.

Om målet går vidare till domstol utgör de kostnader som parterna har haft för den summariska processen ersättningsgilla kostnader för rättegångens förberedande enligt 18 kap. 8 § RB. Vad avser mål om mindre värden finns en särreglering i 18 kap. 8 a § RB. Se också prop. 1999/2000:26 s. 100 f.

Författare: Kent Madstedt

Vid bedömningen bör särskild vikt läggas vid om sökanden genom slarv eller mot bättre vetande har förorsakat svaranden kostnader i målet. Sökanden kan också vara skyldig att utge ersättning på grund av att ansökan varit mycket omfattande eller svårtillgänglig eller om det på grund av särskilda juridiska komplikationer i ärendet eller om det på grund av sökandens personliga förhållanden framstår som klart befogat för svaranden att anlita juridisk hjälp, se prop. 1989/90:85 s. 136.

Författare: Kent Madstedt

Formuleringen avser det aktuella målet hos kronofogdemyndigheten. Ingenting hindrar svaranden att i ett nytt mål om betalningsföreläggande mot den ursprungliga sökanden hos Kronofogdemyndigheten eller genom stämning vid tingsrätt väcka talan om betalningsskyldigheten.

Författare: Kent Madstedt

Tredje man är inte behörig att ansöka om återvinning utan detta måste göras av svaranden i målet. En fastighetsägare har ansetts ensam kunna ansöka om återvinning av utslag där domstol fastställt att fordran skall utgå med förmånsrätt i fastighet som har två ägare, till förmån även för den andre fastighetsägaren, se RH 14:84. Parts avsikt med återvinningsmålet måste utredas av domstolen om part begär att återvinningsmålet skall avskrivas. Domstolen har att utreda om den meddelade exekutionstiteln skall fortsätta att gälla eller om den skall undanröjas, se NJA 1972 s. 194.

Författare: Kent Madstedt

Återvinningsansökan kan ske via telefax, se under 31 §. Om återvinningsansökan saknar underskrift av svaranden eller hans ombud skall tillfälle beredas för komplettering.

Författare: Kent Madstedt

RB:s regler om när en handling skall anses inkommen är analogt tillämpbara hos Kronofogdemyndigheten, se under 20 §.

Författare: Kent Madstedt

En för sent inkommen ansökan om återvinning skall alltid avvisas, se prop. 1989/90:85 s. 85–88. Om återvinningsansökan skickats till fel myndighet skall den skickas till Kronofogdemyndigheten som har att göra rättidsprövning, Svea hovrätt Ö 4022/93. Huruvida ett överklagande har fullföljts i rätt tid har inte ansetts kunna prövas av högre rätt, se NJA 1977 s. 476. Under vissa förhållanden skall målet överlämnas till specialdomstol, t.ex. fastighetsdomstol, vattendomstol, Arbetsdomstolen, mark- och miljödomstol eller annan myndighet, se under 36 §. Att en ansökan om återvinning skett innebär inte automatiskt att verkställighet av utslaget inte får ske. Om ansökan om återvinning skett får dock utbetalning inte ske utan att säkerhet ställts, se 13 kap. 14 § UB. Om utslaget avser någonting annat än betalningsskyldighet sker verkställighet såsom vid lagakraftvunnen dom. Om svaranden inte vill att utslaget skall verkställas måste han framställa särskilt yrkande om inhibition. Av 4 a § förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna följer att en tilläggsavgift ska betalas då målet överlämnas till domstolen.

Författare: Kent Madstedt

Kronofogdemyndigheten meddelade utslag i enlighet med en ansökan om betalningsföreläggande. Sökandens talan bifölls i sin helhet. Sedan sökanden överklagat utslaget och yrkat att detta skulle undanröjas har hovrätten avvisat besvären, eftersom sökanden inte ansetts ha talerätt, se RH 1994:55. Angående gäldenärs möjlighet att överklaga tingsrätts beslut sedan tredje man överklagat till tingsrätt, se NJA 2007 s. 786. Sökanden har inte ansetts kunna överklaga ett utslag såvitt avser fråga om inkassokostnader, se RH 2009:5.

Författare: Kent Madstedt

Stadgandet avser inte bara avvisningsbeslut och avskrivningsbeslut utan också mål om särskild handräckning där sökandens talan lämnats helt utan bifall.

Författare: Kent Madstedt

Med tingsrätt avses även annan myndighet som enligt 5 § ska jämställas med tingsrätt.

Författare: Kent Madstedt

Stadgandet innebär att exempelvis ett beslut av Kronofogdemyndigheten att uppta en ansökan till prövning inte kan prövas särskilt. Enda undantaget från bestämmelsen avser interimistiska beslut i mål om särskild handräckning. Kronofogdemyndighetens beslut att lämna ett yrkande om interimistiskt beslut angående särskild handräckning utan bifall kan överklagas särskilt, se RH 2007:64, jämför (motsatt utgång) RH 2004:72.

Författare: Kent Madstedt

Överklagandet skall således bland annat ställas till tingsrätten i den ort där Kronofogdemyndigheten har sitt säte men ges in till Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten har ingen skyldighet motsvarande den som stadgas avseende utsökningsmål att bifoga ett eget yttrande men om tingsrätten anser ett sådant behövligt kan den begära komplettering från Kronofogdemyndigheten. Angående prövningstillstånd vid överklagande från tingsrätt till hovrätt, se 39 § lagen (1996:242) om domstolsärenden. Av 18 kap. 11 § utsökningsbalken (1981:774) följer att överklagande angående avlägsnande inte behöver innehålla uppgifter om motparten om sådana uppgifter saknas i målet hos Kronofogdemyndigheten, se prop. 2016/17:159 s. 55, s. 66 och s. 71.

Författare: Kent Madstedt

Genom avvisningen skiljer Kronofogdemyndigheten målet ifrån sig i avvisad del. Kronofogdemyndigheten prövar inte fordringen. Sökanden är därför oförhindrad att få talan prövad, t.ex. genom ny ansökan om betalningsföreläggande eller genom ansökan om stämning.

Författare: Kent Madstedt

Ansökningshandlingarna skall enligt stadgandet uppfylla de krav som enligt 42 kap. RB ställs på en stämningsansökan. I de mål där ansökan ingivits via ADB-medium utgör själva föreläggandet i princip ansökan i målet. Även sådan ADB-ansökan får anses uppfylla de krav som ställs.

Författare: Kent Madstedt

Detta innebär att återvinningssvaranden inte har rätt till återvinning av tredskodom som senare meddelas mot honom av tingsrätten, prop. 1989/90:85 s. 140 och 141.

Författare: Kent Madstedt

Bestämmelsen innebär en särreglering i förhållande till 24 § DelgL, som anger att förenklad delgivning annars inte får avse handlingar varigenom förfarandet inleds och att parten måste ha fått information om att delgivningssättet kan komma att användas i målet eller ärendet i varje instans. Bestämmelsen hindrar inte att tingsrätten informerar om att förenklad delgivning kan komma att användas om sådan information av förbiseende inte lämnas hos Kronofogdemyndigheten, se prop. 2009/10:237 s. 273.

Författare: Kent Madstedt

Förfarandet är tillämpligt endast när tingsrätten mottar målet. I ett senare skede, när skriftväxling och annan kommunikation med parterna inletts, kan målet inte överlämnas till annan domstol utan i stället gäller rättegångsbalkens regler om avvisning av talan, prop. 1989/90:85 s. 142. Se dock RH 1995:73. Ett mål om betalningsföreläggande överlämnades till tingsrätt och handlingarna tydde på att annan tingsrätt var behörig. Skriftväxling påbörjades och svaranden gjorde foruminvändning. Tingsrätten avvisade käromålet. Hovrätten fann att rättegångsfel förekommit och återförvisade målet. I ett annat mål om betalningsföreläggande har svaranden hos Kronofogdemyndigheten avgivit motiverat bestridande. Sedan målet överlämnats till tingsrätt uppkom fråga om, och i så fall i vad mån, tingsrätten enligt 10 kap. 18 § RB skall pröva sin behörighet, se RH 1993:14.

Författare: Kent Madstedt

När ett mål överlämnas till tingsrätten ska tingsrätten ta ut en tilläggsavgift av käranden (sökanden hos Kronofogdemyndigheten)), se 2 § förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Bestämmelserna i första stycket innebär att tingsrätten ska avvisa en från Kronofogden överlämnad ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning om käranden inte betalar föreskriven tilläggsavgift trots att han eller hon har förelagts att göra det. Endast en tilläggsavgift ska tas ut när ett mål om betalningsföreläggande har överlämnats till tingsrätten även om det överlämnade målet handläggs som flera tvistemål, se NJA 2017 s. 68. Av andra stycket framgår att om käranden inte betalar tilläggsavgiften i ett mål, som har inletts genom svarandens ansökan om återvinning, ska tingsrätten samtidigt med beslutet om avvisning även undanröja Kronofogdemyndighetens utslag. Bestämmelsen hindrar inte att undanröjande kan ske även på andra grunder, se prop. 2013/14:77 s. 12 ff. och 20. Tilläggsavgiften är en ersättningsgill rättegångskostnad. Angående behov av tilläggsupplysning i samband med tingsrätts föreläggande att betala tilläggsavgift, se JO:s beslut 29 maj 2015, dnr 6998-2014 (svaranden hade redan betalat skulden).

Författare: Kent Madstedt

Bestämmelsen innebär att tingsrätter kan ta emot överlämnade mål utan att behöva ställa krav på att sådana ansökningar som ges in elektroniskt ska vara egenhändigt undertecknade med penna och papper, se prop. 2017/18:126 s. 44.

Författare: Kent Madstedt

Förfarandet vid Kronofogdemyndigheten ger ett dåligt underlag för prövningen av om kvarstad skall meddelas, varför ansökan skall ske vid tingsrätt. Kvarstad får beviljas under fyra förutsättningar. Sökandens talan, som måste vara en fullgörelsetalan, måste vara eller bli förfallen innan underrätten meddelar dom. Sökanden skall ställa säkerhet för den skada svaranden kan tillfogas av beslutet, annars kan inte kvarstad beviljas. Sökanden måste visa sannolika skäl för sin talan, vilket innebär ett något lägre beviskrav än för dom. Sökanden måste visa att det skäligen kan befaras att svaranden genom att avvika, skaffa undan egendom eller på annat sätt hindra sökanden eller försvåra för honom att få betalt. Har ansökan bifallits kan sökanden ansöka om verkställighet av domstolens förordnande.

Författare: Kent Madstedt

Ett yrkande om interimistiskt beslut kan prövas när som helst under handläggning av målet. En sökande som fått avslag på sin begäran kan också, om fler eller starkare skäl härför uppkommit, ansöka om ny prövning i ett senare skede av handläggningen av målet. Svaranden behöver varken delges ansökan eller få tillfälle att yttra sig över den. En sådan begäran om interimistiskt beslut anses alltid innefatta en begäran om omedelbar verkställighet varför åtgärden får både beslutas och verkställas utan att svaranden dessförinnan underrättats om ärendet. Ett interimistiskt beslut kan inte fattas av Kronofogdemyndigheten ex officio utan måste yrkas av den sökande i målet. Sökandens rätt måste för ett bifallande beslut framstå som i princip obestridlig. Interimistiskt beslut är möjligt även när det gäller avlägsnande, se prop. 2016/17:159 s. 30 f.

Författare: Kent Madstedt

Att saken inte tål uppskov innebär att saken bedöms som så brådskande att ytterligare dröjsmål medför att utslaget blir utan värde för sökanden, se SOU 1973:22 s. 437 och prop. 1980/81:88 s. 58. Exempel på åtgärder som bedömts inte tåla uppskov är utgivande av bokföringsmaterial och utgivande avseende personliga egendomar som har stark anknytning till förälder och barn, se NJA 1983 s. 519, samt utgivande av mediciner och liknande.

Författare: Kent Madstedt

I praktiken innebär detta så snart svaranden i målet yttrat sig. Om Kronofogdemyndigheten inte ändrar sitt beslut kan svaranden överklaga till tingsrätten, se 57 §. Ett beslut av Kronofogdemyndigheten att inte medge den sökta åtgärden omedelbart kan inte omprövas. Sökanden måste då överklaga beslutet i vanlig ordning. Ett interimistiskt beslut som fortfarande gäller vid den tid då utslag skall meddelas, skall uttryckligen upphävas, jfr 3 kap. 12 § UB.

Författare: Kent Madstedt

Utslaget kan härefter endast angripas med extraordinära rättsmedel, som ansökan om resning, klagan över domvilla och ansökan om återställande av försutten tid. Enligt NJA 1993 s. 427 skall dessa frågor prövas av hovrätt. Verkställighet får också ske fullt ut i enlighet med vad som gäller lagakraftvunnen tvistemålsdom.

Författare: Kent Madstedt

Prövningen av ett mål om särskild handräckning omfattar i princip endast en prövning av om viss verkställighet kan ske vid en viss tidpunkt. Det bakomliggande rättsförhållandet lämnas i princip utanför prövningen.

Författare: Kent Madstedt

De regler i UB som är tillämpliga i den summariska processen är följande: Regler som anger vem som handlägger målet, 1 kap. 3 § UB, jäv mot förrättningsman, 1 kap. 4 § och 5 § UB, behörighet för part och ombud, 2 kap. 6 § UB, inkommande handlingar, 2 kap. 7 § UB, tolk och översättning, 2 kap. 8 § UB, laga förfall, 2 kap. 9 § UB, beslutsmotivering och fullföljdshänvisning, 2 kap. 18 § UB samt regler om rättelse av skrivfel och dylikt, 2 kap. 20 § UB. Sistnämnda regel är snävare än motsvarande regel i 17 kap. 15 § RB. Förvaltningslagen (2017:900) är generellt tillämplig i Kronofogdemyndighetens verksamhet men inskränks i den utsträckning avvikande bestämmelser finns i annan lag eller förordning, se 4 § förvaltningslagen (2017:900) och prop. 2016/17:180 s. 35 ff.