Lagar & Förordningar
Dokumentet som PDF i original:
31969L0464.pdf31969L0464
Rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 323 , 24/12/1969 s. 0001 - 0002
Finsk specialutgåva Område 3 Volym 2 s. 0249
Dansk specialutgåva: Serie I Område 1969(II) s. 0545
Svensk specialutgåva Område 3 Volym 2 s. 0249
Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1969(II) s. 0561
"Grekisk specialutgåva
" Område 03 Volym 5 s. 0019
Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 3 s. 0170
Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 3 s. 0170
RÅDETS DIREKTIV av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta (69/464/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 43 och 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
med beaktande av följande:
Potatisproduktionen intar en viktig plats inom gemenskapens jordbruk.
Potatisavkastningen hotas ständigt av växtskadegörare.
Genom att skydda potatisodlingarna mot sådana skadegörare skulle inte endast produktionskapaciteten upprätthållas utan jordbruksproduktionen skulle också öka.
Skyddsåtgärder mot införsel av växtskadegörare till enskilda medlemsstater skulle endast ha en begränsad effekt om inte sådana skadegörare bekämpades samtidigt och metodiskt i hela gemenskapen och hindrades från att sprida sig.
En av de farligaste skadegörarna på potatis är Synchytrium endobioticum (Schilb.) Perc., den sjukdomsalstrande organism som orsakar svampsjukdomen potatiskräfta.
Denna sjukdom har förekommit i flera medlemsstater och det finns några begränsade smittkällor inom gemenskapen.
Det föreligger en ständig risk för potatisodlingar i hela gemenskapen om effektiva åtgärder inte vidtas för att bekämpa denna sjukdom och förhindra dess spridning.
För att denna skadegörare skall kunna utrotas, måste minimibestämmelser fastställas för gemenskapen. Medlemsstaterna måste om nödvändigt kunna vidta ytterligare eller strängare bestämmelser.
Potatissorter som är resistenta mot vissa raser av denna skadegörare spelar en viktig roll. Deras användning är av stor betydelse, särskilt i de skyddsområden som omger smittade områden. Det ligger därför i allas intresse att förteckningar över sådana sorter regelbundet offentliggörs.
För att kunna fastslå om angrepp förekommer och om sorterna är resistenta, förefaller det nödvändigt att tillämpa lämpliga metoder som medlemsstaterna inte har någon invändning mot.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Detta direktiv rör de minimiåtgärder som skall vidtas i medlemsstaterna för att bekämpa potatiskräfta och för att förhindra spridning av denna svampsjukdom.
Artikel 2
1. Då förekomst av Synchytrium endobioticum (Schilb.) Perc., den sjukdomsalstrande organism som orsakar potatiskräfta, konstateras, skall medlemsstaterna avgränsa det smittade området och ett skyddsområde som är tillräckligt vidsträckt för att säkerställa att de omgivande arealerna skyddas.
2. Ett område skall anses vara smittat då symptom på potatiskräfta har hittats på minst en planta från detta område.
Artikel 3
Medlemsstaterna skall föreskriva att potatisknölar och blast som kommer från smittade områden skall behandlas på ett sådant sätt att skadegöraren förintas. Om det inte längre är möjligt att avgöra varifrån smittade knölar och smittad blast kommer, måste hela det parti behandlas, i vilket de smittade knölarna eller den smittade blasten har påvisats.
Artikel 4
Medlemsstaterna skall föreskriva att inom smittade områden
a) får ingen potatis odlas,
b) får ingen växt som är avsedd för omplantering odlas, jordslås eller lagras.
Artikel 5
1. Medlemsstaterna skall föreskriva att inom skyddsområde får potatis odlas endast om den är av en sort som är resistent mot de raser av Synchytrium endobioticum som förekommer inom det smittade området.
2. En potatissort skall betraktas som resistent mot en viss ras av Synchytrium endobioticum om den reagerar på smitta från den patogena organismen av den rasen på ett sådant sätt att det inte är någon fara för sekundära angrepp.
Artikel 6
Medlemsstaterna skall återkalla de åtgärder som har vidtagits för att bekämpa potatiskräfta eller för att förhindra dess spridning endast om Synchytrium endobioticum inte längre kan påvisas.
Artikel 7
Medlemsstaterna skall förbjuda innehav av kulturer av Synchytrium endobioticum.
Artikel 8
Medlemsstaterna får tillåta undantag från de åtgärder som avses i artiklarna 3, 4, 5 och 7 i vetenskapligt syfte, för försök och för växtförädling förutsatt att sådana undantag inte inverkar menligt på bekämpningen av potatiskräfta och inte skapar någon risk för spridning av denna sjukdom.
Artikel 9
Medlemsstaterna får fastställa de ytterligare eller strängare bestämmelser som kan krävas för att bekämpa potatiskräfta eller för att förhindra dess spridning.
Artikel 10
1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari varje år till kommissionen inge en förteckning över alla de potatissorter som de godkänner för saluföring och som de genom en officiell undersökning har funnit är resistenta mot Synchytrium endobioticum. De skall ange vilka raser som sorterna är resistenta mot.
2. Kommissionen skall säkerställa att en förteckning över resistenta sorter, som grundar sig på medlemsstaternas ingivna förteckningar, offentliggörs varje år, om möjligt före den 1 februari.
Artikel 11
Medlemsstaten skall säkerställa att nedsmittning av Synchytrium endobioticum och potatissorternas resistens mot denna organism konstateras med lämpliga metoder till vilka medlemsstaterna inte har några invändningar.
Artikel 12
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom två år efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.
Artikel 13
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 8 december 1969.
På rådets vägnar
J. M. A. H. LUNS
Ordförande
(1) EGT nr 28, 17.2.1967, s. 454/67.